Sanna Siivola jobbar i den Dagliga verksamheten hos Vingåkers ryttarförening. 24. 24-33 Reportage.indd 24
SPANING Det ska kännas naturligt att hänga i stallet Ridsport för alla hela livet, är en paroll hos Svenska Ridsportförbundet. Det handlar om människor med invandrarbakgrund, om de med en funktionsnedsättning, om tjejer och killar, gamla och unga. Häst & Ryttare går på spaning hos en ridklubb, hos idrottsprofessorn som forskar om bristande mångfald i ridsporten, och ställer näsvisa frågor till idrottsministern. TEXT: ANNA KÅGSTRÖM FOTO: SUSANNE WALSTRÖM Det är jag som har målat skylten. Den där, som det står Välkommen till Vingåkers ryttarförening på! Jonny Karlsson pekar ut genom fönstret från ridskolans kafeteria. Till vardags sköter han och arbetskamraterna från Dagliga verksamheten i Vingåkers kommun, stall och underhåll på ridskolan; mockar, packar hö, oljar utemöbler, sopar läktaren, städar i kafeterian, snicksnackar med övrig personal och gosar med hundar, katter och hästar. Under tiden hinner ridskolans anställda ägna sig åt annat. Det ger oss också ett sådant mervärde att ha dem som arbetskamrater. De kommer med sådan energi, och har stenkoll på allting, säger ridskolechefen Marie Lindkvist. Precis som de flesta ryttarföreningar i Sverige utgår Vingåker-klubben från krass ekonomi det gäller att dragga i fonder och söka bidrag för att hålla ridskolan flytande. Men föreningens mål att nå alla är också uttryck för en ideologi. Alla ska med eller i alla fall så många som möjligt. Det är därför schemat en vanlig fredag kan se ut så här: Ridande vuxengrupp. Ridning och samvaro med häst för gymnasiesärelever. Stallskötsel och underhåll av ridskolans byggnader som utförs av Dagliga verksamheten. Knatteridning. Nybörjargrupp. Hoppspecial för mer avancerade ryttare. Och till sist: After work med prova på-ridning och paj i kafeterian för grupper från olika företag. Just denna helg lockar också Ungdomssektionen med utflykt till ett äventyrsbad som ett sätt att bygga ge- 25. HÄST & RYTTARE NR 6 7 2016
S PA N I N G Rasmus Johansson från Duveholmsgymnasiets gymnasiesärskola rider vant ut på Tompa. Han vill helst rida fort. Ingen av de asylsökande har fortsatt att rida, så är det ju. Men vi har fått namn och ansikten på varandra, möts och hejar på Ica. Marie Lindkvist menskap mellan ridskoleelever och föreningens privatryttare. Att vi har lagt hoppspecial sent en fredag är för att ge unga medlemmar ett alternativ till att hänga på byn. Vingåker är en liten ort, här finns inte så mycket att göra, säger ridskolechef Marie Lindkvist. Och medan många föreningar tampas med att locka hästälskare att stanna längre i stallet, tycks Vingåkers ryttarförening ha lyckats med den sociala öppenheten; hit kommer icke-ridande bara för att ta en fika. Målet är att det ska kännas naturligt och meningsfullt att hänga i stallet. Vi i personalen jobbar mycket med den attityden, och hänger ofta här själva på fritiden. Om det är sunt eller inte är en annan fråga I våras var ridskolan del i ett projekt med andra lo- Vingåkers ridskola Ridskolan har fem anställda samt 23 hästar och ponnyer uppstallade, varav 17 går i verksamheten. Av de 250 som sitter upp varje vecka är cirka tio killar/män. Vingåkers RF är tydlig med att den kan häst, inte habilitering. Däremot fortbildar sig personalen för bästa 26. 24-33 Reportage.indd 26 Ali Shah Sakhidad, 16 år, och Ali Mandavi, 15, fick prova ridsport i ett projekt som drivs av lokala idrottsföreningar. Det är bra träning, och det var roligt att vara här. kala idrottsföreningar för att involvera asylsökande i samhället, finansierat via Idrottslyftet. Vid sex tillfällen samsades 40 ungdomar från ett HVB-boende för ensamkommande asylsökande och elever från en högstadieskola om att rykta, tränsa och rida. De första två gångerna höll sig alla till sina kompisar, men sedan lossnade det. Det var mycket skratt, och ganska häftigt att se hur några av killarnas machoattityd släppte när de kom nära hästarna. Vi delade in alla i grupper efter olika teman: Samarbetsövningar, hästkunskap, föreningslära (med tolk), ridande och ledande. Efteråt var det fika, en gång sponsrades vi med smörgåstårta, säger Marie Lindkvist. Nu under hösten har stafettpinnen för projektet gått över till volleybollföreningen. möjliga bemötande i samarbete med bland annat handikappföreningar och särskola. En after work på ridskolan kostar 250 kronor per person. Då ingår prova på-ridning i 30 minuter för den som vill, paj, lättdryck och kaffe. Varje sommar anordnar klubben hopptävlingen Guldsporrarna, som pågår under fyra dagar, har cirka 1 200 starter och 3 200 besökare. Priser: Tillgänglighetspriset 2016 (från kommunen). Årets värdefulla idrottsförening 2016 (vid Sörmlandsgalan), Årets friskvårdspris 2015 (från kommunen).
