Effekter av Statens folkhälsoinstituts förslag till begränsningar för spel på värdeautomater

Effekter av Statens folkhälsoinstituts förslag till begränsningar för spel på värdeautomater 1(64)

1 Sammanfattning 4 2 Uppdraget 6 3 Inledning 7 3.1 Aktuell problemskrivning 7 3.2 Metoder och tillvägagångssätt 8 3.3 Avgränsningar 9 4 Nuvarande reglering 10 4.1 Automatspelets historiska bakgrund 10 4.2 Tillståndsgivning och kontroll 12 5 Spelberoende 18 5.1 Forskning om spelberoende 18 5.2 Stor andel spelberoende bland automatspelare 22 5.3 Automatspelare dominerar bland hjälpsökande 23 5.4 Tillgänglighetens betydelse 25 5.5 Vilken roll spelar automater utanför kasinon? 27 5.6 Orsaker till spelproblem och spelberoende 30 5.7 Satsade summor på spel 33 5.8 Sammanfattningsvis 35 5.9 Lars Westfeldts studie om Jack Vegasspelare 36 6 Internationell jämförelse 38 6.1 Norge 38 6.2 Danmark 39 6.3 Finland 41 6.4 Quebec, Kanada 42 6.5 Missouri, USA 44 6.6 Australien 44 6.6.1 New South Wales 44 6.6.2 Victoria 46 7 Spelarnas beteende 48 7.1 Svenska Spels spelarprofiler 48 7.2 Kontroller i Växjö 48 7.3 Intervjuer med spelare i Växjö och Uppsala 49 7.4 Enkäter till alkoholhandläggare 52 7.5 Sammanfattning 53 2(64)

8 Illegala spelautomater 54 8.1 Lotteriinspektionens kartläggning 54 8.2 Polisenkät 55 8.3 Brottstatistik 56 9 Ekonomiska konsekvenser 57 10 Genomgång av FHI:s åtgärdsförslag 58 10.1 Begränsade öppettider 58 10.2 Begränsning av antalet värdeautomater 60 10.3 Tekniska begränsningar 61 11 Slutsatser och åtgärdsförslag 63 11.1 Kommentar från FHI 64 3(64)

1. Sammanfattning Lotteriinspektionen har haft i uppdrag att i samråd med Statens folkhälsoinstitut och Rikspolisstyrelsen analysera effekterna av Folkhälsoinstitutets förslag till begränsningar för spel på värdeautomater. Myndigheten skall redogöra för hur de föreslagna åtgärderna påverkar utvecklingen av spel på värdeautomater, andra automatspel och alternativa spelformer. Statens folkhälsoinstituts förslag till begränsningar för spel på värdeautomater ingick i en handlingsplan för att motverka spelberoende som myndigheten fick i uppdrag av regeringen att utarbeta. Det rör sig om följande tre förslag: att begränsa öppettiderna till kl. 16.00 24.00, att införa tekniska begränsningar i värdeautomaterna och att minska antalet värdeautomater. Den nu aktuella rapporten innehåller en redogörelse för den svenska lagstiftningen på automatspelsområdet och dess tillämpning, ett avsnitt om befintlig forskning runt spelautomater och spelberoende samt en internationell jämförelse som bl.a. grundar sig på en enkät till berörda länder. Dessutom innehåller rapporten en redogörelse för kontroller på spelplatser med värdeautomater, ett antal intervjuer med spelare och resultatet av enkäter till kommunala alkoholhandläggare och polismyndigheter. Forskning om spel och spelproblem är relativt begränsad och det finns inga entydiga slutsatser om uppkomsten av spelproblem eller åtgärder som ger minskade skadeverkningar. Det finns indikationer på en större andel spelberoende bland dem som spelar automatspel än andra spel. Ytterst lite forskning är utförd på ett sådant sätt att man med någon större säkerhet kan dra slutsatser om orsakssamband. Såväl personlighetsdrag hos spelaren som spelens karaktär och tillgänglighet anses ha betydelse för uppkomsten av spelproblem. De metoder som i forskningen har prövats är bl.a. olika tekniska begränsningar som skall minska spelautomaternas negativa effekter. Sådana begränsningar har Sverige infört, och såväl Lotteriinspektionen som Svenska Spel arbetar kontinuerligt med att utveckla nya mer effektiva åtgärder. Vid en internationell jämförelse har Sverige ett regelverk som starkt begränsar tillgängligheten till värdeautomater. Den internationella jämförelse som gjorts i rapporten visar att Sverige har lägst antal automater per invånare och öppettider som är mer begränsade. Sedan Statens folkhälsoinstituts förslag till handlingsplan lämnades har Lotteriinspektionens villkor för värdeautomaterna blivit mer begränsande. 4(64)

Ett exempel på detta är att öppettiderna för spel på värdeautomater har minskats så att de överensstämmer med tiderna för serveringstillståndet på spelstället. Ett annat exempel är Lotteriinspektionens krav på balans mellan omsättning på spel och övrig verksamhet för att Svenska Spel skall få ställa ut fler än tre värdeautomater på en restaurang. Dessutom har Svenska Spel utarbetat ett spelansvarsprogram med information till allmänheten, utbildning av personal på spelställen och införande av vissa tekniska begränsningar i värdeautomaterna. Av tidigare kartläggning gjord av Lotteriinspektionen framgår att det finns ett stort antal spelautomater utan tillstånd i Sverige. Om öppettiderna skulle begränsas ytterligare i enlighet med Statens folkhälsoinstituts förslag visar rapporten att många spelare som i dag spelar på dagtid kommer att gå över till illegalt spel. Andra spelare kommer att gå över till kvällsspel eller andra spelformer. Statens folkhälsoinstituts förslag innehåller inte någon nivå till vilken antalet värdeautomater skall begränsas. I arbetet med rapporten har Lotteriinspektionen inte funnit något som visar att ett visst antal automater skulle vara mer lämpligt än det antal som tillåts i Sverige. Omsättningen för värdeautomaterna beräknas för år 2004 till 7,2 miljarder kr. Det innebär att det finns en upparbetad marknad för spel i denna omfattning. Vid en minskning av antalet automater måste risken för att en del av spelarna övergår till illegala automater beaktas. Både inskränkningar i öppettiderna och av det totala antalet värdeautomater kan leda till fler illegala spelautomater. Vid en sammantagen bedömning kan inte förordas att öppettiderna begränsas eller att antalet värdeautomater i Sverige totalt minskas med mindre än att polisens insatser mot illegala spelautomater väsentligt ökas. Både förslaget att minska öppettiderna och antalet automater kommer att leda till en viss ekonomisk förlust, men det är mycket svårt att ange hur stor denna blir eftersom uppgifter i rapporten indikerar att många spelare kommer att spela på andra tider eller andra spel, såväl legala som illegala. Även om det saknas entydiga forskningsresultat rörande effekterna av införandet av tekniska begränsningar i värdeautomaterna, har dessa åtgärder inga negativa effekter och arbetet med utveckling av dessa bör fortsätta. Statens folkhälsoinstitut ställer sig bakom Lotteriinspektionens slutsatser i rapporten men lämnar en särskild kommentar avseende tillgänglighet. 5(64)

