Kreativa mötesplatser Stadens centrala kulturmötesplatser Remissversion

Kreativa mötesplatser Stadens centrala kulturmötesplatser Remissversion 2012-04-23 del av Kabom-huset Torgen Alströmerska magasinet books Kulturhuset Alingsås kommun, kommunledningskontoret Illustrationer av Christina Jonsson

Kreativa mötesplatser Stadens centrala kulturmötesplatser Inledning Kommunfullmäktige gav den 23 november 2011 i samband med beslut om flerårsstrategin kommunledningskontoret i uppdrag att i samverkan med kultur och fritidsförvaltningen utreda samtliga centrala kulturmötesplatser och deras verksamhetsinriktning för de kommande åren. Uppdraget skulle redovisas för kommunstyrelsen senast den 28 maj 2012. Denna utredning ger förslag på en målbild för hur Alingsås kan stärka sin attraktivitet genom ett antal välbelägna mötesplatser som lyfter fram kulturen som bärande kraft för kreativa möten. Utredningen börjar i ett vidare omvärldsperspektiv på kultur och lokal attraktivitet för att sedan efter en kortfattad beskrivning av kulturlivet i Alingsås kommun landa i de centrala kulturmötesplatserna i Alingsås stadskärna. Avslutningsvis redovisas ett förslag till organisation och genomförande. Utredningens förslag har avgränsats till att i första hand omfatta stadskärnan och de kommunala institutionerna för kultur. Förslag till målbild I stadskärnan skapas möjligheter till ett stråk med kreativa mötesplatser där människor möts och nya tankar kan födas med kulturen som språngbräda. De kreativa mötesplatserna gör stadsmiljön levande och upplevelserik. Stråket spänner mellan en pol vid Kulturhuset och Alströmerska magasinet, vidare över Lilla torget och Stora torget, till den andra polen på Kabom-fastigheten. Målbilden innebär att det offentliga rummet både inomhus och utomhus används, med en kraftig förstärkning av Kulturhuset och utveckling av museiverksamhet i Alströmerska magasinet. Stora och Lilla torget utvecklas till mötesplatser där olika aktiviteter kan avlösa varandra över året. I en del av Kabom-huset skapas förutsättningar för en kulturmötesplats för främst föreningar över generationsgränserna, där samverkan mellan olika aktörer kan främja kreativiteten och nya kulturaktiviteter kan skapas. Öppenhet, tillgänglighet, samverkan olika aktörer emellan som uppmuntrar delaktighet, och det oväntade mötet, är ett genomgående tema. Detta kan åstadkommas med ombyggnationer och anpassningar i de befintliga miljöerna och byggnaderna. Inga nybyggnationer föreslås. 2

Målbild Kreativa mötesplatser där människor möts och nya tankar kan födas med kulturen som språngbräda. De kreativa mötesplatserna gör stadsmiljön mer levande och upplevelserik.

Övergripande målsättningar Kommunens Vision 2019 skall vara en ledstjärna för allt arbete och all planering i Alingsås kommun. Alingsås är den moderna mötesplatsen, med småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har 42 000 invånare år 2019. Kommunfullmäktige anger i kommunens Flerårsstrategi 2012 prioriterade mål. De av målen som närmast hänger samman med denna utredning är: I Alingsås finns det attraktiva boendemöjligheter I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande I Alingsås har vi ett rikt och stimulerade kultur- idrotts och föreningsliv 4

