GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD

Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD 2014 2015 Föreskrifter och anvisningar 2014:11

Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2014:11 ISBN 978-952-13-5816-6 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8985 (online) Ombrytning: K opijyvä Oy/Jaana Jääskeläinen www.oph.fi

INNEHÅLL 1 Allmänna utgångspunkter... 4 2 Slöjdstudier i gymnasiet... 4 2.1 Erkännande av kunnande...5 3 Avläggandet av gymnasiediplomet i slöjd... 6 3.1 Portfolio...6 3.2 Slöjdprodukten eller slöjdalstret...7 4 Bedömning av och betyg över gymnasiediplom i slöjd... 7 4.1 Objekt och kriterier för bedömningen...7 4.1.1 Portfolio: Planeringsprocessen...7 4.1.2 Portfolio: Tillverkningsprocessen...9 4.1.3 Slöjdprodukten eller slöjdalstret... 10 4.2 Betyg över gymnasiediplom... 11 5 Bilagor... 12 3

1 Allmänna utgångspunkter Gymnasiediplomet i slöjd är ett krävande prov på färdigheter i slöjd som utförs självständigt och under övervakning. Gymnasiediplomet består av en slöjdprodukt eller ett slöjdalster samt en portfolio som beskriver arbetsprocessen. Gymnasiediplomet i slöjd utgörs av en helhet som omfattar 38 timmar. Gymnasiediplomet i slöjd som helhet Gymnasiediplomet i slöjd är en tillämpad gymnasiekurs som föregås av minst två skolspecifika gymnasiekurser i slöjd. Gymnasiediplomen kan ingå i de tillämpade kurserna i gymnasiets läroplan (SRF 955/2002 7 2 mom.). Om gymnasiet inför möjlighet att avlägga gymnasiediplom i slöjd, ska detta och de grundkurser som föregår diplomkursen definieras i gymnasiets läroplan. 2 Slöjdstudier i gymnasiet De gymnasiekurser som föregår gymnasiediplomet i slöjd utgår från läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen och vidareutvecklar deras innehåll. Avläggandet av gymnasiediplomet förutsätter att den studerande är skicklig i slöjd. Slöjdstudierna i gymnasiet genomförs i form av teman och projekt i samarbete med andra läroämnen och även med aktörer utanför skolan. 4

Gymnasiets slöjdundervisning går ut på att lära den studerande att uttrycka sig innovativt och kulturellt med hjälp av material. Målet för slöjdundervisningen är att förkovra den studerandes färdigheter att planera och tillverka unika och högklassiga slöjdprodukter samt att presentera sitt kunnande. Slöjdstudierna i gymnasiet sker självständigt och i samarbete med användning av traditionell och modern teknologi när produkterna planeras och tillverkas. Den studerande lär sig att nyttja olika verktyg för visuell och teknisk planering, att skaffa fram information på egen hand och att använda olika källor. Den studerande lär sig också att kritiskt bedöma sina egna slöjdstudier och resultaten av dem. De kunskaper och färdigheter som den studerande förvärvar i gymnasiets slöjdundervisning kan tillämpas i nya situationer och under olika förhållanden; i andra gymnasiestudier, i vardagen, i samband med hobbyer och vid fortsatta studier. De slöjdkurser som föregår avläggandet av gymnasiediplomet definieras som skolspecifika kurser i gymnasiets läroplan. Gymnasiet ansvarar för slöjdkursernas mål och innehåll. Det är bra om gymnasiet samarbetar med andra gymnasier och läroanstalter vid anordnandet av kursen. Slöjdkurserna kan också genomföras i samband med undervisningen i andra läroämnen vid gymnasiet, som självständiga studier samt som distans- och flerformsundervisning. Också studier som avlagts vid en annan utbildningsanordnare kan räknas till godo som slöjdkurser vid gymnasiet. Som studier som hör till gymnasiets lärokurs kan man räkna till godo sådana studier som motsvarar målen och innehållen för slöjd i gymnasiets läroplan. 2.1 Erkännande av kunnande En studerande har enligt gymnasielagen rätt att få tidigare slutförda studier som motsvarar målen för och det centrala innehållet i läroplanen eller kunnande som förvärvats på annat sätt bedömda och erkända. Genom erkännande av kunnande kan den studerande få obligatoriska, fördjupade eller tillämpade studier som ingår i gymnasiets läroplan tillgodoräknade eller ersatta. Vid erkännandet av den studerandes kunnande iakttas gymnasielagens (629/1998) bestämmelser om bedömning av studerande och beslut om bedömningen. Den studerande ska ansöka om erkännande av studier som han eller hon avlägger på annat håll eller förvärvar på annat sätt. Ansökan ska uppgöras i tillräckligt god tid före inledandet av de nämnda studierna eller studiehelheten. Vid behov ska kunnandet visas på det sätt utbildningsanordnaren bestämmer. Beslut om erkännande av kunnande ska på särskild begäran fattas innan nämnda studier eller en studiehelhet som gäller kunnande som ska tillgodoräknas inleds. (Gymnasielag 629/1998 23 2 mom.). 5

