MfÅA 20.5.2011 30.3.2012 www.abo.fi/meddelanden NR 09 06 studiekamrater mottog kemitekniken samarbetar törngren-pris med tver Anniina Dubbelmagisterprogram Pirttimaa och Otto Andersson ska föra ryska fick begåvningar Törngrenpriset till ÅA:s för kemisk-tekniska sina insatser för studentkåren laboratorium. och ÅA. riktlinjer nervöst för sociala Att bli medier På evaluerad det sociala planet slog anklagelserna Men utbildningsutvärdering mot studerande är en uppbygglig Henrik Eolenius verksamhet, inte "naming och professor Martin Stodius and shaming", säger hårt. chefsplaneraren. AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation Franska deckare Andrea Hynynen ska undersöka den franska mainstreamlitteraturen Nu Det vill gör han hon tillbaka under en för ettårig att lära vistelse sig språket vid universitetet flytande. Paris 13
START MfÅA INNEHÅLL NR 6/2012 02 Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefred. (tj.l.) Nicklas Hägen, red. (vikarie) tfn (02) 215 4693 e-post: nicklas.hagen@abo.fi Marcus Prest, red. (vikarie) tfn (02) 215 4715 e-post: marcus.prest@abo.fi bilder av skärgården Nästa nummer av Skärgård blir ett temanummer om Kaj Dahl. Läs mer på sidan 6 Bekantare toner av AO 3 Detektivarbete i mainstreamen 4 Studerande från utlandet värdefulla 8 Perspektiv på evolutionstänkandet 10 Inga fällande domar 12 Öppen för samtal om allt 14 Djäknarna firar 15 Veckans skribent: Peter Siegfrids 18 WEBBREDAKTÖR Peter Siegfrids tfn (02) 215 4882 e-post: peter.siegfrids@abo.fi REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) 324 7452 e-post: ari.nykvist@abo.fi ADREss Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, 20500 Åbo. Telefax: (02) 251 7553 E-POST meddelanden@abo.fi WWW www.abo.fi/meddelanden ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) 215 4124 e-post: thurid.eriksson@abo.fi Tidningen trycks av Tammerprint och upplagan är 4 800 ex. ISSN 0359-8632 Åbo 2012 441 878 Trycksak frågor & svar Med ÅA:s vår följer Twitter Åbo Akademi har öppnat ett konto på Twitter. Redaktionen på MfÅA tog sig från de tryckta mediernas trygga värld ut i de vilt främmande sociala medierna för att ta sig en närmare titt på nymodigheterna. Så här såg det ut: @aboakademi Svarar någon här? #twintervju @KlenaBen Förstås! (Om än lite långsamt så här i början) #twintervju @aboakademi Hur ska akademiker som ni klara er på bara 140 tecken? #akademisktdravel @KlenaBen Inga problem! ÅA har t.o.m kurser i att fatta sig kort. Annars får vi ju helt enkelt länka vidare. #ÅAforever @aboakademi Nä, på riktigt: välkomna! Men varför ska man följa ÅA på Twitter? #seriösarenu @KlenaBen För att hålla sig uppdaterad med vad som händer vid ÅA. #fördetvillmanju @KlenaBen Ja, och tack, förresten! Det är roligt att vara en del av twitterklubben! #nyhobby @aboakademi Trodde det var därför man läste MfÅA?! Vart är världen på väg..? @KlenaBen ÅA vill finnas i flera kanaler! Ibland tweetar vi säkert nyheter från MfÅA också! Följ ÅA på Twitter! @aboakademi Tack, jag tror vårt utrymme börjar vara fullt. #tonanerreklamen #spaltutfyllnad Text Nicklas Hägen
konserter Akademiska orkestern Akademiska Orkestern reser på en två konserters miniturné till Tyskland i vår. Före det ska orkestern spela med solist Andreas Helling på cello i Kimito och Åbo. Bekantare toner AV AO Konserterna hålls under rubriken Från Wienklassicism till finsk nationalromantik. På programmet står Beethovens ouvertyr Coriolanus, Schumanns cellokonsert och Sibelius andra symfoni. I Tyskland kommer orkestern dessutom att spela Sibelius Finlandia. Konserterna i Tyskland kommer att äga rum i Weinheim och Heidelberg, den sistnämnda en stad som har spelat en viktig roll för både Schumann och Sibelius. Sibelius komponerade sin andra symfoni strax efter att han kommit hem från Heidelberg och Schumann verkade ofta där. Heidelberg har varit en viktig musikstad i Tyskland, säger Jarl Ahlbeck, violinist i Akademiska Orkestern. Efter att på senare tid ha framfört mindre kända verk Akademiska Orkestern var till exempel först i världen med att spela in Ingelius symfoni i fjol står nu mycket kända verk på repertoaren. Den här gången spelar