Därutöver har Advokatsamfundet följande kommentarer till vissa avsnitt av remissen. Ersättningsfrågor som ett obligatoriskt ärende på bolagsstämman

Relevanta dokument
Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007

Stockholm den 10 augusti 2015

R-2004/0726 Stockholm den 28 september 2004

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Stockholm den 1 september 2014

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Granskning av interna modeller för att beräkna riskkänsligt kapitalkrav för försäkringsföretag

Bolagsstyrning rättsliga utgångspunkter. 6 oktober 2016

Stockholm den 3 september 2013

Med undantag för de förslag och synpunkter som anges nedan har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian.

Promemorian Ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet (dnr Ju2005/39/L1)

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Rekommendation om revisorns yttrande om hållbarhetsrapporten

Stockholm den 25 november 2015 R-2015/2121. Till Justitiedepartementet. Ju2015/08545/L4

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Närståendetransaktioner. 14 maj 2013 Björn Kristiansson

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning

Stockholm den 27 augusti 2018 R-2018/1049. Till justitiedepartementet. Ju2018/03135/L1

INSTRUKTION FÖR MOMENT GROUP AB (PUBL):S VALBEREDNING

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Nya EU-regler om aktieägares rättigheter

Ägardirektiv för Teater Halland AB

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 21 november 2017

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Advokatsamfundet har följande övergripande kommentarer avseende Rekommendationen.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

R 10034/2002 Stockholm den 20 december 2002

Årsstämma i Elos AB (publ) onsdagen den 29 april 2009 kl Lidbeckska Huset, Hamngatan 1, Lidköping

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Domstolarnas handläggning av ärenden

Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46)

Valberedningen i Brinova Fastigheter AB (publ.) org.nr

R 7515/ Till Justitiedepartementet

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Stockholm den 22 december 2008 R-2008/1117. Till Justitiedepartementet. Ju2008/7651/L1

Regeringens proposition 2005/06:186

Förändring av bolagets strategiska inriktning. Skellefteå Kraft AB

Stockholm den 20 april 2011

ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ)

Stockholm den 19 oktober 2015

Ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet

Arbetsordning för valberedningen. Fastställd av årsstämman i Varbergs Sparbank AB (publ)

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Frågor och svar avseende den svenska modellen för bolagsstyrning

R 6634/ Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde En ny lag om ekonomiska föreningar

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Folksam Ömsesidig Livförsäkring - Ägarpolicy

Befogenhet att beslagta fisk och annan egendom enligt fiskelagen

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM84. Ändringar i direktivet om aktieägares rättigheter. Dokumentbeteckning.

Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statligt ägande STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli STOCKHOLM

Remissyttrande. Förslag till ändringar i Svensk kod för bolagsstyrning

Stockholm den 15 april 2009 R-2009/0590. Till Justitiedepartementet. Ju2009/3146/L1

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti,

Yttrande över promemorian Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32)

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24).

R 6079/ Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Svensk författningssamling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Patientrörlighet i EU förslag till ny lagstiftning

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Gränsen mellan enskilt och allmänt vatten

Stockholm den 27 september 2007 R-2007/0877. Till FAR SRS revisionskommitté

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt

Direktivet om aktieägares rättigheter förslag till genomförandeåtgärder, Ds 2008:46

Tid: Onsdagen den 27 april 2016, kl Plats: Näringsdepartementets lokaler, Mäster Samuelsgatan 70, Stockholm

Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2012

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning. Härmed kallas till årsstämma i Infranord AB,

Några frågor om revision

Angående promemorian Gränsöverskridande fusioner för finansiella företag, Fi2009/1252

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Skadestånd och Europakonventionen

Stockholm den 12 februari 2015

Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2017

Styrelsen föreslår att 7 i Bolagets bolagsordning ändras enligt följande: 7 Revisorer. 7 Revisorer

ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ)

Ersättningspolicy. Tre Kronor Försäkring AB

Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv, m.m.


Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli STOCKHOLM

Härmed kallas till årsstämma i Fouriertranform Aktiebolag,

Stockholm den 28 april 2015

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Som ledande befattningshavare i PostNord-koncernen anses koncernchefen och övriga ledamöter i koncernledningen ( Group Executive Team )

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Stockholm den 27 september 2017

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Upphävande av kravet på vårdvalssystem i primärvården

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny strafftidslag (SOU 2016:18).

Stockholm den 12 december 2018 R-2018/1679. Till Försvarsdepartementet. Fö2018/00999/RS

World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, Stockholm. Närvarande: Aktieägare Antal aktier och röster

Kallelse till årsstämma i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag 2016

Kallelse till årsstämma i SJ AB 2019

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli STOCKHOLM

Aktieägaren föreslår att styrelsens ordförande Helene Biström väljs till ordförande vid stämman.

SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING

Transkript:

R-2005/0026 Stockholm den 28 februari 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/39/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 januari 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över utkastet till lagrådsremiss Ersättningar till ledande befattningshavare i aktiebolag och försäkringsbolag. Inledande kommentar Advokatsamfundet hänvisar till sina kommentarer till Förtroendekommissionens slutbetänkande Näringslivet och förtroendet, SOU 2004:47, i de delar som behandlas av lagrådsremissen. På sätt Advokatsamfundet anfört i sitt remissvar över det ovan nämnda betänkandet är det viktigt att de föreslagna lagändringarna inte mer än nödvändigt tillför byråkrati och kostnader för bolagen, vilket i sin tur inte främjar ett tillväxtvänligt företagarklimat. Ny detaljerad lagstiftning för bolagen bör i möjligaste mån undvikas. Varje förslag till ytterligare reglering bör således noga vägas mot eventuella olägenheter för bolagen. Därmed inte sagt att det skall göras avkall på de förtroendefrämjande resultat som lagförslagen avser att uppnå. Bedöms resultatet kunna uppnås på ett för bolagen mindre omständligt och kostsamt sätt, bör sålunda sådana förslag väljas framför andra. Därutöver har Advokatsamfundet följande kommentarer till vissa avsnitt av remissen. Avsnitt 5.3 Ersättningsfrågor som ett obligatoriskt ärende på bolagsstämman Såsom Advokatsamfundet anfört i remissvaret till Förtroendekommissionens betänkande, bör det, som en tillräcklig åtgärd, för de publika bolagen införas en bestämmelse om att ersättningsfrågorna för styrelsen och ledande befattningshavare redovisas i en särskild punkt på bolagsstämman.

2 Advokatsamfundet vill i detta sammanhang lyfta fram att transparens i ersättningsfrågor, som i vissa fall säkert kan uppfattas som en teknikalitet av aktieägarna (jfr s. 42 i utkastet till remiss), inte från styrelsens perspektiv torde betraktas som en sådan formalitet. Att redovisa uppgifter om löner och förmåner, som till sin natur kan vara kontroversiella och uppseendeväckande om de skulle avvika från aktieägarnas och allmänhetens förväntningar, lär säkerligen ses som en ansvarsfull och viktig uppgift för en styrelse som har sanktionerat desamma med det ansvar som kan komma att utkrävas till följd därav. Det är emellertid viktigt att det lagfästs att redovisningen skall vara tydlig, i synnerhet avseende rörliga ersättningar (jfr förslagen angående riktlinjer för ersättningarna i avsnitt 5.6) och att aktieägarna får ta del av informationen i god tid före bolagsstämman. Ansvarsfördelningen mellan bolagsstämman och styrelsen kommenteras vidare under avsnitt 5.6.1 nedan. Avsnitt 5.6 Avsnitt 5.6.1 Riktlinjer för ersättningar i övrigt till ledande befattningshavare En gedigen och korrekt information till aktieägarna Advokatsamfundet hänvisar till vad som anförts i remissvaret till Förtroendekommissionens betänkande i denna del. Att förslaget i denna del innebär en ansvarsförskjutning från styrelsen till bolagsstämman i ersättningsfrågor är tydligt. Det är korrekt att styrelsen enligt aktiebolagslagen bär ansvaret för förvaltningen av bolaget (8 kap. 3 ) och att bolagsstämman kan ge riktlinjer i förvaltningsärenden. Om så sker torde emellertid styrelsens ansvar påverkas, såtillvida att det för bolagsstämman eller en enskild aktieägare kan bli svårare att utkräva ansvar av styrelsen när bolagsstämman godkänt de riktlinjer som styrelsen tillämpat. Dessutom torde det för bolagsstämman eller aktieägarna vara svårare att visa att riktlinjerna tillämpats på ett felaktigt sätt om riktlinjerna ges ett allmänt och flexibelt innehåll (vilket är på goda grunder motiverat av andra skäl, jfr avsnitt 5.6.2). Styrelsen kan sålunda komma att hänvisa till bolagsstämmans godkännande (och eventuellt därutöver revisorns godkännande, se nedan avsnitt 6.2) och på så sätt avhända sig del av ansvaret för ersättningsfrågorna. Det kan även tilläggas, att i andra länder där liknande förtroendefrågor diskuterats, synes lagstiftning liknade förslagen i denna del inte vara allmänt förekommande. I USA, det land där förtroendefrågorna ju varit särskilt uppmärksammade de senaste åren, synes det vara en okänd modell. (Sarbanes-Oxely Act of 2002 berör inte sådana åtgärder och i staten Delaware, där de flesta större amerikanska aktiebolag är inkorporerade och som torde vara ledande inom den bolagsrättsliga rättsutvecklingen i USA, framstår ett sådant förslag som principfrämmande.) Även i OECD:s Principles of Corporate Governance anges att styrelsen ansvarar för ersättningarna till ledande befattningshavare (jfr Art VI.D.3) utan närmare angivande att aktieägarna ska besluta om riktlinjerna för ersättningen, förutom att

