Ringhals miljöredovisning. Miljöredovisning. för Ringhals 2012

Relevanta dokument
Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Året som gått Ringhals miljöredovisning

Ringhals historia från 1965 till 2014

Så fungerar kärnkraft

Ringhals. Miljöredovisning 2010

Så fungerar kärnkraft version 2019

Ringhals en del av Vattenfall

Välkommen till årets sommarträff!

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Samråd gällande ändrad drift vid Ringhals kärnkraftverk

Sammanfattning av Miljökonsekvensbeskrivningen för Ringhals AB

Ringhals miljöredovisning 2009

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Rivning. av kärnkraftverk Nov Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Ringhals MilJÖRedovisning 2008

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

Miljöledning i staten 2016

Forsmarks historia Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Miljöutredning för vår förening

Dagens program Hjärtligt välkomna! Eva Halldén, ny VD på Ringhals Gösta Larsen Kommunikationschef

Miljöpolicy Miljöpolicy

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

Samma krav gäller som för ISO 14001

Verktygslådan SMART. Miljöutredning 9 punktersprogram Organisation Organisatorisk del: Arkiv Tidpunkt Datum: Deltagare

Ånggenerator I en tryckvattenreaktor används det varma reaktorvattnet till att värma ånggeneratorns vatten till ånga. Reaktortank.

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn av personstrålskydd Ett strålsäkert samhälle. Petra Hansson

Kärnkraft och värmeböljor

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

TOSHIBA OCH MILJÖ. Vårt löfte för en hållbar framtid

Svensk författningssamling

Byråns interna miljöarbete

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

Detta är en checklista för vad som behöver vara med i anmälan.

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Miljöpolicy och miljömål Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden och miljömålen är antagna

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Inga krav utöver ISO 14001

Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version. Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1.

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Minskning av koldioxid och energieffektivisering i investeringsprocessen. Melker Lundmark

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

1

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Regenber g & Hansson

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Mall för textdelen till miljörapporten

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Central handlingsplan till miljöprogram

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

Nordens största kraftverk...3. Miljön i prövning och konsekvens...4. Ringhalsgruppens verksamhetspolicy...6. Betydande miljöaspekter...

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete.

Miljöprogram

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten. Fastställda av dekanus

Kontaktperson Telefon Fax

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Vägledning om egenkontroll

Innehåll. 3 Figurförteckning Bilagor... 5

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Små förändringar som kan leda till stora förbättringar.

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

CHECKLISTA Projekt Sågverk och Hyvlerier 2015 Version

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

Vårt miljöarbete tål en granskning 1. Miljöredovisning Ringhals Ringhals verksamhetspolicy 4. Betydande miljöaspekter 5

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Kärnenergi. Kärnkraft

Hållbarhet i flygbranschen

Tips för företagets miljöarbete

Policy för Miljö och hållbarhet

Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten cirka sex. mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals

Utformning av miljöledningssystem

Våra hållbarhetsmål. Hållbarhetsmålen godkändes av koncernledningen för Regional Unit (RU) Sweden i maj 2013 och gäller till december 2015.

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Miljöprogram , Region Gävleborg

Transkript:

Ringhals miljöredovisning 1 Miljöredovisning för Ringhals 2012

2 Ringhals miljöredovisning Miljö Innehåll 2012 på Ringhals...3 Stolta men inte nöjda...4 Ringhals verksamhet...5 Tillstånd och krav för vår verksamhet...7 Miljöledning...8 Ringhals och ständiga förbättringar...11 Miljö i verksamheten...13 Miljöhändelser 2012...18 Ringhals miljösamarbete i närområdet...19 Greenpeace-aktion...20 Miljödata 2012...21 Granskad miljöredovisning...31 Grafisk produktion och layout: Annika Örnborg Ringhals Text: Ringhals miljö och kommunikationsenheter Foto/illustration: Annika Örnborg Ringhals, Börje Försäter Hallands Bild, Sven Adler, Jesper Johansson och Coloric Tryck: Ringhals

Ringhals miljöredovisning 3 2012 på Ringhals Ringhals fyra reaktorer producerade totalt 24,4 TWh el under 2012 med en tillgänglighet på 75,5 %. Årsproduktionen blev lägre än planerat vid årets början men avsevärt bättre än 2011. Ringhals produktion motsvarade 15 % av Sveriges elproduktion 2012. En TWh ger hushållsel till 200 000 hem. Ringhals 1 hade sitt näst bästa driftår sedan 2007 och producerade 5,5 TWh. Arbetssättet för revisionsplanering har förbättrats och det medförde bland annat att tidplanen för återstart hölls. Ringhals 2 producerade 2012 mindre el än ett normalt år, 3,6 TWh. Orsaken är produktionsbortfall bland annat på grund av problem vid ombyggnad av ett säkerhetssystem samt transformatorbyte. Ringhals 3 gjorde sitt bästa år någonsin med en produktion på drygt 8,3 TWh och en tillgänglighet på över 91 %. Det resultatet kan mäta sig med de bästa reaktorerna i världen. Även Ringhals 4 hade ett stabilt produktionsår och nådde 7,0 TWh. Arbetet med modernisering och säkerhetsutveckling har fortsatt. Flera av komponentutbytena som gjorts innebär att Ringhals kan leverera mer el till det svenska elnätet tack vare att den nya utrustningen är effektivare än den gamla. Sammanlagt handlar det om en ökad effekt på cirka 37 MW som turbinbyten på Ringhals 1 och 3 har bidragit med. Det extra tillskottet är tillräckligt för att förse cirka 60 000 hem med hushållsel. Välkommen att läsa om Ringhals miljöarbete i denna miljöredovisning. Den ingår i vårt åtagande enligt EMAS (Eco Management and Audit Scheme), EU:s frivilliga miljöstyrnings- och redovisningsförordning. Ringhals är EMAS registrerat sedan 1999. Elproduktion i Sverige 2012 Kärnkraft 38 % Vindkraft 4 % Övrig värmekraft 10 % Vattenkraft 48 % TWh 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Elproduktion totalt i Sverige 2010 2011 2012