vi traditionell, men bra, musik. Någon kanske reagerar på att det inte är några nya verk vi framför, men det måste vara vår rättighet att spela också kända verk, säger orkesterns dirigent Sauli Huhtala. Ahlbeck intygar storheten i Sibelius andra symfoni med ett minne från studietiden. När jag studerade musikvetenskap under Gottfrid Gräsbeck hade han som vana att lägga på en skiva åt oss under de sista tio, femton minuterna av föreläsningarna. En gång satte han på Sibelius andra symfoni och efter en liten stund började han storgråta. När vi undrade vad som var på tok svarade han bara Ingenting, det är bara så fruktansvärt vackert!. På konserterna i Finland gästas Akademiska Orkestern av cellist Andreas Helling, Konserter på kommande för (fr.v.) Sauli Huhtala, Andreas Hellin och Jarl Ahlbeck. till vardags är stämledare i Åbo filharmoniska orkester. Detta är andra gången Helling samarbetar med Akademiska Orkestern, men det är ett samarbete med anor längre bak i släkten: fadern Lennart startade sin karriär som violinist i orkestern. Med filharmonikerna hinner solisten bara spela två, tre dagar med orkestern innan det är dags för konsert så det är tacksamt att spela med Akademiska Orkestern. Man är med från början och kommer in i stycket på ett annat sätt i Schumanns verk hinner man till exempel fatta det kammarmusikaliska i stycket, säger Helling. Schumanns cellokonsert är en av favoritkonserterna i cellorepertoaren. Den går i en sats utan avbrott och kan väl sägas vara lyrisk. Schumann skrev på ett sätt som ofta lämpar sig väl för cello, vilket är långt ifrån så vanligt som stycken skrivna för violin eller piano. Sauli Huhtala är nöjd med samarbetet. Några av våra orkestermedlemmar var på en tävling för cellister i Åbo. De såg Andreas spela, gillade vad de hörde och tyckte att det skulle vara fint att få samarbeta med honom. Det är en stor glädje. Konserterna äger rum den 15 april kl. 16.00 i Kimito kyrka och 18 april kl. 19.00 i Åbo konserthus. Biljetterna kostar 17 euro till normalpris och 7 euro för pensionärer, studerande och skolelever. Biljetter säljs både vid dörren och till Åbo via Lippupalvelu. Text & foto Nicklas Hägen NoterAT Medborgardiskussion om invandring Lördagen 31.3 och söndagen 1.4 ordnas en stor medborgardiskussion med temat invandring. Evenemanget fyller ASA-huset med vanliga människor från Åboregionen. Cirka 250 personer har rekryterats till diskussionen som sker i smågrupper. Det är i första hand ett vetenskapligt experiment där vi studerar hur samtalsdemokratin fungerar i praktiken, säger forskningschef Kimmo Grönlund vid Institutet för samhällsforskning. Experimentet finansieras av Finlands Akademi och Åbo Akademis forskningsmiljö inom demokratiforskning. Preliminära uppgifter om experimentet publiceras i april. Pengar åt Santtila och Eriksson ÅA-professorerna Pekka Santtila och John Eriksson har tilldelats 25000 euro var via Stiftelsernas professorspool. Pengarna är tänkta för forskning i 12 månader. Nästa ansökningsperiod är 2.5 31.5.2012. 03
forskning andrea hynynen Andrea Hynynen ska spendera ett år i Paris för att forska i normer och marginalitet och hur kvinnorörelsen, rörelser för sexuella minoriteter, globaliseringen och nyliberalismen påverkat poplitteraturen. Detektivarbete i mainstreamen 04 Filosofie doktor Andrea Hynynen vid ämnet kvinnovetenskap vid Åbo Akademi tilldelades 40 000 euro från Svenska Kulturfondens via Stiftelsen för Åbo Akademis post-doc pool. Hon avser spendera sitt stipendium på en ettårig vistelse vid enheten CENEL (Centre de Nouveaux Esapces Littéraires) vid universitetet Paris 13 (i Paris). Andrea Hynynen publicerade sin doktorsavhandling år 2010 vid humanistiska fakulteten vid ÅA. Avhandlingen behandlade den franska författaren Marguerite Yourcenans verk. Varför CENEL-enheten och universitetet Paris 13? Den forskning jag är intresserad av kretsar kring genusvetenskap, litteratur och postkoloniala studier. Och CENEL-enheten är ett av de få ställen där man har den typen av litterär forskning i Frankrike. Och jag besökte Paris 13 under två veckor 2010, så jag vet lite om stället. Varför just Frankrike? Ursprungligen