Bilaga 1- Konsekvensutredning

Bilaga 1- Konsekvensutredning Delredovisning av regeringsuppdrag om prövning av miljöfarliga verksamheter och krav på bl.a. upprättande av miljökonsekvensbeskrivning NATURVÅRDSVERKET

Förord Den här konsekvensutredningen utgör en del av regeringsuppdraget: Delredovisning av regeringsuppdrag om prövning av miljöfarliga verksamheter och krav på bl.a. upprättande av miljökonsekvensbeskrivning. Konsekvensutredningen avser undersöka konsekvenserna av Naturvårdsverkets förslag på indelning av miljö- och hälsofarliga verksamheter med avseende på krav på tillämpning av 6 kap. miljöbalken och miljökonsekvensbeskrivningar. Konsekvensutredningen är genomförd av Emelie Aurell och Fennia Carlander, Enheten för samhällsekonomisk analys, Naturvårdsverket. 3

Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 6 1 INLEDNING 9 1.1 Problembeskrivning 9 1.1.1 Beskrivning av utredningsalternativ 12 1.2 Metod och avgränsningar 14 2 ALTERNATIVA LÖSNINGAR 22 2.1 Nollalternativet 22 2.2 MKB-direktivet 27 3 IDENTIFIERADE KONSEKVENSER 28 3.1 Introduktion 28 3.2 Verksamheter 28 3.2.1 Konsekvenser till följd av förslaget 29 3.2.2 Konsekvenser om MKB-direktivet följs 35 3.2.3 Övriga resonemang kring konsekvenser för verksamheter 38 3.2.4 Känslighetsanalys 38 3.3 Konsekvenser för miljöskyddet 40 3.4 Konsekvenser för Länsstyrelsen 43 3.5 Konsekvenser för Mark och Miljödomstolar (MD) och Miljöprövningsdelegationer (MPD) 44 3.6 Konsekvenser för kommuner 45 3.7 Konsekvenser för centrala myndigheter 46 3.8 Konsekvenser för övriga aktörer 46 3.8.1 Närmast berörda och miljöorganisationer 46 3.8.2 Konsulter 46 3.9 Övriga konsekvenser 47 4 ÖVRIGA BEDÖMNINGAR 48 4.1 Överensstämmelser med EU regleringar 48 4.2 Tidpunkt för ikraftträdande 48 KÄLLFÖRTECKNING 49 BILAGA 1: TID OCH EXTERNA KOSTNADER FÖR MKB I TILLVÄXTVERKETS DATABAS MALIN 50 4

BILAGA 2: SAMRÅDSKOSTNADER FRÅN TILLVÄXTVERKETS DATABAS MALIN 55 BILAGA 3: MILJÖSKYDDET 57 5

Sammanfattning Syftet med denna konsekvensutredning är att analysera vilka konsekvenser, i enlighet med förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, som Naturvårdsverkets förslag ger upphov till. Sverige har historiskt sett överimplementerat Europaparlamentets och Rådets direktiv 2011/92/EU, om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-direktivet). Regeringen vill nu pröva om Sverige kan närma sig MKB-direktivet utan att försämra miljöskyddet. Naturvårdsverket har därmed fått i uppdrag att se över dagens regelverk. I analysen utgår vi från dagens regelverk (nollalternativet) samt som utredningsalternativ det förslag som nu redovisas respektive av Naturvårdsverket en strikt implementering av MKB-direktivet. För att analysera vilka konsekvenser de två utredningsalternativen medför, i termer av kostnader för verksamheterna, har tre kategorier definierats utifrån dagens regelverk och utredningsalternativen. Detta för att på ett transparent och strukturerat sätt se hur bestämmelserna i MPF omfördelas mellan olika kategorier, från nollalternativet till utredningsalternativens indelning. Följande tre kategorier definieras: 1. Alltid betydanade miljöpåverkan (BMP), alltid miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 2. Screening process, bedömning av BMP 3. Aldrig BMP, aldrig MKB För att genomföra analysen har underlag från Svenska miljörapporteringsportalen (SMP) tagits fram på antal verksamheter per bestämmelse i miljöprövningsförordningen (2013:251) (MPF) samt från Tillväxtverkets databas MALIN som ger uppskattningar i tid och kostnad för att genomföra samråd och MKB. Ett flertal antaganden har sedan definierats: (1) Kostnaden för underlaget i förslagets kategori 2, motsvarar 50 % av kostnaden för en liten MKB enligt dagens regelverk; (2) Kostnaden för samrådsunderlag antas vara 1,5 ggr i förslagets kategori 2 jämfört med dagens kategori 2; (3) antal omprövningar eller prövning av ändring i befintlig verksamhet antas vara 85-100 % av totala antalet årliga ansökningar för A- verksamheter, 50-90 % för B-verksamheter samt 30-80 % för täkter, samt (4) av de verksamheter som ligger i förslagets kategori 2 kommer 50 % bedömas medföra BMP medan 50 % inte kommer att bedömas BMP. Motiv till antaganden återfinns i avsnitt 1.2. Naturvårdsverkets förslag innebär att verksamheterna totalt sett minskar sina kostnader kopplade till samråd och MKB med mellan 34 till 60 miljoner kronor. Totalt påverkas 179 bestämmelser i MPF av 278 möjliga, förflyttningarna av bestämmelser ser ut som följer: 6

Tabell 1: Förändringar mellan dagens indelning och förslaget Antal bestämmelser Dagens till förslagets kategori A B C Riktning 1 till 2 8 18 0 NER 1 till 3 0 1 0 NER 1 till 1 och 2 4 7 0 NER/SAMMA 1 till 1, 2 och 3 0 1 0 NER/SAMMA 1 till 2 och 3 0 1 0 NER 1 och 2 till 1 och 2 0 1 0 SAMMA (Täkter) 2 till 1 4 15 0 UPP 2 till 2 0 37 49 SAMMA 2 till 3 0 3 6 NER 2 till 1 och 2 1 5 0 UPP/SAMMA 2 till 2 och 3 0 1 0 NER/SAMMA 3 till 2 0 0 17 UPP 17 90 72 Totalt antal koder som berörs 179 Hade MKB-direktivet implementerats strikt hade det besparat verksamheterna utgifter kopplade med samråd och MKB på 100-227 miljoner kronor jämfört med idag. Ett förslag helt i linje med MKB direktivet hade således kunnat innebära en större minskning i företagens administrativa kostnader kopplat till samråd och MKB processen. Naturvårdsverkets förslag bygger dock på att bibehålla ett tillfredsställande miljöskydd vilket inte anses kunna göras vid en strikt implementering av MKB direktivet. Totalt påverkas 210 bestämmelser av 278 möjliga, förflyttningarna av bestämmelser ser ut som följer: Tabell 2: Förändringar mellan dagens indelning och ett strikt MKB-direktiv Dagens till MKB Riktning direktivet Antal bestämmelser A B C 1 till 2 7 23 0 NER 1 till 3 5 6 0 NER 1 till 1 och 2 12 14 0 NER/SAMMA 1 till 1 och 3 1 0 0 NER/SAMMA 1 till 2 och 3 1 6 0 NER/SAMMA 1 och 2 till 2 och 3 0 1 0 NER (Täkter) 2 till 1 4 1 0 UPP 2 till 2 0 23 36 SAMMA 2 till 3 0 23 5 NER 2 till 1 och 2 1 6 2 UPP/SAMMA 2 till 2 och 3 0 8 12 NER/SAMMA 3 till 2 0 0 8 UPP 3 till 1 och 2 0 0 2 UPP 3 till 2 och 3 0 0 3 UPP 31 111 68 Totalt antal koder som berörs 210 7