3 Avläggandet av gymnasiediplomet i slöjd Ämnena för gymnasiediplomet i slöjd varierar från år till år och de publiceras på Utbildningsstyrelsens webbplats (www.edu.fi) på senvåren. Den studerande väljer ett av de riksomfattande ämnena. Det rekommenderas att gymnasiet ordnar ett informationsmöte om möjligheten att avlägga gymnasiediplom och om ämnena för den kommande terminens gymnasiediplom. På så sätt kan de studerande planera och skaffa fram inspirations- och bakgrundsmaterial för följande läsårs gymnasiediplom. Studerande som avlägger gymnasiediplom ska ha en handledande slöjdlärare som följer med och leder processen samt bedömer prestationen under och efter diplomkursen. I regel skaffar den studerande själv alla de material som behövs för att avlägga gymnasiediplomet. Vid kursens början informerar den övervakande läraren om hur man avlägger gymnasiediplomet i slöjd och går igenom anvisningarna och temana tillsammans med den studerande. I det här skedet kan den studerande få handledning och stöd av läraren. Gymnasiediplomet avläggs självständigt och under övervakning av läraren, vilket innebär att den studerande inte får någon handledning av läraren under arbetets gång. Gymnasiediplomet i slöjd kan också avläggas vid ett annat gymnasium om det inte är möjligt att avlägga diplomet vid det egna gymnasiet. Den studerande får avbryta avläggandet av gymnasiediplomet. Om den studerande genomför diplomkursen, men inte lämnar in diplomarbetet för bedömning, kan han eller hon få en godkänd slöjdkursprestation om förutsättningarna uppfylls. Diplomkursen i slöjd kan tas om. 3.1 Portfolio Portfolion innehåller en beskrivning och självvärdering av planerings- och tillverkningsprocessen för slöjdprodukten eller slöjdalstret. Den studerande utarbetar portfolion under kursens gång. Portfolion får presenteras i vilken form som helst och tillsammans med den färdiga produkten bildar portfolion den helhet som gymnasiediplomet utgör. I portfolion ska den studerande beskriva hur grundidéerna utvecklades, valet av tema och informationssökningen presentera idéutkasten, teknikexperimenten och materialproverna synliggöra de väsentliga funderingarna, experimenten, omvärderingarna och modifieringarna presentera den visuella och tekniska planeringen av produkten beskriva och bedöma hur planerings- och tillverkningsprocessen genomfördes bedöma den färdiga slöjdprodukten eller det färdiga slöjdalstret 6