4 Ringhals miljöredovisning Stolta men inte nöjda Ringhals miljöarbete är viktigt. Vi ska alltid uppfylla myndigheternas krav på vår verksamhet och agera ansvarsfullt ur miljöhänseende, såväl i det dagliga arbetet i anläggningen som i våra långsiktiga beslut och planer. Miljöarbetet är betydelsefullt för vilket förtroende som myndigheter, allmänheten och våra ägare har för oss. Ringhals är en stor industriarbetsplats där uppemot 2500 människor jobbar. Självklart påverkar det närmiljön vid Ringhals, och vi har därför väl utbyggda system för att hantera de miljöaspekter som vår verksamhet medför. Samtidigt tillverkar vi som jobbar här en produkt som är viktig och till nytta för samhället i stort. Vi producerar en ansenlig mängd el 24,4 TWh år 2012. Miljöprestanda för vår elproduktion, när det exempelvis gäller utsläpp av koldioxid, ligger bra till jämfört med många andra produktionsslag. Det kan vi med rätta vara stolta över. Genom att Ringhals verksamhet är miljöcertifierad har vi ett miljöledningssystem där vi organiserar vårt miljöarbete så att det ständigt går mot förbättringar. Förbättringsbehoven för vi in i vår ordinarie planeringsprocess och sätter mål för vad som ska uppnås. Under 2012 har vi förbättrat arbetsprocessen för att formulera mål inom miljöområdet, vilket gör att verksamheten kan bedrivas tydligare mot uppsatta miljömål. En konkret förbättring under 2012 är att vi har inrättat en ALARA- kommitté (As Low As Reasonably Achievable) som arbetar med långsiktigt strålskyddsarbete. Kommittén är pådrivande i strålskyddsfrågor och följer aktivt mål, planer och utfall samt är ett stöd för organisationen. Såväl inom miljö- som säkerhetsområdet jobbar vi med utveckling genom ständiga förbättringar i verksamheten. Vi är inte i mål och kommer heller aldrig att bli färdiga med vårt utvecklingsarbete. Däremot är vi på rätt väg, och framåt jobbar vi för att fortsätta i denna positiva riktning. Vd Eva Halldén och Göran Molin, chef för Ringhals 3 och 4, i samtal med Fredrik Andersson, Nuvia Nordic, i strålskyddarnas arbetsbod i reaktorinneslutningen under revisionsavställningen på Ringhals 4. Ringhals i januari 2013 Eva Halldén VD Ringhals AB Eva Halldén tillträdde som vd för Ringhals vid årsskiftet 2011-2012. Hon har arbetat i kärnkraftbranschen i mer än 30 år.

Ringhals miljöredovisning 5 Ringhals verksamhet Vad är Ringhals? Ringhals kärnkraftverk är Nordens största kraftverk och ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals AB ägs av Vattenfall AB (70,4 %) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (29,6 %), ett dotterbolag till E.ON. Kraftverket omsätter drygt 6 miljarder kronor och har ungefär 1600 anställda. Dessutom anlitar Ringhals årligen konsulter och entreprenörer. Ringhals har som enda kärnkraftverk i Sverige, som ett av få i världen, både en kokvatten- och tre tryckvattenreaktorer. Totalt har Ringhals fyra reaktorer med en installerad effekt på 3746 megawatt. Elproduktionsprocessen Grundprincipen för elproduktion i ett kärnkraftverk är att stora mängder energi frigörs när uranatomer klyvs. Energin används för att omvandla vatten till ånga. Ångan driver turbiner, som sedan driver generatorn där elen alstras. Ringhals förbrukar normalt cirka 50 ton bränsle i form av uran per år. Vid full drift passerar varje sekund cirka 170 kubikmeter havsvatten genom de fyra anläggningarna. Havsvattnet används för att kyla den varma ångan som bildas. Havsvattnet värms cirka 10 grader under färden genom kraftverket. Kokvattenreaktorn Ringhals 1 I kokvattenreaktorn kokar som namnet anger vattnet till ånga. Ångan leds direkt till turbinanläggningen och får turbinerna att snurra. Vattenkokaren som kokar 1000 liter vatten på en sekund! På Ringhals arbetar cirka 1600 anställda och omkring 1000 årsarbeten köps in från konsulter och entreprenörer. Reaktorn innehåller uran och vatten. När uranatomerna klyvs frigörs energi som får vattnet i reaktortanken att börja koka och ånga bildas. Ångtrycket gör att turbinens skovlar börjar snurra (3 000 varv per minut). Turbinen driver elgeneratorn som alstrar el. Elen transporteras genom kraftledningar ut till användarna. När ångan lämnat sin energi i turbinen leds den vidare till kondensorn, som består av en mängd smala rör. Genom rören pumpas havsvatten och när ångan träffar utsidan av rören kyls den ner och kondenseras, det vill säga blir vatten. Vattnet i reaktorn bildar ett slutet kretslopp och kylvattnet från havet kommer därför aldrig i kontakt med ångan från reaktorn. Reaktor Ånga Turbin Elgenerator Kraftledning Havsvatten Vatten Bränsleelement (uran) Kondensor Kokvattenreaktor

6 Ringhals miljöredovisning Tryckvattenreaktorer Ringhals 2, 3 och 4 Högt tryck gör att reaktorvattnet inte kokar trots att det är närmare 300 grader varmt. Reaktorn innehåller uran och vatten. När uranatomerna klyvs frigörs energi som värmer upp vattnet till 300 grader. Det höga trycket i reaktorn gör att vattnet inte kokar. Trycket regleras av tryckhållningskärlet. Det heta vattnet från reaktorn överför värmen till ånggeneratorernas vattenkrets där ånga bildas eftersom trycket är lägre. Trycket från den heta ångan gör att turbinens skovlar börjar snurra (3 000 varv per minut). Turbinen driver elgeneratorn som alstrar el. Elen transporteras genom kraftledningar ut till användarna. När ångan lämnat sin energi i turbinen leds den vidare till kondensorn, som består av en mängd smala rör. Genom rören pumpas havsvatten och när ångan träffar utsidan av rören kyls den ner och kondenseras, det vill säga blir vatten. Vattnet i reaktorn bildar ett slutet kretslopp och därför kommer varken ånggeneratorernas vattenkrets eller kylvattnet från havet i kontakt med vattnet från reaktorn. Kraftledning Tryckhållningskärl Reaktor Bränsleelement (uran) Ånggenerator Vatten Ånga Vatten Elgenerator Turbin Kondensor Havsvatten Tryckvattenreaktor Miljöskydd Anläggningen är konstruerad för att förebygga och förhindra större miljöolyckor. Interna driftrutiner, förebyggande underhåll samt tester och provningar bidrar till att öka säkerheten i anläggningen. Ringhals har förutom driftpersonal som arbetar med övervakning och kontroll dygnet runt, också en egen räddningstjänst som snabbt kan vara på plats om något inträffar. Utanför kontorstid finns alltid en vakthavande ingenjör som bland annat har till uppgift att stödja vid miljöolyckor. Verksamheter som har betydelse för säkerhet och miljö undersöks i interna såväl som externa revisioner.

Ringhals miljöredovisning 7 Tillstånd och krav för vår verksamhet Miljöarbetet på Ringhals regleras av en mängd lagar, tillstånd och beslut. De viktigaste lagarna finns samlade i miljöbalken, strålskyddslagen och lagen om kärnteknisk verksamhet samt föreskrifter från Naturvårdsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Miljödomstolen, Länsstyrelsen i Hallands län, och Strålsäkerhetsmyndigheten är exempel på instanser som lämnar tillstånd och utövar tillsyn över vår verksamhet. Vattendomar Tillstånd för inseglingsränna och Videbergs hamn Ringhals har tillstånd för kraftverkshamnen i Videbergs hamn och för att inseglingsrännan och hamnen har ett visst djup och bredd. Biologisk recipientkontroll Ringhals ska kontrollera fiske enligt ett program som har utarbetats av Vattenfall och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) (tidigare Fiskeriverket). Tillstånd enligt miljöbalken Miljödom 2006 I mars 2006 fick Ringhals tillstånd enligt miljöbalken för den befintliga verksamheten och vissa effekthöjningar. Miljödomen var förenad med ett antal villkor och några frågor krävde ytterligare utredningar så som säkerhet, strålskydd och fiske. Dessa frågor har kompletterats av Ringhals, varpå myndigheterna har lämnat yttranden. Ringhals avvaktar beslut från mark- och miljödomstolen angående fortsatt hantering. Miljödom 2009 Ringhals fick tillstånd till effektökning på Ringhals 4. Ringhals 4 har ännu inte tagit beslutet i drift. Miljödom 2011 Mark- och miljödomstolen fastslog under 2011 bullerkrav nattetid, för mer information se Miljö i verksamheten sida 13. Tillstånd enligt kärntekniklagen Ringhals har tillstånd att driva Ringhals 1-4 inklusive serviceanläggningarna enligt kärntekniklagen. Ringhals har tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) till fortsatt deponering av lågaktivt avfall i Ringhals markförvar. Seveso Ringhals omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Risker sammanställs i en säkerhetsrapport.

