VERKSAMHETSBERÄTTELSE. med årsredovisningar

2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisningar

INNEHÅLL Riksidrottsförbundets ordförande 4 Riksidrottsförbundets generalsekreterare 5 Styrelsens berättelse 2013 7 Idrott 13 Resurser 25 Stöd och service 31 Årsredovisning Riksidrottsförbundet 37 Årsredovisning Bosön 48 Årsredovisning DDKKHH Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse 56 Riksidrottsstyrelsen 2013 61 Idrotten i siffror 63 Riksidrottsförbundets medlemsförbund 74 Stipendier och utmärkelser 76 Svenska seniorvärldsmästare 2013 78 UPPGIFT OCH ORGANISATION Riksidrottsförbundet (RF) är en paraplyorganisation för hela den svenska idrottsrörelsen. I RF:s organisation ingår 69 specialidrottsförbund (SF). Vår främsta uppgift är att stötta medlemsorganisationerna och företräda idrottsrörelsen i kontakter med myndigheter, politiker med flera. Vartannat år träffas alla medlemsorganisationer på en stämma och där bestäms vilken inriktning verksamheten ska ha. En viktig uppgift för RF är strategisk ledning, exempelvis när det gäller finansiering, organisationsformer och kommunikation. För att få en organisation med över 3 miljoner medlemmar och drygt 20 000 föreningar att fungera måste verksamheten spridas över hela landet. Idrottssverige är därför uppdelat i 21 distrikt som funge-

rar som RF:s förlängda arm, med motsvarande uppgifter i regionen. De övergripande syftena med statsbidraget till idrotten anges av riksdagen. Idrottsrörelsen lägger själv fast målen för sin verksamhet och metoderna för att nå dem. RF har ett myndighetsansvar för statsbidraget till riksidrottsgymnasierna, specialidrottsförbunden, Sveriges Olympiska Kommitté och till lokala idrottsföreningar. TILL RF:S UPPGIFTER HÖR: företräda svensk idrott gentemot myndigheter, politiker och samhället i övrigt fördela statens anslag till idrottsrörelsen stimulera den idrottsliga utvecklingen och kunskapsutvecklingen i medlemsorganisationerna samordna arbetet kring idrottsrörelsens värdegrundsfrågor. RF = Riksidrottsförbundet SF = Specialidrottsförbund DF = Distriktsidrottsförbund SDF = Specialidrottsdistriktsförbund RF 70 SF 20 000 FÖRENINGAR Cirka 3,4 miljoner medlemmar DF SDF RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 3

Viktiga vägval för idrotten och politikerna ORDFÖRANDE KARIN MATTSSON WEIJBER Varje gång jag ska blicka tillbaka och summera ett verksamhetsår försöker jag samla ihop alla intryck positiva och negativa, vinster och förluster, möjligheter och utmaningar. För mig personligen var 2013 ett riktigt höjdarår när jag bland annat fick se världscupfinalerna i både hoppning och dressyr arrangeras på hemmaplan i Scandinavium, med så många som fyra finalkvalade svenska hoppekipage. Jag glömmer heller aldrig Johan Olssons osannolika VM-femmil i Val di Fiemme. 2013 var också ett år då vi såg flera områden där förutsättningarna för vår svenska idrottsrörelse började ställas på sin spets. Vi står inför viktiga vägval. Val vi själva måste göra, men även val våra beslutsfattare måste göra, och som kommer att avgöra vilken idrottsrörelse vi har i framtiden. På RF-stämman i Luleå fattade svensk idrotts medlemsförbund ett mycket viktigt beslut att genomföra en strategisk diskussion om hur vi ska möta framtiden. Beslutet var en tydlig signal från en rörelse som ser både kraven på och behoven av att utvecklas och som har en vilja och en ambition att göra det. Jag har mött ett enormt engagemang och intresse för strategiarbetet redan under starten både inom idrottsrörelsen, på alla nivåer, och utanför. Viljan att förnya och bli ännu bättre är uppenbar och många förbund har satt igång egna strategidiskussioner. Vi tror att idrottsrörelsen även i framtiden kommer att engagera miljontals människor. Frågan är hur. Strategiarbetet är ingen traditionell RF-utredning. Om vi kommer att lyckas är helt beroende av vilket strategi- och förändringsarbete som varje enskilt SF, och inte minst deras föreningar, har och genomför. Det finns många perspektiv på idrottens roll, för enskilda individer och för hela samhället. Att människor tillsammans i sina föreningar arbetar för en gemensam sak att erbjuda och utöva idrott är något många i dag tar för givet. De ska bara finnas där som de alltid gjort. Ideella föreningar har under mer än ett sekel setts som en viktig del av vår demokrati och samhällsutveckling. De är både ett kulturarv, kultur- och samhällsbärare. Men de senaste åren har allt fler myndigheter börjat likställa ideella föreningars allmännyttiga verksamhet med privat näringsverksamhet. Myndigheterna har dessutom börjat sudda ut gränsen mellan offentlig och föreningsdriven verksamhet. De har ställt oss på samma spelplan och vill att vi ska spela med samma regler trots att våra utgångspunkter och förutsättningar skiljer sig åt. Förskjutningen har skett utan att politikerna tagit några aktiva beslut om förändringar. När vi under 2013 upprepade gånger frågat om deras syn på den verklighet vi befinner oss i har alla svarat att de ser föreningslivets nytta, och vill värna det, men ingen har i skrivande stund vidtagit några åtgärder för att lösa problemet. Om trenden fortsätter kommer konsekvenserna att bli omfattande, inte bara för idrottsrörelsen utan för hela den ideella sektorn. Ska vi ha ett levande föreningsliv i framtiden måste politikerna ta ansvaret. Deras ord måste bli praktik. 2014 är ett viktigt år för svensk idrott och för Sverige. Vi går till val i både kommuner, landsting, riksdag och EU. Svensk idrott kommer att ta varje tillfälle att påminna politikerna om vårt värde och vår verklighet. 4