Tidigare har Christer Johansson strimlat kommunala papper, klippt gräs och skottat snö. Stalljobbet är bättre, tycker han, med mer variation. Knatteryttaren Mahdi Amani, 6 år, kom från Afghanistan för ett halvår sedan. Han bor hos Sari och Jan Thorén, älskar att rida och önskar sig en ponny i julklapp. Ingen av de asylsökande har fortsatt att rida, så är det ju. Men vi har fått namn och ansikten på varandra, möts och hejar på Ica. På så vis blir det i alla fall ett sätt att öppna samhället, och vi har fått visa att vi finns. en följd av politiska beslut. Typiska killidrotter har historiskt subventionerats mer än tjejidrotter. Fotbollsplaner, inomhushallar och hockeyrinkar byggs oftare på gång- eller cykelavstånd, mitt i byn, medan ridskolan ligger utanför samhället. Till Vingåkers ryttarförening, cirka 4 kiloatt samvaron med häst kan vara läkande för människor med sköra konturer, elmeter utanför Vingåker, går ingen buss. Det kräver skjutsande vuxna, eller om ler med andra sätt att kommunicera än man är vuxen tillgång till bil. Ridskoord, är känt sedan länge. Ny forskning uppdaterar ständigt hur rehabilitelechef Marie Lindkvist vill hitta utring till häst ger fördelar rent fysiskt; vägar: som bättre balans och koordination. Folk med låg inkomst är ingen I dag ger också allt fler forskare beuttalad grupp som det går att söka pengar för. Jag har försökt att tillsamlägg för det människor som varit nära hästar vetat i alla tider. Jämte en stor, mans med kyrkan få i gång ett samarvarm och vänlig fyrbening kan männbete med socialtjänsten, men det stupaiskan få syn på sina egna förmågor och de på sekretessen kommunen kan ju inte spegla sig i hästens tydliga kroppsspråk. lämna ut uppgifter på vilka som är fattiga Marie Lindkvist På andra plan ger hästen blanka fan. Bryr barn. Det vore fantastiskt att hitta ett sätt sig inte om hår- eller hudfärg, fräknar eller skelögd- att komma runt det där, men det har vi inte än. Löshet, inte heller om sexuell identitet eller om man är ningen måste nog komma från kommunen. fattig eller rik. Skillnaderna i pris mellan olika idrotter är självfaljust fattigdom är kanske den svåraste nöten att let ett problem, menar hon. knäcka för ridskolor som på allvar vill uppfylla alla Jag var ärligt talat inte så medveten om hur stora ska med -tanken. Bortsett från att det är personal- och skillnaderna är innan jag själv fick barn. Nu ser jag ju resurskrävande att driva ridskola, pekar flera under- när simräkningen kommer: 400 kronor för en hel tersökningar på att den jämförelsevis höga ridavgiften är min det är två lektioner hos oss. Men det beror ju på 27. 24-33 Reportage.indd 27 Liten ordlista Inkludering: Låta ingå som del i viss grupp (i motsats till exkludering ). Integration: De sociala processer genom vilka minoriteter, till exempel invandrade etniska grupper, slussas in i och blir delaktiga av det nya samhälle de flyttat till. Källa: ne.se