Men som känslighetsanalyserna visar, beror de möjliga besparingarna på antagandet om hur många som bedöms som BMP i kategori 2, varpå det är viktigt att påminna om att det endast är riktningen som pekas ut, inte den absoluta besparingen i sig. Analysen som följer ska ses som övergripande. Idealt sett borde alla berörda verksamheter kartläggas och konsekvenser till följd av förslaget identifieras och analyseras, per anläggning. Men det är ett alltför omfattande arbete varpå en generalisering måste göras och övergripande slutsatser dras. 8

1 Inledning Detta avsnitt beskriver problemet och vad Naturvårdsverket vill uppnå med förslaget. Kapitlet redogör även metoden som använts för att analysera konsekvenserna samt redogör för avgränsningar och osäkerheter. 1.1 Problembeskrivning Syftet med denna konsekvensutredning är att analysera vilka konsekvenser Naturvårdsverkets förslag 1 ger upphov till, i enlighet med förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I analysen utgår vi från dagens regelverk och indelning som nollalternativ samt förslaget respektive en strikt implementering av MKB-direktivet som utredningsalternativ. Hur konsekvenserna analyseras, metod och avgränsningar beskrivs i avsnitt 1.2. För en beskrivning av nollalternativet och MKB-direktivet, se avsnitt 2.1 och 2.2. Nedan beskrivs problemet och Naturvårdsverkets förslag för att lösa problemet. För en detaljerad beskrivning av förslaget hänvisas till Delredovisningen. MKB-direktivet (2011/92/EU) är ett minimumdirektiv som reglerar miljökonsekvensbeskrivning och ska följas av alla EU medlemsstater. Minimumdirektiv innebär att varje medlemsland minst måste uppfylla MKB-direktivet men kan föreskrivas strängare av Sverige om det krävs för att skydda Sveriges miljö. I Sverige behandlar 6 kap miljöbalken, förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) (FMH),) frågor om miljökonsekvensbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar, vad gäller miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Sverige har historiskt sett överimplementerat MKB-direktivet (Pers. Medd., Sandström, 2013), för mer bakgrund hänvisas till Delredovisningen. Figur 1, 2 och 3 och tabell 3 nedan visar hur de olika bestämmelserna fördelas om Sverige strikt tillämpade MKB-direktivet jämfört med dagens hantering av MKB. En beskrivning av de olika kategorierna som listas i figurerna förklaras dessförinnan. Verksamheter i Kategori 1 omfattas av en föreskrift som säger att verksamheterna alltid anses ha en betydande miljöpåverkan (BMP), dessa gör en MKB idag och om MKB-direktivet hade implementerats strikt. Kategori 1 och 2 innebär att bestämmelsen berörs av tröskelvärden som gör att verksamheterna som är kopplade till bestämmelsen i miljöprövningsförordningen delas mellan två kategorier. Verksamheter i kategori 2 omfattas inte av någon särskild föreskrift om BMP utan genomgår en screeningprocess för att bedöma om de medför BMP eller inte. De som 1 Delredovisning av regeringsuppdrag om prövning av miljöfarliga verksamheter och krav på bl.a. upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (Delredovisningen) 9

bedöms medföra BMP gör en stor MKB (motsvarande samma som i kategori 1), annars gör man en liten MKB med dagens indelning (se förklaring i avsnitt 2.1) eller ingen MKB om MKB-direktivet hade implementerats strikt. Om en bestämmelse i miljöprövningsförordningen, med MKB-direktivets indelning är uppdelad på kategori 2 och 3 betyder detta återigen att det föreligger tröskelvärden som innebär att de verksamheter som är kopplade till bestämmelsen, delas upp på kategori 2 och kategori 3. För verksamheter som ligger i kategori 3 krävs ingen miljökonsekvensbedömning eller MKB, vare sig idag eller med en strikt tillämpning av MKB-direktivet. För mer information om nollalternativet (dagens indelning) se avsnitt 2.1, för mer information om MKB-direktivet strikt hade implementerats, se avsnitt 2.2 Figur 1: Jämförelse av bestämmelsernas (så som är definierade i miljöprövningsförordningen) indelning i strikt MKB implementering och nuvarande svensk indelning, A-anläggningar 2. A-anläggningar innebär att verksamheten bedriver miljöfarlig verksamhet som tillståndsprövas av Mark- och miljödomstolen. 2 Benämningarna verksamheter och anläggningar används synonymt i rapporten. 10

Figur 2: Jämförelse av bestämmelsernas (så som är definierade i miljöprövningsförordningen) indelning i strikt MKB implementering och nuvarande svensk indelning, B-anläggningar B-anläggningar innebär att verksamheten bedriver miljöfarlig verksamhet och prövas av miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen. Figur 3: Jämförelse av bestämmelsernas (så som är definierade i miljöprövningsförordningen) indelning i strikt MKB implementering och nuvarande svensk indelning, C-anläggningar C-anläggningar är miljöfarliga verksamheter som måste anmäla sin verksamhet till tillsynsmyndigheten vilket i de flesta fall är den kommunala nämnd som ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken. 11