Minskade resurser kräver mer samordning GENERALSEKRETERARE BIRGITTA LJUNG I drotten spelar en viktig roll i det svenska samhället. Vi märker det inte minst i och på alla de idrottsanläggningar runt om i landet där barn och ungdomar varje dag tränar och tävlar, ivrigt påhejade och hjälpta av sina föräldrar och andra närstående. Det faktum att 60 procent av alla barn och ungdomar i Sverige är med i en idrottsförening är ett bevis på att föreningarnas verksamhet ger något som både barnen och deras föräldrar uppskattar. Men vi ser också att förväntningarna höjs och vi har utmaningar att ta tag i. Vi ser hur idrottsrörelsen som helhet i högre grad ställs till svars för de problem som finns. Det skapar ett tryck som kommer både från omvärlden och från våra egna medlemmar som fått ett större behov av olika slags stöd. RF:s roll att företräda svensk idrott och ge medlemsorganisationerna stöd och service blir allt viktigare. Vårt idrottspolitiska arbete har intensifierats under året, och kommer även stå i centrum under supervalåret 2014. SM-veckan som genomfördes både i Falun för vinteridrotter och i Halmstad för sommaridrotter var uppskattade evenemang inte minst från de något mindre idrotterna som på det sättet fick möjlighet att synas och bli mer kända bland annat genom tv-sändningarna. På IT-området har vi genom verksamhetssystemet IdrottOnline kunnat förenkla administrationen för ledare i det enskilda laget eller träningsgruppen med nya mobila lösningar. Tyvärr tvingas vi också lägga en hel del resurser på antidopingverksamhet och insatser mot ett växande problem med så kallade uppgjorda matcher. Samtidigt blir våra resurser att fylla behoven allt knappare. Att det statliga idrottsstödet legat still i fem år sätter sina spår på grund av samhällets kostnadsutveckling. Jämfört med 2009 har vi tappat drygt 160 miljoner kronor. Det ställer krav på ökad samordning och effektivitet inte bara mellan RF och SISU Idrottsutbildarna i vårt gemensamma kansli, utan även i våra distrikts- och medlemsförbund. Vi har under året satsat på kompetenshöjande insatser med bland annat ett ledarskapsprogram för samtliga chefer. Inför 2014 kommer det riktade stödet att tas bort, vilket innebär att stödet till enskilda idrottare och lag minskar drastiskt. Totalt minskar den ekonomiska delen av elitstödet till specialidrottsförbunden med 30 miljoner kronor. Det är främst små och medelstora förbund som drabbas hårdast av den neddragningen. Samtidigt har vi i ökad grad erbjudit våra förbund idrottsövergripande kompetens inom elitområdet som också manifesterades i en elitidrottskonferens med internationellt deltagande i december. Personligen var det en idrottslig höjdpunkt under året att följa Henrik Stensons historiska FedExcupvinst på den amerikanska golftouren som han också belönades rikligt för på Idrottsgalan. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 5

INLEDNING Styrelsens berättelse 2013 Svensk idrott är den rörelse som de flesta svenskar har sitt största engagemang i. I cirka 20 000 idrottsföreningar samlas över tre miljoner medlemmar. Många är barn och ungdomar som upplever glädje och gemenskap i sin idrottsförening vilket ger ett intresse för livet. Några av dem utvecklas till elitidrottare som kämpar om internationella medaljer. 2013 vann svensk idrott 44 VM-guld. Sverige är stark idrottsnation på både toppen och bredden. Svensk idrott består av fria och självständiga föreningar och förbund. Med en bredd från issegling till fotboll, oavsett ambitionsnivå eller ålder, samlas idrottsrörelsen kring visionen att svensk idrott ska vara världens bästa. Det handlar om att välkomna alla in i ett sammanhang där varje människa har en plats och en uppgift. En rörelse med ett enat fokus kring sunda värderingar och en tro på att just dessa skapar grunden för en idrott i världsklass. Svensk idrott vill ständigt utvecklas och förbättras till både form och innehåll. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar och en utbildningsverksamhet med hög kvalitet. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 7

INLEDNING 110 år efter att Riksidrottsförbundet (RF) bildades är fortfarande det ideella engagemanget vår utgångspunkt och styrka. Samhället har dock förändrats fundamentalt sedan början på 1900-talet. Idrottsrörelsen, som är en integrerad del av samhället, har varit förhållandevis bra på att anpassa sig och även bidra till dess utveckling. Men samhällsförändringarna sker i allt snabbare takt och inom svensk idrott pågår nu ett utmanande förändringsarbete för att attrahera morgondagens medlemmar och vara en kraftfull rörelse även i framtiden. Förändrad demografi (bland annat urbanisering, ålder och utländsk bakgrund), ökande individualisering, kommersialisering och professionalisering är samhällsgenomgripande trender som vi i dag måste förhålla oss till. Dessvärre minskar våra möjligheter att aktivt utveckla en idrottsrörelse i takt med tiden på grund av det urholkade statsbidraget och det uteblivna elitstödet. Det statliga idrottsstödet har legat still i nominella tal sedan kopplingen till Svenska Spels vinst togs bort från och med budgetåret 2010. Det innebär att stödet sjunkit i realt värde, närmare bestämt med cirka 83 miljoner kronor. Lägger man till den summa som stödet sänktes med i samband med förändringen 2010, det vill säga 78 miljoner, innebär det att svensk idrott fått en real sänkning av det statliga stödet med drygt 160 miljoner kronor de senaste fem åren. RF-STÄMMAN Den 24 26 maj samlades 192 ledamöter från Riksidrottsförbundets 69 medlemsförbund (SF) på RF-stämman, svensk idrotts riksdag, i Luleå. Av ledamöterna var 36 procent kvinnor och 64 procent män. Även representanter från distriktsidrottsförbunden (DF) fanns på plats, men för första gången utan rösträtt. Speciellt glädjande var de rekordmånga unga delegaterna, 28 (14 procent) under 30 år, som också var mycket aktiva i diskussionerna. Under stämman valdes Svenska Skateboardförbundet in som 70:e medlemsförbund. Inför stämman var det frågan om gränsen för externt ägande i idrottsaktiebolag (Idrotts-AB) som dominerade diskussionerna, den så kallade 51-procentsregeln. En idrottsförening kan upplåta rätten att tävla till ett Idrotts- AB. Men då måste idrottsföreningen ingå ett avtal med idrotts-ab där det bland annat står att Idrotts-AB omfattas av RF:s och SF:s stadgar och regler samt att tävlingsrätten inte kan säljas vidare till något annat bolag. Diskussionen i Luleå handlade om regeln om hur stort innehav idrottsföreningen minst måste ha, skulle flyttas från RF:s till SF:s stadgar. Efter en intensiv debatt beslutade stämman att behålla nuvarande regelverk i RF:s stadgar. 8