2. Uppdraget Lotteriinspektionen har i regleringsbrevet för år 2004 (Fi 2003/6361 delvis, Fi 2003/5589) fått i uppdrag att i samråd med Statens folkhälsoinstitut och Rikspolisstyrelsen analysera effekterna av folkhälsoinstitutets förslag till begränsningar för spel på värdeautomater. Myndigheten skall redogöra för hur de föreslagna åtgärderna påverkar utvecklingen av spel på värdeautomater, andra automatspel och alternativa spelformer. Uppdraget skall redovisas i samband med årsredovisningen för år 2004. Statens folkhälsoinstitut (FHI) har regeringens uppdrag att bevaka spelberoendefrågorna. I oktober 2001 fick FHI i uppdrag från regeringen att utarbeta ett förslag till handlingsprogram för att motverka spelberoende samt att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. Uppdraget innebar bl.a. att FHI skulle ge förslag till åtgärder för att särskilt begränsa skadeverkningarna till följd av spel på värdeautomater. FHI kom bl.a. fram till följande vad gäller värdeautomater. Många av de restauranger som har värdeautomater är öppna på dagtid och serverar lunch då de praktiska möjligheterna till ålderskontroll är begränsade och i stort sett ingen alkohol säljs. Ungefär 13 procent av spelandet sker före klockan 14 och 44 procent innan klockan 18. Viss forskning hävdar att över 70 procent av dem som spelar innan kvällstid är problemspelare. Det kan misstänkas att många spelproblematiker spelar under dagtid. Det bör övervägas om inte spelautomaterna skall vara tillgängliga endast under kvällstid och inte under lunchtid. På liknande sätt borde det vara möjligt att begränsa spelandet efter midnatt. Ett förslag är att tillstånd normalt ges för värdeautomatspel från klockan 16 till 24. De restauranger som vill ha en annan öppettid måste kunna visa att de har möjlighet till en aktiv ålderskontroll och tillsyn över värdeautomaterna. 1 En annan tänkbar åtgärd är att minska hastigheten på spelet genom att lägga in pauser i spelandet. FHI anser också att det finns anledning att ifrågasätta antalet värdeautomater. 2 Det finns således tre förslag till åtgärder i FHI:s handlingsplan: att begränsa öppettiderna till kl. 16.00 24.00, att införa tekniska begränsningar i värdeautomaterna och att minska antalet värdeautomater. 1 Statens folkhälsoinstitut, Förslag till handlingsprogram för att motverka spelberoende, s. 51 2 s. 24 6(64)

3 Inledning Lotterilagen (1994:1000) är en förbudslagstiftning som under de förutsättningar som anges i lagen emellertid tillåter visst spel. Lotterilagen bygger på principerna att alla lotterier i Sverige i princip kräver tillstånd och att alla tillstånd står under statlig kontroll. Tillstånd att anordna lotteri får lämnas endast om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt samt enligt meddelade föreskrifter, villkor och bestämmelser. Syftet med lagen är dels att skydda det allmänna från bl.a. brottslighet, dels att skydda den enskilde från ekonomiska och sociala problem. Till lagens syften hör även att tillvarata konsumentskyddsintressen samt att styra överskottet från lotterier. Spelansvaret för lotterier och spel föreligger i Sverige på tre nivåer nationell nivå, branschnivå och arrangörsnivå. På nationell nivå med lagstiftning, tillståndsgivning och tillsyn av alla tillstånd samt vård, behandling, information och utbildning. På denna nivå ingår riksdagen, regeringen och myndigheterna. Av myndigheterna kan främst nämnas Lotteriinspektionen, Folkhälsoinstitutet, länsstyrelserna, landstingen och kommunerna. På branschnivå samverkar de svenska spelarrangörerna bl.a. genom medverkan i det oberoende branschrådet OSS Oberoende Spel Samverkan. På branschnivå har gemensamt informationsmaterial om spelansvar och spelberoende samt hjälptelefonnummer tagits fram. Vidare har branschen tagit fram etiska regler för marknadsföring. De svenska spelarrangörerna arbetar med bl.a. utbildning i spelansvar, både till egen personal och ombud. 3.1 Aktuell problembeskrivning Undersökningen om spelvanor som gjordes i Sverige 1997-1998 3 gav indikationer på att upp emot 100 000 personer kunde anses ha spelproblem i Sverige. Minst 25 000 av dessa ansågs ha allvarliga problem. Det är av stor vikt att spelberoende och andra negativa sociala och hälsomässiga konsekvenser av spelande motverkas. Värdeautomaterna började ställas ut i Sverige år 1996. Omsättningen har ökat för varje år och spel på värdeautomater är i dag den största spelformen i Sverige. Samtidigt visar viss forskning om spelvanor att andelen spelberoende är högre bland dem som spelar på automatspel än bland spelare på andra spelformer. 3 Rönnberg et al, Spel och spelberoende i Sverige, Statens folkhälsoinstitut, november 1999 7(64)