S PA N I N G Birgitta Plymoth Pojkar behöver inga riddardräkter en studie om män i stallet En man har blivit skrattad åt: Va? Tävlar du mot småtjejer? En annan har fått enbart positiva reaktioner: Ridning spännande!. Om vuxna, manliga gräsrotsryttare och deras roll som könsöverskridare i en tjejig stallvärld handlar en mindre, ännu opublicerad, studie av Birgitta Plymoth vid Linköpings universitet. Underlaget är litet, sju män i 20 70-årsåldern, som ridit i snitt 14 år. Ändå kan Birgitta Plymoth se några hållpunkter: Männen pratar om både spänning och gos som motiv till att de rider, men gentemot folk utanför ridvärlden poängterar de snarare det utmanande i sporten. Kanske skulle vuxna kvinnor lyfta fram samma saker, men de behöver inte argumentera på det sättet. Det räcker med att de säger: Jag red som barn nu har jag tid igen. Vad gäller mottagandet i klubben säger de yngre männen att de upplever att de får särskilt mycket upmärksamhet, just för att de är män. En annan, som är ensam man i sin klubb, berättar hur han snarast drar sig undan socialt, av rädsla för att kontaktförsök ska misstolkas som raggning. Över 90 procent av medlemmarna i Svenska Ridsportförbundet är i dag tjejer/kvinnor. Hur killar och män ska lockas till stallet har därför varit en återkommande fråga inom sporten. Inte sällan har svaret varit att göra ridning mer häftig, till exempel genom att ha pojkryttare i särskilda grupper med lite tuffare ridning. Birgitta Plymoth tror snarare att män och pojkar precis som kvinnor och flickor har varierande och individuella behov och önskemål: Kanske ridsporten kan göra sig av med tanken på att män skulle ha särskilda behov av spänning, eller att pojkar vill rida tuffare i egna grupper och exempelvis iklädda riddarkläder. Det är nog mer nyanserat än så. All ska med, tycker man i Vingåkers ryttarförening, som har kommit långt i sitt arbete mot det målet. Jag tror att vi måste bli bättre på att berätta att stallet, utöver ridningen, bjuder på gemenskap, samarbete och träning i ledarskap. Marie Lindkvist 28. 24-33 Reportage.indd 28 att vi måste få in så mycket av driftskostnaden i våra avgifter. För simmarna är både lokal och drift betald av kommunen. Däremot kan föreningen vara lyhörd för individuella önskemål, och exempelvis dela upp betalningarna för terminsavgiften, menar Marie Lindkvist. Att likriktningen på dem som hittar till stallet trots allt är så stor tror hon ockaå är en fråga om okunskap. För många utifrån kan ridskolan te sig som en sluten värld. Vi måste bli bättre på att berätta att stallet, utöver ridning, bjuder på gemenskap, samarbete och träning i ledarskap. Vi har varit i skolklasser och på biblioteket och pratat, men kanske skulle vi försöka med det igen. Vi rundar den lilla lekplatsen i en av hagarna. Nedanför ligger utebanor för hoppning och dressyr. Arbetet för ökad tillgänglighet är långt ifrån klart. Anläggningen har brister, inte minst saknar ridhuset värme, vilket omöjliggör ridning för ryttare med funktionshinder under hela vintern. Inkludering på alla plan är dock fortsatt prioriterat. Egentligen tycker jag att det enbart är de föreningar som medvetet arbetar för att uppfylla värdegrunden som ska få LOK-stöd, säger Marie Lindkvist. Det skulle kunna vara ett sätt att sätta press för en ökad mångfald på alla inom idrotten, inte bara ridsporten.