INLEDNING En fråga som inte fick lika stort massmedialt genomslag, men som skapade stort engagemang bland ombuden, var det förslag riksidrottsstyrelsen lagt fram om ett brett strategiarbete inom hela rörelsen för att möta framtiden. STRATEGIARBETE FÖR ATT MÖTA FRAMTIDEN Efter RF-stämman 2011 tog riksidrottsstyrelsen initiativ till ett arbete på temat framtidens idrottsförening. Den tillsatta arbetsgruppen identifierade ett antal övergripande trender som påverkar föreningsidrotten, bland annat förändrad demografi, ökande individualisering, kommersialisering och professionalisering. Vi kan konstatera att svensk idrott står inför utmaningar att locka människor att idrotta och engagera sig i föreningar. Mot denna bakgrund gav RF-stämman i Luleå riksidrottsstyrelsen i uppdrag att genomföra ett brett strategiarbete inom hela rörelsen om svensk idrotts framtida förutsättningar. Den grundläggande frågan som stämman enigt ställde sig bakom att arbeta med är hur föreningsidrotten ska kunna utvecklas utan att våra kärnvärden försvinner. Under hösten påbörjade RF diskussioner med ledningarna i samtliga förbund under chefsträffar och ordförandekonferenser. Många förbund driver egna strategiarbeten som länkas med den övergripande processen. Strategiarbetet är en del av hela verksamheten och därför är samtliga delar av RF:s kansli involverade i processen. Arbetet är uppdelat i etapper och kommer att löpa över två RF-stämmor. 2015 kommer svensk idrott att ta ut riktningen mot framtiden och inför stämman 2017 kommer riksidrottsstyrelsen att presentera en strategisk plan med sikte på 2025. De senaste åren har vi också sett en glidning i myndigheters agerande mot ideella föreningar. De tar inte hänsyn till den särart som idrottsrörelsen, och hela Föreningssverige, bygger på och som politiker oavsett partifärg säger sig värna om. I stället jämställs ideella föreningar med privata företag vilket får stora konsekvenser för föreningslivets förutsättningar. Detta är en utveckling som RF tillsammans med flera SF under året har agerat kraftfullt mot. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 9

EXEMPEL Brädåkare i nytt förbund Skateboardåkare är vana att utöva sin idrott när de själva vill. I maj 2013 röstade RF-stämman ja till riksidrottsstyrelsens förslag att välja in Sveriges Skateboardförbund som Riksidrottsförbundets 70:e förbund. Sedan dess arbetar Skateboardförbundet intensivt med att starta ett kansli och ta emot fler föreningar som medlemmar. I Götene har skateboardåkarna fått en ny skatepark. Parken invigdes i augusti 2013. Initiativtagare är Dennis Mann, som också i samband med planeringen av parken bildade den lokala skateboardföreningen Götene Brädsport. Götene är ett litet samhälle och utbudet av alternativa aktiviteter och idrotter är inte så stort. Skateparken blev snabbt populär, inte minst för att den alltid står öppen och att det bara är fritt fram att använda den, förklarar Dennis Mann. Dennis Mann var själv skateboardåkare som ung och när kommunens ramp förföll och inte kunde användas vände han sig till Götene kommun för att fråga om möjligheterna att renovera den. 10

SVENSKA SKATEBOARDFÖRBUNDET Det visade sig att de skulle bygga en skola där rampen låg och att rampen var i för dåligt skick för att kunna flyttas. I stället inledde vi en dialog om andra lösningar, säger Dennis Mann. INFORMATIONSTRÄFF Dennis arrangerade en informationsträff och bjöd in skateboardåkare och lokala politiker. Intresset visade sig vara större än han själv hade vågat hoppas. Tillsammans med kommunen, Sparbanksstiftelsen, sponsorer och Riksidrottsförbundet byggdes Götene Skatepark som invigdes den 24 augusti förra året. Skateboardåkarna är vana att åka och utöva sin idrott när de själva vill och ser inte direkt nyttan av att vara medlemmar. Här ligger utmaningen för oss och vi kommer först och främst att arrangera träffar och tävlingar för alla, för att förhoppningsvis få upp intresset för medlemskap, säger Dennis Mann. MYCKET NYTT Magnus Gyllenberg, ordförande i Sveriges Skateboardförbund, har lagt stort fokus på att samla medlemsföreningar och få igång ett kansli. I dag är cirka 12 000 medlemmar organiserade i 48 olika skateboardföreningar från norr till söder. Götene Brädsport är just nu medlem i Skidförbundet men ska byta till Sveriges Skateboardförbund. Det är flera föreningar som haft medlemskap i andra förbund men som en efter en hittar till oss. Det är mycket nytt sedan vi kom med i Riksidrottsförbundet. Vår absoluta fokus har legat på kansliarbetet. Just nu rekryterar vi en förbundssekreterare, vår Idrottslyftssatsning är igång och vi tittar på hur vi ska lägga upp tävlingsformerna, förklarar han. VARIERANDE ERFARENHET Föreningarna som blir medlemmar i Skateboardförbundet har alla varierande erfarenhet. Precis som Götene Brädsport är vissa organiserade i andra idrottsförbund, har rutiner och ett inarbetat arbetssätt. Andra behöver mer hjälp. Att starta upp förbundsarbetet har tagit mer tid än vad Magnus Gyllenberg trodde från början. Vi var lite naiva och har nu tagit beslut att det är bättre att vi skyndar långsamt och att det blir rätt. Vi är glada över att vi är så fria, att vi äger sporten själva. Vi känner att vi har Riksidrottsförbundets förtroende och att vi får bygga upp vårt förbund såsom skateboardåkarna vill att vi ska fungera, avslutar Magnus Gyllenberg. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 11

IDROTT Idrott Svensk idrott består av cirka 20 000 föreningar (cirka 24 000 medlemskap om vi räknar att en förening kan vara medlem i flera SF) över hela landet, organiserade i 70 specialidrottsförbund. Enligt SCB:s årliga undersökning om folkets idrotts- och motionsvanor är drygt 2,8 miljoner svenskar mellan 6 80 år, det vill säga cirka 33 procent av befolkningen i de åldrarna, medlemmar i en idrottsförening. Föreningsidrotten engagerar fortsatt en stor del av alla barn och ungdomar. I den årliga undersökningen Svenska folkets tävlings- och motionsvanor uppger 73 procent av 7 14-åringarna (varav 44 procent flickor och 56 procent pojkar) samt 43 procent av 15 19-åringarna (varav 48 procent flickor och 52 procent pojkar) att de är aktiva i en idrottsförening. Beträffande barnidrotten verkar de höga siffrorna stabila, men det har skett en minskning av andelen ungdomar i föreningsidrotten de senaste åren. Även om fler är medlemmar i fackförbund anger flest svenskar att de är delaktiga i en idrottsförening och det är även där de har sitt största engagemang. Forskning visar dock att ungdomar i dag i högre utsträckning än tidigare väljer andra alternativ för att vara fysiskt aktiva än i föreningar. Allt fler idrottar på egen hand eller i privat regi. BARN- OCH UNGDOMSIDROTT IDROTTSLYFTET Den stora satsningen Idrottslyftet ska stärka och utveckla världens bästa barn- och ungdomsidrott så att fler flickor och pojkar väljer att idrotta i föreningar där verksamheten bedrivs utifrån idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill. Den 1 januari 2013 trädde nya riktlinjer i kraft som kommer att gälla fram till RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 13