Mot bakgrund av att såväl forskning som uppgifter från personer som på olika sätt kommer i kontakt med spelberoende visar på att spelautomater är farligare än andra spelformer är det av stor vikt att regelverket utformas så att skadeverkningar i största möjliga mån förebyggs. Det finns alltså ett stort behov av instrument som kan hjälpa till att minska skadeverkningarna av spel på värdeautomaterna. I stor utsträckning saknas relevant forskningsunderlag eller annan kunskap om vilka instrument som skulle vara verkningsfulla i det avseendet. Den svenska regleringen av värdeautomater har inte kunnat förhindra att flera olika typer av oreglerade spelautomater placerats ut på marknaden. Lotteriinspektionen gjorde år 2003 en kartläggning av den svenska marknaden för automatspel utan tillstånd. Kartläggningen visade bl.a. att antalet spelautomater och liknande spel som saknar tillstånd eller anordnas utan erforderligt tillstånd kan uppskattas till minst 3 000 stycken och att dessa beräknas omsätta miljardbelopp. Kartläggningen visade också att antalet automater är stadigt ökande. Vid överväganden om att vidta åtgärder för att minska skadeverkningar på grund av värdeautomatspel måste således beaktas dels bristen på relevant kunskap om verkningsfulla åtgärder, dels risken för en växande illegal spelautomatsmarknad i Sverige om tillgängligheten och attraktiviteten hos de legala automaterna minskas alltför kraftigt. 3.2 Metoder och tillvägagångssätt Som angetts ovan saknas det i många avseenden kunskaper om vilka faktorer som påverkar spelberoende i förhållande till värdeautomater. Folkhälsoinstitutet har sammanställt en del av den forskning som finns gällande spelberoende och spelautomater, både i Sverige och internationellt. Sammanställningen omfattar bl.a. forskning om spelproblemens omfattning i ett antal länder, andelen spelberoende bland automatspelare jämfört med andra spelare samt olika teorier om orsaker till spelberoende bland automatspelare. En internationell enkät har gått ut till länderna i Norden, Australien och Kanada. I enkäten har den gällande regleringen efterfrågats och vilka eventuella åtgärder som vidtagits för att motverka skadeverkningar. Länderna har valts ut för att de åtminstone i någon mån har liknande lagstiftning som Sverige eller då de anses ha genomfört mer omfattande forskning än Sverige vad gäller spelberoende och automatspel. En enkät har även gått ut till delstaten Missouri i USA, där det finns ett totalförbud mot värdeautomater, förutom på kasinon. 8(64)

Utredningstiden har inte medgett att en riksomfattande kartläggning av spel på värdeautomater kunnat genomföras. För att ändå få en bild av hur spelandet i en medelstor svensk stad ser ut har en stickprovsundersökning gjorts. Undersökningen gjordes i Växjö eftersom det är en stad som i storlek och antal tillstånd motsvarar ett genomsnitt av svenska städer. Kontroller genomfördes i Växjö på sex spelställen under sammanlagt fyra dagar, två dagar på vardera spelställe. Kontrollerna genomfördes med tyngdpunkt på spelvanor och beteende hos spelare. Dessutom har intervjuer med ett antal spelare genomförts. För att få en bild av hur spelandet på värdeautomater uppfattas i kommunerna har en enkät gått ut till alkoholhandläggare i de 20 största kommunerna. Den kartläggning av automatspel utan tillstånd som Lotteriinspektionen gjorde år 2003 visade att brott mot lotterilagen är ett oprioriterat område hos polisen. En uppföljning har gjorts genom att en enkät har gått ut till polismyndigheterna i Sverige med frågor om kunskap om och prioritering av automatspelsfrågor. Dessutom har statistik över domar gällande brott mot spellagstiftningen inhämtats från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). Lotteriinspektionen har författat rapporten i sin helhet, förutom kapitel 5 som är författat av FHI. 3.3 Avgränsningar Uppdraget har gällt de förslag till begränsningar på värdeautomater som finns i FHI:s förslag till handlingsplan. Lotteriinspektionen har identifierat tre förslag i FHI:s skrivelse: att begränsa öppettiderna för värdeautomatspel så att de är öppna mellan klockan 16.00 och 24.00, att minska antalet värdeautomater totalt och att införa vissa tekniska åtgärder för att minska skaderisker. Andra tänkbara åtgärder, som t.ex. ett totalförbud, att tillåta spelet i helt andra miljöer än de nuvarande eller frågan om spelkort (som föreslagits av Nöjesbranschens Riksförbund) behandlas inte i denna rapport. 9(64)

4 Nuvarande reglering 4.1 Automatspelets historiska bakgrund Spelautomater med spel om pengar har en lång historia i Sverige. Enarmade banditer har funnits sedan 1800-talet. Enligt 1939 års lotteriförordning (1939:207) fick automatspel endast förekomma på offentliga tillställningar eller tillställningar till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål. Det krävdes inget tillstånd till automatspel utan det var tillräckligt att en anmälan gjordes till polismyndigheten. Den 1 april 1973 ändrades reglerna på grund av problem med felaktigt utplacerade automatspel. Automatspel krävde enligt de nya reglerna tillstånd. Automaterna fick också placeras bl.a. i restauranger med serveringstillstånd. Efter ett antal utredningar och förslag antog riksdagen, mot bakgrund av automatspelets sociala skadeverkningar, i slutet av 70-talet lagändringar som innebar ett förbud mot enarmade banditer. Från och med den 1 januari 1979 var det inte längre tillåtet att anordna automatspel med vinster i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande (förutom på fartyg i internationell trafik). I 1994 års lotterilag tilläts automatspel igen, nu i form av värdeautomater. Bakgrunden till detta var att folkrörelsernas del av spelmarknaden hade minskat betydligt. I förarbetena till den nya lagen (prop. 1993/94:182) uttalade regeringen att det borde övervägas att tillåta nya former av lotterier till förmån för folkrörelserna i syfte att ytterligare stärka deras roll på spelmarknaden. På grund av konsumenternas ändrade spelvanor och önskemål ansågs värdeautomater vara ett bra sätt för de ideella föreningarna att ta större del i spelmarknaden. Det fanns, bl.a. mot bakgrund av de sociala skadeverkningar som motiverade 1979 års förbud, anledning att gå fram med försiktighet. En spelform som inte i samma utsträckning som de tidigare tillåtna automatspelen medförde risker för sociala skadeverkningar var spel på värdeautomater. Genom den nya lagstiftningen utformades det gällande förbudet så att det endast skulle gälla sådana spelautomater som är konstruerade för att betala ut vinst uteslutande i form av pengar och där vinstmöjligheten uteslutande beror av slumpen (penningautomater). Spelautomater som är konstruerade för att betala ut vinst huvudsakligen i form av värdebevis, spelpoletter eller liknande (värdeautomater) tilläts. Problem uppstod med den nya lotterilagen och införandet av värdeautomater. Enligt 6 lotterilagen definierades automatspel som spel på varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat. Gemensamt för dessa fyra typer av automater är att 10(64)

