Råd och definitioner till: Forskning och utveckling 2005 NA/IFI 811 Statistiska centralbyrån 2006
Råd och definitioner till: Forskning och utveckling (FoU) 2005 Innehåll Sida A Utgifter för FoU som utförts av andra (utlagd FoU) 2005 4 B Utgifter för egen utförd 2005 4 B1: Utgifter för egen FoU fördelade efter typ av utgift 4 B3: Utgifter för egen FoU 2005 fördelade på produktgrupper 5 B4: Utgifter för egen utförd FoU 2005 fördelade efter inriktning 5 B5: Utgifter för egen utförd FoU 2005 fördelade efter län 6 C FoU-verksamhet med egen personal 2005 7 C1: Antal personer i FoU 2005-12-31 fördelade på utbildningsnivå 7 C2: Antal FoU-årsverken 2005 fördelade på utbildningsnivå 7 C3: Antal FoU-årsverken 2005 fördelade på yrke 7 C4: Regional fördelning av personal och årsverken för FoU 2005 7 D Prognos av egen utförd FoU för 2006 7 1. Allmän information Er medverkan är viktig För att statistiken skall bli rättvisande och tillförlitlig fordras hög svarsfrekvens. Er medverkan är därför viktig. Publicering Resultatet av undersökningen kommer att publiceras på SCB:s webbplats: www.scb.se Alla företag som besvarar enkäten kommer att få en rapport innehållande delar av resultatet från undersökningen. Nyheter Jämfört med föregående undersökningstillfälle är ordningen och numreringen av tablåerna ändrad. Några tablåer har också tagits bort. En tablå där antalet FoU-årsverken ska fördelas på kön och yrke har tillkommit. Skälet till att denna tablå tagits med är att vi vill öka möjligheterna till jämförelser med andra länder, de flesta andra länderna redovisar FoU-årsverken uppdelade på yrke och inte på utbildningsnivå. Tablåerna B5 och C4, där vi efterfrågar en uppdelning på län är ändrade. Grundläggande Forskning och utveckling (FoU) I forskningsstatistiken används de definitioner och indelningar som utvecklats inom OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development). Forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) är systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Vidare ingår systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster processer, system, metoder, eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. - 2 -
FoU delas in i Grundforskning: att systematiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning. Tillämpad forskning: att systematiskt söka efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte. Experimentellt utvecklingsarbete: att systematiskt utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system, metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. För att utfört arbete skall betraktas som FoU skall det ha bedrivits på ett systematiskt sätt arbetets mål har varit att lösa en viss teknisk osäkerhet resultatet av arbetet har inneburit ett vetenskapligt eller tekniskt framåtskridande, dvs. att det inte får handla om en befintlig programvara som endast har anpassats efter en ny produkt eller process. Gränsdragning mellan FoU och verksamhet som inte skall räknas som FoU Grundkriteriet för att skilja FoU från närstående verksamhet är att det i FoU skall finnas ett väsentligt nyhetsinslag och att vetenskaplig eller teknisk osäkerhet skall undanröjas. Med osäkerhet avses de fall då det finns ett problem vars lösning inte är uppenbar för någon som har en god uppfattning om den grundläggande, allmänt använda kunskap och teknik som finns på området i fråga. I allt FoU-arbete skall det finnas ett nyhetselement. Ett normalt konstruktions- eller undersökningsarbete som följer etablerade rutiner, räknas inte till FoU. Vid serieproduktion räknas utveckling och konstruktion av prototypen som FoU-arbete, däremot inte tillverkning av den första serieenheten. Inom samhällsvetenskap och humaniora är FoU-arbetet inriktat på vidarebearbetning och utveckling av forskningsrön samt tankar och idéer som baseras på tidigare resultat. Som FoU-arbete räknas inte utbildning utredningsverksamhet kompetensutveckling malm- och mineralprospektering juridiskt och administrativt arbete i samband med patentsökningar och tvister experimentellt arbete som utförs enbart med syfte att t.ex. undersöka alternativa tillverkningsmöjligheter för redan patentsökta produkter dokumentations- och informationsservice av allmän karaktär rutinmässig kvalitetskontroll och provning rutinmässig insamling av data rutinmässig utveckling av programvara samt annan verksamhet av rutinartat slag som har att göra med programvara. - 3 -