IDROTT 31 december 2015 (under förutsättning att medel fortsatt avsätts). En förändring är att satsningarna ska rikta sig till barn och ungdomar mellan 7 och 25 år. Tidigare var den övre åldersgränsen 20 år. Idrottslyftet tar framför allt sikte på följande mål, satta av RF-stämman 2011: Idrottsrörelsen ska ha ökat i antalet aktiviteter och utövare. Alla SF och IF ska ha erbjudits stöd och support för att omsätta och anpassa intentioner och ambitioner i Idrotten vill utifrån sina respektive förutsättningar. Tillgången till anläggningar och idrottsmiljöer ska ha ökat. För att uppnå dessa är fyra områden prioriterade: 1. Behålla ungdomar i föreningsverksamhet. 2. Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet. 3. Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill, det vill säga följer idrottsrörelsens gemensamma idéprogram. 4. Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer. Situationen och utmaningarna skiftar från förbund till förbund. Därför har samtliga gjort en analys av sin egen idrott för att identifiera styrkor, problem och utvecklingsbehov för att utifrån den analysen sedan kunna lägga upp en strategi. SF kan arbeta med samtliga fyra områden, men ska ha ett extra fokus på att behålla ungdomar i föreningsverksamhet. DF arbetar med område två och fyra och SISU Idrottsutbildarna med område tre. För att föreningarna ska få så bra stöd som möjligt i sitt arbete är det viktigt att förbunden samverkar. RF bjöd därför under året in SF, DF och SISU-distrikt till gemensamma mötesplatser, där de fick möjlighet att utbyta erfarenheter och hitta tänkbara samarbetsområden. Under året startade ett utvärderingsarbete som kommer att pågå under hela programperioden. Resultaten blir viktiga som vägledning för hur framtida satsningar ska utformas men kan också ligga till grund för fortlöpande justeringar. Medel avsattes också till mer generell forskning kring barn- och ungdomsidrott. Prioriterade områden är vilka faktorer som avgör om individen fortsätter att idrotta eller ej, idrottens kostnader, idrottens mål- och regelstyrning, idrottens anläggningar samt idrottens ledarkompetens. 14

IDROTT LOK- STÖDET Idrottslyftet är i första hand ett stöd till förbund och föreningar i avsikt att utveckla barn- och ungdomsverksamheten. Det lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet), som har funnits sedan början av 1970-talet, är ett grundstöd till föreningarnas existerande verksamhet. Totalt handlar det om mycket omfattande aktiviteter. Varje dag året runt deltar nästan 145 000 barn och ungdomar i mer än 15 000 aktiviteter i idrottsföreningars regi runt om i landet. De senaste årens nedgång i redovisade deltagartillfällen har avstannat och jämfört med 2011 visade 2012 en svag ökning. Under 2012 redovisades knappt 53 miljoner deltagartillfällen, varav drygt 38 procent genomfördes av flickor och 62 procent av pojkar, och totalt 5,5 miljoner sammankomster. RF-stämman beslutade att ändra LOK-stödsreglerna från och med 2014. De viktigaste förändringarna innebär att den övre åldersgränsen höjs från nuvarande 20 till 25 år, att bidraget per sammankomst slopas och ersätts med ett ledarbidrag samt att det krävs personnummer på deltagarna för att få bidrag. Kravet på personnummer har tillkommit i syfte att minska risken för felaktiga redovisningar. BARNRÄTTSPERSPEKTIVET SOM VERKTYG FÖR EN BRA BARNIDROTT Enligt idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill ska all barn- och ungdomsverksamhet utgå från ett barnrättsperspektiv. Det är också ett krav för att verksamheten ska vara berättigad till statligt stöd. Det är en självklar grund, vars betydelse dock behöver konkretiseras. Under det gångna året har det skett främst genom kompetensutveckling, barnkonsekvensanalyser och förtydligande av riktlinjerna för barn- och ungdomsidrotten. Kompetensutvecklingen riktades i första hand till DF:s personal. Personalen i åtta DF fick diskutera och forma planer för hur de ska kunna bli starkare bärare av barnrättsperspektivet i möten med föreningar och förbund genom att konkret koppla samman det med idrottsverksamheten. Idrotten vill beskriver på en övergripande nivå hur barn- och ungdomsidrotten ska utformas. Men riktlinjerna behöver förtydligas för att säkerställa att verksamheten är sund, säker och utvecklande. Det gäller till exempel hur barn ska tävla och vilken kunskap en ledare bör ha för att leda barn och ungdomar. En arbetsgrupp tog under 2013 fram ett förslag som i november skickades ut på remiss till förbunden. Målet är att RS ska fastställa de förtydligade riktlinjerna under våren 2014. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 15

IDROTT Från och med 2013 ska alla som driver ett anläggningsprojekt med stöd av Idrottslyftet göra en barnkonsekvensanalys. Analysen är ett verktyg för att omsätta barnkonventionen i handling och synliggöra barnets bästa, till exempel genom att involvera barnen och ungdomarna i utformningen av anläggningen. UNGDOMSDELAKTIGHET OCH INFLYTANDE En central del av barnrättsperspektivet är att barn och ungdomar ska ha en röst i och ett inflytande över sin egen situation och verksamhet. För RF:s och SISU Idrottsutbildarnas del har inflytandet sedan 2006 formaliserats genom ett gemensamt ungdomsråd. Ungdomsrådet, utsett av SISU Idrottsutbildarnas förbundsstyrelse och riksidrottsstyrelsen, bestod under året av fem personer. Syftet är att få ett ungdomsperspektiv på idrottens alla frågor. Under året har ungdomsrådet deltagit i arbetsgrupper rörande Framtidens idrottsförening, Bosökommittén, Riksidrottsförbundets valreferensgrupp och gruppen för Riksidrottsmötet. Ungdomsrådet var även representerat vid årsmötet för ENGSO Youth. Inför Riksidrottsmötet anordnades en förträff där 33 unga från 19 olika förbund deltog. Där förbereddes de unga bland annat på vad som sker under Riksidrottsmötets tre dagar liksom hur man själv aktivt kan bidra. Riksidrottsstyrelsen beslutade att inte tillsätta ett nytt ungdomsråd för 2014 2015. I stället ska det hittillsvarande arbetet utvärderas och förslag ska tas fram för att få en än bättre integrering av ungdomsperspektivet i all verksamhet. ELITIDROTT Elitidrotten är en liten del av svensk idrott, men en del som samtidigt engagerar väldigt många. En internationell studie kring förutsättningarna för framgång i elitidrott visar att det pågår något som skulle kunna liknas vid en global kapprustning inom elitidrottens område. Allt fler länder satsar allt mer pengar på att nå framgångar, och då företrädesvis i olympiska spel. För att hänga med i konkurrensen krävs ännu mer av den enskilda idrottaren, som därför också behöver ytterligare stöd. EN SAMLAD ELITSATSNING Med hjälp av medel som med regeringens godkännande avsattes från Svenska Spels överskott inleddes 2009 en samlad flerårig elitsatsning, bestående av dels ekonomiskt stöd och dels ett verksamhetsstöd. RF valde att satsa de 16