automaten har en utbetalningsanordning som utbetalar vinsten. På grund av automatspelsdefinitionen uppstod en ny företeelse, de s.k. lyckohjulen. Utställarna av de s.k. lyckohjulen kringgick lotterilagen genom att inte betala ut vinst från automaten, utan från personal i spellokalerna. På grund av detta ändrades lotterilagen. Definitionen av automatspel innefattar numera i princip allt spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater. Enligt 24 a lotterilagen är de enda automatspel som kan få tillstånd varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat. Då värdeautomaterna infördes stadgades i lagen att vinsterna inte fick betalas ut i pengar (27 första stycket 6). Det angavs i förarbetena att med värdebevis avsågs handling som har ett ekonomiskt värde men som inte kan lösas in i pengar, t.ex. presentkort (prop 1993/94:182 s. 30) Genom ändring i lagen år 1997 förtydligades att vinster inte fick betalas ut i pengar utan att värdebevisen skulle bytas mot presentkort. Samtidigt tillät man genom lagändringen att högst 100 kr av vinstvärdet fick betalas ut i kontanter. Reglerna fick mycket kritik. Restaurangägarna som hade värdeautomater placerade på sina restauranger anförde att kunderna var missnöjda med att högst 100 kr fick betalas ut i kontanter och att svartväxling uppstod, d.v.s. att kunderna sålde sina värdebevis till annan person på spelstället och erhöll då en mindre summa kontant. De ansåg också att systemet med värdebevis och presentkort var omständligt. Från Svenska Spel framfördes kritik om att värdeautomaterna inte hade tillräcklig attraktionskraft i jämförelse med varuspelsautomaterna. Detta i sin tur medförde kritik från folkrörelsernas sida då barn- och ungdomsverksamheten inte hade erhållit de belopp som utlovats eftersom det inte blivit något överskott från automaterna. Som en följd av kritiken skedde en lagändring år 1999 så att värdebevisen kunde bytas mot kontanter, samtidigt som högsta vinsten sänktes från 1 120 kr till 500 kr. När lagstiftningen hade ändrats mot bakgrund av lyckohjulsproblematiken uppstod ett nytt problem med varuspelsautomater. Som mest uppgick av Lotteriinspektionen givna tillstånd till ca 5 100 varuspelsautomater i Sverige. De varor som erhölls vid vinst vid spel på varuspelsautomater ändrade efter hand karaktär från mjukisdjur, leksaker och godis till små plaketter och mindre smycken, som regelmässigt kunde växlas in mot kontanter. För att råda bot på detta problem antogs vissa förändringar av lotterilagen år 1999. Från och med den 1 januari 2001 får spel på varuspelsautomater endast anordnas i samband med en offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande. Vidare infördes en bestämmelse i 37 a lotterilagen som förbjuder inlösen av en vara som erhålls som vinst vid spel på en varuspelsautomat mot en annan vara eller kontanter. 11(64)

Under åren 2000 och 2001 återkom de s.k. lyckohjulen på automatspelsmarknaden. Marknadens aktörer gjorde gällande att den svenska regeringen hade begått ett formfel under framtagandet av förslagen till ny lagstiftning åren 1996 och 1999. Aktörerna menade att förslagen till ändringar borde ha anmälts till EU-kommissionen i enlighet med direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Aktörerna ställde en fråga avseende detta till Kommerskollegium som i januari 2001 meddelade att ändringarna borde ha anmälts i enlighet med direktivet. Två hovrätter kom under våren 2001 i domar avseende brott mot lotterilagen till samma slut. För att råda bot på den osäkerhet som uppstått på automatspelsmarknaden anmälde regeringen de aktuella bestämmelserna till EU-kommissionen. Eftersom endast förslag till lagstiftning får anmälas antogs 1996 års och 1999 års ändringar på nytt av riksdagen och trädde i kraft den 1 februari 2002. Lotteriinspektionen har gjort bedömningen att det före den 1 februari 2002 fanns ca 5 000 oreglerade automater på marknaden. I nuläget beräknas det finnas minst 3 000 oreglerade automater. Tabell 1 Utvecklingen på värdeautomaterna 25000 20000 15000 10000 5000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Omsättning på värdeautomater Total omsättning hos Svenska Spel 4.2 Tillståndsgivning och kontroll I 6 punkt 3 lotterilagen definieras värdeautomat som en spelautomat som betalar ut vinst bara i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen. Tillstånd till värdeautomater får endast lämnas om spelet anordnas på fartyg i internationell trafik eller i samband med hotell- och restaurangverksamhet där det finns serveringstillstånd (26 och 27 lotterilagen). Tillstånd till anordnande av spel på värdeautomater i hotell- och restaurangverksamhet 12(64)

får bara lämnas till ett spelföretag som ägs av staten. Kraven för att få anordna spel på värdeautomater framgår vidare av 27 där det bl.a. stadgas att värdet av spelarens insats får uppgå till högst 1/7 000 basbelopp per spel (i praktiken 5 kr), värdet av spelarens insats får uppgå till högst etthundra gånger insatsen (500 kr), värdet av vinsterna ska motsvara minst 85 procent av insatsernas värde och spelautomaterna ska kunna kontrolleras genom tele- och databaserade kommunikationssystem. Vidare får tillstånd endast ges om det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för och det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas. Åldergränsen för att få spela på värdeautomaterna är 18 år enligt 35 lotterilagen. Svenska Spel innehar tillstånd (koncession) från regeringen att anordna spel på värdeautomater. Lotteriinspektionen är enligt 44 lotterilagen och koncessionen tillståndsmyndighet i de enskilda fallen. Lotteriinspektionens prövning skall enligt koncessionen ske med hänsyn till risken att osunda spelmiljöer utvecklas. Regeringen lämnade i beslut den 22 december 2004 Svenska Spel tillstånd att anordna spel på värdeautomater för allmänheten fr.o.m. den 1 januari 2005 t.o.m. den 31 december 2006. I tillståndet har regeringen angivit att Lotteriinspektionen särskilt skall beakta möjligheten att begränsa antalet värdeautomater per spelplats. Detta bl.a. för att minska risken för sociala skadeverkningar. Enligt koncessionen skall Lotteriinspektionen fastställa de ytterligare villkor, kontroll- och ordningsbestämmelser som kan behövas. Lotteriinspektionen har såldes en enligt koncessionen obegränsad rätt att utfärda villkor. Vid ansökningar om tillstånd begär Lotteriinspektionen in skriftligt underlag med bl.a. skiss över lokaler och automaternas placering. Ett krav från Lotteriinspektionen är att automaterna skall stå under ständig uppsikt från personalen. Vidare remitterar inspektionen ansökningar till kommunerna och beaktar vid sin tillståndsgivning kommunernas synpunkter. Tillstånd till spel på automaterna ges numera endast under tiden serveringstillståndet gäller. Vidare kan nämnas att inspektionen inte tillåter att andra spel som saknar 18-årsgräns får stå tillsammans med värdeautomaterna. För de restauranger som önskar ha fler än tre automater krävs en särskild motivering. Det finns idag två sorters värdeautomater i Sverige, förutom på de fyra statliga kasinon som har internationella regler. Det är Jack Vegasautomaterna, som står på restauranger med serveringstillstånd, och Miss Vegasautomater som står i bingohallar. I dagsläget finns det cirka 13(64)