Blanketten består av fyra delar, var och en med ett antal frågeområden. Följande avsnitt beskriver de punkter vilka är särskilt viktiga att tänka på. A Utgifter för FoU som utförts av andra (utlagd FoU) 2005 I denna tablå är det viktigt att fördelningen mellan enheter i Sverige och i utlandet blir korrekt. B Utgifter för egen utförd FoU 2005 Avsnitt B1: Utgifter för egen FoU fördelade efter typ av utgift Arbetskraftskostnader Erfarenhetsmässigt är företagens interna redovisning inte alltid anpassad för ett besvarande av forskningsstatistiska uppgifter, varför olika underlag kan behöva användas. Det kan i sådana fall vara lämpligt att kontrollera att uppgifterna avseende t.ex. arbetskraftskostnaderna i denna fråga står i rimlig proportion till angivet antal årsverken. Som information kan nämnas att företagens totala arbetskraftskostnader 2003 för FoU-personalen (rad 200 i blanketten) i genomsnitt uppgick till 670 000 kr per årsverke. Det bör dock tilläggas att kostnaderna varierade kraftigt mellan företagen. Investeringar Utgifter för anskaffning av materiella anläggningstillgångar, samt förbättring som väsentligt höjer kapacitet, livslängd eller standard på dylika kapitalföremål i förhållande till deras ursprungliga skick. Generellt gäller att som anskaffning räknas en sådan utgift som balanseras i balansräkningen och på vilken avskrivning görs över den ekonomiska livslängden. Vissa materiella anläggningstillgångar, t.ex. mark är dock inte föremål för avskrivning. Uppgifterna omfattar både investeringsutgifter avsedda för enbart FoU-arbete och FoUverksamhetens andel av gemensamma investeringar. Om företaget mottagit bidrag från stat, kommun eller EU för att hela eller delar av anskaffningsutgiften ska utgiften redovisas brutto, dvs före avdrag för bidraget. Icke avdragsgill moms ingår. OECD:s rekommendation angående avskrivningar Enligt de internationella rekommendationerna (OECD:s Frascatimanual) skall alla avskrivningar på byggnader, maskiner/inventarier o.d. exkluderas från driftkostnaderna. Skälen är följande: Om avskrivningarna ingår i övriga driftkostnader, skulle detta resultera i en dubbel beräkning när man räknar fram FoU-utgifter (driftkostnader och investeringar) olikheter i skattelagstiftningen i olika länder - 4 -
Byggnader, mark och fastigheter Utgifter för ny-, till- och ombyggnadsarbeten samt köp av mark och fastigheter för FoU-ändamål. För byggnadsarbeten, vilka endast delvis utförts eller beräknas bli utförda under året, upptas endast den till respektive år hänförliga delen av investeringarna. Maskiner och inventarier Utgifter för anskaffning av maskiner och andra tekniska anläggningar, inventarier, instrument etc. För maskiner etc. förs hela utgiften för köpet till leveransåret. För större maskinaggregat, vilka endast delvis installerats eller beräknas bli installerade under redovisningsperioden, upptas dock endast den del av investeringen som faller på de under respektive år verkställda installeringarna. Avsnitt B3: Utgifter för egen FoU 2005 fördelade på produktgrupper Många företag bedriver FoU-verksamhet som omfattar flera produkter och tjänster. En redovisning enbart efter företaget huvudbransch ger då inte tillräcklig information om FoU-verksamhetens inriktning. Genom att också studera produktgrupper får man en mer nyanserad bild av den FoU-verksamhet som bedrivs i företagen. Om ert företags produkter inte kan återfinnas i produktlistan kan en beskrivning lämnas. Avsnitt B4: Utgifter för egen utförd FoU 2005 fördelade efter inriktning Syfte All FoU, även den som utförs på uppdrag av andra, skall redovisas här. När det gäller FoU som utförs på uppdrag av andra menar vi med för företaget i det första svarsalternativet det företag som gett FoU-uppdraget. Biovetenskap och bioteknik Biovetenskap Bedriver företaget FoU-verksamhet som utvecklar eller utnyttjar kunskap om biologiska fenomen, processer eller system? Sådan verksamhet kan exempelvis avse läkemedel, diagnostika, medicinteknik, bioteknik, växtförädling, bioplaster, sensorer för att studera bakteriehalter eller biomolekyler, imiterande av biologiska system t.ex. för att utveckla nya material, enzymanvändning i produkter och processer, biobränslen, funktionella livsmedel, reagenser och instrument för biologisk forskning, utrustning för bioteknisk produktion, bioinformatik, bioinspirerade programvarusystem (exempelvis neurala nätverk) m.m. - 5 -