Tabell 3: Jämförelse mellan en strikt anpassning till MKB-direktiv och nuvarande indelning A B C Kategori Direktivet Nuvarande Direktivet Nuvarande Direktivet Nuvarande 1 17 40 11 59 0 0 1 och 2 13 0 20 1 4 0 1 och 3 1 0 0 0 0 0 2 7 5 46 61 44 55 2 och 3 1 0 15 0 15 0 3 5 0 29 0 48 57 Källa: Svenska Miljörapporteringsportalen samt Naturvårdsverket Regeringen vill nu pröva om Sverige kan närma sig MKB-direktivet utan att försämra miljöskyddet. Detta innebär att förordningen (1998:905) om MKB måste revideras vilket kan komma att innebära konsekvenser för verksamhetsutövare, tillståndsmyndigheter, tillsynsmyndigheter och andra relevanta aktörer. Syftet med att närma sig MKB-direktivet är att effektivisera tillståndsprövningen av miljöfarlig verksamhet genom bestämmelser som är förutsägbara och så enkla att tillämpa som möjligt. Regeringskansliet remitterade 2012 promemorian Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser. Regeringens PM innehöll bland annat ett förslag till ett nytt 6 kap. miljöbalken och en ny miljökonsekvensförordning. I regeringens PM konstaterades att det finns behov av en kategoriindelning för att avgränsa verksamheter som (med utgångspunkt i verksamhetskoderna) bör anses medföra krav på obligatorisk miljökonsekvensbeskrivning eller krav på behovsprövning i det enskilda fallet (s.k. screening). 1.1.1 Beskrivning av utredningsalternativ Naturvårdsverket har därför getts i uppdrag att analysera och lämna förslag på vilka verksamheter och åtgärder, som vid en tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken ska ingå i följande tre kategorier: (1) alltid ska omfattas av de mera långtgående och formaliserade kraven i 6 kap. på bland annat miljökonsekvensbeskrivning (2) bör genomgå en särskild bedömning av behovet av att omfattas av dessa krav eller, (3) som kan undantas från kravet på MKB. Tabellen nedan sammanfattar ytterligare vad som gäller för respektive kategori i Naturvårdsverkets förslag. 12

Tabell 4: Sammanfattning av förslag, fördelat per kategori Kat. Samråd för att besluta om BMP Redovisning av miljöeffekter 1 Samrådsförfarande med länsstyrelsen, tillsynsmyndighet, enskilda samt en utökad krets. 2 Samråd för bedömning av BMP med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda (6:30 MB) Samrådsunderlag: Verksamhetsutövaren ska ta fram ett 3 Inget samråd samrådsunderlag, utformat så att det är möjligt för myndigheter och enskilda att ta ställning till verksamhetens miljökonsekvenser (6:27 MB ny) Samrådsunderlaget ska innehålla uppgifter om lokalisering, omfattning, utformning och förutsedda miljökonsekvenser. (6:28 MB ny) Samrådsunderlaget ska innehålla en redogörelse för verksamhetsutövarens bedömning av miljöpåverkan (6:29 MB ny) Ansökan ska beträffande påverkan på människors hälsa och miljön innehålla samrådsunderlaget och vid behov ytterligare redogörelse med det innehåll och den utformning som behövs för att den tillsammans med andra uppgifter i ansökan ska kunna läggas till grund för prövningen av tillståndsfrågan. (22:1 MB ny) Inget krav på samrådsunderlag I MKB Bedömning ska göras av länsstyrelsen om verksamheten kan anses ha betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte. Två beslutsvägar möjliga: 1) Om BMP, ett utökat samråd och MKB 2) Om ej BMP, endast enklare redovisning av miljöeffekter och konsekvenser och inget mer samråd Tillståndsansökan, beträffande påverkan på människors hälsa och miljön, ska vid behov innehålla redogörelse med det innehåll och den utformning som behövs för att den tillsammans med andra uppgifter i ansökan ska kunna läggas till grund för prövningen av tillståndsfrågan (22:1 MB ny) 13

Med förslaget blir indelningen av bestämmelserna som följer: Tabell 5: Förslagets indelning av bestämmelser i MPF Kategori A B C 1 32 46 0 1 och 2 5 13 0 1, 2 och 3 0 1 0 2 8 55 66 2 och 3 0 2 0 3 0 4 46 En jämförelse med tabell 1 visar att förslaget flyttar både upp och ner bestämmelser i kategoriindelningen. För mer information om förslaget hänvisas till Delredovisningen. 1.2 Metod och avgränsningar Konsekvensutredningen utgår från förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Dispositionen följer i stort 6, punkterna 1-6 där punkterna i 7 är inbakade i de avsnitt som beskriver berörda aktörer och dess konsekvenser. I avsnitt 3 beskrivs vilka aktörer som berörs och hur. Det övergripande uppdraget från regeringen innebär att kategorisera om bestämmelserna som ligger i miljöprövningsförordningen (MPF) utifrån behovet av MKB. Syftet med konsekvensutredningen är att identifiera vilka konsekvenser detta får för samhället i stort. Fokus ligger på konsekvenserna för verksamheterna, i termer av ökade eller minskade administrativa kostnader kopplade till MKB. Även konsekvenser för miljöskyddet samt för myndigheter och eventuellt andra statliga instanser tas upp. För att kunna identifiera konsekvenser måste ett utgångsläge definieras, ett så kallat nollalternativ. I kapitel 2.1 definieras nollalternativet utifrån dagens regelverk. För att kunna genomföra en strukturerad och transparent konsekvensutredning görs en gruppering av verksamheterna i tre kategorier. I avsnitt 2.2 finns även en presentation av vad det innebär att följa MKB-direktivet strikt i Sverige. Kategorisering Ett första steg har varit att sortera bestämmelserna enligt de olika alternativa lösningarna: (a) dagens indelning, (b) förslaget samt (c) en strikt kategorisering enligt MKB-direktivet. Endast de bestämmelser vars kategorisering ändras går sedan vidare till ett nästa steg. Ett undantag gäller dock för kategori 2. De bestämmelser och anläggningar 3 som idag ligger i kategori 2 och som även i förslaget ligger i 3 Benämningarna verksamheter och anläggningar används synonymt i rapporten. 14

kategori 2 påverkas inte av någon kategoriseringsförändring. Dock förändras innebörden av kategori 2 till viss del. I dagsläget gäller att all tillståndspliktig verksamhet som ligger i kategori 2 genomgår en process där länsstyrelsen beslutar om BMP, varpå man sedan får göra en stor eller liten MKB. Förslaget för kategori 2 innebär också en screeningprocess för att besluta om betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte. Endast de anläggningar som får beslut om BMP ska genomföra en MKB, övriga slipper helt MKB men ska ändå skicka in ett underlag som redovisar miljökonsekvenserna. Dessa anläggningar hade med dagens indelning fått göra en liten MKB. Skillnaden för dessa anläggningar blir därmed skillnaden i kostnad från en liten MKB till att endast ta fram underlag som redovisar miljökonsekvenserna (samrådsunderlag samt vid behov ytterligare underlag som tillsammans med övriga uppgifter i ansökan, behövs för prövningen av tillståndsfrågan). Kostnaden för att ta fram sådant underlag har antagits utgöra 50 % av kostnaden för en liten MKB. Det finns en stor osäkerhet i storleksordningen av dessa kostnader och effekten av olika antaganden testas i en känslighetsanalys. Det kan röra sig om allt från anläggningar där man nöjer sig med en redovisning av miljökonsekvenser i samrådsunderlaget till anläggningar där kompletteringar krävs under samrådet och även av ansökan i ett senare skede. Kategori 2 skiljer sig ytterligare och det är kopplat till omfattningen av samrådsunderlaget. Genom förslaget kommer det att bli en större skillnad beträffande process och innehåll i beskrivning av miljökonsekvenser mellan verksamheter med BMP respektive ej BMP. Länsstyrelsens beslut i frågan om BMP kommer därmed att få större betydelse i förslaget än i nuläget. På grund av detta kommer Länsstyrelsen troligen att anse att det är av större vikt att samrådsunderlaget är komplett och utförligare än tidigare. Verksamhetsutövaren kommer därför att behöva ha kommit längre i sin utredning om möjliga miljöeffekter redan i samrådsprocessen. Vidare kommer Länsstyrelsen, för A-och B verksamheter, troligen att begära kompletteringar av samrådsunderlaget, vilket inte sker så ofta i nuvarande processer. Detta har hanterats i kostnadsberäkningarna genom att ta nulägets kostnad för det underlag som tas fram inför samråd för kategori 2 verksamheter multiplicerat med 1.5. Det samrådsunderlag som tas fram av kategori 2-verksamheter i förslaget, förväntas därmed vara mer omfattande än de för kategori 1-verksamheter, av ovan nämnda anledning. Verksamheter Antal verksamheter per bestämmelse i MPF är hämtade ur SMP den 28 november 2013. Alla registrerade A, B respektive C-anläggningar plockades ut, sorterades och summerades per bestämmelse. Totalt gjordes ett uttag av 7 780 anläggningar. Eftersom endast en mindre andel C-anläggningar registreras i SMP (utan registreras i respektive kommuns register), är dess antal väldigt osäkert. Det finns t.ex. uppskattningar om att det finns ca 17 000 C-anläggningar i Sverige (Naturvårdsverket, 2004) och i uttaget fanns ca 1 400 C-anläggningar, d.v.s. mindre än 10 % av 15