I början av diplomkursen utarbetar den studerande en verksamhetsplan som han eller hon presenterar för den övervakande läraren vid kursens början. Verksamhetsplanen består av en beskrivning av temat för gymnasiediplomet i slöjd, utgångspunkterna, målen och tidsanvändningen. Verksamhetsplanen fogas till portfolion, men den bedöms inte. Om den studerande vill kan han eller hon använda sig av den bifogade dispositionen (bilaga 2) som stomme för verksamhetsplanen. 3.2 Slöjdprodukten eller slöjdalstret Den studerande ska själv helt och hållet stå för idéerna till, planeringen och tillverkningen av slöjdprodukten eller slöjdalstret. Den studerande får fritt välja vilka arbetssätt och material som används för att framställa produkten/alstret. Gymnasiediplomet i slöjd bildar en helhet där slöjdalstret/produkten och portfolion stöder varandra. 4 Bedömning av och betyg över gymnasiediplom i slöjd Delarna i diplomprestationen, slöjdprodukten och portfolion bedöms alltid av två sakkunniga varav den ena är diplomkursens lärare och den andra en annan sakkunnig i slöjd. Bedömningen av gymnasiediplomet fokuserar på portfolion och slöjdprodukten eller slöjdalstret. Bägge sakkunniga utför först en självständig bedömning. Den bifogade bedömningsblanketten (bilaga 3) kan användas som hjälp vid bedömningen. Bedömarna fattar gemensamt beslut om det slutliga vitsordet i enlighet med bedömningskriterierna för planerings- och tillverkningsprocessen samt för slöjdprodukten eller slöjdalstret. Bedömningsskalan för gymnasiediplomet är utmärkt (5), berömlig (4), god (3), nöjaktig (2) och godkänd (1). Vitsordskriterier har fastställts för vitsorden 5, 3 och 1. Utifrån dessa utformar bedömarna kriterier för vitsorden 2 (nöjaktig) och 4 (berömlig). 7

4.1 Objekt och kriterier för bedömningen 4.1.1 Portfolio: Planeringsprocessen Bedömningsobjekt: Idéer Utvecklande av grundidéerna och val av tema Definition av syftet med och användningen av produkten eller slöjdalstret Analys av temat och framtagande av bakgrundsinformation Planering Planering av tidsanvändningen Visuell planering Teknisk planering Produktens eller alstrets estetik och funktion Produktsäkerhet Kriterier för bedömning: Kriterierna för vitsordet utmärkt (5) Idén till och utvecklingen av produkten eller alstret är utmärkt, originell och passar för det valda temat. Den studerande gör självständigt upp en rationell verksamhetsplan som på ett utmärkt sätt fastställer behovet och användningen av produkten eller alstret. Verksamhetsplanen är realistisk vad tidsschemat beträffar och står i proportion till den studerandes egna färdigheter. Informationsanskaffning och andra kunskaps- och färdighetsområden har utnyttjats på ett utmärkt sätt i planeringsprocessen. Planeringen av produkten eller alstret ger prov på särskilda färdigheter där den studerande har beaktat estetik, funktionalitet och produktsäkerhet samt de krav som material, tekniker och arbetsredskap ställer. Bedömningen av ekonomiska resurser och ekologiska faktorer är lyckad. Kriterierna för vitsordet god (3) Idén till och utvecklandet av produkten eller alstret är bra och passar det valda temat, men är inte särskilt originell. Den verksamhetsplan som den studerande gjort upp självständigt definierar behovet och användningen av produkten eller alstret. Verksamhetsplanen ger prov på planeringsförmåga vad gäller tidsanvändningen. Vid planeringen av produkten eller alstret har den studerande i viss utsträckning beaktat estetik, funktionalitet och produktsäkerhet samt de krav som material, tekniker och arbetsredskap ställer. 8