7 200 värdeautomater utställda på 2 100 platser. Av dessa är 410 Miss Vegasautomater. Under de snart tio år som har gått sedan värdeautomater tilläts i Sverige har regelverket runt automaterna genomgått en hel del förändringar. Dessa har gåtts igenom i avsnitt 4.1. Andra förändringar har skett genom att Lotteriinspektionens villkor och Svenska Spels spelansvarsprogram löpande har utvecklats i begränsande riktning. Lotteriinspektionen har utfärdat två villkorsdokument, Lotteriinspektionens tekniska villkor för värdeautomater och Lotteriinspektionens villkor, kontroll- och ordningsbestämmelser för värdeautomatspel. De tekniska villkoren reglerar främst den centrala utrustning som alla värdeautomater är kopplade till, centraldatorn. Centraldatorn kontaktar och kontrollerar automaternas identitet för respektive automat och utför kontroll av spelet samt samlar in information från automaterna om spelets förlopp. En kontrollterminal över centralsystemet finns hos Lotteriinspektionen. Värdeautomaterna slås på och stängs av från centralsystemet. Värdeautomaterna får endast vara öppna för spel under de tider då serveringstillstånd gäller. På varje spelplats finns en kontrollenhet som validerar de utställda värdebevisens äkthet samt registrerar utbetalda belopp. Värdeautomaten skall registrera ilagt belopp, spelat belopp, vunnet belopp samt utbetalt belopp i automatens logikdel. Värdet av vinsterna i spelet skall motsvara minst 85 procent av insatsernas värde. Detta skall tolkas som att den matematiska förväntan på varje insats skall vara minst 85 procent. Utfallet av varje spelomgång skall vara statistiskt oberoende av utfallen av alla andra spelomgångar som spelas i värdeautomaten. Programvaran skall vara sådan att den ger helt slumpmässiga resultat. Vid spel med s.k. HOLD-funktion kan utfallet av en spelomgång vara beroende av spelarens personliga val. Om värdeautomaten innehåller spel som tillåter dubbling, får denna spelmöjlighet endast erbjudas så länge den sammanlagda vinstmöjligheten inte överstiger högsta tillåtna vinst. Vid försök att läsa eller ändra i programvaran skall automaten stänga av sig själv. Värdeautomaten skall också stänga av sig själv om kontakten med centraldatorn varit bruten mer än 72 timmar. Lotteriinspektionens villkor, kontroll- och ordningsbestämmelser för värdeautomatspel innehåller bl.a. följande regler. Det åligger AB Svenska Spel att övervaka att serverings- respektive bingotillstånd föreligger under hela tillståndstiden. Om en restaurang får sitt serveringstillstånd återkallat skall AB Svenska Spel omedelbart stänga av värdeautomaterna och underrätta 14(64)

Lotteriinspektionen om detta. Motsvarande gäller om ett bingotillstånd återkallas. AB Svenska Spel skall anslå uppgift om tillståndshavare och tillstånds- och kontrollmyndighet antingen vid värdeautomaterna eller på videoskärmarna. På automaten skall vidare anges att lägsta ålder för spel är 18 år. AB Svenska Spel får inte använda värdeautomaterna för något annat ändamål än de är avsedda för. Det ska råda god ordning inom den lokal eller på den plats spelet skall bedrivas. Värdeautomater i restauranger skall placeras på ett sådant sätt att de utgör en naturligt integrerad del av verksamheten. De skall alltid placeras inom det så kallade insynade området. De skall vidare placeras så att ombudets personal i restaurangen respektive bingohallen har tillsyn över automaterna och kan förhindra att minderåriga spelar. Om annat spel förekommer i en restaurang skall detta ha lagstadgad eller av myndighet villkorad åldersgräns om 18 år. På restauranger får värdeautomater endast vara öppna för spel under de tider då serveringstillstånd gäller. Under övriga tider skall automaterna således vara avstängda. Spelare får inte erbjudas gratiserbjudanden eller gratisspel. AB Svenska Spel skall regelbundet genomföra utbildningar av ombud och anställda hos ombud, där gällande bestämmelser för värdeautomatspelet skall genomgås. Genomförda utbildningar skall årligen rapporteras till inspektionen. Alla väsentliga förändringar i verksamheten skall i god tid anmälas till Lotteriinspektionen. Med väsentliga förändringar avses främst sådan ombyggnad av spelplatsen som påverkar uppsikten över värdeautomaterna, ändrad placering av automaterna eller förändrat antal automater. Skalenlig ritning skall bifogas anmälan. Planerad förändring får inte genomföras förrän inspektionen lämnat besked. Andra väsentliga förändringar, som att annat spel förekommer på spelplatsen, skall utan dröjsmål anmälas till Lotteriinspektionen. Förändringar i värdeautomaternas programvara skall anmälas till Lotteriinspektionen genom att protokoll över testresultat översänds till Lotteriinspektionen. Lotteriinspektionen kan under löpande tillståndstid komma att ändra dessa villkor, kontroll- och ordningsbestämmelser. Svenska Spel AB har i samarbete med Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) och Spelinstitutet utarbetat ett spelansvarsprogram med följande 10 punkter. Kontrollen av 18-årsgränsen intensifieras genom att externa företag, utöver Lotteriinspektionens ordinarie tillsyn, genomför kontroller på spelplatserna. 15(64)

Automatiskt åldersintygande införs genom att en automatisk kontrollfråga, där spelaren intygar att han/hon är minst 18 år, läggs in i värdeautomaternas programvaror. Frågan måste besvaras innan spelandet kan påbörjas. Skulle spelaren svara nej, jag uppfyller inte åldersgränsen 18 år, betalas insatsen tillbaka och spelandet avbryts. Denna åtgärd förtydligar det delade ansvar individen, krögaren och Svenska Spel har för att åldersgränsen efterlevs. Varje spelplats måste utse en person till spelansvarig. Denna person har ett särskilt ansvar för att information om spelansvar finns tillgänglig på spelplatsen, att kontroll av åldersgränser genomförs och att personalen på spelplatsen är informerad om spel och spelansvar. Att en spelansvarig utses innebär inte att ansvaret minskar för spelplatsens högsta chef och övrig personal. Nya utbildningskrav. Alla befintliga restaurangföretagare och ansvarig bingohallspersonal har genomgått en spelansvarsutbildning i tre steg. I framtiden krävs även att personalen genomgår utbildning i spelansvar innan värdeautomatspel kan startas på en ny spelplats. Spel på värdeautomater bör endast tillåtas om övrigt spel på spelplatsen, som enligt alkohollagen är det insynade området, villkoras med samma åldersgräns på 18 år. Riksdagen har begränsat antalet värdeautomater till fem per spelplats, detta för att förhindra värdeautomatspelet från att utgöra en orimligt stor del av spelplatsens omsättning. Som ett led i denna strävan kommer särskilda omsättningskrav införas för spelplatser med fyra eller fem värdeautomater. Detta omsättningskrav innebär att omsättningen inte får överstiga 35 procent av hela restaurangverksamhetens omsättning. Värdeautomaternas utseende förändras så att designen blir mer diskret. Samtidigt tydliggörs informationen om 18-årsgränsen, maxvinst och maxinsats samt Lotteriinspektionens godkännande. En informationsfolder som redogör för vanföreställningar och myter om värdeautomatspelet placeras på varje spelplats. Foldern kommer att förklara spelets uppbyggnad, och bland annat betona att utfallet är helt beroende av slumpen och att vinstchansen inte går att påverka. Svenska Spel, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) och Sveriges bingohallars centralorganisation (Svebico) har bildat samrådsgrupper för att stärka ansvaret kring värdeautomaterna. Spel på värdeautomaterna begränsas till den tid som restaurangen har öppet och rätt att servera alkohol. Alla dessa åtgärder är numera vidtagna. Följande 7 punkter är ytterligare åtgärder som kommer att genomföras under år 2005. 16(64)