3 de har rätt att framföra synpunkter på den ersättningspolicy som styrelsen använder (Art. II.C.3). Mot bakgrund av det ovanstående, upprepar Advokatsamfundet sin ståndpunkt att det bör övervägas en ordning där ersättningarna även fortsättningsvis bestäms av styrelsen, exempelvis genom tillsättande av en ersättningskommitté bestående av bland andra oberoende styrelseledamöter på sätt som rekommenderas i Svensk kod för bolagsstyrning (regel 4.2.1). Ersättningarna bör sedan redovisas på bolagsstämman under en särskild punkt med specifikt angivande av förmåner och ekonomiskt utfall av rörliga ersättningar vid olika scenarion. Aktieägarna får på så sätt tillfälle att framföra synpunkter på de ersättningar som styrelsen bestämt. Detta skulle bibehålla en tydlig ansvarsfördelning mellan styrelse och bolagsstämma och också tydliggöra att styrelsen bär det yttersta ansvaret för ersättningsfrågorna. Det kan även tilläggas, som utredningen uppmärksammat, att EU-rekommendationen som utredningen hänvisar till (se s. 38), tillåter medlemsländerna att implementera rekommendationen genom självreglering. I och med att sådana bestämmelser är intagna i Svensk kod för bolagsstyrning (regel 4.2), torde det, enligt Advokatsamfundets mening, vara tillräckligt. Avsnitt 5.6.2 Riktlinjernas innehåll Om regler enligt förslaget lagfästes, anser Advokatsamfundet, såsom utredningen uppmärksammat, att riktlinjerna för ersättningarna bör medge flexibilitet för att inte mer än nödvändigt låsa styrelsen i dess rekryteringsarbete av ledande befattningshavare. Det bör övervägas huruvida styrelsen i vissa undantagssituationer bör kunna avvika från bolagsstämmans riktlinjer, exempelvis då bolaget riskerar gå miste om en rekryteringsmöjlighet på grund av att bolagsstämmans beslut om ändrade riktlinjer inte kan inhämtas i tid (jfr verkställande direktörens beslutsbefogenheter i 8 kap. 25 ABL). Att hålla extra bolagsstämma för att ändra bolagsstämmans riktlinjer kan vara förenat med betydande kostnader för bolagen, i synnerhet för större börsnoterade bolag med en stor internationell ägarkrets där kostnaderna för en bolagsstämma kan uppgå till många miljoner kronor (se även kommentarer nedan, avsnitt 6.2). Advokatsamfundet anser vidare att riktlinjernas innehåll bör exemplifieras ytterligare av utredningen. Exempelvis bör det klargöras att ersättningsprogram till ledande befattningshavare som ingåtts med en ägare i bolaget (exempelvis optioner som är beroende av aktiekursutvecklingen i bolaget men som fullgörs av huvudägaren) inte omfattas av bolagsstämmans obligatoriska beslutskompetens. Det bör även klargöras om riktlinjerna skall omfatta ersättningar som i huvudsak syftar till att kompensera utlägg och merkostnader (dvs. traktamente). Det bör även klargöras i övergångsbestämmelserna att riktlinjerna inte gäller för avtal ingångna före bolagsstämmans första beslut om riktlinjer.