Kultur och lokal attraktivitet i ett omvärldsperspektiv Regeringen anger i sin handlingsplan för kulturella och kreativa näringar att kultur och kulturmiljöer kan ha en betydande roll för regioners innovativa utveckling och attraktionskraft. De påpekar att en bild av Sverige som ett kreativt, öppet land där kultur och konstnärligt skapande tas tillvara kan bidra till ökad handel och investeringar. 1 Västra Götalandsregionen menar att kultur är en grundförutsättning för aktiva och engagerade medborgare att delaktighet bidrar till demokratisk utveckling. De skriver att kulturen kan få människor att växa och har stor betydelse för sysselsättning, regional utveckling och tillväxt i Västra Götaland. Västra Götalandsregionens kulturnämnd har i november 2011 presenterat en ny kulturstrategi, En mötesplats i världen Västra Götalandsregionens kulturstrategi, där de anger att förhoppningen är att Västra Götaland också framöver ska vara en levande kulturregion, en skapande mötesplats i och för världen 2 Kulturbegreppet har i många avseenden breddats i jämförelse med hur det tidigare använts. För efterkrigsgenerationen stod kulturbegreppet mellan ett folkbildningsideal och förvaltandet av kulturarv, traditioner och finkultur. Under 1970-talet kom kulturen av många att anses vara en viktig arena i den politiska kampen för ett jämlikare samhälle, medan 1980- och 90-talets kultursyn varit mer marknadsorienterad. Idag är kulturen en naturlig beståndsdel både i lokalt- och regionalt utvecklingsarbete och ses samtidigt som en självklar byggsten för städers och platsers attraktivitet. Kultur och kreativitet har givits en plats bland samhällets övriga näringar och begreppen kulturindustri, kreativa näringar och upplevelseindustri figurerar ofta då kulturens betydelse för tillväxt och utveckling diskuteras. Ett exempel på hur kultur och tillväxt allt oftare sammankopplas i den politiska diskursen gavs nyligen i en debattartikel i Göteborgsposten. En ledamot av Västra Götalands regionens kulturnämnd poängterar här hur de kulturkreativa näringarna sammantaget omsätter mer än bilindustrin både i Sverige och inom EU 3. Denna jämförelse med bilindustrin har sitt ursprung i en studie gjord av konsultföretaget KEA European Affairs på uppdrag av EU-kommissionen under år 2005-2006 4 och är vanligt förekommande då kulturens roll för ekonomin poängteras. Orsakerna till den ökade fokuseringen kring kulturens ekonomiska betydelse är flera, dels har konkurrensen om invånare hårdnat allt mer i ett tidevarv som präglas av urbanisering och utvidgad livsgeografi. Människor väljer i allt större utsträckning bostadsort utifrån möjligheter till självförverkligande och potentiell livskvalitet snarare än arbetsmöjligheter. Det är framförallt unga välutbildade människor, ofta i kreativa yrken, (den ibland s.k. kreativa klassen ) som nyttjar globaliseringens potential för rörlighet och självförverkligande. Företagen antas i sin tur lokaliseras där den mest kvalificerade arbetskraften är bosatt och kulturen blir härigenom ett viktigt fält i konkurrens mellan städer om både invånare och kapital. Av denna anledning arbetar många kommuner med kultursatsningar som ett medel för att öka sin attraktivitet som livsmiljö och därigenom stärka platsens identitet. 1 Näringsdepartementet, Kulturdepartementet, Promemoria 2009-09-16, Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. 2 Västra Götalandsregionen, Kulturnämnden, 2011-12-16. http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Kultur/ 3 Göteborgsposten, Debatt, Lyft fram kulturen som tillväxtkraft den 25 mars 2012 4 KEA Eyropean Affairs, The Economy of Culture in Europe. 2006 5

I de studier som praktiskt genomförts på lokal/kommunal nivå har det emellertid visat sig vara svårt att på ett effektivt sätt mäta de direkt ekonomiska konsekvenser av kultursatsningar. En studie av konserthuset i Vara visade exempel på olika sätt att beräkna sådana effekter 5. Utöver effekterna mätt i kronor och ören genom försäljning och antal gästnätter osv. visade studien att en insats för kulturell attraktion i ett mindre samhälle dels innebär en stor finansiell insats, men samtidigt kan skapa en förändring genom att nätverk och relationer byggs upp som i sin tur främjar den lokala utvecklingen. Kulturen har under senare år fått en allt större del av våra liv, detta konstateras bl.a. då statens kulturråd studerar svenska kulturvanor ur ett 30-års perspektiv 6. Kulturrådet kan konstatera att under de senaste 30-åren har besökandet ökat medan egna kulturaktiviteter minskar ytterligare. Exempelvis har restaurang och konsertbesök ökat under 2000-talet medan bokläsandet och biblioteksbesöken fortsatt att minska. Teateroch museibesökandet har däremot inte förändrats nämnvärt under de senaste åren. Det finns samtidigt stora skillnader i kulturkonsumtion mellan exempelvis män och kvinnor, unga och gamla, infödda svenskar och invandrare, arbetare och tjänstemän, storstadsbor och glesbygdsbor osv. Men i flera avseenden kan myndigheten konstatera att gamla mönster håller på att brytas. Samtidigt konstaterar den nyskapade myndigheten Kulturanalys i sin omvärldsanalys att det blir allt svårare att skilja mellan kulturproducenter och kulturanvändare. Enkelt uttryckt, en tydlig trend är att de roller som individer tar idag växlar allt mer mellan producent och användare 7. Exempelvis genom att inte bara läsa, utan själv också skriva, och inte bara lyssna utan också spela själv. Sammanfattningsvis kan vi se att attraktiva stadsmiljöer med stark identitet är allt viktigare samtidigt som konkurrensen om invånare, arbetskraft och besökare ökar. Kvaliteten i det liv som ska levas i staden kommer i allt starkare fokus. Det finns också en potential att bredda kulturkonsumtionen genom att gynna att fler kan bli aktiva deltagare eller medskapare i kulturen. För detta har kulturmötesplatser stor betydelse. 5 Armbrecht J & Andersson T,2010, Varas Värde Varar- en studie om värdet av Vara konserthus Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet 6 Kulturen i siffror, 2008:6 Nya kulturvanor - Svenska kulturvanor i ett 30-årsperspektiv: 1976 2006, En rapport från Kulturrådet 7 Kulturanalys 2012, En rapport från Myndigheten för kulturanalys år 2012 6