IDROTT fonderade medlen över 3,5 år. Det ekonomiska stödet uppgick totalt till 91 miljoner kronor under 2013.Av dessa gick 75 miljoner kronor ut till SF i form av landslagsstöd till deras elitverksamhet och ett riktat stöd till enskilda aktiva eller lag. Genom kontinuerliga dialoger mellan SF-företrädare och RF:s elitutvecklare, samt representanter från Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK), har förbunden dessutom kunnat få ett skräddarsytt verksamhetsstöd. Det kan till exempel röra sig om kompetensstöd för tester, träning, behandling, utbildning och rådgivning inom främst idrottsfysiologi, idrottsmedicin, idrottsnutrition och idrottspsykologi. Mycket av detta stöd utgår från RF:s utvecklingscentrum Bosön. Vid halvårsskiftet 2013 var de avsatta medlen slut. RS omprioriterade verksamhet och omfördelade medel för att elitidrottssatsningen skulle kunna fortsätta på 2012 års nivå under hela 2013. Eftersom statsanslaget förblev oförändrat tvingades RS dock i oktober fatta beslutet att för 2014 dra in det riktade elitstödet vilket innebär en sänkning av stödet till specialidrottsförbunden med 30 miljoner kronor. Även verksamhetsstödet kommer att minska under 2014. I december genomfördes en elitidrottskonferens på Bosön med många internationella toppföreläsare samt fyra parallella seminarier med organisations- eller prestationsinriktning. Gensvaret var så positivt och starkt att konferensen nu planeras att genomföras vartannat år. RF skrev under hösten 2013 ett samarbetsavtal med Capio Artro Clinic för att gemensamt utveckla den idrottsmedicinska rehabiliteringen och skadepreventionen inom svensk idrott. Avtalet innebär bland annat att Capio Artro Clinic från och med 1 oktober 2013 driver den befintliga idrottsmedicinska kliniken på Bosön. Parterna ska också samarbeta för ökad prevention och snabbare återgång till idrott efter skada. ELITIDROTT OCH UTBILDNING Riksidrottsgymnasierna (RIG), för närvarande 61 gymnasier inom 37 idrotter på 50 orter, har sedan 1970-talet fyllt en viktig funktion för ungdomar som vill kombinera gymnasiestudier med en elitsatsning. Under 2013 var 42 procent av de 1 152 eleverna flickor och 58 procent pojkar. I augusti beslutade RS om en ny dimensionering för perioden 2014 2017 som bland annat innebär att amerikansk fotboll blir en ny RIG-idrott medan bågskytte lämnar systemet. I och med att allt fler väljer att fortsätta sina studier efter gymnasiet har behovet av att förbättra möjligheterna att kombinera en elitidrottssatsning med högskolestudier ökat. RF-stämman 2013 ställde sig bakom en nationell modell för så kallade Riksidrottsuniversitet (RIU). Ambitionen är att till 2015 ha startat ett antal RIU med syfte att skapa flexibla studielösningar på postgymnasial nivå, men också en ökad samverkan mellan idrottsrörelsen och Sveriges olika lärosäten kring tränarutbildning och praktiknära forskning. Ett rekordstort antal sökte RF:s och Svenska Spels Elitidrottsstipendium. Av de 324 sökandena tilldelades 55 stipendiet. Dessa 22 män och 33 kvinnor representerar 34 specialidrotter. FOLKHÄLSA OCH VUXENIDROTT Idrottens betydelse för folkhälsan är oomtvistad. Varje år kommer forskningsrapporter som visar att träning ökar välbefinnandet och minskar riskerna för skador och olika sjukdomar. Samtidigt har intresset för motion aldrig varit så stort som i dag. Andelen svenskar som motionerar minst tre gånger i veckan har ökat från 37 procent till 44 procent sedan 1998. En stark barn- och ungdomsidrott som engagerar många är i sig ett stort bidrag till folkhälsan. Barn som lär sig och får en positiv upplevelse av idrott har större möjligheter och sannolikhet att vara aktiva även som vuxna. KONFERENSEN IDROTT HELA LIVET OCH FOLKHÄLSOSYMPOSIUM Den 14 16 oktober genomförde RF tillsammans med Smålandsidrotten forumet Idrott hela livet i Jönköping. Runt 200 deltagare från SF, DF, SISU-distrikt, idrottsföreningar och kommuner deltog under de tre dagarna. Temat för forumet var förutsättningar för den föreningsdrivna idrotten. Det handlade bland annat om hur ekonomin påverkar idrotten, influenser inom barn- och ungdomsidrotten, strategier för vuxen motionsidrott och om anläggningar. Lidingöloppet arrangerade i samarbete med RF och GIH ett folkhälsosymposium på Bosön som behandlade vad individen, arbetsgivaren och samhället vinner på att hålla personalen i form. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 17