det totala antalet. Dock är underlaget om antalet bestämmelser som är C- anläggningar säkert. Eftersom underlaget på antal C-anläggningar per bestämmelse inte är heltäckande ingår inte C-anläggningar i kostnadsredovisningen, utan analysen redovisar endast hur många bestämmelser som täcker in C-anläggningar som påverkas av förslaget. För vissa bestämmelser finns det inga A eller B anläggningar registrerade i SMP. För 15 bestämmelser delas bestämmelsen mellan två eller tre nya kategorier utifrån ett tröskelvärde eller kriterier. Om koden och anläggningarna delas på två koder har det antagits att anläggningarna fördelas genom en 50/50 split medan en tredjedel går till respektive kategori om koden delats på tre nya kategorier. För följande sju koder finns det emellertid uppskattningar på hur fördelningen kommer att se ut, se tabell 6. Tabell 6: Fördelning av verksamheter för särskilda bestämmelser Kapitel i MPF Huvudkod Nuvarande kategori Kategorisering med förslaget 1 2 3 4 3 10.20 1 och 2 30 % 70 % 0 % 12 5 24.60 2 90 % 10 % 0 % 28 1 90.10 1 5 % 37 % 58 % 29 43 90.360 1 20 % 80 % 0 % 29 46 90.380 1 20 % 80 % 0 % 29 52 90.420 2 20 % 80 % 0 % 29 55 90.440 1 20 % 80 % 0 % 29 56 90.450 1 20 % 80 % 0 % Källa: Bedömningar av Naturvårdsverket utifrån givna tröskelvärden. Täkter (4:3) kategoriseras enligt MKB direktivet som 2 och 3 där antalet anläggningar delas baserat på tröskelvärden. Fördelningen av verksamheter på kategori 2 och 3 för 4 kap. 3 MPF om MKB-direktivets regler infördes blir enligt följande: Från kategori 1 till kategori 2: ca 25 % av de 2080 st. (bergtäkter över 25 000 ton per kalenderår och som inte tillhör 4 kap. 2 MPF) Från kategori 2 till kategori 2: ca 30 % av de 2080 st. (bergtäkter under 25 000 ton per kalenderår) Från kategori 1 till kategori 3: ca 10 % av de 2080 st. (naturgrustäkter mer än 25 000 ton per kalenderår) Från kategori 2 till kategori 3: ca 35 % av de 2080 st. (naturgrustäkter under 25 000 ton per kalenderår) De flesta verksamheter/anläggningar har dels en huvudkod och dels en eller flera övriga koder. Huvudkoden är den verksamhet som har högsta miljöklass Det är inte alltid så att huvudkoden speglar verksamhetens huvudverksamhet. Detta 16

gäller speciellt för stora verksamheter som kan ha ett antal relevanta koder. För att undvika dubbelräkning har konsekvenser endast analyserats utifrån huvudkoden. Angreppsättet att bara titta på huvudkod kan ge en underskattning av antalet anläggningar med olika koder. SSAB i Luleå t.ex. är klassad både som 23.10 A och 27.10 A där 27.10 A är huvudkoden, därmed faller 23.10 bort i analysen då det inte är huvudkoden. Detta angreppssätt kan därmed bidra till en underskattning av konsekvenserna, framförallt för stora verksamheter. Täkter hanteras separat i databasen MALIN som används för tids- och kostnadsuppskattningar, se nedan. Antal anläggningar under 4 kap 1-3 MPF som är täkter och B-anläggningar separeras därför ut. Det finns även täkter som är C- anläggningar under 4 kap 4-7 MPF men eftersom C-anläggningar inte inkluderas i beräkningarna, pga. bristande underlag, har dessa inte särredovisats. Tid och kostnadsuppskattningar För tids- och kostnadsuppskattning av att genomföra en MKB användes underlag från Tillväxtverkets databas MALIN, senast uppdaterad 2009. Under informationskravet Ansökan om tillstånd att driva eller ändra miljöfarligverksamhet ligger tidsuppskattningar och kostnader för hela tillståndsprocessen. Eftersom varje steg är specificerat har tiden för endast MKB processen kunnat plockas ut. Kostnadsoch tidsuppskattningar för samrådsprocessen hämtades från databasen MALIN under informationskravet Samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och särskilt berörda enligt SFS (1998:808) 6 kap 4. För detaljer om vilka poster som ingår i beräkningarna, se bilaga 1 och 2. Verksamheter som påverkas av miljölagstiftningen i någon form skiljer sig kraftigt åt, varför det tar olika lång tid i anspråk att efterleva kraven. För att hantera detta har Nutek (2006) delat in verksamheterna i tre olika storlekar: liten, mellan eller stor enligt fördelningen nedan: Tabell 7 Fördelning av verksamheter enligt stor, mellan och liten samt hur ofta ansökan görs årligen. Antal ansökningar, årligen A Andel av total antal ansökningar, årligen Källa: Databasen MALIN samt egna beräkningar Andel av det totala antalet A- anläggingar Antal ansökningar, årligen B Andel av total antal ansökningar, årligen Andel av det totala antalet B- anläggingar Liten 26 65% 7% 406 75% 11% Mellan 9 23% 2% 91 17% 2% Stor 5 13% 1% 41 8% 1% 40 10% 538 14% Vad gäller täkter så anger MALIN att 800 prövas årligen vilket motsvarar 38 % av det totala antalet täkter (B-anläggningar, 4 kap 1-3 i MPF). Efter en diskussion med Naturvårdsverkets ansvariga handläggare för täkter framkommer det dock att under 2013 fattades det endast 200 beslut om täkter, vilket motsvarar ca 10 % av de 17