Alingsås kulturliv I Alingsås finns ett rikt kulturliv med en mängd aktiva människor som verkar i lokala konst-, teater- och musikgrupper. Utmärkande för Alingsås kulturliv är ett stort lokalt engagemang och ett rikt föreningsliv som arrangerar och producerar mycket kultur i olika former. I kommunen finns idag (2012) över 35 aktiva kulturföreningar och 13 musikföreningar som bedriver olika sorters kulturverksamhet. Det fria kulturlivet har bland annat skapat olika festivaler såsom Jazzfestivalen, Bluesfestivalen och Bjärkedagen. Det bor också många kulturutövare i kommunen och detta bidrar starkt till det lokala engagemanget. Exempelvis sätter Alingsås musikteatersällskap årligen upp en uppskattad musikalföreställning och runt om i kommunen finns en mångfald av skickliga musiker. Många utövande bildkonstnärer bor och arbetar i Alingsås och flera gallerier runt om i kommunen har utställningar med både lokala och nationella konstnärer. Vidare ordnas årligen konstrundor där konstnärer håller öppet hus i sina ateljéer och gallerier, exempelvis konstrundan Konstanten i Bjärke. Exempel på scener i kommunen är Albert Hall i Långared, Bjärkehallen i Sollebrunn, Palladium, Arena 11, Alströmer-teatern samt biografen Saga i Alingsås. Saga-biografen visar nya biograffilmer sex kvällar i veckan och har investerat i teknik som gör det möjligt att visa direktsänd opera, teaterföreställningar och utställningar. Alingsås har en gedigen historia med många sevärdheter såsom Anten-Gräfsnäs Järnväg, Gräfsnäs slottsruin, Jättegrytorna i Brobacka och Karin Boyes sten. Aktiva hembygdsgårdar drivs som drivs med hjälp av ideella krafter skapar ett intresse för Alingsås kommuns historia. Ett annat inslag i Alingsås kulturutbud är Lights in Alingsås som har placerat alingsås på kartan både nationellt och internationellt. Varje år lockar Lights in Alingsås världsledande ljusdesigners, den nationella såväl som internationella ljus- och belysningsbranschen, och intresserade besökare från alla världens hörn till Alingsås. Savannen och skateparken i Alingsås utgör platser som många unga tar sig till och bedriver olika sorters kulturprojekt. Ungdomarnas bidrag till kulturverksamhet har därmed också bidragit till att staden har fler levande platser. Kultur och Fritidsförvaltningen driver i samverkan med andra aktörer en stor del av den offentliga kulturen i Alingsås genom Evenemangsavdelningen, Event & Ungdomscenter, kulturskolan, biblioteken, museiverksamheten och en mindre konsthall i Alingsås samt bidrag som stimulerar ideella initiativ och stöttar ideella krafter. Alingsås är alltså en kommun med ett rikt kulturliv med bland annat ett rikt föreningsliv, kommunal kulturverksamhet och historiska sevärdheter. En målbild som anger en inriktning och ger stöd på lång sikt har dock saknats. De senaste åren har diskussioner förts i media om hur Alingsås tar tillvara kulturlivet och de engagerade krafterna som finns i föreningslivet och bland fria aktörer. Debatterna har exempelvis handlat om Alingsås museums stängning, om verksamheter i Kabomhuset och inspel om nybyggnation av konsthall under Stora Torget. Kulturlivet i Alingsås är, och har varit, en fråga som engagerar. 7