IDROTT VÄRDEGRUNDEN IDROTTSRÖRELSENS GRUND Idrottsrörelsens värdegrund står på fyra ben: glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med och rent spel. Den antogs på RF-stämman 2011 och finns inskriven i RF:s stadgar. Men verklig betydelse får den först då den ligger till grund för den dagliga verksamheten i idrottsföreningarna. VÄRDEFULLT Satsningen Värdefullt, som är ett konkret värdegrundsarbete i föreningar i hela landet, fortsatte under 2013 genom att distriktsidrottsförbund och SISU-distrikt arrangerade mötesplatser, föreläsningar och processarbeten. Centralt fasades satsningen in i SISU Idrottsutbildarnas uppdrag att stödja förbund och föreningar att utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet i enlighet med Idrotten vill inom ramen för Idrottslyftet. Som ett led i det arbetet har ett skattnings- och analysverktyg tagits fram som ska vara ett stöd till föreningar som vill få en överblick av om deras verksamhet går i linje med Idrotten vill. JÄMSTÄLLDHET Inom svensk idrott ska kvinnor och män ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och på alla områden. Det är idrottsrörelsens övergripande jämställdhetsmål, som på RF-stämman 2011 bröts ner i ett antal delmål. För att nå dessa 2017 genomförs ett internt arbete på RF:s kansli med att jämställdhetsintegrera verksamhetsdokument, utbilda personal samt analysera verksamheten och ta fram konkreta åtgärder för ökad jämställdhet med hjälp av 4R-metoden. Samtliga avdelningar medverkade i utbildningen och ambitionen är att all personal ska genomgå utbildningen inom två år. De pilotprojekt som startade 2012 för att arbeta med jämställdhetsintegrering inom SF och DF fortsatte under året. Svenska Gymnastikförbundet, Svenska Innebandyförbundet, Svenska Basketbollförbundet, Svenska Seglarförbundet, Blekinge Idrottsförbund, SISU Idrottsutbildarna Blekinge samt Stockholms Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Stockholm arbetade på olika sätt med jämställdhetsintegrering. Projektens fokus varierar från styrelse och valberedning till rekrytering av aktiva. Genom pilotprojekten vill RF sprida goda exempel och inspirera fler SF och DF att intensifiera arbetet med jämställdhetsintegrering. HBTQ Idrotten ska vara öppen för alla. Studier visar dock att hbtq-personer idrottar i föreningar i mindre utsträckning 18

IDROTT än heterosexuella personer. I mars presenterades den första kvalitativa studien över hur hbtq-ungdomar upplever föreningsidrotten, Hbtq och idrott ungdomars erfarenheter och villkor inom svensk idrott. Studien, som gjordes av RFSL på uppdrag av RF, visar att idrotten i många avseenden utan reflektion utgår från att våra aktiva och ledare är heterosexuella, vilket får negativa konsekvenser för hbtq-personer. RF spred tillsammans med RFSL rapporten till idrottsrörelsen, kommunföreträdare och andra organisationer. I samband med att rapporten släpptes gjorde tidningen Svensk idrott och RFSL:s medlemstidning Kom ut ett gemensamt nummer om hbtq och idrott. MÅNGFALD Genom idrottens universella språk kan människor mötas över gränser. Det gör att idrottsrörelsen bidrar till att välkomna nya svenskar till vårt samhälle samtidigt som idrottsrörelsen utvecklas genom att olika perspektiv, tankar och erfarenheter möts. Den arbetsgrupp, tillsatt av RS, som arbetade med mångfaldsfrågor under 2012 och 2013, överlämnade sin rapport till styrelsen under våren. Rapporten pekar ut fem områden som angelägna att arbeta djupare med: flickor födda utanför Europa, tränare och ledare, förtroendevalda och anställda, tävlingsregler och ensamkommande barn. Under året tog RF även fram ett introduktionsmaterial om idrottsrörelsen på sju språk. Det är mycket uppskattat bland såväl DF som kommuner. MATCHFIXING Uppgjorda tävlingar och matcher, så kallad matchfixing, har de senaste åren vuxit runt om i världen. Matchfixing strider mot svensk idrotts grundtanke om rent spel och är ett allvarligt hot mot idrottens framtid. Under sensommaren och hösten 2013 uppdagades ett antal misstänkta fall inom bland annat den svenska herrfotbollen. Dessa avslöjanden visar att Sverige inte är fredat från problemet. Under våren 2013 inleddes ett samarbete mellan Svenska Spel och RF för att stärka det förebyggande arbetet mot matchfixing. Bland annat inrättades en heltidstjänst på RF för att samordna arbetet. Fokus har under året varit att sprida kunskap och information, ge utbildningsstöd till SF och öka samverkan med polis, åklagare och andra berörda aktörer genom bland annat seminarier och löpande möten. RF påbörjade även en översyn av idrottens regelverk kopplat till matchfixing och undersökte hur en så kallad whistleblower-funktion för matchfixing skulle kunna fungera. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 19

IDROTT ANTIDOPING Målet med idrottsrörelsens antidopingarbete är att tillförsäkra alla idrottsutövare deras självklara rätt att delta och tävla i en idrott fri från doping. Under 2013 genomfördes 3 439 kontroller, varav 65 procent utanför tävling och 35 procent vid tävling. Utöver dessa togs 429 prov på uppdrag av internationella organisationer, främst i samband med internationella tävlingar i Sverige. Även om flertalet tester görs på elitidrottare bidrar testerna på motionsnivå till kontrollernas uttalade förebyggande verkan. 262 individuella elitidrottare och 127 lag omfattades under året av reglerna för vistelserapportering. Det innebär att de regelbundet förser RF med uppgifter om var de befinner sig för att det ska vara möjligt att göra en oanmäld dopingkontroll. Totalt handlades 82 misstänka förseelser mot dopingreglerna av Dopingkommissionen under året. Många kunde avskrivas efter närmare utredning. 22 förseelser, alla män, bestraffades, vilket är ett betydligt lägre antal än föregående fem år. Siffran är dock preliminär då fler av dessa 82 ärenden inte är avgjorda ännu. Kosttillskott kan innehålla dopingklassade och hälsovådliga substanser och flera dopingfall har också berott på att aktiva använt kosttillskott som visat sig göra det. RF verkar därför aktivt för en mer effektiv samhällelig tillsyn av kosttillskott och informerar samtidigt internt om riskerna med preparaten. Efter att regeringen under lång tid negligerat problemet kom äntligen i slutet av året en signal om att den vill se över av vem och hur saluförbud kan ges. RF:s stadgar, dopingreglemente och övriga föreskrifter inom dopingområdet är anpassade till World Anti-Doping Code (WADC). Under 2013 fortsatte revisionen av WADC och dess olika tekniska standarder. RF var som vanligt aktivt i processen. I november antogs de nya reglerna globalt och de ska vara implementerade i RF:s regelverk senast den 1 januari 2015. I samråd med Kulturdepartementet bidrog RF även till arbetet inom Europarådets Monitoring Group. RF har i flera år drivit på för skapandet av en ny nationell fristående anti-dopingorganisation (NADO) med staten och idrottsrörelsen som gemensamt ansvariga. Under 2013 har en grupp med representanter från RF och Regeringskansliet arbetat för att hitta en lösning. TRYGGA IDROTTSMILJÖER OCH BEGRÄNSAT REGISTERUTDRAG Föreningarna inom svensk idrott ska vara en trygg miljö fri från kränkningar och övergrepp. Även om det är en självklar utgångspunkt vet vi att det inte alltid och över- 20