En klocka kommer att införas i spelfönstret. Åtgärden syftar till att hjälpa spelaren att behålla tidsbegreppet. Begreppet kredit ersätts med kronor. Denna åtgärd vidtas för att tydliggöra att det är pengar som satsas och för att medvetandegöra gjorda insatser och tillgodohavanden. Fysisk åtgärd i värdeautomaterna för att förhindra att spelen genereras automatiskt. Funktionen kommer att omöjliggöra låsning av knappar. Åtgärden syftar till att öka medvetenheten om beslut som rör gjorda insatser. Informationen på Svenska Spels hemsida utvecklas och förtydligas ytterligare. Erfarenheterna från spelansvarsutbildningens steg 3 kommer att följas upp och sammanställas i en dokumentation som kommer att delas ut till samtliga affärspartners. Förtydligande spelansvarsbudskap kommer att införas i värdeautomaternas programvara och slumpvis exponeras. Information om OSS och Folkhälsoinstitutets stödlinje kommer att finnas tryckt på samtliga värdebevis. Regeringen har i prop. 2002/03:93 Vissa frågor inom spelområdet m.m. bl.a. redogjort för åtgärder mot negativa sociala konsekvenser av spel och åtgärder mot olagligt spel. Det konstateras att ökade insatser i syfte att förebygga och motverka negativa sociala konsekvenser av spelandet kommer att krävas i framtiden och regeringen lägger i propositionen fram åtgärder som bör genomföras. En sådan åtgärd som har genomförts är ett projekt bestående av öppenvårdsmottagningar för spelberoende och deras anhöriga i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet kommer att pågå till och med år 2006 och följs kontinuerligt upp av forskare som skall utvärdera verksamheten. En annan åtgärd som har införts är stödlinjen för spelberoende och anhöriga som finansieras av FHI. 17(64)

5 Spelberoende Trots att kommersiellt spel om pengar förekommit under lång tid och omsätter mycket stora summor och i många länder utgör en viktig finansieringskälla för ideella organisationer, staten och nöjesindustrin är forskningen om spel och spelproblem relativt begränsad. Ett framträdande drag är att ytterst lite forskning är utförd på ett sådant sätt att man med någon säkerhet kan dra slutsatser om orsakssamband. För att kunna göra sådana slutsatser skulle dels behövas longitudinella studier, där man följer ett urval personer under lång tid, dels kontrollerade studier av experimentell eller kvasiexperimentell typ, där de studerade personerna fördelats i en eller flera försöksgrupper och en kontrollgrupp. Mycket få sådana studier finns dokumenterade. 5.1 Forskning om spelproblemens omfattning På grundval av den kliniska definitionen av spelberoende i DSM 4 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, American Psychiatric Association) har olika frågeinstrument utarbetats, främst SOGS (South Oaks Gambling Screen)eller Fischer DSM IV 5. Rent allmänt kan sägas att mätningar enligt SOGS tenderar att ge högre värden än mätningar enligt DSM IV. I undersökningar där dessa frågeformulär används brukar vanligtvis redovisas två grupper med spelproblem. Som troligt patologiska spelare (spelberoende) karaktäriseras personer som har uppenbara svårigheter att avhålla sig från spel och vars spelande har fått flera allvarliga konsekvenser. Som problemspelare karaktäriseras personer som har fått mer än enstaka problem på grund av sitt spelande, men som inte helt når upp till kriterierna för spelberoende. Andra mätinstrument, t.ex. det kanadensiska PGSI, klassificerar spelare i olika riskgrupper samt problemspelare. I det följande kommer begreppet spelberoende att användas för dem som i undersökningar enligt SOGS och DSM IV kan betecknas som troligt patologiska spelare. Begreppet problemspelare används också, när så framgår av sammanhanget, som ett sammanfattande begrepp för både patologiska spelare och personer som har ett problematiskt spelande utan att kunna betecknas som patologiska spelare. 4 Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-IV-TR. 4.ed. American Psychiatric Association, 2000. Washington, DC. 5 För en beskrivning av mätinstrumenten se: Rönnberg, S., Volberg, R., Abbott, M., Moore, L., Andrén, A., Munck, I., Jonsson, J., Nilsson, T. & Svensson, O. (1999). Spel och spelberoende i Sverige. Rapport nr 3 i Folkhälsoinstitutets serie om spel och spelberoende. Stockholm: Folkhälsoinstitutet. 18(64)