M I N I S TE RN : Ofta har kommunerna inte gjort jobbet ordentligt Idrott och integration Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet Idrottsminister Gabriel Wikström (S) ansvarar för regeringens idrottspolitik. Så vad gör han för att ridsporten ska bli tillgänglig för alla? Här är några slutsatser om svensk idrottsrörelse ur rapporten Idrott och integration från 2010, beställd av Riksidrottsförbundet. Avgifterna borde vara lägre, är vanligaste svaret på frågan vad ungdomar skulle vilja ändra på för att vilja gå med i en idrottsförening. Svaret är vanligare bland unga med utländsk bakgrund och vanligast bland tjejer men är också ett förhållandevis vanligt svar bland ungdomar med svensk bakgrund. Nästan 20 procent av unga med utländsk bakgrund som slutat i en idrottsförening uppgav som skäl att ledarna inte behandlade alla lika. Siffrorna är något lägre när det gäller ungdomar med svensk bakgrund. Tjejer med utländsk bakgrund är i mindre utsträckning med i en idrottsförening, men motionerar i lika hög grad som övriga unga. Det är nästan lika vanligt att unga med utländsk bakgrund är tränare/ledare som de med svensk bakgrund. Men det är mindre vanligt att unga med utländsk bakgrund har gått ledar-/tränarutbildning eller fått frågan om de vill, trots att de är intresserade. Ridsporten är också en övervägande vit sport. Vad är din analys av det och vad kan du/ditt departement göra åt det? Ofta finns en dubbel barriär; dels att invandrarbakgrund ofta korrelerar med socioekonomisk status, dels att vissa invandrargrupper inte har som tradition att utöva ridsport. Dessutom har ridsporten sällan ridhus i områden där många invandrare bor. I år har regeringen höjt anslagen generellt till idrotten, just för att mota avgiftshöjningar. Utöver det är det upp till kommunerna att göra en ordentlig analys när nya anläggningar byggs eller ekonomiska stöd fördelas. Fotbollsplaner, hockey- och andra idrottshallar ligger gärna inne i tätorten. Ridskolor förläggs ofta utanför, vilket försvårar för funktionsvarierade, personer utan egen bil eller socioekonomiskt utsatta, att ta sig till stallet. Fotnot: De svarande är 13 20 år. Med utländsk bakgrund räknas en individ som antingen är utrikes född eller född i Sverige, men vars föräldrar är födda utrikes. 29. 24-33 Reportage.indd 29 Inkludering handlar bland annat om klass, kön, etnicitet, ålder och funktionsvariation. Vilka ser du som de största utmaningarna för ridsporten? Det mest uppenbara är väl att ridsporten når så få killar. Där handlar det förstås om att komma bort från tjej - och kill -stämpeln på olika idrotter, men också att utövarna blir medvetna om eventuella hinder inom sporten. Har vi en kultur eller jargong som utesluter människor? Finns det en vilja hos ledare och medlemmar att attrahera alla grupper? Självkritik leder oftast till en förbättrad verksamhet. Samtidigt har jag ju mött flera kvinnor som tycker att det är skönt att de får utöva sin sport utan att de måste förhålla sig till platstagande män. Det är också en aspekt. Kommentar? Ofta har kommunerna inte gjort jobbet ordentligt, utan går på slentrian. Det jag kan göra från statens sida är att i möte med kommuner betona att de ska ha ett klass- och genusperspektiv vid planeringen av nya idrottsanläggningar eller kommunikationer. Jag tror att det på vissa håll kan finnas en traditionell föreställning om att det inte behövs exempelvis en busslinje till ridskolan, eftersom folk som rider har pengar och egen bil. Om man höjer blicken kommer man att få en mer jämlik och jämställd stadsplanering. LOK-stödet gynnar lagidrotter i högre utsträckning än individuella idrotter. Stödet har dessutom en övre åldersgräns trots att många ryttare sitter upp hela livet. Har du några idéer om förändringar av LOK-stödet? Just i det exemplet skulle vi från statens sida kunna säga att LOK-stödet ska gå till vuxna också, men nu har vi ett generellt beslut att prioritera barn och unga, och det tror jag är bra. Ju fler barn och unga som idrottar, desto fler anläggningar och det gynnar ju också vuxna. Men jag är glad att Riksidrottsförbundet har sagt att de ska se över LOK-stödet. Till sist: Ridsport är den andra största idrotten bland tjejer och kvinnor. Tycker du att den politiska uppmärksamheten och beslutsviljan hittills har motsvarat det intresset? Medvetandegraden om hur många som deltar, vilka möjligheter som finns och arbetsvillkoren för dem som jobbar inom ridsporten, är fortfarande låg. Inte minst tycker jag att det återspeglas när kommuner planerar för nya idrottsanläggningar. Där kan vi bli bättre. Det jag kan göra när jag möter representanter för kommuner eller från Riksidrottsförbundet och olika specialidrotter är att varje gång påtala det.