täkter som ligger registrerade i SMP (Pers meddelenade, Ryegård, 2014). Siffran i MALIN är från 2009 och därför har analysen utgått från den mer uppdaterade siffran baserad på 2013 års utfall. Fördelningen av verksamheterna på liten, mellan och stor, enligt tabell 7, har använts i kostnadsberäkningarna. Kolumn tre som visar andelen ansökningar av det totala antalet A respektive B anläggningar ligger till grund för hur ofta A respektive B anläggningar söker, utifrån storlek, se resonemang senare i detta avsnitt. Tidsuppskattningarna i MALIN är angivna i minuter vilket räknats om till timmar och arbetsveckor (40 timmar/vecka). Uppskattningarna i MALIN utgår ifrån ett normaleffektivt företag. Definitionen av administrativa kostnader i Nutek (2004) anges som: med administrativ kostnad avses enligt den definition som beslutats av regeringen företagens administrativa kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar, myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Med företag menas i det här sammanhanget en juridisk eller fysisk person som bedriver näringsverksamhet. Kostnader per timme har plockats från MALIN. Dessa grundar sig dock på Nutek (2006) som i sin tur baserat beräkningen på SCB:s lönestatistik 2004. Kostnad per timme har räknats upp med konsumentprisindex till 2009 års nivå för att få en jämförbarhet med statistiken i MALIN. Databasen anger två kostnader, dels för handläggare och dels för chefsnivå. Tiden för en MKB antar Tillväxtverket delas relativt lika på handläggare och chef. En genomsnittlig timkostnad användes i beräkningarna. Vid beräkning av de administrativa kostnaderna används samma metod som Tillväxtverket använder, enligt standardkostnadsmetoden. Standardkostnadsmetoden bygger på värderingar av hur mycket tid ett normaleffektivt företag lägger på att uppfylla lagkraven. Det är därmed ingen statistisk metod utan mätningarna ska ses som indikationer på om regelförenklingen är på rätt väg. Administrativkostnad = (tid x lönenivå + externa kostnader) x antal företag som berörs x hur ofta kravet utförs Externa kostnader fås också ur MALIN för en stor, mellan eller liten tillståndsansökan. Även här är de delar av ansökan som är kopplade till MKB specificerade så att de kunnat lyftas fram. Kostnader kommer att redovisas för ett typföretag i respektive kategori i nollalternativet och skillnaden för respektive potentiell flytt för A och B anläggningar fördelat på stor, mellan och liten ansökan samt totalt för alla bestämmelser. Frågan hur ofta kravet tillämpas har varit en av knäckfrågorna i uppdraget. Det är endast vid omprövning eller tillståndsprövning av ändring av befintlig verksamhet 18

som det uppstår konsekvenser. Vid nya tillstånd har verksamheten inte tidigare mött dagens krav och påverkas således inte av förändringen. Men för omprövning är det viktigt att hitta ett antagande som realistiskt reflekterar verkligheten. Det finns t.ex. A-anläggningar som redan har sitt tillstånd och gjort en MKB som kanske påverkas av den nya kategoriseringen men om det inte genomförs några ändringar inom verksamheten kommer den typen av anläggningar aldrig eller mycket sällan att påverkas av förändringen 4. Ett sätt att ta reda på hur ofta omprövningar sker i MPF, per bestämmelse, hade varit att be branschorganisationerna att uppskatta antal omprövningar. Detta visade sig inte vara en framkomlig väg inom ramen för detta uppdrag. Ett annat alternativ är att genom länsstyrelsernas årsredovisningar och svenska miljörapporteringsportalen (SMP) få en uppfattning om hur ofta samråd sker och hur ofta samrådet slutar med att betydande miljöpåverkan fastställs (för kategori 2 verksamheter) och därmed beslut om att en MKB ska genomföras. Detta visade sig vara en mer tidskrävande metod än vad projektet medgav. Det alternativ som visade sig vara mest realistiskt givet tids och resursramarna är att förlita sig på de antaganden som gjorts i tidigare rapporter. I Naturvårdsverkets rapport (5353) Pröva eller inte pröva från 2004 utgick man från underlag från Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation och tog fram ett värde även för Miljödomstolarnas resursåtgång och timkostnader. Tid och kostnader används från MALIN men det som är användbart i Naturvårdsverket (2004) är uppskattningen om ändring av antal tillstånd och anmälningar per år. I tillägg används Ramböll (2012) för att underbygga vårt antagande om antal ändringar per år. Ramböll (2012) har gått igenom diariet för Miljödomstolar samt Miljöprövningsdelegationerna och tagit fram underlag för hur många ärenden (mål) per år under perioden 2007-2010 samt beräknat tidsåtgången för en tillståndsansökan, inklusive MKB. Den tidsåtgång som estimeras av Ramböll inkluderar således hela förloppet och kan inte rakt av användas som underlag i detta uppdrag, eftersom uppdraget endast ska behandla ökad eller minskad tid att ta fram en MKB. Det som kommer att användas är framförallt mål per år för A respektive B- anläggningar. Det är inte klart om detta är nya tillstånd eller ändringar i Ramböll (2012) men ger oss ändå en fingervisning om antalet per år. Även i MALIN uppskattas antal ärenden per år för en stor, mellan och liten ansökan. Baserat på dessa tre källor antas att ca 10 % av antalet A-anläggningar prövar årligen och 14 % av antalet B-anläggningar. För täkter antas att ca 10 % av täkterna prövar årligen, enligt uppgift från handläggare på Naturvårdsverket. Eftersom detta antas inkludera även nya tillstånd kan inte siffran rakt av användas uppskattning av kostnaderna för omprövning. Ett ytterligare antagande har därför gjorts, nämligen att för A resp. B- anläggning (exkl. täkterna) beräkna kostnaderna baserat på ett spann att det är 85 100 % av de årliga prövningarna som är omprövningar eller ändringar av befintlig verksamhet för A verksamheterna samt 50 90 % för B-verksamheterna. För täkter har ett spann på 30 100 % antagits. Anledningen till att spannet ligger högre för 4 Omprövning kan även initieras om tillståndet är gammalt och omodernt men det sker sällan. 19