En definition av begreppet spelberoende återfinns i den 10:e upplagan av ICD (International Classification of diseases) 6 där spelberoende karaktäriseras som en underavdelning inom impulskontrollstörningar på följande sätt: F 63.0 Spelberoende: Karaktäriseras av frekventa och upprepade spelepisoder som dominerar patientens liv på bekostnad av sociala, yrkesmässiga eller familjemässiga förpliktelser. I de mätinstrument som används för att diagnostisera spelberoende eller mäta omfattningen av spelproblem i befolkningen används en kombination av frågor som avser att uppskatta dels upptagenhet av spel, dels vilka skadliga konsekvenser spelandet har lett till. De olika mätinstrumenten utvecklas kontinuerligt och skilda varianter används i olika länder. En fullständig genomgång av de olika instrumenten som redovisas i tabell 2 skulle bli omfattande. En viss försiktighet bör tillämpas när det gäller att tolka de olika värdena, men tabellen visar ändå att förhållandena är relativt likartade i olika länder med en likartad ekonomisk och social struktur. I flera stora länder eller delstater har kvalitativt goda prevalensstudier genomförts under senare år. Andelen som kan betecknas som spelberoende varierar mellan 0,2 % och 1,9 % av befolkningen och andelen problemspelare mellan 0,8 och 4 %. De låga prevalenstalen för problemspelare i kombination med att ett överdrivet spelande uppfattas som ett socialt mindre acceptabelt beteende, bidrar till att det är både svårt och dyrbart att genomföra sådana undersökningar av hög kvalitet. Dock visar undersökningar med skilda metoder en relativt hög grad av samstämmighet och resultaten synes relativt stabila. Det kan dock ifrågasättas i vilken utsträckning man genom sådana undersökningar kan nå de tyngsta problemspelarna 7. Prevalensstudier är en av de få typer av spelstudier som är genomförda på en normalpopulation, något som är angeläget för att få tillförlitliga och generaliserbara uppgifter. Annan vanligt förekommande forskning har i allmänhet utförts på speciella urval, såsom hjälpsökande, deltagare i självhjälpsgrupper, besökare på kasinon eller andra lokaler där spel förekommer. I några experimentella studier har frivilliga deltagare, vanligtvis studenter använts. Studier som beskriver särdragen hos patologiska spelare har vanligtvis utgått från personer som är i behandling eller deltar i självhjälpsgrupper. Dessa studier visar ofta att det finns en relativ stor andel av de patologiska spelarna som också har andra 6 Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97). http://www.sos.se/epc 7 Detta problem diskuteras utförligt av Rachel Volberg i artikeln: Volberg.R.A.(2004) Fifteen years of problem gambling prevalence research: What do we know? Where do we go? Egambling. No 10, Feb. 2004. 19(64)

missbruksproblem, såsom alkoholproblem. De fåtaliga studier som är gjorda på en normalpopulation visar också på ett samband mellan riskabelt spelande och andra missbruk, men inte alls i lika hög grad som de undersökningar som gjorts på speciella populationer. Detta är endast ett exempel på betydelsen av att utgå från ett urval från hela befolkningen. En utförlig diskussion om betydelsen av sådana undersökningar för att få en rättvisande uppfattning av spelproblem förs av H. Shaffer i en artikel om folkhälsoperspektiv på spel. 8 Några av de viktigare prevelensstudierna genomförda under senare år presenteras i översikten på följande sida. 8 Shaffer, H.J. (2003). A Public Health Perspective on Gambling: The four Principles. AGA Responsible gaming lecture series. Vol 2, No 1.Chicago, Ill., USA 20(64)

Tabell 2 Översikt av prevalensstudier gällande omfattning av spelberoende Studie Land/Stat Instrument Norge, Lund o Nordlund (2003) SOGS/NODS 9 Norge (2003) Götestam o Johansson DSM- IV 10 Canada (2002) Community Health Survey (CCHS 1.2) 11 PGSI USA, Nevada (2001) Volberg, SOGS/NODS 12 Storbritannien (2000) Sproston, Erens, Orford. SOGS (DSM IV) 13 Nya Zeeland (1999) Abbott & Volberg. SOGS-R 14 Sverige (1998) Rönnberg, Volberg et al 15 SOGS-R, DSM IV USA (1999) Gerstein, Hoffman et al NODS 16 Andel spelare Andel troligt patologisk a spelare (spelberoe nde) Andel problemspelare Dominerande spel i befolkningen Domineran de spel bland problemspelare Metod Andel svarande, Antal svar (Ålder) 95% 0,3 % 0,4% Lotto Automater Telefon/ post, 55%, 5532 (15-74) 70% livstid 0,15 % 0,45 % Lotto Automater Telefon 47,8 % 2014 (18+) 76 % 5 % (totalt problemspelare och riskspelare), Varav: 0,5 % problemspelare, 1,5 % måttlig risk 2,8% låg risk 86% livstid 68 % sen. året 72 % senaste året Lotterier, skraplotter, kasino Automater, Kasinon, bingo, hästspel Sammanlägg ning av flera undersöknin gar 24 997 (15 +) 3,5 % 2,9% Kasino Kasino Telefon 48% 2217 (18+) 0,8 % Lotteri Kasino Book-maker spel (odds) Personlig intervju och enkät. 65 % 7680 (16+) 95 % Livstid 0,7-1,4 % 1,4-2,5 % Lotto Automater Telefon 75 % 7139 (15-74) 95 % livstid 1,2 % livstid 0,6 % sen. År 86 % livstid 63 % sen. år 2,7 % livstid 1,4 % sen. År Lotterier 1,2 % 1,5 % Lotterier, kasino restaurangka sinon, automater, vadslagning Trav o galopp, kasino Telefon och post 72 % 7139 (15-74) Telefon. o pers. intervju 55,5 % 2417 (18+) 9 Ingeborg Lund, Sturla Nordlund: Pengespill og pengespillproblemer i Norge (SIRUSrapport nr 2, 2003). Oslo 2003. 10 Götestam, K. G., & Johansson, A. (2003). Characteristics of gambling and problematic gambling in the Norwegian context: A DSM-IV-based telephone interview study. Addictive Behaviors, 28, 189-197. 11 Marshall, K., & Wynne, H. (2003). Fighting the odds. Perspectives on Labour and Income, 4(12), 5-13. 12 Volberg, R. A. 2001. Gambling and Problem Gambling in Nevada. Report to the Nevada Department of Human Resources. Carson City, NV: Department of Human Resources. 13 Sproston K, Erens B, Orford J. Gambling behaviour in Britain: results from the gambling prevalence survey. London: National Centre for Social Research, 2000. 14 Abbott, M.W., & Volberg, R.A. (2000). Taking the pulse on gambling and problem gambling in New Zealand: A report on Phase One of the 1999 National Prevalence Survey. Wellington: Department of Internal Affairs 15 Rönnberg, S., Volberg, R., Abbott, M., Moore, L., Andrén, A., Munck, I., Jonsson, J., Nilsson, T. & Svensson, O. (1999). Spel och spelberoende i Sverige. Rapport nr 3 i Folkhälsoinstitutets serie om spel och spelberoende. Stockholm: Folkhälsoinstitutet 21(64)