S PA N I N G FO RS K ARE N : Kanske behövs ett mentorsystem Det kan vara lätt att söka efter svar på frågan: Varför kommer inte de till stallet? Men kanske borde vi snarare försöka få syn på oss och vilka hinder vi eventuellt står för? Det hävdar Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap. vi som redan finns inom ridsporten har något att lära oss eller på andra sätt vinner på inkludering. Den attityden tror jag inte är särskilt långsiktigt hållbar. För att inte varje enskild förening ska behöva uppfinna hjulet kommer den färdiga rapporten att innehålla både goda exempel och matnyttiga tips. Ett medvetet ledarskap är alltid viktigt, säger Susanna Hedenborg. Kanske kan det behövas särskild fortbildning i hur ledare kan arbeta med inkludering. Man kan också tänka sig ett mentorsystem, där ett antal medlemmar får utbildning i att lotsa in nykomlingar i klubben. Men vi vill inte skriva föreningarna på näsan, konkreta strategier för inkludering måste såklart jobbas fram av medlemmarna. Förhoppningen är ju att Ridsportförbundet utifrån rapporten på olika vis kan jobba vidare med de här frågorna, och att föreningarna delar med sig av olika erfarenheter. Men varför måste man ens ha med alla, om klubben redan har det bra och fullt med medlemmar? Ja, så kan man ju tillåta sig att tänka om man har en verksamhet som går runt på egna medel. Men om man får statliga bidrag består de ju faktiskt av skattepengar, och de ska fördelas rättvist i samhället. För hundra år sedan var folkrörelserna med och drev samhället framåt låt det bli så igen. 30. 24-33 Reportage.indd 30 Foto: Lotta Gyllensten Fakta ligger på bordet. Ridsporten har sagt att den vill vara en sport för alla. Då måste den också ta fram hållbara strategier för det. Ett första steg är den rapport som presenteras inom kort, En ridsport för alla, beställd av Svenska Ridsportförbundet. Ansvarig för rapporten är Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Tillsammans med Anna-Maria Hellborg, doktorand, har hon börjat med en kunskapsöversikt vad säger modern forskning om integration/inkludering? Därefter har de tittat på vilken typ av satsningar och projekt som har genomförts inom ridsporten sedan 2004. Till sist visar de på lärdomar från särskilt lyckade projekt. När vi talas vid är rapporten ännu inte färdig, men Susanna Hedenborg pekar på två tydliga slutsatser: Hittills har ridsportens inkludering främst bestått av kortsiktiga och bidragsberoende projekt, ofta drivna av eldsjälar. Det duger inte för att bli en sport för alla hela livet måste arbetet med inkludering bedrivas långsiktigt, menar hon. Det kräver i sin tur att varje klubb granskar sin verksamhet ner i grunden och listar strategier för förändring. Vad gör vi och varför? Hur är ridskoleklimatet och den typiska ridtjejen /medlemmen? Hur ser bilden av ridskolan ut för någon utifrån? I synen på inkludering finns ofta en slags underliggande ton att vi av vit medelklass ska vara goda mot dem, säger Susanna Hedenborg. Inte att Susanna Hedenborg har själv ridning och hästar som hobby. Skapar strategi för inkludering Forskningsprojektet En ridsport för alla startades av Svenska Ridsportförbundet ihop med Malmö högskola under våren 2016. Tanken är att ge Ridsportförbundet en samlad bas av kunskapers och ett underlag för att kunna skapa en långsiktig och hållbar strategi för ridsport och inkludering. Susanna Hedenborg har tidigare forskat om ridsport och har på uppdrag av Ridsportför- bundet bland annat skrivit boken Hästkarlar, hästtjejer, hästälskare, som berättar förbundets hundraåriga historia ur ett genusperspektiv. Ridsportens integrationsprojekt är kopplat till ett Vinnovafinansierat projekt vid Malmö högskola kallat Sport Open, där fler sporter studeras ur ett integrationsperspektiv. Mer om det här finns på ridsport.se 2016-11-07 16:56