8 Ringhals miljöredovisning Miljöledning Ringhals har valt att ha ett miljöledningssystem för att effektivisera och ständigt förbättra bolagets miljöarbete och miljöprestanda. Miljöledning ingår som en integrerad del i Ringhals ledningssystem. I verksamhetspolicyn finns riktlinjer för miljö som skapar förutsättningar för ett gemensamt synsätt. Miljöriktlinjer Ringhals riktlinjer för miljö avser alla miljöaspekter som påverkas av verksamheten vid Ringhals. Med det menar vi främst drift, underhåll och utveckling av anläggningarna, med tonvikt på en god inre miljö och minimal påverkan på yttre miljö. All elproduktion medför miljöpåverkan. Vi ska vidta de åtgärder som krävs för att effektivt begränsa vår miljöpåverkan. Därför integrerar vi och prioriterar miljöfrågor i all verksamhet. Vi ska genom ett kontinuerligt miljöriktigt agerande förebygga att människa, anläggning och miljö kommer till skada. Vi har väl fungerande rutiner och metoder som stödjer en god inre och yttre miljö. Vi satsar på personalens hälsa och välbefinnande och vidtar de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och arbetsskador. Vi har en beredskap för att omhänderta och minimera följdskador av allvarliga störningar i verksamheten. Vi skapar förtroende för vår verksamhet hos kunder, ägare, medarbetare, allmänhet och myndigheter. Vi arbetar för att alla ska känna engagemang för Ringhals miljömål och betydande miljöaspekter. Våra leverantörer och entreprenörer lever upp till Ringhals miljöriktlinjer. Vi redovisar öppet våra miljömål och vårt miljöarbete. Vi för en nära dialog med myndigheter, närboende och andra intressenter kring frågor av betydelse för verksamheten. Miljöcertifikat Ringhals miljöledningssystem är certifierat enligt: ISO 14001, sedan 1998. Varje år granskar en extern revisor om och hur vi uppfyller standarden. Vart tredje år genomförs en grundligare recertifieringsrevision. EMAS (EU:s frivilliga miljölednings- och miljörevisionsförordning som baseras på ISO 14001), sedan 1999. Enligt EMAS ska denna offentliga miljöredovisning ges ut och en årlig granskning av en oberoende revisor ska genomföras. Miljövarudeklarerad el, EPD. Se avsnitt EPDcertifiering nedan.

Ringhals miljöredovisning 9 g CO 2 e/kwh 1.300 1.200 1.100 1.000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 5 Kärnkraft Utsläpp av växthusgaser Utsläpp växthusgaser 16 14 12 10 8 6 4 2 0 9 5 Kärnkraft Vattenkraft 9 Vattenkraft 15 Vindkraft 15 Vindkraft 15 Biomassa KVV Träflis 15 Biomassa KVV Träflis 100 Biomassa KVV Halm 503 Naturgas KVV 636 Torv KVV 781 Kol KVV Bränsle Drift Infrastruktur Hantering av radioaktivt avfall 1.269 933 Reservkraft Olja Reservkraft Gasturbin Utsläpp av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) ur ett LCA-perspektiv för olika kraftslag. (Källa: Livscykelanalys Vattenfalls elproduktion i Norden, 2012) EPD-certifiering Ringhals levererar EPD-certifierad (Environmental Product Declaration) el sedan 2002. EPD är en miljövarudeklaration som anger hur stor miljöpåverkan varje producerad enhet orsakar. EPD-informationen baseras bland annat på en livscykelanalys (LCA), denna ger besked om resursförbrukning, utsläpp, avfall, återvinning och markanvändning för varje kilowattimme el som produceras. LCA värderar inte miljöpåverkan eller miljöanpassning, men gör det möjligt att jämföra miljöegenskaperna för den el som produceras (av Vattenfall) i ett livscykelperspektiv - från vaggan till graven. Det möjliggör också jämförelser med annan miljövarudeklarerad energiproduktion. Ett ackrediterat certifieringsorgan verifierar uppgifterna i miljövarudeklarationen. Ringhals EPD uppdaterades 2010 och du finner den på: http://gryphon.environdec.com/data/files/6/7315/epd26.pdf Egenkontroll Ringhals har ett miljökontrollprogram som beskriver hur vi kontrollerar att vi uppfyller miljölagar och tillstånd. Kontrollprogrammet är godkänt av Länsstyrelsen i Hallands län. Miljökontrollprogrammet hålls aktuellt och uppdateras vid större ändringar i verksamheten. Senaste uppdateringen av kontrollprogrammet genomfördes under 2011. En gång om året granskas vår egenkontroll av en oberoende besiktningsman. Länsstyrelsen i Hallands län och Varbergs miljöoch hälsoskyddskontor brukar delta. Miljörapportering Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken är Länsstyrelsen i Hallands län. Varje kvartal redovisar vi miljöparametrar till Länsstyrelsen via miljörapporter. En gång per år redovisas en mer utförlig årlig sammanställning av miljöläget. Tillsynsmyndigheten informeras även vid miljötillbud och miljöolyckor och vid ändringar i verksamheten. Allmänhet och närboende informeras genom denna miljöredovisning som kan hittas på vår hemsida. 2012 skapades en egen sida för de närboende på webben med aktuell information för de som bor närmast vår verksamhet. Läs mer på Ringhals hemsida: http://www.vattenfall.se/ringhals Dessutom ges information vid speciellt anordnade arrangemang, i Ringhals Infocenter och via annonser eller inslag i media. Lokala säkerhetsnämnden i Varberg informeras regelbundet om verksamheten på Ringhals. Enligt svensk lag ska allmänheten ha insyn i det kärntekniska säkerhets- och strålskyddsarbetet genom en lokal säkerhetsnämnd i varje kärnkraftskommun. Miljöorganisation Miljösamordnare och miljöråd På varje avdelning finns minst en miljösamordnare. Deras uppgifter är bland annat att fungera som kontaktperson för respektive avdelning gällande miljöfrågor, ansvara för avdelningens miljörapportering och medverka vid värdering av miljöaspekter. Avdelningarnas miljösamordnare utgör tillsammans Ringhals miljöråd. Miljörådet är till för att sprida erfarenheter inom organisationen och på så sätt hantera miljöfrågor på ett likartat sätt inom hela Ringhals. Enheten för Miljö Enheten för miljö tillhandahåller kompetens och resurser samt verksamhetsområdena Yttre miljö, Kemikaliehantering, Arbetsmiljö och Farligt Gods. I detta ingår bland annat att ge råd och stöd till organisationen, genomföra utbildning och informera, bedöma/klassificera kemiska produkter samt att delta i och genomföra revisioner, besiktningar och riskbedömningar. Enheten svarar också för myndighetskontakter inom sina ansvarsområden.