5.2 Stor andel spelberoende bland automatspelare I flera av de stora undersökningarna framgår att spelautomater, trots att de inte är det vanligast förekommande spelet bland normalspelare, är det spel som dominerar bland problemspelare. Vidare framgår från nästan samtliga stora befolkningsundersökningar att andelen problemspelare är tre till sju gånger större bland automatspelare än bland andra spelare. Ett exempel är från hälsoundersökningen i Kanada. Enligt denna har upp till 25 % av automatspelarna spelproblem eller har riskabelt spelbeteende, medan motsvarande andel för lotterier, vilket var det vanligast förekommande spelet, var 7 %. Kasinospelare, bingospelare och de som satsade på spel på hästar var en mellangrupp där andelen problem- och riskspelare var cirka 15 % 17. Uppgifterna från den svenska prevalensundersökningen (Rönnberg 1999) är inte direkt tillämpbara på dagens läge eftersom antalet spelautomater var mycket begränsat i Sverige då undersökningen genomfördes. Av de intervjuade hade 15 % spelat på automater under det senaste året. Av dem kunde 1,7 % bedömas vara spelberoende och ytterligare 3,6 % problemspelare. Motsvarande värden för hela populationen var 0,6 respektive 1,4 %. Den norska prevalensundersökningen 18 anger att 32,5 % av spelarna spelar på automat minst en gång per månad och ytterligare 50 % några gånger per år. Totalt hade 4,7 % av automatspelarna spelproblem, jämfört med 0,7 % av hela undersökningspopulationen. Den Australiska Productivity Commission 19 rapporterar att 9,27 % av dem som uppger spelautomater som sitt favoritspel (det man spenderat mest pengar på) hade någon form av spelrelaterade problem, medan motsvarande värde för alla spelare var 3,0 %. 16 Gerstein, D., Hoffmann, J., Larison, C., et al. (1999). Gambling impact and behavior study. Report to the National Gambling Impact Study Commission, National Opinion. Research Center at the University of Chicago, Chicago, USA. 17 Marshall & Wynne (2003) a.a. 18 Lund och Nordlund (2003) a.a. 19 Productivity Commission 1999, Australia s Gambling Industries, Report No. 10, AusInfo, Canberra (chapter 6 p.54) 22(64)

I Lalanders och Westfelts rapport Den statliga spelapparaten 20 redovisas på ett underlag av sammanlagt 11 000 intervjuer sju gånger högre frekvens av problemspelare bland automatspelare än bland övriga spelare. Såsom det påpekats inledningsvis ger den här typen av data inga klara besked om orsakssamband. Vidare kan man inte avgöra om det är personer med spelproblem som dras till spelautomater eller om det är automatspelandet som sådant som utlöser spelproblemen. De som spelar på automater är ofta yngre personer som rör sig mycket ute i krogmiljöer och dessa har generellt en högre grad av riskbeteende än andra. Vissa uppgifter från internationell forskning visar dock att även personer i medelåldern, i synnerhet kvinnor, allt oftare har spelproblem relaterat till spelautomater. Bland annat påpekas av Productivity Commission att en undersökning år 1991 visade att 86 % av problemspelarna var manliga, medan data från hjälp- och stödorganisationer från åren 1997-98 visat att andelen män bland de hjälpsökande sjunkit till häften. Det innebär att andelen kvinnor har tredubblats, något som kommissionen menar har samband med introduktionen av spelautomater 21. I några undersökningar redovisas för vissa andra spelformer större andelar spelberoende än bland automatspelare. I allmänhet rör det sig om spelformer med mindre utbredning, varför sådana värden inte slår igenom i befolkningsundersökningarnas totalvärden. 5.3 Automatspelare dominerar bland hjälpsökande Av dem som ringer till den svenska stödtelefonen för spelberoende och deras anhöriga uppger cirka 50% av spelarna att spel på automater utanför kasinona är deras största problem 22. Även i Norge är det omkring 50 % av de uppringande spelarna som menar att spelautomater är deras största problem. Av de kvinnor som ringer är dock andelen som har problem med spelautomater närmare 60 % 23. 20 Lalander P, Westfelt L. (2004). Den statliga spelapparaten. SORAD-forskningsrapport nr. 22-2004. Stockholm. 21 Productivity Commission 1999. Chapter 6, p.58 22 Helårsrapport för år 2003 020-linjen. Spelinstitutet/Statens Folkhälsoinstitut. URL: http://www.spelinstitutet.se/reports/objects/hj_lplinjens_hel_rsrapport_2003.pdf 23 Statusrapport. Hjelpelinja for speleavhengige. Lotteritilsynet. Førde, 1. oktober 2003 URL: http://www.lotteritilsynet.no/dav/cd1536f597604d04a8428470655c13d2.doc 23(64)

I Australien uppskattar Productivity Commission att andelen hjälpsökande som har spelautomater som sitt största problem varierar mellan 68 och 81 % av samtliga hjälpsökande i de olika delstaterna. 24 Från självhjälpsgrupper i Sverige rapporteras också om att automatspelare dominerar kraftigt bland nytillkommande deltagare. Samma gäller för de som ger stöd och behandling till spelberoende (muntliga rapporter). I Danmark har mellan 75 och 80 % av de hjälpsökande till Center for Ludomani eller Frederiksbergscentret uppgivit att spelautomater är ett av deras problemspel. De därnäst mest förekommande problemspelen var spel på kasinon och Oddset (20-32 %) 25. Blå korset Senter i Oslo har sedan år 2000 erbjudit gruppbehandling för spelberoende. Cirka 400 klienter har sedan dess behandlats. Överläkaren Hans Olav Fekjær vid BKS påpekar att flertalet av de hjälpsökande har haft problem med automatspel och att många av dem inte har haft några nämnvärda problem tidigare, men pga. sitt spelande har ödelagt ett gott liv 26. En liknande kommentar lämnas i en doktorsavhandling från Australien, där författaren går igenom ett antal rapporter från i första hand South Australia och Victoria State samt internationell litteratur på området. Enligt författaren står problemspelare på spelautomater för den helt dominerande delen av de hjälpsökande. Problemen drabbar dels grupper som redan tidigare har varit utsatta och befinner sig i en svår ekonomisk situation, dels personer som aldrig tidigare har behövt söka hjälp med att klara av sitt liv eller sin ekonomi. Särskilt oroad är författaren över att alltfler kvinnor, som tidigare inte spelat alls, nu har problem med spelautomater 27. I provinsen Alberta i Kanada visar en rapport att av 3 100 personer som sökt hjälp för spelproblem under år 2000 hade 67 % automatspel som sitt favoritspel. Kasinospel (13 %) och Bingo (12 %) kom därefter. Av 3 527 samtal till stödtelefonen i provinsen under samma period var 50 % 24 Productivity Commission 1999, Australia s Gambling Industries, Report No. 10, AusInfo, Canberra (Chapter 17 p. 36). 25 Røjskær, S. Ludomanibehandling på center for ludomani och Frederiksbergs Centeret. Endelig rapport (2.udg.). Ringgården, Odense 2004. 26 Fekjær, H.O. Spillegalskap - vår nye landeplage. Oslo 2002. 27 Dekker, Sandra. Commercial Gaming: The unfair deal. Akad. Avh. University of South Australia 1997. 24(64)