4 Avsnitt 5.6.4 Vilka befattningshavare skall riktlinjerna omfatta? Advokatsamfundet anser att begreppet ledande befattningshavare i detta sammanhang bör definieras mer precist. Även om begreppet används i fråga om till exempel emissionsprospekt, finns det anledning att begreppet preciseras ytterligare i denna situation med hänsyn till de ansvarsfrågor som kan aktualiseras. Vad avser emissionsprospekt sträcker sig styrelsens ansvar enbart till att korrekta uppgifter redovisas, medan bolagsstämmans riktlinjer skall tillämpas av styrelsen. Dessutom synes riskexponeringen för en styrelse som inte följt bolagsstämmans riktlinjer bli större, än i fall då information om viss befattningshavares förmåner utelämnats i ett emissionsprospekt. Styrelsen har sålunda ett berättigat krav på att det inte skall föreligga några tveksamheter beträffande vilka befattningshavare riktlinjerna omfattar. Såsom framgår nedan under kommentarerna till avsnitt 9, bör även begreppet ledande befattningshavare användas konsekvent i lagtexten. Avsnitt 5.7 Vilka företag bör omfattas? Advokatsamfundet hänvisar till remissvaret till Förtroendekommissionens betänkande, vari anges att förslagen bör enbart omfatta publika aktiebolag med ett brett allmänt ägande, dvs. främst de marknadsnoterade aktiebolagen. Från ett förtroendeperspektiv är det, som Förtroendekommissionen påtalar, främst intressekonflikten mellan bolagsledning och ägarna i större publika bolag med en svag ägarstyrning (som till stor del ägs av allmänheten) som behöver hanteras (se exempelvis SOU 2004:47 s. 161). Advokatsamfundet anser dessutom att frågan om en eventuell utsträckning av utredningens förslag till att även omfatta bankaktiebolag, försäkringsbolag, fondbolag, värdepappersbolag, kreditmarknadsbolag, sparbanker och medlemsbanker bör övervägas noga. I princip bör det vara samma överväganden i fråga om intressekonflikter mellan ägare och styrelse som angivits i föregående stycke som skall vara styrande är ägarbilden lik den i ett större publikt bolag finns det alltså skäl att överväga en liknande regering. Saknas däremot ett brett allmänt ägande, gör sig skälen inte gällande med samma styrka. Dessutom kan det tilläggas att i exempelvis fondbolagen torde inte intressekonflikten i första hand ligga i förhållandet mellan ledning och ägare, snarare mellan ledningen/ägarna och fondandelsägarna (se exempelvis SOU 2004:47 s. 304). De i föregående stycke angivna bolagen är också i väsentlig omfattning föremål för speciallagstiftning inom respektive område, som i många hänseenden avser att hantera intressekonflikter och skydda bolagens kunder och klienter genom exempelvis tillsyn, kapitalkrav och regler om transparens och rapportering samt krav på oberoende styrelseledamöter. Att utöka bolagsstämmans befogenheter i förevarande hänseende bör således noga bedömas mot redan gällande regler.