täkter är att täkter är tidsbegränsade och därför är en nyprövning också relevant att inkludera, även om täkten i sig inte är ny. Kolumn tre respektive sex i Tabell 7 ovan visar fördelnigen på stor, mellan och liten ansökan för A och B anläggningar. Uppskattningarna för tid och kostnad från MALIN bygger på de mätningar som började 2005 för att uppskatta företags administrativa kostnader kopplade till miljöområdet. Målet med mätningarna anges inte vara att få fram exakta siffror utan snarare ge en indikation på om det blir dyrare eller billigare för företagen att genomföra lagar och krav (NUTEK, 2006). Likaså ska resultatet i denna konsekvensutredning ses som en indikation på vilket håll det lutar, inte kostnaderna i sig i absoluta tal. Uppskattningarna för tid och kostnader för täkter som är B- anläggningar saknar uppskattningar för en liten MKB och samrådskostnader. Värdena som motsvarar en mellanstor B-anläggning har använts för att ha ett estimat även för täkterna. En stor svaghet i analysen är avsaknaden av ett monetärt värde, eller tidsuppskattning för den tid som löper då verksamheterna inväntar beslut om BMP eller inte från länsstyrelsen i kategori 2. Denna tid och värdet av tiden varierar troligen stort från fall till fall och är säkerligen olika beroende på typ av verksamhet. I värdet ligger dels värdet av en eventuellt försenad produktionsstart, ökad administration för kommunikation och kompletteringar till Länsstyrelsen samt extra möten. För att få en uppskattning av detta hänvisas till Ramböll (2012). I Rambölls rapport finns samråd och tid för beslut, som en post i deras uppskattningar över tid och resurser som krävs för hela tillståndsprocessen, dvs. inte endast MKB processen. Kostnaden för en MKB är en engångskostnad och belastar således endast företagen när tillståndsprövning genomförs, vid ny etablering eller omprövning alternativt ändring av befintlig verksamhet. För de anläggningar som (mestadels) ligger i dagens kategori 3 (nollalternativet) gäller anmälningsplikt. Tillsynsmyndigheten, som tar emot anmälningen, kan förelägga att anläggningen behöver prövas för tillstånd - om skäl finns,. Om en sådan prövning leder till att anläggningen måste söka tillstånd så ska även en MKB utarbetas. Men andelen anläggningar som ligger i dagens kategori 3 som behöver tillståndsprövas är så pass få så att den kan anses försumbar i kostnadsberäkningarna. För att bedöma om någon eller några länsstyrelser och kommuner kommer att drabbas mer eller mindre av förändringen, sorteras alla bestämmelser och anläggningar ut länsvis, som påverkas av en ny kategorisering. Uppgifter om lokalisering har också hämtats ur SMP. För Länsstyrelserna är det intressant att identifiera förändringen i antalet A och B-verksamheter i kategori 2, för att se om det blir mer eller mindre bedömningsärenden samt i kategori 1 om det blir mer eller mindre bedömningar av MKBer. För den kommunala nämnden i respektive kommun är det intressant att titta på förändringen i antalet C-verksamheter. Även här har sorte- 20

ringen skett på länsnivå eftersom en sortering på 290 kommuner är ett alltför omfattande arbete. För tillståndspliktiga verksamheter som med förslaget placeras i kategori 3 har verksamhetsutövaren, inför en eventuell tillståndsansökan, ett enkelt samråd med länsstyrelsen (se förslag till ny bestämmelse 6 a miljökonsekvensförordningen). Länsstyrelsen har då möjligheten att fatta beslut om att en screeningprocess ändå ska genomföras. Totalt beräknas 364 tillståndspliktig verksamhet hamna i kategori 3. Ca 10-12 % antas ansöka om prövning årligen vilket innebär ca 40 ansökningar per år för dessa verksamheter. Det motsvarar, om man fördelar jämt över länen, ca två samråd per år och per länsstyrelse. Efter dessa ca 40 samråd kan några verksamheter få krav om att genomföra en screeningprocess. Kostnaden för dessa samråd och den kostnad som uppstår för den verksamhetsutövare som ska genomföra screeningprocessen anses dock vara försumbar i sammanhanget och inkluderas därför inte i beräkningarna. Även länsstyrelsernas extra kostnader för detta samråd och beslut anses vara försumbar i sammanhanget och inkluderas därför inte i beräkningarna. Enligt en av regeringen föreslagen regel (se regeringen pm Identifiering., 2012), kan verksamhetutövare för verksamheter som är placerade i kategori 2 själva bestämma om de vill genomföra en full MKB process direkt (dvs motsvarande en kategori 1 verksamhet) eller genomgå en screening process. Detta förväntas göras av verksamheter som ändå misstänker att deras verksamhet kommer att bedömas medföra BMP. Genom att gå direkt på MKB processen, slipper en sådan verksamhet att invänta ett beslut från länsstyrelsen och kan därmed spara tid i processerna. Hur många verksamheter i kategori 2 som förväntas gå denna väg är väldigt osäker och har inte beaktats i beräkningarna. Övriga avgränsningar Analysen som följer ska ses som övergripande. Idealt sett borde alla berörda verksamheter kartläggas och konsekvenser till följd av förslaget identifieras och analyseras, per anläggning. Men det är ett alltför omfattande arbete varpå en generalisering måste göras och övergripande slutsatser dras. En begränsning med analysen är att underlag kopplat tillrespektive anläggningsstorlek, i termer av antal anställda eller omsättning inte tagits fram. Idealt hade fakta om antal anställda och omsättningen per anläggning tagits fram för att utifrån den informationen kunna bedöma hur en kostnadsförändring (upp eller ner) påverkar verksamheten. Detta låter sig inte enkelt göras via SMP eftersom antal anställda och omsättning inte redovisas i det underlag som kan extraheras ur SMP. Informationen finns till viss del i SMP, men då i separata PDF filer under varje anläggning. Att gå igenom dessa är ett alltför omfattande arbete och faller utanför ramen för detta uppdrag. Detta innebär att inga slutsatser kan dras om en eventuell kostnadsökning påverkar en anläggning så kraftigt att anläggningen slutar att återinvestera och i det långa loppet flyttar sin produktion/verksamhet till ett annat land, vilket dels får direkta effekter i form av arbetslöshet men också spridningseffekter i ekonomin. 21