10 Ringhals miljöredovisning Enheten för kvalitet och miljö Enheten för kvalitet och miljö utvecklar samt föreslår, uppdaterar och följer upp direktiv, mål och mått, program, policy och övergripande instruktioner inom kvalitets- och miljöområdet. Enheten har i det sammanhanget en policyskapande, samordnande, stödjande och granskande roll. Kemikaliehandläggare Ringhals arbetar ständigt för att förbättra kemikaliehanteringen. För att nå ut i organisationen använder vi oss av så kallade kemikaliehandläggare. Avdelningar som använder kemikalier har en eller flera utsedda kemikaliehandläggare. De arbetar med, förutom att delta på kemikailierådsmöten, avdelningarnas riskbedömningar, utbyte av farliga produkter till mindre farliga (substitution) och ska se till att avdelningens kemikalielistor är uppdaterade med de produkter som används. Varje kemikaliehandläggare ska även utföra en kemikalierond varje kvartal (totalt genomförs då cirka 140 ronder per år). Syftet med dessa ronder är att arbeta med ständiga förbättringar inom hanteringen av kemiska produkter. Vid ronder används en checklista som behandlar bland annat märkning, tillgänglighet av skyddsblad, samt förvaring. Eventuella avvikelser registreras i avvikelsehanteringssystemet för åtgärd och uppföljning. Samtliga kemikalieronder ska följas upp på avdelningarnas samverkansmöten. ALARA-kommittén Inom Ringhals pågår ett ständigt arbete med att hålla stråldoser till personal och utsläpp till luft och vatten så låga som det rimligen är möjligt med hänsyn till samhällsoch ekonomiska faktorer. Detta arbetssätt kallas ALARA -principen (As Low As Reasonably Achievable). Under 2012 startades en ALARA-kommitté upp vid Ringhals. Kommittén är sammansatt för att arbeta med långsiktig utveckling av strålskyddsarbetet på Ringhals. Miljöanpassade inköp och leverantörsbedömning Alla större och viktigare leverantörer bedöms med avseende på miljö. Vid inköp av material tas också hänsyn till miljön. Bränsle i form av anrikat uran är en förutsättning för elproduktion på Ringhals. Kärnbränsle köps in av Vattenfall som sköter upphandlingar och granskar leverantörer med avseende på säkerhets- och miljökrav. Ringhals köper i sin tur bränsleelement från Vattenfall. På kemikalierond i anläggningen. Erfarenhetsåterföring Miljörisker och miljöolyckor rapporteras i en databas. Analyser genomförs för att identifiera brister i organisationens arbetssätt. Resultaten används för att undvika allvarliga händelser, sprida erfarenheter och skapa förutsättningar för ständiga förbättringar. Förebyggande av risker På Ringhals finns en gemensam riskhanteringsprocess för att bedöma riskerna ur arbetsmiljö-, yttre miljö- och brandsynpunkt. Syftet med processen är att risker ska värderas på ett enhetligt sätt inom hela organisationen. Processen bygger på ett systematiskt och strukturerat arbetssätt där risker identifieras, värderas, genomförs och följs upp med hjälp av checklistor. När oacceptabla risker identifieras ska en rekommendation om åtgärd lämnas för genomförande. På Ringhals finns även en process som kallas Pre-job briefing, processen innebär att en genomgång görs med de personer som kommer att delta i ett kommande arbete. Vid en Pre-job briefing går deltagarna igenom hur arbetet ska genomföras, vilka risker och hot som finns och hur dessa ska undvikas. Det finns dessutom en process som kallas Postjob debrief. Denna process genomförs efter att arbetet har avslutats i syfte att ta till vara på erfarenheter efter genomfört arbete. Processerna utgör ett komplement till varandra. Anteckningar från rond under revisionen.

Ringhals miljöredovisning 11 Ringhals och ständiga förbättringar Ringhals strategiska inriktning är att vara ett kärnkraftverk i världsklass (vilket innebär att tillhöra de 25 % bästa kärnkraftverken i världen enligt WANO:s säkerhetskriterier 1) som producerar efterfrågad el på ett säkert och miljöriktigt sätt. I strategin ingår att göra miljöförbättrande åtgärder. De miljöförbättrande åtgärderna har sitt ursprung i miljöaspekter, koncernmål och företagets strategier. För att mäta hanteringen av miljöförbättrande åtgärder finns konkreta miljömål som kan mätas och följas upp. Miljömålen är ledningens verktyg för att styra verksamheten inom miljöområdet. Under 2012 har Ringhals genomfört åtgärder i syfte att effektivisera miljöarbetet. Den förväntade effekten av satsningen är att Ringhals ska vara erkända för ett gott miljöarbete. I satsningen har även ingått att identifiera förbättringar för att få ett tydligt och strukturerat arbetssätt avseende miljöledning. I juni och december genomfördes ISO14001 och EMAS revisioner (som även behandlade arbetsmiljö enligt AFS 2001:1 samt OHSAS 18001) av oberoende granskare. I juni konstaterade revisorerna att miljö- och arbetsmiljöarbetet pågår aktivt samt att Ringhals har nått längre i år när det gäller ordning och reda ute i anläggningen. I revisionsrapporten från december angavs att Revisorerna ser att det finns en tydlig röd tråd från strategi till målarbete och uppföljning. Vilket är ett gott betyg för Ringhals sätt att arbeta med miljöförbättrande åtgärder. Ringhals betydande miljöaspekter Ringhals miljöpåverkan, så kallade miljöaspekter, beskrivs i en miljöutredning. Miljöaspekterna värderas årligen för att avgöra vilka miljöaspekter som är av betydelse och har störst miljöpåverkan. De betydande miljöaspekterna blir sedan ett underlag till Ringhals miljömål. De betydande miljöaspekterna för 2012 är följande: förbrukning av kemiska produkter och substitution, förbrukning av energi, interna transporter, externa godstransporter, tjänsteresor, förbrukning av fossila bränslen, utsläpp av svavelhexaflourid, utsläpp av uppvärmt kylvatten, uppkomst av radioaktivt avfall samt uppkomst av konventionellt avfall. 1) WANO:s säkerhetskriterier, Ringhals ska kunna mäta sig med de bästa i världen. Vårt mål är att vara bland de hundra främsta i världen inom ett urval av WANO:s säkerhetsindikatorer. Det gäller inom områden såsom arbetsplatsolyckor, stråldos till personal, bränsle och härdintigritet, utsläpp av radioaktiva ämnen samt tillgänglighet på olika säkerhetssystem.