Bioteknik Definition Definitionen av bioteknik är avsiktligt bred. Den täcker alla moderna biotekniker, men också många traditionella eller närliggande aktiviteter. Därför ska den alltid åtföljas av nedanstående lista, vilken operationaliserar definitionen som lyder: Tillämpning av vetenskap och teknik på levande organismer eller delar, produkter och modeller av levande organismer för att förändra levande eller icke levande material i syfte att producera kunskap, varor och tjänster. Lista över biotekniker Följande lista över biotekniker fungerar som en riktlinje för tolkning av ovanstående definition. Listan är mer översiktlig än uttömmande och kommer sannolikt att ändras med tiden allteftersom datainsamling och biotekniska aktiviteter utvecklas. DNA/RNA: genomik, farmakogenomik, gensonder, genteknik, DNA/RNA-sekvensering/syntes/amplifiering, profilering av genuttryck och användning av antisensteknik. Proteiner och molekyler: sekvensering/syntes/teknik av proteiner och peptider (inklusive högmolekylära hormoner); förbättrade tillförselmetoder för högmolekylära läkemedel; proteomik, proteinisolering/separering och rening, signalering, identifiering av cellreceptorer. Cell- och vävnadsodling samt teknik: cell/vävnadsodling, vävnadsteknik (inklusive vävnadsstrukturer och biomedicinsk teknik), cellfusion, vaccin/immunstimulerande medel, embryomanipulering. Processbiotekniker: fermentering med användning av bioreaktorer, biobehandling, biolakning, biopulping, bioblekning, bioavsvavling, bioremediering, biofiltrering och fytoremediering. Gen- och RNA-vektorer: genterapi, virala vektorer. Bioinformatik: konstruktion av databaser för genom, proteinsekvenser; modellering av komplexa biologiska processer, inklusive systembiologi. Nanobioteknik: tillämpning av nano/mikrofabrikationsprocesser och verktyg för tillverkning av utrustning för studier av biosystem och applikationer för läkemedelstillförsel, diagnostik etc. Avsnitt B5: Utgifter för egen utförd FoU 2005 fördelade efter län De län där ert företag enligt våra register har verksamhet har förtryckts i tablån. Det är naturligtvis möjligt att FoU-verksamhet inte förekommer i alla uppräknade län, likaså kan FoU-verksamhet förekomma i andra län än de som är förtryckta. Fördela utgifter (driftkostnader+investeringar) för egen FoU på aktuella län. - 6 -
C FoU-verksamhet med egen personal 2005 Avsnitt C1: Antal personer i FoU 2005-12-31 fördelade på utbildningsnivå Utbildningsnivå, indelning av personal efter formell utbildning följer Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Utländsk utbildning förs till motsvarande svensk. Exempel på utbildningslinjer tillhörande de olika nivåerna: Benämning Kategori Forskarutbildning Licentat och doktorer Eftergymnasial utbild- akademisk grundexamen, civilekonom, ning 3 år eller mer civilingenjörs- eller annan högskoleexamen Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Gymnasial utbildning Övrig utbildning 4-årig gymnasial utbildning på teknisk linje, laboratorie assistentutbildning, arbetsledarutbildning, enstaka kurser vid högskola m.m. Gymnasieskola, yrkesskola, fackhögskola, ingenjörsutbildning vid tekniskt institut m.m. Folkskola, enhetsskola, grundskola, realskola, folkhögskola högst 2 år på grundskolenivå Avsnitt C2: Antal FoU-årsverken 2005 fördelade på utbildningsnivå Antalet årsverken är vanligen lägre eller lika stort som antalet personer, men om personalminskningar skett under året kan antalet årsverken överstiga antalet personer. Avsnitt C3: Antal FoU-årsverken 2005 fördelade på yrke Denna tablå har tillkommit. Skälet är att vi vill öka möjligheterna till jämförelser med andra länder, de flesta andra länderna redovisar FoU-årsverken uppdelade på yrke och inte på utbildningsnivå. Till nästa undersökning hoppas vi kunna använda enbart yrke och ta bort tablåerna på utbildningsnivå. Avsnitt C4: Regional fördelning av personal och årsverken för FoU 2005 De län där ert företag enligt våra register har verksamhet har förtryckts i tablån. Det är naturligtvis möjligt att FoU-verksamhet inte förekommer i alla uppräknade län, likaså kan FoU-verksamhet förekomma i andra län än de som är förtryckta. Ni har då möjlighet att lägga till dessa län. Fördela personer, årsverken totalt och årsverken utförda av forskare, produktutvecklare eller motsvarande på aktuella län. D Prognos av egen utförd FoU för 2006 I denna tablå ber vi er uppskatta de totala utgifterna (driftkostnader och investeringar) för den egna FoU-verksamheten 2006 samt antalet FoU-årsverken. Dessa uppgifter kommer att användas vid beräkningen av de uppgifter som måste lämnas till EU avseende år 2006. De företag som väljer att inte lämna några prognosuppgifter kan senare komma att tillfrågas om dessa uppgifter. - 7 -