5 Det kan även tilläggas att EU-rekommendationen som utredningen hänvisar till (se s. 38) enbart avser att omfatta de marknadsnoterade bolagen. Advokatsamfundet ifrågasätter även lämpligheten i att låta riktlinjerna avse ledningen för dotterföretag till ovan angivna företag då detta skulle innebära en förskjutning av ansvaret från dotterbolagens styrelse till moderbolagets styrelse. Vidare kan det ifrågasättas att låta moderbolagets aktieägare besluta om riktlinjer som skall tillämpas i koncerner där antalet dotterbolag kan vara flera hundra, vilket torde föranleda svåröverblickbara praktiska svårigheter och därmed sammanhängande kostnader för bolagen i fråga om implementering och uppföljning av riktlinjerna. Det torde därutöver vara sannolikt att riktlinjerna, för att kunna hantera olika marknadsförutsättningar som kan gälla i de länder där dotterbolagen är verksamma, får ett sådant allmänt innehåll att de inte tjänar sitt syfte utöver att lyfta ansvaret i ersättningsfrågorna från dotterbolagens styrelser. Frågan inställer sig också hur situationen skall hanteras om det finns lokala lagar och regler som konkurrerar med den föreslagna ordningen. Avsnitt 6.2 Revisorns roll Advokatsamfundet noterar att enligt förslaget får revisorns rapport angående efterlevandet av bolagsstämmans riktlinjer en central betydelse. Det kan emellertid ifrågasättas om inte styrelsens ansvar för ersättningsfrågorna tunnas ut ytterligare genom den föreslagna ordningen. Risken torde bli mer uppenbar ju mer allmänt riktlinjerna avfattas och således svårare att följa upp av revisorn. Exempelvis torde det vara i praktiken omöjligt för en revisor att påstå att en riktlinje som anger att en ersättning skall vara marknadsmässig inte har följts även ifråga om relativt vidlyftiga ersättningar. Revisorn kan således bara konstatera att en sådan riktlinje har följts, med därmed åtföljande ansvar för revisorn. Advokatsamfundet anser vidare att det bör övervägas om inte revisorns rapport bör avges tidigare än de tre veckor före årsstämman som föreslås av utredningen. En lämplig ordning kan vara att rapporten tillsammans med styrelsens förslag till riktlinjer avges i god tid innan kallelsen till årsstämman publiceras, så att aktieägarna inför årsstämman får en rimlig chans att väcka ett motförslag till styrelsens förslag (jfr aktieägares initiativrätt, 9 kap. 11 ABL). Alternativet i form av att hålla en extra bolagsstämma om styrelsens förslag inte godkänns vid årsstämman kan, som nämnts, bli mycket kostsamt.

6 Avsnitt 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till ändring i aktiebolagslagen (2005:000)* 7 kap. 61 Förslagets andra stycke synes vara missriktat, eftersom det i detta fall, då det berör förhållandet mellan ägare och ledning, principiellt bör vara inom bolagsstämmans kompetens att bifalla vilket förslag som än läggs fram av styrelsen eller aktieägare. Det torde, formellt sätt, vara oväsentligt huruvida ett förslag är mer eller mindre kostsamt än det förslag som styrelsen lägger fram. Dessutom kan det ifrågasättas om rekvisitet uppenbart är ändamålsenligt; dels väcker det frågan om vem som har att bedöma detta, dels ger skrivningen det felaktiga intrycket att bolagsstämman inte kan gå emot styrelsens förslag för den händelse att kostnaderna för förslaget inte är uppenbart lägre. Uttrycket ledande befattningshavare bör definieras (se ovan avsnitt 5.6.4) och användas konsekvent i lagtexten. 8 kap. 51 Uttrycket verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning bör bytas till ledande befattningshavare. Det bör klargöras i lagtexten eller i kommentaren att ersättningsprogram till ledande befattningshavare som ingåtts med en ägare i bolaget inte omfattas av bestämmelsen. Det bör även klargöras om riktlinjerna skall omfatta ersättningar som i huvudsak syftar till att kompensera utlägg och merkostnader (dvs. traktamente). (Se avsnitt 5.6.2 ovan.) 8 kap. 53 Uttrycket personer i ledningen bör bytas till ledande befattningshavare. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg * Motsvarande kommentarer gäller för förslaget till ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385).