12 Ringhals miljöredovisning Ringhals miljömål 2012 Ringhals fortsätter arbetet med ständiga förbättringar och kommer att fokusera på följande miljömål framåt: Område Mål Målvärde Utfall 2012 Förebygga olyckor Inga arbetsolyckor som leder till sjukskrivning för egen personal 2 1 Inga miljöolyckor med tydlig påverkan på yttre miljö 0 0 Inga föreläggande från myndigheter som beror på brister i verksamheten 0 0 Kemiska produkter Stärk hantering och riskbedömning, optimera förbrukning och substitution 100 % riskbedömda kemikalier Minskning med 5 % per år av antal ämnen på PRIOlista jämfört med basåret 2010 98,4 % riskbedömda 1% minskning av PRIOämnen Operativt strålskydd Kollektivdosen ska hållas inom nivåer som på sikt leder Ringhals till världsklass Begränsning av kontaminationsspridning Kollektivdos för blocken bör följa angivna värden: R1 median R2 median R3 bästa kvartil R4 bästa kvartil R1 under median R2 över median R3 under median R4 över median % personavsökningar som ger kontaminationslarm vid två olika avsökningar, Inre: 1 % Yttre: 0,5 % Inre: 0,9 % Yttre: 0,6 % Utsläpp av radioaktiva ämnen Utsläpp till luft och vatten bör minskas med en faktor 10 till år 2020, jämfört 2011 Målet till 2020 är att minska utsläppen till luft och vatten med en faktor 10 jämfört med 2011 2) 15 av 20 indikatorer uppfyllde gränsvärdet Styrd hantering av radioaktivt avfall Samordning av radioaktiv avfallshantering Förbättring av projektledningsprocessen med avseende på avfallshantering Genomfördes 2012 Styrd hantering av konventionellt avfall Samordning konventionell avfallshantering Förbättring av projektledningsprocessen med avseende på avfallshantering Genomfördes 2012 2) Målvärdet för utsläpp av radioaktiva ämnen bygger på sammanlagda utsläppsdata. Varje block har egna mål samt mål för fem nuklider. Utfallet vägs sedan samman för att bedöma hur målet har uppfyllts för innevarande år.

Ringhals miljöredovisning 13 Miljö i verksamheten Aktuella miljödata för respektive område redovisas separat i avsnitt Miljödata 2012. Energianvändning Ringhals använder el bland annat till olika processer i elproduktionen, till ventilation, belysning, uppvärmning och kylning av lokaler samt drift av teknisk kontorsutrustning. Förnybar energi i form av spillvärme från Ringhals 2 används för uppvärmning av kontor och verkstäder. I de fall Ringhals 2 inte är i drift kan spillvärme inte utnyttjas. Under dessa perioder sker uppvärmning med hjälp av elpannor. Elförsörjningen måste alltid säkerställas till säkerhetssystemen och därför finns även dieseldrivna reservkraftverk. Under 2012 har ett energieffektiviseringsprojekt pågått för att ta hand om energieffektiviserande åtgärder inom Ringhals. Åtgärderna under året har omfattat byte av termostater, driftoptimering av ventilation och nedsläckningsfunktioner av belysning. Sammanlagt bidrar åtgärderna till en minskad energianvändning med 885 MWh/år. Projektet arbetar också med att ta fram en plan över hur arbetet med energieffektiviseringen ska kunna genomföras på sikt. Projektet beräknas att pågå även under delar av 2013. Under året har det även skett energibesparingar utanför projektet, som totalt innebär en minskad energianvändning på 1363 MWh/år. Till stor del rör det sig främst om åtgärder gällande belysning. Totalt har Ringhals under året genomfört åtgärder som leder till en minskad energianvändning på 2248 MWh/år. Kemiska produkter I vår verksamhet använder vi kemiska produkter för drift och underhåll. Alla kemiska produkter som används på Ringhals ska vara bedömda dels ur hälso- och miljösynpunkt dels med hänsyn till reaktorsäkerhet. Samtliga produkter ska vara införda i vårt kemikalieregister innan de används. Ringhals arbetar fortlöpande med att utreda möjligheterna om att ersätta miljö- och hälsofarliga kemikalier med mindre farliga. Under 2012 har tre produkter ersatts av produkter som har mindre farliga egenskaper. Vi har även genomfört en utrensning av kemiska produkter och 254 produkter har tagits bort från vårt kemikalieregister. Under året har en satsning startats upp i syfte att gå igenom samtliga farliga kemiska produkter för att se om de kan bytas ut mot mindre farliga. Satsningen kommer att ske under 2013-2015. Hanteringen av kemiska produkter ska riskbedömas, för att utföra riskbedömningar används ett verktyg, en modul i kemikalieregistret. Under 2012 har målsättningen varit att 100 % av den kemiska produkter som används skulle varit riskbedömda. Vid årsskiftet 2012/2013 hade vi kommit upp till 98,4 % vilket måste anses vara ett mycket bra resultat. Kravutbildning i kemiska produkter har genomförts vid fem tillfällen under 2012 och ett 60-tal personer har genomgått utbildningen under året. Vatten Användning av kommunalt vatten I processen används stora mängder kommunalt vatten. Innan vattnet används i processen renas det ytterligare i en s.k. totalavsaltningsanläggning. För att minska vattenförbrukningen renas och återanvänds en stor del av processvattnet. Användning av havsvatten Ringhals tar in stora mängder havsvatten, så kallat kylvatten, för att kyla ångan som bildas i elproduktionsprocessen. Vid full effekt värms kylvattnet upp cirka 10 grader innan det släpps ut till havet igen. På 400-500 meters avstånd från utsläppspunkten är havsvattnets temperatur högst ett par grader högre än den normala temperaturen. För att förhindra musslor och havstulpaner från att växa på ytor i de delar av kylvattensystemet som kyler säkerhetssystem, tillsätts natriumhypoklorit under delar av året. Den påväxt som trots allt uppstår, avlägsnas manuellt vid revisionsavställningarna och mellanlagras på en avsedd lagringsyta i avvaktan på kompostering. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har vid återkommande kontroller visat på vissa förändringar av artsammansättningen inom ett begränsat område vid kylvattenutsläppet på grund av. temperaturökningen. Vissa fiskarter trivs i det varma vattnet och söker sig dit, medan andra gör motsatsen och minskar i antal. Även floran är påverkad vid utsläppspunkten på grund av det varma vattnet och den starka strömmen. På ett avstånd av cirka 500 meter från utsläppspunkten har förändringarna i stort sett upphört.