Det finns små brister i bedömningen av ekonomiska resurser och ekologiska faktorer. Kriterierna för vitsordet godkänd (1) Sambandet med det valda temat är rätt svårt att känna igen. Den studerandes verksamhetsplan ger en bristfällig och inexakt definition av syftet med och användningen av produkten eller alstret. Vid planeringen av produkten eller alstret har den studerande inte i tillräcklig utsträckning beaktat estetik, funktionalitet och produktsäkerhet samt de krav som material, tekniker och arbetsredskap ställer. 4.1.2 Portfolio: Tillverkningsprocessen Bedömningsobjekt: Tillverkningsprocessen De egna gränserna/resurserna Ekonomi Tidtabeller Processhantering Användning av arbetsredskap och material Fortlöpande uppföljning och utvärdering av arbetet Arbets- och miljösäkerhet Självvärdering Självvärdering av processen Fortlöpande utvärdering av den produkt eller det alster som är under arbete Kritisk syn Kriterier för bedömning: Kriterierna för vitsordet utmärkt (5) Den studerande följer med och gör en kritisk utvärdering av sin arbetsprocess samt gör vid behov motiverade justeringar av sin verksamhetsplan. Den studerande väljer de bästa teknikerna och arbetsmetoderna med tanke på produkten som en helhet. De valda arbetsredskapen och materialen används utan svårighet. Arbets- och miljösäkerheten har beaktats i tillverkningsprocessen på ett utmärkt sätt. Den studerande gör en kontinuerlig utvärdering av tillverkningsprocessen, alstret eller produkten som tillverkas och sin egen förkovran. Den studerande bedömer och har fortlöpande kontroll över sina resurser och ekonomin i dem. 9

Kriterierna för vitsordet god (3) Den studerande följer sin arbetsprocess, men den kritiska utvärderingen av den är obetydlig. Valet av de material, tekniker och arbetsmetoder som är bäst med tanke på produkten eller alstret som en helhet är aningen osäkert. Arbets- och miljösäkerheten i tillverkningsprocessen har beaktats varierande. Den studerande har då och då utvärderat tillverkningsprocessen, den halvfärdiga produktens eller alstrets kvalitet och sin egen förkovran. Den studerande bedömer sina resurser och ekonomin i dem. Kriterierna för vitsordet godkänd (1) Den studerande följer sin arbetsprocess, men den kritiska utvärderingen saknas. Valet av de material, tekniker och arbetsmetoder som är bäst med tanke på produkten eller alstret som en helhet är bristfälligt. Den studerande har knappast alls utvärderat tillverkningsprocessen, den halvfärdiga produktens eller alstrets kvalitet och sin egen förkovran. Den studerande bedömer då och då sina resurser och ekonomin i dem. 4.1.3 Slöjdprodukten eller slöjdalstret Bedömningsobjekt: Kulturell dimension Estetik Etik Originalitet Ekologi Aktualitet Teknologisk dimension Funktion Tekniskt utförande Innovativitet Ergonomi Ekonomi Kriterier för bedömning: Kriterierna för vitsordet utmärkt (5) Produkten eller alstret ger prov på den studerandes utmärkta färdigheter i slöjd. Produkten eller alstret stämmer överens med den studerandes underbyggda plan. Produkten eller alstret och portfolion stöder och motsvarar varandra. 10

Produktens eller alstrets estetik, etik och originalitet är avvägd och beaktarkraven på ekologi. Produkten är fungerande i sin bruksmiljö, innovativ, ekonomisk, ergonomisk och välgrundad till sitt tekniska utförande. Kriterierna för vitsordet god (3) Produkten eller alstret ger prov på den studerandes färdigheter i slöjd, men det finns små brister i utförandet. Produkten eller alstret stämmer i huvudsak överens med den studerandes plan och det som presenteras i portfolion. Den studerande har i viss mån funderat på produktens eller alstrets estetik, etik, originalitet och ekologi. Det finns vissa brister i produktens eller alstrets funktion, ekonomi, ergonomi och tekniska utförande. Kriterierna för vitsordet godkänd (1) Produkten eller alstret visar knapphändigt den studerandes slöjdfärdigheter. Produkten eller alstret stämmer inte överens med den studerandes plan och det som presenteras i portfolion. Genomförandet av produkten eller alstret kräver ytterligare finslipning. 4.2 Betyg över gymnasiediplom En studerande som avlagt gymnasiediplom i slöjd får ett särskilt gymnasiediplombetyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. Ett avlagt gymnasiediplom antecknas i punkten ytterligare information på avgångsbetyget. Diplomkursen som avläggs som tillämpad gymnasiekurs antecknas i avgångsbetyget från gymnasiet på det sätt som anges i skolans läroplan. Diplombetygets framsida: Vitsord för gymnasiediplomet i slöjd Diplombetygets frånsida: Olika delar i gymnasiediplomet i slöjd Separata vitsord för planeringsprocessen, tillverkningsprocessen och slöjdprodukten eller slöjdalstret En beskrivning av det gymnasiediplom i slöjd som den studerande avlagt En beskrivning av den studerandes särskilda starka sidor inom slöjden Kriterier för vitsordet för gymnasiediplomet i slöjd Från och med våren 2012 har gymnasierna möjlighet att använda ett avgiftsfritt, elektroniskt ifyllbart och utskrivbart betygsformulär. Eftersom gymnasiediplom som avlagts vid olika gymnasier ska vara jämförbara, används ett enhetligt betygsformulär. Ett meddelande om det nya elektroniska betygsformuläret skickades till gymnasierna i april 2012 (Utbildningsstyrelsens meddelande 47/2012). Om gymnasierna har kvar gamla beställda tryckta betygsformulär, får de användas så länge de räcker till. 11