IDROTT allt är så. Genom utbildningsmaterialet Skapa trygga idrottmiljöer för barn och ungdomar, får förbund och föreningar stöd i hur de ska verka förebyggande och agera om en kränkning eller ett övergrepp sker. I december 2013 utökades möjligheterna för idrottsföreningar att arbeta förebyggande genom att en ny lag stiftades om begränsade registerutdrag, som visar bland annat sexualbrott, något RF har verkat för i flera år. Lagen innebär att en förening har möjlighet att be den som erbjuds en anställning eller ett ideellt uppdrag inom föreningens verksamhet om ett begränsat utdrag ur belastningsregistret, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn (upp till 18 år). SUPPORTERKULTUR 2013 var ett år med många utredningar kring supporterkultur: Nationell samordning mot brottslighet i samband med idrottsarrangemang, Ersättning för poliskostnader och utredningen Register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. RF följde aktivt och samordnade idrottsrörelsens arbete kring de utredningarna och på en rad områden har de politiska positionerna flyttats fram under året. Regering och riksdag beslutade i oktober att befria alla arrangörer av idrottsevenemang från poliskostnader. Justitiedepartementet aviserade att de 2014 tänker utreda frågan om att skärpa tillträdesförbudet från högst 1 år till 3 år vidare samt se över om maskeringsförbud i vissa fall kan gälla idrottsarenor. Frågan om ett nationellt register över personer belagda med tillträdesförbud har utretts under året. Utredaren överlämnade sitt betänkande till justitieministern i december. Det är också positivt att regeringen nu har utsett en nationell samordnare för berörda idrottsorganisationer och myndigheter. Under året har oroväckande uppgifter om trakasserier, hot och i vissa fall infiltration uppmärksammats i slutbetänkandet Mer glädje för pengarna. RF ser allvarligt på dessa uppgifter. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 21

EXEMPEL Elitstödet avgörande Svenska Bowlingförbundet har byggt upp sin organisation och anpassat elitverksamhet till en allt hårdare internationell konkurrens. Forskning, skanning av spelare och ny teknik har lagt grunden till fortsatta svenska framgångar. Med minskat eller uteblivet stöd tvingas Svenska Bowlingförbundet lägga allt utvecklingsarbete åt sidan. Det inledande arbetet gjorde att vi fick en samlad bild av var vi befann oss. Elitstödet har skapat förutsättningar för Svenska Bowlingförbundet att arbeta med sin organisation, ta fram en utvecklingstrappa och kravprofiler. Allt det inledande arbetet gjorde att vi fick en samlad bild av var vi befann oss både nationellt och internationellt, berättar Ulf Josefsson, sportchef Svenska Bowlingförbundet. Genomlysningen av sin egen verksamhet innebar att Bowlingförbundet kan konstatera att dagens elitspelare är yngre än tidigare och tendensen är att de blir allt yngre. Huvuddelen av spelarna är mellan 20 och 35 år. De är också mer vältränade både fysiskt och mentalt och idrotten i sig karakteriseras av ett livslångt engagemang. Med den kunskapen i grunden organiserades det fortsatta arbetet och forskningen i fyra olika fokusområden: Bowling Mental träning Fysisk träning Nutrition En första del i elitforskning och satsning var flitiga besök på Bosön för skanning av alla svenska elitspelares fysik och rörelsemönster. Något som följdes av stärkt elitorganisation. Vi har med hjälp av stödet förstärkt landslagsorganisationen med en assisterande tränare och har knutit till oss specialister inom exempelvis fysträning och nutrition. Vi har också kunnat bjuda in internationella tränare och föreläsare för att bättra på vår kunskap och hitta utvecklingsmöjligheter. Satsning på omvärldsanalys har möjliggjort nya samarbeten, exempelvis med Singapore som har kvaliteter i sitt arbete som vi eftersöker och vill veta mer om, säger Ulf Josefsson. UTVECKLAT SPEL OCH ÖKANDE KONKURRENS Observationer av konkurrenter har visat att allt fler använder annan teknik än tidigare och att spelet utvecklas, samtidigt som konkurrensen också ökar när fler länder utvecklar sin verksamhet. Besöken med skanning på Bosön kombinerat med forskning, som stöttats och validerats av Halmstads högskola, visade att för fortsatt utveckling av svensk bowling krävs ett arbete med olika kravprofiler baserat på teknik i förhållande till kroppslängd. Tekniken i dagens bowling kräver betydligt mer av kroppen än tidigare bowlingtekniker och styrketräning samt rörlighetsträning är ett måste. Detta kombinerat med att elitbowlarna blir yngre innebär en ny utmaning 22

SVENSKA BOWLINGFÖRBUNDET för oss som förbund. Det är fler som dubblerar i junior-, U23- och seniorspel. Vi behöver planera verksamheten och arbeta aktivt för att skapa viloperioder men också öka kunskapen om vikten av vila och rätt nutrition, berättar Ulf Josefsson. Under den senaste 30-årsperioden har Sverige missat medalj vid dam- VM 2005 och 2011 och i övrigt tagit medalj vid alla seniormästerskap. Det som hänt under de senaste 15 åren är att antalet medaljer minskat vid respektive mästerskap. De asiatiska länderna har under samma period kommit in och tillsammans med USA dominerat världsmästerskapen. NY GENERATION SPELARE Vi kan se att det kommer en ny generation av spelare som är skolade i nationella utvecklingsprogram. Ett utbyggt internationellt tävlingsutbud både inom Europa och övriga världen samt tillgång till tränare som verkar på den internationella marknaden snabbar på utvecklingen ytterligare, säger Ulf Josefsson. Inom juniorverksamheten står sig Sverige däremot starkt, med VM-guld individuellt. Resultaten för juniorverksamheten ser vi som ett direkt resultat av det utvecklingsarbete vi gjort. Det är också här, i det långsiktiga arbetet, vi vill kunna fokusera. Inom idrotten är det inte hållbart med korta satsningar under ett fåtal år, säger Ulf Josefsson. I och med uteblivet elitstöd under 2014 har Svenska Bowlingförbundet tvingats att fokusera på att delta i mästerskap och i övrigt dra ner på internationella resor och tävlingar. Fortsatt arbete med fysisk och mental träning sköts på hemmaplan. Jag vågar nästan inte tänka på vad som skulle hända om vi blir av med stödet. Det vore ett ofantligt steg tillbaka och vi skulle bli tvungna att släppa allt vi nu byggt upp, berättar Ulf Josefsson. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 23