och nulägesbeskrivning för kulturmötesplatser i stadskärnan I de centrala delarna av staden finns byggnader och platser som på olika sätt påverkas av den målbild för kreativa mötesplatser som föreslås. För berörda byggnader och platser lämnas här förslag till framtida inriktning som ska ge förutsättningar för att målbilden ska kunna nås. Förslagen innefattar ombyggnationer och anpassningar i de befintliga miljöerna och därmed föreslås inga nybyggnationer. Alströmerska magasinet Alströmerska magasinet är en resurs för kulturlivet, och då framförallt den kommunala museiverksamheten, i staden. Alströmerska magasinet är en plats för lärande möten mellan olika människor med ett avstamp i en museiverksamhet som speglar då, nu och framtid, i första hand genom utställningar. Byggnaden är fortsatt karaktärsskapande för stadskärnan och bildar ett tätt gaturum tillsammans med Kulturhuset över Bankgatan. Möjligheterna att inrymma museets kulturhistoriska samling, helt eller delvis i ett öppet magasin, bör undersökas i Kulturhuset, Kabom-huset och i Alströmerska gymnasiets lokaler. Strävan bör dock vara att öppna magasin i möjligaste mån placeras i de centrala lägena i stadskärnan (Kulturhuset eller i Kabom-huset). Nuläget Alströmerska magasinet är stadens äldsta profana byggnad, från 1731, och är byggnadsminnesmärkt. Tre våningsplan i huset nyttjas av VIA Sweden för deras verksamhet med Lights in Alingsås och i ett våningsplan har Kultur och fritidsförvaltningen viss verksamhet, såsom möten och workshops, sedan museets publika verksamhet stängdes 2010. Källarvåningen används periodvis för restaurangverksamhet (dock utan kök). Till museet hör en gedigen kulturhistorisk samling med cirka 30 000 föremål, 600 000 fotografier och mer än 3000 dokument. Dessa finns i lokaler i Väktaregården, i Kabomhuset samt två förråd i Bjärke. Fabs ab äger fastigheten och hyr den i sin helhet till Kultur- och fritidsförvaltningen. VIA Sweden hyr lokaler via det kommunala bolaget ABAR av Kultur- och fritidsförvaltningen. Detta avtal har sagts upp till den 31 december 2012. Museiparken Parken är en inbjudande fin liten pärla till stadspark som samspelar med verksamheterna i Alströmerska magasinet i större utstäckning än i dag. Nuläget Parken ligger centralt i staden, intill Lilla Torget och Alströmerska magasinet. Den används främst som en liten lugn stadspark, men ibland även för olika evenemang. Parken är viktig som ett grönt inslag i staden och har ett kulturhistoriskt värde kring Alströmerska magasinet. Parken samspelar med byggnaden. Parken har under de senaste åren rustats upp, bland annat har den ljussatts. 8