5 Bilagor Bilaga 1 Anvisningar till den studerande Gymnasiediplomet i slöjd består av en slöjdprodukt eller ett slöjdalster samt en portfolio som beskriver arbetsprocessen. Gymnasiediplomet utgörs av en helhet som omfattar 38 timmar och det avläggs vid en tidpunkt som respektive gymnasium bestämmer. Innan gymnasiediplomet avläggs måste den studerande ha fullgjort minst två (2) slöjdkurser som gymnasiet har godkänt. Gymnasiediplomet avläggs självständigt och under övervakning. Under arbetet får den studerande ingen handledning av läraren. Den studerande väljer ett av de riksomfattande teman som varierar från år till år. Den studerande ska själv helt och hållet stå för idéerna, planeringen och framställningen i samband med gymnasiediplomet. Den studerande får fritt välja vilka arbetssätt och material som används för att framställa produkten. Gymnasiediplomet i slöjd bildar en helhet där alstret/produkten och portfolion stöder varandra. Portfolion innehåller en beskrivning och självvärdering av produkten och planerings- och tillverkningsprocessen. Den studerande utarbetar portfolion under kursens gång och får fritt välja i vilken form den presenteras. I regel skaffar den studerande själv alla de material som behövs för att avlägga gymnasiediplomet. Före diplomkursen Bekanta dig med uppgifterna i god tid. Samla bakgrundsinformation, idéer och material för det tema du valt. I början av diplomkursen kursens början informerar den övervakande läraren om hur man avlägger gymnasiediplomet i slöjd och går igenom anvisningarna och temana tillsammans med den studerande. I det här skedet kan du få handledning och stöd av den övervakande läraren. I början av diplomkursen ska du utarbeta en verksamhetsplan som du presenterar för den övervakande läraren innan du börjar arbeta. Verksamhetsplanen består av en beskrivning av temat för gymnasiediplomet i slöjd, utgångspunkterna, målen och tidsanvändningen. Verksamhetsplanen fogas till portfolion, men den bedöms inte. Om du vill kan du använda dig av den bifogade dispositionen (bilaga 2) som stomme för verksamhetsplanen. 12

Under diplomkursens gång Dokumenteringen av de olika arbetsskedena i planerings- och tillverkningsprocessen stöder sammanställandet av portfolion. Följ aktivt med din verksamhetsplan och tidsanvändning. I slutet av diplomkursen Sammanställ en portfolio som avslutning på kursen. Portfolion synliggör planerings- och tillverkningsprocessen; idéerna, försöken, problemen, omvärderingarna och tillämpandet av annorlunda kunskap. Foga idéutkast, teknikexperiment och materialprover till portfolion. Foga också en självvärdering av gymnasiediplomet till portfolion gör en kritisk bedömning av planeringen, tillverkningen och den färdiga produkten. 13