14 Ringhals miljöredovisning Under 2012 har sammanställningen Fiskförluster i svenska Kärnkraftverk genomförts av SLU. Sammanställningen visar att de flesta ålar överlever kylvattenhanteringen vid Ringhals. När Ringhals tar in havsvatten följer ålar och andra fiskar med in till kärnkraftverket. Innan kylvattnet fortsätter vidare in i kylsystemet så silas oönskat material bort. I anslutning till silstationerna finns en uppsamlingsbassäng med en rörledning, via röret kan ål och annan fisk komma ut till havet igen. Enligt sammanställningen överlever uppskattningsvis 86 % av ålarna färdvägen tillbaka till havet. De allra minsta ålarna (glasålarna) passerar dock silarna och följer med kylvattnet genom hela kylprocessen. För de ålar som följer med kylvattnet in i kylprocessen ligger överlevnaden på omkring 90 % jämfört med andra glasålar. För att läsa sammanställningen i sin helhet, se: http://www.slu.se/documents/externwebben/ akvatiska-resurser/sidan%20publikationer/aqua%20reports%20 2012/Aqua%20reports%202012_10.pdf Utsläpp av radioaktiva ämnen Ringhals släpper ut små mängder radioaktiva ämnen, framför allt till atmosfären. En mindre del går ut i havet via kylvattnet. Utsläpp till luft och vatten övervakas kontinuerligt. Spill- och processavloppsvatten från reaktoranläggningarnas radioaktiva områden tas om hand, renas och kontrollmäts innan det släpps ut till havet. Gasformiga och luftburna radioaktiva ämnen fördröjs inne i anläggningen så att de hinner klinga av innan de släpps ut via skorsten, där mängd och nuklidsammansättning mäts. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är tillsynsmyndighet för detta område. Ringhals driver sedan ett antal år tillbaka ett projekt Ringhals utsläppsreducering som har till syfte att reducera utsläpp till vatten och luft. Projektet har under 2012 byggt om pumpar på Ringhals 3, som pumpar reaktorvatten. Ombyggnationen medför ett minskat utsläpp av radioaktiva ämnen till luft. Människan utsätts kontinuerligt för joniserande strålning 3) av olika slag. En person i Sverige får i genomsnitt 3 msv stråldos 4) per år. Strålningen kommer till exempel från kosmos, bostäder (i form av radon) och från konstgjorda strålkällor exempelvis röntgen. För närboende vid Ringhals beräknas stråldosen som Ringhals bidrar med till 0,0002 msv under 2012. Detta är mindre än 1/200-del av utsläppsgränsen och det motsvarar långt mindre 1/1 000 del av den totala stråldosen för en genomsnittlig svensk. Din stråldos under ett år Cirka 3,0 msv/år är stråldosen för en genomsnittlig svensk Källa: SSM Kosmisk strålning 0,3 msv/år partikelstrålning från rymden Kalium-40 i kroppen 0,2 msv/år ingår i kroppens vätskor och mjuka vävnader Mat 0,2 msv/år naturligt förekommande radioaktiva ämnen i mat och vatten Övrigt 0,02 msv/år exempelvis från industri, forskning, kärnkraft, kolkraft Medicinsk undersökning 0,9 msv/år diagnostisering och behandling av sjukdomar Radon i bostäder, strålning från mark och byggnadsmaterial 1,4 msv/år 3) Joniserande strålning, Strålning som innehåller så mycket energi att den kan skada människans celler 4) Stråldos är ett mått på energiöverföring. Stråldosen räknas ut för att se hur stor risk det är för en människa eller annan levande organism att skadas på grund av strålning.

Ringhals miljöredovisning 15 Bq 4,0E+13 Utsläppsreducering - luft Bq 2,5E+10 Utsläppsreducering - vatten 3,5E+13 3,0E+13 2,0E+10 2,5E+13 1,5E+10 2,0E+13 1,5E+13 1,0E+10 1,0E+13 5,0E+12 5,0E+09 0,0E+00 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0,0E+00 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Luft åtagande (Bq) Vatten åtagande (Bq) Luft utfall (Bq) Vatten utfall (Bq) Kol-14 och tritium ingår inte i beräkningarna som redovisas ovan. Under 2009 och 2010 har luftutsläppen varit lägre än normalt på grund av långa avställningar på Ringhals 1. De högre värdena till luft under 2004 och 2005 beror på Ringhals 2:s bränsleskada, vilken avlägsnades i februari 2005. Tritium ingår inte i beräkningarna som redovisas ovan. Ökningen 2010 beror bland annat på att svårrenat vatten från Ringhals 2-4 regelmässigt överförs till Ringhals 1 som har bättre reningsmöjligheter. Möjligheterna på Ringhals 1 försvårades emellertid då en tank i reningsprocessen reparerades under revisionen. Trots låga utsläpp arbetar vi med att minska utsläppen ytterligare. De målvärden som vi åtagit oss (enligt åtagande i miljöprövningar) till år har uppnåtts och redovisats till SSM och utfallet redovisas årligen till myndigheten. Utsläpp 2004-2012 redovisas i diagrammen nedan. Utsläpp av koldioxid Ringhals omfattas av lagen om utsläppsrätter på grund av de koldioxidutsläpp som uppkommer i samband med provdrift av reservkraftdieslar. En ny handelsperiod för utsläppsrätter (2013-2020) innebär att bolaget behöver ha med övervakningsplaner i tillståndet för koldioxidutsläpp. På dessa grunder skickade Ringhals in en ny ansökan enligt lagen om utsläppsrätter till Länsstyrelsen i november 2012. Ringhals har i denna ansökan även beskrivit de förändringar som kommer att ske i programmen för provkörning av dieslarna vilket kommer att generera något högre utsläpp av koldioxid än tidigare. Ansökan är även uppdaterad enligt nya krav som ställs enligt övrig berörd lagstiftning. Ringhals avvaktar nu svar från Länsstyrelsen. Sommaren 2012 gjordes en stor el- och meköversyn på en av reservkraftdieslarna som hör till Ringhals 4.

16 Ringhals miljöredovisning I sovrum Ny projektering Nivå storstadsgata Diskotek Smärtgräns 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 Ljudnivå db (A) Svagast uppfattbara ljud 194 Högsta ljudnivå som kan uppträda Svagt vindbrus Normalt samtal Passerande godsoch persontåg I närheten av jetplan Exempel på ljudnivåer vid olika vardagliga situationer (Källa: Länsstyrelsen i Skåne län) [Buller plan PM 1:1 2007-04-26] Buller Inom Ringhals industriområde bedrivs verksamhet som kan ge upphov till externbuller vilket kan uppfattas som störande för närboende. Verksamheten vid Ringhals får, som riktvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än följande ljudnivåer: Dagtid (kl. 07.00 18.00) 50 db(a) Nattetid (kl 22.00 07.00) 43 db(a) Övrig tid 45 db(a) Nattetid får momentanvärdet inte överstiga 55 db(a) som riktvärde annat än under kortare tidsintervall vid test av säkerhetsventiler. En kartläggning av det externa bullret från Ringhals har utförts under året. Kartläggningen omfattar både emissionskontroll, beräkning av bullret i omgivningen och en immissionskontroll, det vill säga ljudmätningar i fastställda mätpunkter. Förutom mätning av ljudnivåer vid ordinarie mätpunkter, har en extra mätpunkt (Nr 6) intill en fastighet vars ägare upplever störning av buller också utförts under året. Transporter Inom området sker transporter mellan verkstäder, förråd och produktionsanläggningar. Elfordon används för lättare transporter och för persontransporter. För tunga transporter används dieseldrivna fordon. Externa transporter till Ringhals sker i huvudsak av bränsle, komponenter, förbrukningsmaterial och kemiska produkter. Från Ringhals avgår transporter med avfall, farligt avfall och radioaktivt avfall, samt komponenter som ska användas på andra kärnkraft runt om i världen. Transporter sker med bil, lastbil, båt och flyg. Beräknade ekvivalenta ljudnivåerna i db(a) vid emissionskontrollen gav följande resultat: Mätpunkt db(a) 2011 db(a) 2012 Nr 1 (SV om anläggningen) 41 40 Nr 2 (Gloppes, N om anläggningen) 43 42 Nr 5 (SO om anläggningen) 41 41 Nr 6 (extra punkt vid närboende) Mätpunkt 16 april - 40 Uppmätta ekvivalenta ljudnivåer i db(a) vid de båda mättillfällena vid immissionskontrollen gav följande resultat: 23 april Nr 1 (SV om anläggningen) 34 38 Nr 2 (Gloppes, N om anläggningen) 40 39 Nr 5 (SO om anläggningen) 39 33 Nr 6 (extra punkt vid närboende) 37 32 Beräkningar från mätningarna visar att gällande villkor innehålls.