RESURSER Resurser En av RF:s viktigaste uppgifter är att företräda svensk idrott gentemot myndigheter, politiker och samhället i övrigt, både i Sverige och internationellt. En uppgift som blir allt viktigare då EU:s inverkan på idrottsrörelsen blir allt påtagligare och när förutsättningarna för och förväntningarna på idrottsrörelsen förändras i snabbare takt. RF behöver ständigt verka för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för idrottsrörelsen och tillsammans med andra ideella organisationer för hela föreningslivet i Sverige. IDROTTSPOLITISKT ARBETE Det ideella föreningslivet spelar en central roll i det svenska samhället, som en viktig del av demokratin. Därför får föreningslivet samhälleligt stöd, ekonomiskt men också genom exempelvis särskilda skatteregler. Denna syn på föreningslivet slås också fast i huvudmålet för den av riksdagen antagna politiken för det civila samhället: Villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Trots att den officiella politiken inte har förändrats har vi på senare tid kunnat se hur den åtskillnad mellan ideell verksamhet och privat näringsverksamhet, som ligger till grund för politiken, börjar luckras upp bland annat genom ett antal myndigheters agerande. Några exempel: EU-kommissionen underkänner den svenska momslagstiftningens undantag för allmännyttiga ideella föreningar från skyldighet att redovisa moms. Konsumentverket hävdar i ett ärende rörande organisationen Friskis&Svettis i Göteborg att medlemskapet är att betrakta som ett kund leverantörsförhållande. Livsmedelsverket menar i sina föreskrifter kring livsmedelshantering att alla, även ideella föreningar, som hanterar mat är att betrakta som livsmedelsföretag. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 25

RESURSER Fortifikationsverket menar att en ideell förening som vill använda försvarsmark för en tävling och ett företag som vill använda mark för en personaldag är att betrakta som likvärdiga kunder. Spelplanen håller med andra ord på att ritas om utan att ett enda politiskt beslut har ändrats. Denna förändring berör inte bara idrottsföreningarna utan hela Föreningssverige. Friluftsföreningar, scoutföreningar och ideella föreningar på det sociala området ser samma oroväckande tendenser. Tillsammans blir vi betydligt starkare i vår strävan att motverka dem. Därför har RF sökt samarbete med andra organisationer inom det civila samhället kring frågor som rör föreningslivets förutsättningar. Under 2013 fick det konkreta uttryck i bland annat den ideella trädgården i Almedalen och ett gemensamt brev till ministern för det civila samhället, Maria Arnholm, och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth, som kompletterades med en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter. Det gemensamma önskemålet var att få till stånd en parlamentarisk utredning om hur politiken för det civila samhället ska få genomslag på samtliga politikområden, ett önskemål som en majoritet av riksdagspartierna också ställde sig bakom under hösten. STATSANSLAGET KVAR PÅ SAMMA NIVÅ SOM 2009 Idrottsrörelsen har genom åren fått ett starkt ekonomiskt stöd på såväl nationell som lokal nivå. Under 2000-talets första decennium ökade det statliga stödet också markant, främst tack vare vinstdelningen från Svenska Spel. Sedan kopplingen till Svenska Spels vinst togs bort 2009 har dock det statliga stödet legat still, vilket det gjorde även 2013. Detsamma gäller stödet till idrottsföreningarna i merparten av landets kommuner. Resultatet är att stödet i praktiken urholkats, eftersom idrottens organisationer har samma kostnadsökningar som samhället i övrigt. RF har centralt arbetat intensivt för att omprioritera och effektivisera arbetet på kansliet för att åstadkomma kostnadsbesparingar. För budgetåret 2014 har kostnaderna för RF:s och SISU Idrottsutbildarnas gemensamma kansli, inklusive Bosön, minskat påtagligt, liksom antalet anställda. Trots omfattande besparingar var riksidrottsstyrelsen tvungen att sänka elitstödet med 30 miljoner kronor för 2014. Om urholkningen fortsätter innebär det på sikt att stödet till de lokala föreningarna också måste skäras ner, vilket tvingar dem att antingen minska verksamheten eller höja avgifterna väsentligt. En sådan utveckling skulle 26

RESURSER främst drabba ekonomiskt svaga grupper och därmed försvåra för svensk idrott att leva upp till sin ambition att alla som vill ska kunna vara med i en idrottsförening. IDROTTENS DAG TOG PLATS I ALMEDALEN För tolfte året i rad deltog RF aktivt i politikerveckan i Almedalen, för femte året i form av en särskild Idrottens dag i samarbete med ett antal SF. En viktig del av Idrottens dag är de prova på- och uppvisningsaktiviteter SF anordnar under dagen i själva Almedalen. I år deltog 14 SF: Budo & kampsport, Bågskytte, Casting, Dart, Flygsport, Fotboll, Friidrott, Gymnastik, Gång och vandring, Handikappidrott, Korpen, Ridsport, Skolidrott och Varpa. Under Idrottens dag arrangerade RF och SISU Idrottsutbildarna var sitt seminarium. RF:s seminarium hade rubriken Föreningsidrotten utveckla eller avveckla?. Seminariet handlade dels om det strategiarbete som RF-stämman beslutade om en dryg månad tidigare och om värderingsglidningen hos myndigheter och departement som jämför och jämställer föreningar och företag. Tillsammans med Forum (idéburna organisationer med social inriktning) och Ideell arena bildades Ideella trädgården, med en gemensam webbplats och information om aktiviteterna under måndag till onsdag i den trädgård som nyttjades. Forum och RF genomförde också utfrågningar av partisekreterarna i våra riksdagspartier. Utfrågningarna riktade in sig på partiernas politik för idrott och föreningsliv. VALÅRET 2014 Det idrottspolitiska påverkansarbetet är en ständig uppgift för RF. Men under valår, då den politiska temperaturen höjs i samhället som helhet, finns det skäl också för svensk idrott att intensifiera sina insatser. 2014 är dessutom ett så kallat supervalår. Förutom de traditionella riksdags-, kommunal- och landstingsvalen genomförs också ett val till EU-parlamentet. Redan i början av 2013 beslutade RS att prioritera fyra frågor under valrörelsen: Föreningslivets framtida förutsättningar Idrottens finansiering Anläggningar och idrottsmiljöer Internationella evenemang. Detta är inga nya frågor, men de är avgörande för att svensk idrott ska fortsatt kunna stå stark och vara en RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 27