2 Alternativa lösningar I följande två avsnitt definieras nollalternativet dvs dagens regelverk och hur det skulle sett ut om Sverige implementerat MKB-direktivet strikt. 2.1 Nollalternativet Syftet med ett nollalternativ är att ha något att jämföra förslaget gentemot. Det är endast skillnaden mellan nollalternativet och förslaget som är av intresse i en konsekvensanalys. I Sverige måste de verksamheter som omfattas av 2-32 kap miljöprövningsförordningen ha ett tillstånd (tillståndspliktig verksamhet) från en mark- och miljödomstol (MD) eller från en miljöprövningsdelegation (MPD), eller göra en anmälan (anmälningspliktig verksamhet) till berörda myndigheter, främst ansvarig kommunal nämnd. Beroende på omfattningen av deras miljöpåverkan så ser förfarandet olika ut. För att få ett tillstånd måste verksamhetsutövaren genomföra en miljökonsekvensbeskrivning ( stor MKB eller liten MKB) (6:1 MB). En MKB ska ge en helhetssyn av verksamhetens miljöpåverkan (www, Naturvårdsverket 1, 2013). Bestämmelserna över vad en MKB ska innehålla regleras strikt genom MKBdirektivet (2011/92/EU). I Sverige reglerar 6 kap miljöbalken, förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH, 1998:899) frågor om miljökonsekvensbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar. Beroende på verksamhetens miljöpåverkan finns det två olika nivåer av MKB i Sverige, liten MKB och stor MKB. En liten MKB:n är en försvenskad tolkning av MKB och ställer inte lika höga krav på innehållet (Pers. Medd., Sandström, 2013). En stor MKB motsvarar MKB-direktivets krav och har omfattande krav på att beskriva verksamhetens samtliga miljö och hälsokonsekvenser. De verksamheter som gör en stor MKB har betydande miljöpåverkan (BMP). En MKB är en detaljerad redogörelse av en verksamhets (eller åtgärds) direkta och indirekta miljö- och hälseffekter som verksamheten (eller åtgärden) kan medföra för; människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. I en MKB ska även hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi beröras. Slutligen ska en MKB möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6:3 MB). En MKB föregås av en underlags- och samrådsprocess. Nedan följer en detaljerad förklaring av de olika delarna i processen. 22

Figur 4: Illustration av MKB processen (siffrorna i boxarna är kopplade till bild 5 nedan) Som illustreras i figur 4 så är MKB ett resultat av en process. Processen inleds (Steg 1-4) genom att verksamhetsutövaren (Vu) sammanställer ett underlag för vilka miljökonsekvenser som verksamheten/åtgärden berör. Idag genomförs detta av Vu själv eller med hjälp av konsulter. Därefter skall materialet skickas till verksamhetens samrådsparter (Steg 5). Länsstyrelsen (Lst) och tillsynsmyndigheten är alltid samrådsparter, utöver dem ska samråd ske med enskilda som kan antas bli berörda parter (Steg 6a), exempelvis grannar eller företag i närområdet till verksamheten. Beroende på omfattningen av verksamheten/åtgärden utökar man kretsen av samrådsparter i detta steg (steg 6b). Figur 5 nedan är ytterligare ett förtydligande av de olika stegen i MKBs samrådsprocess där verksamhetens/åtgärdens BMP testas/screenas i steg 7 och 8. Länsstyrelsen granskar materialet och baserar MKB:ns omfattning beroende på vad som kom fram under samrådet. Om Länsstyrelsen bedömer att BMP inte kan anses föreligga kan underlagsmaterialet utgöra en tillräcklig grund för en liten MKB (steg 9a). Om Länsstyrelsen bedömer att BMP föreligger behöver Vu utöka sitt samråd (genomföra steg 6b) och får då göra en stor MKB (steg 9b). Vid en BMP bjuds en större grupp in till utökat samråd från början (steg 5, 6a och 6b) och Vu behöver inte vänta på beslut (steg 8) från Lst - utan sammanfattar resultatet från steg 5, 6a och 6b i sin MKB (Steg 9b) med en 23

gång. Figur 5 visar processen steg för steg för verksamheter i kategori 2, där osäkerheten kring steg 8 är en faktor. 1 2 3 4 5 Inledande dialog med lst Ta fram samrådsunderlag (lst bidrar med information om vad underlaget bör innehålla och var aktuell information finns) Verksamhetsutövaren (Vu) bokar ett första samrådsmöte med lst och tillsynsmyndighet Vu skickar samrådsunderlaget (minst 3 v innan samrådsmötet) till de som är inbjudna till samrådsmötet Samrådsmöte med lst och tillsynsmyndighet hålls 6a Vu genomför samråd med de enskilda aktörerna som berörs 7 Vu redovisar vad som kommit fram vid samråden till lst. 8 Lst tar beslut om BMP eller ej (om BMP utöka samrådet och genomför 6, 7, 9) (6b) Vu genomför samråd med en utökad krets vid BMP 9 Vu tar fram en MKB med rätt omfattning (stor eller liten) Bild 5: Processen för en kategori 2 verksamhet med screening Idag finns det tre olika förfaranden vid tillståndsgivning(/anmälan) för miljöfarlig verksamhet. Dessa benämns fortsättningsvis kategori 1, 2, respektive 3. Indelningen av dessa följer; Kategori 1 Alltid betydande miljöpåverkan och därmed MKB Dessa verksamheter omfattas av en föreskrift om att de alltid ska anses medföra BMP (3 MKB förordningen). Därför har de ett utökat samråd och genomför MKB. Dessa verksamheter berörs av tillståndsplikt (A eller B). Kategori 2 Screening där Lst ska avgöra om verksamheten ska genomföra en stor MKB eller liten MKB beroende på om verksamheten anses ha betydande miljöpåverkan eller inte Tillståndspliktiga verksamheter/åtgärder där länsstyrelsen ska avgöra frågan om BMP tillhör kategori 2. Verksamheter i denna grupp är tillståndsplikt A och B- verksamheter men det finns även några anmälningspliktiga verksamheter i denna grupp (de som omfattas av 26 a FMH). Alla tillståndspliktiga verksamheter i 24

denna grupp genomgår ett screeningförfarande för att bedöma huruvida BMP föreligger eller ej. Om en verksamhet anses medföra BMP ska en MKB genomföras och samråd ska ske med en utökad krets. Om en verksamhet inte anses medföra BMP ska endast en liten MKB genomföras. För anmälningspliktiga verksamheter (C-verksamhet) som omfattas av 26 a FMH ska den myndighet som handlägger anmälningsärendet pröva om verksamheten eller åtgärden behöver tillståndsprövas. Vid den prövningen ska myndigheten ta hänsyn till de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Om myndigheten finner att verksamheten eller åtgärden ska antas medföra en BMP, ska myndigheten förelägga Vu att ansöka om tillstånd. Något egentligt screeningförfarande genomförs inte för dessa verksamheter. Kategori 3 Ingen MKB, anmälan De verksamheter/åtgärder som påverkar miljön men inte anses lika omfattande anmäler sin verksamhet till kommunen. Dessa verksamheter kallas anmälningspliktiga C och tillhör grupp 3 idag, med undantag av de som omfattas av 26 a FMH. Tabellen nedan anger i vilken grupp de olika verksamheterna är fördelade idag (OBS endast efter huvudkategori). Förklaring av huvudkategori finns i avsnitt 1.2. Tabell 8: Fördelning av antal bestämmelser i MPF och anläggningar enligt nuvarande regelverk Verksamhet Kategori A B C* 1 Har genomfört MKB Bestämmelser 40 59 0 Anläggningar 383 2091 0 1 och 2 Delad kod, Har genomfört MKB eller liten MKB 2 Kan ha genomfört MKB eller liten MKB Bestämmelser 0 1 0 Anläggningar 0 2080 0 Bestämmelser 5 61 55 Anläggningar 0 1729 n/a 3 Anmälningspliktiga, ej MKB Bestämmelser 0 0 57 Anläggningar 0 0 n/a * Antalet anläggningar för bestämmelser kopplade till C-anläggningar redovisas inte på grund av bristande underlag i SMP. Kostnaderna att genomföra en MKB eller liten MKB är väldigt olika och verksamhetsspecifika. Nedan finns en schablon som använts, för mer information och avväganden se avsnitt 1.2 Metod och avgränsningar. Kostnaden för ett MKB-förfarande beror på vilken typ av process som krävs där de olika delarna har olika kostnader. För grupp 1 är kostnaderna fördelade på följande poster: 25