Ringhals miljöredovisning 17 Verksamheten bidrar till ett behov av tjänsteresor, Vattenfall har en reseinstruktion som gäller för Ringhals. Under 2011 pågick ett arbete med att effektivisera de interna transporterna. Sedan 2012 har arbetet med effektivisering av de interna transporterna integrerats som en del av analysarbetet om infrastruktur och sker i samband med att en ny översiktsplan för Ringhals utreds. För att minska miljöpåverkan från externa transporter samordnas dessa i största möjliga mån. Ringhals arbetar i ökad omfattning med leveransvillkor där Ringhals hanterar hemtagning av varor. På detta sätt kan koordinering och transporter samordnas med en gemensam speditör, vilket minskar transporterna. Till följd av ett arbete som påbörjade 2011 ingår från och med 2012 miljöaspekter i alla avtal som Ringhals ingår med externa transportfirmor. Tjänsteresor ska genomföras så att en optimal kostnad eftersträvas samt att hänsyn tas till säkerhet, låga utsläpp, och resursinsats. Utgångspunkten för 2012 var densamma som tidigare år att vid reseplanering att ersätta resan med telefon- eller videokonferens och möte via Internet om det är möjligt. Möjlighet finns för personalen att åka kollektivt till och från arbetet. Tidtabellen för bussar i linjetrafik är anpassade till personalens arbetstider. Avfall På Ringhals uppkommer radioaktivt samt konventionellt avfall. I den sistnämnda kategorin ingår även friklassat radioaktivt avfall och farligt avfall. Radioaktivt avfall Ringhals strävar hela tiden efter att minska volymen låg- och medelaktivt driftavfall. Det gör vi till exempel genom att inte ta in mer material än absolut nödvändigt i anläggningarna. Allt material som lämnar anläggningarnas områden där strålning finns undersöks med avseende på strålningsnivån. En del radioaktivt avfall kan tvättas rent från radioaktivitet och friklassas. Efter friklassningen kan avfallet hanteras som konventionellt avfall. Det radioaktiva avfallet komprimeras för att minska volymen och tar därmed upp mindre plats i slutförvaret. Mängden radioaktivt avfall varierar mellan åren beroende på vilka arbeten och mängden av arbete som utförs. Det avfall som produceras delas in i tre kategorier: låg-, medeloch högaktivt avfall. Det högaktiva avfallet utgörs av använt kärnbränsle. Medelaktivt avfall består till största delen av filtermassor och skrot. Lågaktivt avfall består i huvudsak av kasserade komponenter, isoleringsmaterial och arbetskläder. Huvuddelen av lågaktivt avfall deponeras i det specialkonstruerade markförvaret på Ringhals. Konventionellt avfall I verksamheten uppkommer en mängd olika sorters avfall med potentiell miljöpåverkan. Avfall sorteras i olika kärl på lokala uppsamlingsstationer som är placerade så nära uppkomstkällan som möjligt. Därefter transporteras kärlen till en central miljöstation innan avfallet transporteras från Ringhals till mottagare. Totalt finns cirka 25 olika fraktioner vilket möjliggör att det kan återvinning i stor utsträckning. Farligt avfall i form av kemikalier lagras i en separat invallad byggnad på den centrala miljöstationen. En stor del av Ringhals konventionella avfall består av rensmassor som uppkommer vid de årliga rensningarna av kylvattenkanalerna. Rensmassorna komposteras på Ringhals egna kompost och används efter nedbrytning till jordförbättringsmedel i rabatter eller till fyllnadsmassor inom Ringhals område. Vid speciella arbeten upprättas avfallsplaner som skräddarsys just för det aktuella arbetet. Byggprojekt och underhållsarbete bidrar till avfallsfraktioner som betong och asfalt, järn- och metallskrot och brännbart avfall. Ringhals har under 2012 beställt en utredning för att kartlägga avfallsflöden, avfallshantering och förbrukning av miljöbelastande fraktioner i byggnader såsom kontor, verkstäder och förråd. Under hösten genomfördes en kampanj för att minska matsvinnet vid personalrestaurangerna. Kampanjen genomfördes av den entreprenör som driver verksamheten i restaurangerna. Resultatet från kampanjen var mycket positivt. Den ena restaurangen minskade sitt matsvinn med 6,4 kg/dag, en minskning med 22 % under två veckor. Den andra restaurangen minskade sitt matsvinn med 1,4 kg/dag, en minskning med 16 % under två veckor. Dessutom har vi under året testat en ny metod angående hantering av utskrifter från skrivare. Metoden innebär att användaren får en personlig utskriftsbricka som styr utskrifter av dokument på en valfri skrivare som är försedd med en kortläsare. Utskriften görs inte förrän användaren är på plats vid skrivaren. Fördelen är inga dokument skrivs ut i onödan och glöms kvar i skrivarna. På så sätt uppkommer mindre avfall. Miljöförbättringar 2012 Hela 98,4 % av riskbedömningarna för kemiska produkter var genomförda i kemikalieregistret vid årsskiftet 2012/2013. Under året har vi startat en ALARA-kommitté (As Low as Reasonably Achievable) som har till uppgift att vara pådrivande i strålskyddsfrågor och som aktivt följer upp mål, planer och utfall och fungerar som ett stöd för organisationen. De flesta ålar överlever kylvatttenhanteringen vid Ringhals enligt en sammanställning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Ringhals fick gott betyg för vårt miljöarbete i samband med ISO 14001 och EMAS-revisionen under året. Under året genomfördes en kampanj vid personalrestaurangerna för att minska mängden matsvinn, resultatet från kampanjen var mycket positivt. Ringhals har under året genomfört en rad åtgärder som minskat energianvändningen med 2248 MWh/år. Vi har under året byggt om pumpar på Ringhals 3. Ombyggnationen medför ett minskat utsläpp av radioaktiva ämnen till luft.

18 Ringhals miljöredovisning Miljöhändelser 2012 Utsläpp av penetrantvätska Under kvartal fyra genomfördes en provning för att undersöka förekomst av små sprickbildningar för att hitta sprickorna används en penetrantvätska. Vid provningen skulle delvis nya rutiner för provningspersonalen utföras. Händelsen resulterade i att sju liter penetrantvätska rann ner i avloppet. En orsaksanalys har utförts på händelsen. Resultatet visar att det borde ha utförts en genomgång av hur arbetet samt identifiering av vilka risker och hot som finns enligt Pre-job Briefing (PJB) eftersom jobbet delvis skulle utföras på ett annat sätt än normalt. För att minska risken för återupprepning har vi sett över personalens rutiner för när en PJB ska utföras. Utsläpp av glykolblandat vatten I samband med rondning av vätgasfabriken upptäcktes ett läckage vid en kylare som är placerad utomhus och innehåller cirka 600 liter glykolblandat vatten (30 % propylenglykol). Vid rondningen upptäcktes att expansionstanken till kylaren var tom vilket innebär att glykolblandningen troligtvis runnit ut och ner i marken. Kylaren behöver repareras eller bytas ut. Utsläpp av kylvatten innehållande korrosionsinhibitor Vid den årliga provtagningen upptäcktes att ett kylsystem till en utav reservkraftdieslarna på Ringhals 3 saknade korrosionsinhibitor. Kylsystemet doserades upp med ny inhibitor och kontrollerades innehålla förväntad mängd. En månad senare genomfördes en ny provtagning för att säkerställa att inhibitorn var kvar i systemet. Inhibitorn hade åter försvunnit vilket tyder läckage. Orsaken berodde på en defekt O-ring. Förlust av naturgummibollar I processen används naturgummibollar för att göra rent rörsystem där havsvatten passerar. Normalt samlas bollarna in i systemet, men ibland följer de med havsvattnet ut och hamnar på de närliggande stränderna. Under 2012 har Ringhals förlorat cirka 37500 stycken bollar. Se även Miljö i närområdet, sida 19. Ringhals bevakar löpande förlusten av naturgummibollar. Små naturgummibollar används istället för kemikalier för att göra rent rörsystem där havsvatten passerar. Normalt fångas bollarna upp inne i systemet men ibland kan det hända att bollar smiter ut och hamnar på de närliggande stränderna.