Bilaga 2 Verksamhetsplan Utarbetandet av en verksamhetsplan ger dig stöd att avlägga ditt gymnasiediplom i slöjd. Verksamhetsplanen är utgångspunkten för ditt gymnasiediplom. Med dess hjälp kan du precisera, strukturera och följa upp dina målsättningar, ditt arbete och din tidsanvändning under diplomkursen. Verksamhetsplanen stöder också den övervakande och bedömande lärarens/sakkunnigas arbete. Verksamhetsplanen består av en beskrivning av temat, utgångspunkterna och målen för ditt gymnasiediplom samt planering av tidsanvändningen. Besvara frågorna i verksamhetsplanen så ingående som möjligt. Presentera verksamhetsplanen för din övervakande lärare och ge honom/henne en kopia av planen innan du börjar arbeta. Foga verksamhetsplanen till portfolion för ditt gymnasiediplom. Din verksamhetsplan ska dessutom innehålla följande uppgifter: studerandes namn, e-postadress, gymnasiets namn, datum och den studerandes underteckning Mall för verksamhetsplanen för gymnasiediplomet i slöjd 1) Vilket är ditt tema för gymnasiediplomet i slöjd? Sätt en rubrik för temat och beskriv det och vilken betydelse temat har för dig. 2) Varför valde du det här temat för gymnasiediplomet? Vad väckte ditt intresse? 3) Vilka mål har du satt upp för ditt kommande arbete? 4) Vilka slöjdtekniker och material tänker du använda för ditt arbete? 5) Varför valde du just dessa tekniker och material? 6) Hurdana utrymmen och arbetsredskap behöver du? 7) Hurdan tidtabell sätter du för ditt arbete? Gör upp en tidsanvändningsplan där du fördelar det disponibla timantalet mellan de olika arbetsskedena. 8) Vilka andra omständigheter vill du lyfta fram? 14

Tidsanvändningsplan för gymnasiediplomet i slöjd Planeringsprocessen månad vecka Idéer 1) Utvecklande av grundidéerna 2) Val av tema 3) Analys av temat och framtagande av information 4) Val av produkt Planering 5) Visualisering av idén 6) Val av tillverkningsteknik 7) Strukturell planering 8) Experiment 9) Planering/val av material 10) Val av arbetsredskap Tillverkningsprocess 11) Inledande av tillverkningen 12) Självvärdering av processen 13) Avslutande av tillverkningen 14) Självvärdering av produkten 15) Finslipning av portfolion Du kan göra upp din tidsanvändningsplan på månads- eller veckonivå. 15

Bilaga 3 Bedömningsblankett för gymnasiediplomet i slöjd PORTFOLIO Planeringsprocessen Läraren Bedömaren Idéer Utvecklande av grundidéerna och val av tema Planering Planering av tidsanvändningen Visuell planering Teknisk planering Produktens eller alstrets estetik och funktion Produktsäkerhet Tidtabeller Definition av syftet med och användningen av produkten eller slöjdalstret Analys av temat och framtagande av bakgrundsinformation Vitsord för planeringsprocessen Tillverkningsprocessen Resurshantering De egna gränserna/resurserna Ekonomi Processhantering Användning av arbetsredskap och material Fortlöpande uppföljning och utvärdering av arbetet Arbets- och miljösäkerhet Självvärdering Självvärdering av processen Fortlöpande utvärdering av den produkt eller det alster som är under arbete Kritisk syn Vitsord för tillverkningsprocessen 16

PRODUKTEN eller ALSTRET Produkten eller alstret Läraren Bedömaren Kulturell dimension Estetik Etik Teknologisk dimension Orginalitet Ekologi Aktualitet Funktion Tekniskt utförande Innovativitet Ergonomi Ekonomi Vitsord för produkten eller alstret VITSORD FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD Ort och tid.. Lärarens underskrift Den andra bedömarens underskrift 17

Online ISBN 978-952-13-5816-6 ISSN 1798-8985 Utbildningsstyrelsen www.oph.fi 18