Kulturhuset med bibliotek och konsthall Kulturhuset utvecklas till en kreativ mötesplats för alla åldrar, dock med betoning på unga och familjer, och olika människor med en inbjudande och öppen entrémiljö. Aktiviteter inne i Kulturhuset är synliga ut i de offentliga rummen; Hotellparken och gatorna runt omkring, och lockar till såväl planerade som oplanerade besök. Kulturhuset utvecklas från att ge ett intryck av att huvudsakligen vara ett bibliotek till ett kulturhus, en plats att vara på, med en större variation av kulturaktiviteter. Det kan handla om att från konstutställningar, till museiverksamhet och en mindre scen för olika uppträdanden. Möjligheterna att rymma hela eller delar av museets kulturhistoriska samling, helt eller delvis i ett öppet magasin, i Kulturhuset bör undersökas. Kontorsytorna minskas till förmån för verksamhetsytor i huset. Nuläget Kulturhuset är väl beläget nära resecentrum utmed ett väl frekventerat stråk. Den ramar tillsammans med First Grand Hotel och så småningom den evenemangshall som är under uppförande in Hotellparken. Huvudbiblioteket har öppet 49 timmar/vecka och tidningsrummet har öppet 54 timmar/vecka. I huvudbiblioteket finns bland annat barnavdelning, sagorum för barn och rum för Unga Vuxna. Dessutom ordnas aktiviteter såsom Sagostunder för barn, stickkafé för unga vuxna, med mera. Biblioteket driver även en programverksamhet med varierat innehåll. Under 2011 lanserades en ny serie under begreppet Öppet Kulturhus där intressanta kulturutövare och andra föreläste om vitt skilda ämnen. På biblioteket finns även ett forskarrum med en släktforskarhörna som hör till museiverksamheten. Konsthallen visar relevanta, engagerande och utmanande samtidskonstutställningar som visar på den mångfald som finns inom konsten idag. Alingsås konsthall har 2011 visat sex tillfälliga utställningar. Särskilda arrangemang ordnas under skolloven för barn och unga. Samarbetet med skola och förskola har ökat och skolbesöken har ökat markant under 2011 jämfört med 2010. I Kulturhuset finns även delar av museiverksamheten samt kontorslokaler för kulturoch fritidsförvaltningens stab och evenemangspersonal. Fastigheten ägs av Sparbanken Alingsås. Kultur- och fridsförvaltningens hyreskontrakt löper ut den 31 december 2013, med ett års uppsägningstid. Avtalet har förlängts med ett år till den 31 december 2014. Hotellparken Parken välkomnar besökare som kommer från stationsområdet in till stadskärnan. Den samspelar med entrémiljöerna till Kulturhuset, First Grand Hotel och den evenemangshall som är under uppförande. Parken har utvidgats och omfattar även den del som idag rymmer en parkeringsplats (byggbodar) på parkens östra sida. Den har utvecklats till en park som ändrar uttryck, exempelvis med hjälp av ljussättning, och används till aktiviteter som hänger samman med verksamheterna runt parken. Parken har utvecklats till en naturlig mötesplats i staden. 9

Nuläget Hotellparken, eller biblioteksparken som den ibland kallas, är en grön lunga och en liten prydnadspark. Parken ramas in av Kulturhusets ljusa väggar, First Grand Hotell med sin huvudentré mot Bankgatan och parken och så småningom även den evenemangshall som är under uppförande som kommer att ha två entréer mot parken. Parken har en lång kontinuitet som grön plats i staden, men inbjuder inte idag till att slå sig ner eller uppehålla sig i parken längre stunder, bland annat då en del av sittytorna vätter mot en parkering. Estrad Alingsås Tommy Byggare ab uppför vid Hotellparken på uppdrag av Kulturarena Fastighetsbolag AB och P-bolaget i Alingsås AB en ny arena för kultur, konferens, event och sport, med plats för upp till 2800 personer samt p-hus med knappt 600 parkeringsplatser. Arenan kommer även att innehålla en foajé/lobby och kontorslokaler. Den planeras stå klar i april 2013. Lilla torget och Stora torget På torgen skapas en miljö som ger goda förutsättningar för att torgen ska kunna användas för flera olika aktiviteter så att de i högre utsträckning blir mötesplatser i staden. På torgen kan det stadsmässiga och kulturhistoriska möta konst som utmanar. Tekniska nämnden har fått i uppdrag att under 2012 visa en planering för ett bilfritt Stora torget. Torgen utgör idag tillsammans med byggnaderna kring torgen och Lillån som rinner mellan torgen en viktig del av Alingsås identitet och har en lång historisk kontinuitet som torg. Kabom-huset Inom fastigheten skapas förutsättningar för ett kluster med kulturföreningar och kulturidkare där samverkan mellan olika aktörer kan främja kreativiteten och nya kulturaktiviteter kan skapas. Husets centrala läge i staden nyttjas för att möjliggöra god tillgänglighet och skapa en stark målpunkt för olika åldrar. Möjligheterna att även fortsättningsvis rymma hela eller delar av museets kulturhistoriska samling, helt eller delvis i ett öppet magasin, i bör undersökas. Det kulturhistoriska arv som byggnaden bär på får en fortsättning in i framtiden. Nuläget Kommunledningskontoret genomför tillsammans med Fabs ab en förstudie om Kabomhusets framtida användning sedan Kultur- och fridsförvaltningen har flyttat större delen av sina verksamheter från fastigheten till det nya Estetikum och Arena 11 vid Rektorsgatan. Palladium Palladium har ett attraktivt läge och arrangemangen i lokalen bidrar till en levande stadsmiljö. Det ökade antalet besökare visar att det finns behov av en scen för olika arrangemang i stadskärnan. Den nya Estrad Alingsås som uppförs på privat initiativ kommer att utgöra ett tillskott vad gäller utbudet av scener, likaså den mindre scen som inryms i Kulturhuset. Det finns dock inget motiv till att kommunen hyr Palladium 10