Samråd med underlag (Steg 1-5) + Tidigt samråd med berörda(steg 6a) + Utökat samråd (Steg 6b) + MKB (Steg 9b) För de tillståndspliktiga verksamheterna/åtgärderna i grupp 2 finns det två olika alternativ beroende på om det bedöms att en MKB eller liten MKB är lämplig. Kostnader för MKB: Samråd med underlag (Steg 1-5) + Tidigt samrådmed berörda (Steg 6a) + Tid för beslut (Steg 7) + Utökat samråd (Steg 6 b) + MKB (steg 9b) Kostnader för liten MKB: Samråd med underlag (Steg 1-5) + Tidigt samråd med berörda (Steg 6a) + Tid för beslut (7) + Liten MKB (Steg 9a) Av dessa kostnader har värdet av posten tid för beslut för verksamheterna inte kunnat värderas. Denna tid kan variera från fall till fall samt variera beroende på typ av verksamhet. I värderingen ligger dels värdet av en eventuellt försenad produktionsstart, ökad administration för kommunikation och kompletteringar till Länsstyrelsen samt extra möten. Grupp 3 inkluderar endast anmälningspliktiga verksamheter och inget MKB förfarande, därför skattas dess MKB-kostnader till 0 i denna analys. Däremot måste anmälan innehålla viss information om verksamheten och dess miljökonsekvenser men kostnaden för detta antas vara försumbar i sammanhanget, därav 0 kr. Tabell 9 nedan innehåller dagens uppskattade kostnader för respektive grupp och verksamhet. Tabell 9: Totala administrativa kostnader per omprövning Totala kostnader för MKB idag, per verksamhet (kronor, inkl samråd, exkl värdet av tiden i väntan på beslut) A B Storlek på ansökan Storlek på ansökan Stor Mellan Liten Stor Mellan Liten Täkter (B) 1 4452 189 1658 419 1388 388 1961 719 1385 681 1283 020 1410 527 2 om BMP 4452 189 1658 419 1388 388 1961 719 1385 681 1283 020 1410 527 2 om ej BMP 1259 469 467 305 341 048 545 605 336 731 303 718 336 731 3 - - - - - - - Källa: MALIN samt egna antaganden och beräkningar Totalt sett kostar det verksamheter att genomföra MKB med dagens kategorisering i intervallet ca 260-560 miljoner kronor årligen, beroende på antal årliga omprövningar. Tabell 10: Totala administrativa kostnader i nollalternativet (miljoner kronor) Kategori A B Täkter Totalt 1 25-29 115-208 26-88 166-325 2-59 - 106 38-127 97-233 3 - - - - Totalt 263-558 26

Det här avsnittet har beskrivit hur Sverige tillämpar MKB idag, vad MKB innebär för olika verksamheter samt kostnaderna kopplade till en liten MKB respektive MKB idag. Dessa uppgifter kommer att användas i avsnitt 3 för att belysa konsekvenserna av förslaget. 2.2 MKB-direktivet Att följa MKB-direktivet strikt är ett möjligt alternativ för Sveriges hantering av miljöfarliga verksamheter. Förslaget är ett steg mot att närma sig MKB-direktivet än vad som tidigare gjorts. MKB-direktivet är ett minimumdirektiv och ska följas av alla EU medlemsstater (Regeringen, 2012). Minimumbetydelsen innebär att varje medlemsland åtminstone måste uppfylla MKB-direktivet, men Sverige kan föreskriva strängare krav om det krävs för att skydda vår miljö. Syftet med MKB-direktivet är att säkerställa att en systematisk bedömning av miljöpåverkan genomförs, för projekt som på grund av sin art, storlek eller lokalisering medför en betydande miljöpåverkan. MKB-direktivet har fyra bilagor: Bilaga I består av en lista med projekt som medför BMP där miljökonsekvensbedömningar är nödvändiga och tillståndsprövning är obligatorisk. Bilaga II: De projekt som finns i bilaga II kan avgöras ha en BMP och får bedömas från fall till fall, med t.ex. hjälp av tillämpade gränsvärden eller kriterier avgöra om en miljökonsekvensbedömning ska genomföras och tillstånd krävas. Bilaga III hanterar urvalskriterierna Bilaga IV beskriver de uppgifter som ska uppges i en MKB. Om Sverige hade inför MKB-direktivet strikt hade kategorierna definierats som följande: 1. Kategori 1 verksamheter i Bilaga I genomför alltid MKB; bestämmelse som anger att följande verksamheter och åtgärder kan antas medföra en betydande miljöpåverkan 2. Kategori 2 behovsbedömning/urvalsförfarande av de verksamheter och åtgärder som anges i direktivets bilaga II. 3. Kategori 3 sådana verksamheter som inte omfattas av MKB-direktivets bilaga I eller II. Hade MKB-direktivet införts skulle bestämmelserna ha varit fördelade så som redogörs i tabell 2 i det inledande kapitlet. 27

3 Identifierade konsekvenser 3.1 Introduktion I det här kapitelet synliggörs förändringen från idag (avsnitt 2.1) med förslaget (avsnitt 1.1.1) samt MKB-direktivet. Kapitlet kommer att redovisa vad förändringen innebär för olika verksamheter, prövningsinstanser, övriga myndigheter samt miljöskyddet. I detta avsnitt hanteras 6 punkt 3-4 samt hela 7 från Förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning d.v.s.: Vilka som berörs av regleringen Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Påverkan på konkurrensförhållandena för företagen Hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Ang. särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning 3.2 Verksamheter Övergripande, både för en förändring i linje med förslaget, eller en förändring i linje med MKB-direktivet gäller följande: Tabell 11: Förslagets kategorisringskonsekvenser Flytt Övergripande konsekvenser 1 till 2 Här blir det en administrativ lättnad men också större osäkerheter Två alternativa utfall: 1) Man bedöms ha betydande miljöpåverkan och gör MKB. Skillnaden från att ha tillhört kategori 1 tidigare är att man får invänta beslut om BMP, vilket resulterar i osäkerheter och ev. försenad produktionsstart. 2) Man bedöms inte ha betydande miljöpåverkan och gör ingen MKB. Skillnaden från att ha tillhört kategori 1 tidigare är att man får invänta beslut om BMP, vilket resulterar i osäkerheter och ev. försenad produktionsstart plus att man slipper kostnaderna för en MKB. Istället behöver man ta fram ett underlag 28