Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Relevanta dokument
3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Atomer och det periodiska systemet

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Livets myller Ordning i myllret

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Lokal pedagogisk plan

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Lokal pedagogisk plan

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

LPP Energi och elektricitet År 7

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Lokal pedagogisk plan

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Statens skolverks författningssamling

Pedagogisk planering kemi åk 4

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Ämnesplan i Kemi Treälven

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Inläsningsblad, organisk kemi

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Ekologi Så fungerar naturen

Begrepp vem hör ihop med vem?

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Förmågor och Kunskapskrav

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Kemi Kunskapens användning

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Lokal Pedagogisk planering

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

NO: KEMI. Årskurs

Fysiken i naturen och samhället

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Ljud njutning eller plåga

Naturorienterande ämnen

Kol och kolföreningar

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Krafter märkbara men osynliga

Förslag den 25 september Fysik

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Förslag den 25 september Biologi

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Transkript:

ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i kemi, och använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Centralt innehåll: Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt. Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp. Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön. Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. Aktuella samhällsfrågor som rör kemi. Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Undervisning: Laborationer, föreläsningar, diskussioner, litteraturstudier enligt veckoschemat nedan:

Vecka 45 : blir helklass på fredag! Genomgång kap 10.2 De fossila bränslena börjar ta slut Diskussionsgruppen : Hemstudier pga utvecklingssamtal Film: Kol och kolväten, 13 min Genomgång kap 10.1 Det finns många former av kol Genomgång kap 10.3 Kolets kretslopp Vecka 46 : Vecka 47 Laboration Kol cola Film. Kolets kretslopp, 4 min, 7.1 Kolatomen är en mångsidig byggsten 7.2 Kolväten är grunden i organisk kemi Elevens valdag Skriva labbrapport Laboration Undersök bensin, skriv labbrapport! 7.3 Omättade kolväten har färre väteatomer 7.4 Alkoholer finns inte bara i vin Läxförhör: Fotosyntes, förbränning och Kolets kretslopp 7.5 Organiska syror i frukt och din kropp 7.6 Estrar ger smak och doft Vecka 48 Använd tiden till att plugga till provet Elevens valdag Repetition Prov kapitel 7.1 7.6 Vecka 49 Vecka 50

Bedömningsmatris i KEMI Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Laborationer och labbrapporter Förmågan att: genomföra systematiska undersökningar i kemi Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Diskussioner, muntliga/skriftliga prov, presentationer och textframställningar Förmågan att: använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.