Ringhals miljöredovisning 19 Ringhals miljösamarbete i närområdet Som Nordens och Vattenfalls största kraftverk har Ringhals höga miljöambitioner för verksamheten. Vi vill upprätthålla en god miljö, såväl för vår egen personal som för omgivningen och leva upp till de krav som myndigheter och omvärlden ställer på oss. Det är viktigt för förtroendet för vår verksamhet. Därför stöttar vi också olika projekt med miljöinriktning i vårt omvärlds- och sponsorsarbete. Under 2012 genomfördes uppdateringar av miljöinformation i våra externa kanaler som webb, utställning och trycksaksmaterial som annonser och foldrar. Dock genomfördes inga omfattande kommunikationskampanjer med inriktning mot miljö. EMC Ringhals är ett av de sju företag som var med och grundade EMC Energi och Miljö Centrum i Varberg. EMC är ett näringslivsinitiativ där ett antal företag har gått ihop för att lyfta fram klimatfrågorna på agendan inom näringslivet genom olika aktiviteter såsom föreläsningar, seminarium och studiebesök. EMC är en icke-offentligt knuten, ideell förening som är politiskt obunden. Medlemskap är öppet för alla företag som har ett behov av inspiration och hjälp med energi- och miljöfrågor eller som har något att bidra med till andra företag. Projekt Ödhumla Ringhals stöder Världsnaturfondens Projekt Ödhumla. På Biskopshagens ängar betar sedan 1994 ett antal kor av rasen Vestlandsk fjordfä, även kallad Ödhumlan. Rasen är en gammal norsk kreaturstyp som fanns i mitten av 1800-talet. Med tiden korsades Ödhumlan med andra raser för att nå upp till de krav som ställdes på hur kor skulle se ut och hur mycket de skulle producera. Endast sex individer fanns kvar till slut och det är från dessa sex individer dagens besättning kommer. Individantalet har nu säkrats tack vare privata initiativ och genom WWF. Ringhals har sedan 1994 bidragit till projektet genom att lokalt stötta en lantbrukare som äger en besättning av Ödhumlor. Övrigt sponsorssamarbete Ringhals har ett omfattande sponsorssamarbete med flertalet idrottsföreningar i närregionen. En av dessa föreningar, Bua IF, har i sitt avtal med Ringhals i uppdrag att samla in de naturgummibollar som används för att göra rent rörsystem genom vilket havsvatten passerar. Normalt samlas bollarna in i systemet, men ibland följer de med havsvattnet ut och hamnar på de närliggande stränderna. Ödhumlan, en gammal norsk kreaturstyp, på bete vid Ringhals.

20 Ringhals miljöredovisning Greenpeace-aktion I oktober genomförde Greenpeace en aktion mot Ringhals. Aktionen fick ett stort genomslag i media och ledde till omfattande polisinsatser. Genom att klippa hål i det yttre staketet runt Ringhals industriområde tog sig aktivister in på området. De cyklade omkring iklädda vita rockar tills Ringhals skyddsvakter och polis omhändertog dem. Senare greps även personer som gömt sig under presenningar. En mindre grupp upptäcktes nästkommande morgon. Totalt greps 23 aktivister varav 22 befann sig på Ringhals område. Det fysiska skyddet kring kärnkraftverket har fungerat som det ska vid händelser av det här slaget, trots att Greenpeace hävdar motsatsen. Det yttre industristaketet är till för att försvåra och fördröja ett intrång. Avsikten är inte att det staketet ska vara ogenomträngligt. Aktivisterna befann sig obehörigt på Ringhals industriområde, men de var aldrig inne på driftområdet som har en mycket högre skyddsnivå. Sverige har valt en fredlig väg för att bevaka sina kärnkraftverk inga beväpnade vakter, men däremot fysiska skyddsbarriärer i flera nivåer. Vid intrånget bemannade Ringhals snabbt sin krisledningsstab. Ett mycket stort polisuppbåd, inklusive helikopter med värmekamera, genomsökte industriområdet och alla kontorsbyggnader med hjälp av Ringhals skyddsvakter.

Ringhals miljöredovisning 21 Miljödata 2012 TWh Elproduktion från Ringhals AB 30 25 24,0 24,4 20 18,9 15 10 5 0 2010 2011 2012 Energieffektivitet Producerad energi Enhet 2010 2011 2012 Elproduktion (netto) MWh 23 968 000 18 901 000 24 377 000 Elproduktion (brutto) MWh 25 208 000 19 451 000 25 220 000 Använd energi Egenanvänd el 1) MWh 22400 21340 22236 Egenanvänd el/ Elproduktion % 0,1 0,1 0,1 Spillvärme från Ringhals 2 MWh 5103 2786 3444 Andel förnybar egen energianvändning % 19 12 15 1) Exklusive elpannor som används när Ringhals 2 inte kan leverera spillvärme.

22 Ringhals miljöredovisning Materialeffektivitet Enhet 2010 2011 2012 Kärnbränsleförbrukning Anrikat uran ton 52 45 1) 53 Anrikat uran/elproduktion ton/mwh 0,000003 0,000002 0,000002 Kemikalier Borsyra ton 33 47 52 Borsyra/Elproduktion ton/mwh 0,0000014 0,0000025 0,0000021 Natriumhydroxid ton 19 71 54 Natriumhydroxid /Elproduktion ton/mwh 0,0000008 0,0000038 0,0000022 Saltsyra ton 33 39 29 Saltsyra/Elproduktion ton/mwh 0,0000014 0,0000020 0,0000012 Svavelsyra ton 0 138 173 Svavelsyra/Elproduktion ton/mwh 0 0,0000073 0,0000071 Industrisprit ton 0,5 3,6 4,7 Industrisprit/Elproduktion ton/mwh 0,00000002 0,00000019 0,00000019 Hydrazin 2) ton 11 18 9 Hydrazin/Elproduktion ton/mwh 0,0000005 0,0000009 0,0000004 Hypoklorit ton 380 366 406 Hypoklorit/Elproduktion ton/mwh 0,000016 0,000019 0,000017 Jonbytarmassor ton 54 84 97 Jonbytarmassor /Elproduktion ton/mwh 0,0000023 0,0000045 0,0000040 Målarfärg ton 10 11 17 Målarfärg/Elproduktion ton/mwh 0,0000004 0,0000006 0,0000007 Rengöringsmedel 3) ton 10 26 22 Rengöringsmedel 3) /Elproduktion ton/mwh 0,0000004 0,0000014 0,0000009 1) Driftsäsongen har varit kortare än normalt. 2) Hydrazin och levoxin 3) Aceton, avfettningsmedel, bilschampo, diskmedel, sprit, lösningsmedel, spolarvätska, rengöringsmedel, sköljmedel, tvål, tvättmedel och väteperoxid