fortsättningsvis, utan denna bör kunna hyras av en annan aktör. Därför bör kommunen inte hyra Palladium kontinuerligt i sin helhet. Nuläget Palladium är en kultursalong med en foajé. Palladium rymmer 214 sittplatser. Palladiumhuset kallades tidigare även för Hantverkshuset och uppfördes under 1920- talet på uppdrag av Alingsås Fabriks- och Hantverksförening. Byggnaden ligger centralt i stadskärnan vid Nygatan. Kultur och fritidsnämnden hyr lokalen och avtalet sträcker sig fram till år 2020. Palladium används för exempelvis filmvisning, teater, konserter och konferenser, både externt och internt i kommunen. Internt används den för bland annat Kultur och Fritidsförvaltningens Evenemangsprogram för både barn och vuxna och av skolor som vill arbeta i en professionell scenmiljö och få visa sina produktioner. Ett exempel på externa arrangemang är kulturföreningar som hyr Palladium under en längre period och uppför sina föreställningar, som till exempel Krönikespelet Snövit. Besöksantalet har under 2011 ökat från 17 500 till över 20 000 personer. Nolhaga slott Nolhaga slott och dess sammanhang har stor betydelse för helhetsmiljön i Nolhaga park. Slottet bör bli mer tillgängligt för allmänheten och har potential för exempelvis visning av konst i kombination med restaurang/ caféverksamhet. Kultur och fritidsnämnden bör få i uppdrag att ta fram ett förslag på hur detta skulle kunna åstadkommas. Kommunledningskontoret har av kommunstyrelsen fått i uppdrag utreda möjligheterna att överföra ansvaret för Nolhaga slott till Fabs. Externa hyresintäkter förutsätts täcka kostnaderna för drift och förvaltning av slottet. Nuläget Nolhaga slott utgör en central del av Nolhaga park och dess historia. Kommunen äger fastigheten genom samhällsbyggnadsnämnden och arrenderar ut Nolhaga slott i sin helhet till en privat hyresgäst. I upplåtelsen ingår även det markområde som ligger i anslutning till byggnaden. Slottet används främst för konferenser och restaurangverksamhet. Kommunen använder vigselrummet på slottet i samband med vigslar. I viss begränsad omfattning är slottet öppet för allmänheten. Tillgängligheten till slottet är idag inskränkt på grund av starkt begränsat öppethållande. Kontaktstiden löper mellan 1 oktober 2005 och 30 april 2014. Uppsägningstiden är 12 månader, i annat fall förlängs kontraktet med 3 år för varje gång. Avtalet kan sägas upp fram till den 30 april 2013. 11

Organisation och genomförande Åtgärder för att skapa förutsättningar för målbilden bör genomföras under åren 2013-2015. Kultur och fritidsnämnden bör få i uppdrag att arbeta vidare med ett genomförande i enlighet med målbilden. Dessutom bör nämnden genomföra en förstudie för att utreda lämplig lokal för museets samlingar och ett öppet magasin samt de kostnader som en inventering och iordningsställande av ändamålsenliga lokaler medför. Kultur och fritidsnämnden bör också ta fram ett förslag om Nolhaga slott, i enlighet med inriktningen enligt målbilden. Tekniska nämnden har sedan tidigare i uppdrag att utveckla Hotellparken, i samverkan med de verksamheter som finns i de byggnader och entréer som parken samspelar med, samt att under 2012 visa en planering för ett bilfritt Stora torget. 12