är jag humanist. Jag har studerat det franska språket och litteraturen. Och jag skriver främst på franska för en franskspråkig publik som sysslar med feministisk- och queerteoretisk litteratur. Och jag har kontakter vid Paris 13 universitetet sedan tidigare som jag gärna vill upprätthålla, och också skapa nya. Mera specifikt, vad är det du forskar i, eller ska forska i? Normer och marginalitet och hur de representeras i litteraturen. Just nu är jag inne på deckare. Detta eftersom deckare och annan masslitteratur anses spegla samtiden mera än det som kallas höglitteratur. Ur deckare och masslitteraturen kan man se vad som är på gång, vilka typer av normer och seder och bruk som anses vara mainstream, alltså riktade till en allmän publik. Och ur mainstreamen kan man avläsa hur bland annat den kvinnorörelsen, olika rörelser för sexuella minoriteter, globaliseringen och nyliberalismen påverkat den här typen av litteratur. Det är intressant att se på vad som anses vara normalt inom deckargenren, en genre som är kalibrerad för att nå största möjliga antal läsare. Varför just deckare? Deckarlitteraturen har vissa organisatoriska regler som måste uppfyllas, och också vissa typer av karaktärer som måste förekomma för att det ska vara en deckare. Samtidigt måste deckaren också innehålla ett element av överraskning och chock, det vill säga genren kräver en blandning av förutsägbarhet och överraskning. Eftersom vissa positioner är givna är det intressant att se vilka element som ändras i och med ett samhälle förändrat. Mitt material är deckare från de senaste femton åren, franska sådana. Och just precis mainstreamvarianten, inte deckare som är riktade till en specifik publik, som säg lesbiska eller andra minoriteter. Under åren har det dykt upp en mängd olika variationer. Som till exempel kvinn-
05 Deckargenren är kalibrerad för att nå största möjliga publik, därför säger stereotypierna som respresenteras i deckarna också något om vad som anses normalt i bland läsarna, säger Andrea Hynynen. liga detektiver, lesbiska detektiver och så vidare. Och det är en skillnad på dem och på till exempel Agatha Christies berättelser som har väldigt tydliga klass- och könsnormer. Har du en underliggande avsikt med att visa på dessa variationer? Jag är feminist och är för jämställdhet, så jo naturligtvis på det sättet. Och det är intressant att se om medborgarrörelser haft någon effekt som syns i poplitteraturen. Mitt huvudsakliga intresse är att forska och undersöka fenomenet, inte att förändra världen. Du är antagligen annars också intresserad av deckare, annars skulle du kanske inte ha valt deckare som ditt material? Jo, jag är intresserad av deckare. Man kan förstås uppleva en viss mättnad efter en tid, just precis eftersom de följer vissa mallar. Det finns tre klassiska undergenrer till deckaren. De är whodunnit, alltså mordmysterier, roman noir eller hårdkokt, som hör ihop med noirfilmerna från 40-talet, och thrillers, som är rena spänningsstoryn. Samtliga har lite olika typer av återkommande karaktärer. Men det som man kan säga om en hel del aktuella deckarförfattare, åtminstone de som fått ett erkännande, är att de sällan är renodlat det ena eller det andra, utan innehåller element av samtliga. Många delar också ambitionen att vara mer än genrelitteratur, det vill säga, de närmar sig det som traditionellt kallas litteratur eller höglitteratur. Vem är din favoritdeckarförfattare? Just nu är det Fred Vargas. text & Foto Marcus prest
skärgård kaj dahl Kaj Dahls livsverk var att dokumentera den sista generationen skärgårdsbor som livnärde sig på det naturen hade att erbjuda. Det är ett unikt material. 06 Fotografier av en försvunnen skärgård Fotografen Kaj Dahl fick en lovande start på sin karriär. Holger Schildts förlag publicerade Nyländsk skärgård och I Ålands övärld år 1975 respektive 1976 och böckerna mottogs på det stora hela med öppna armar av recensenterna. Tanken var att Dahl skulle göra skilda böcker om alla delar av den finlandssvenska kusten, men så blev inte fallet. Dahl hade en muntlig överenskommelse med och skriftlig rekommendation av förlagschefen Ola Zweygbergk om fler böcker, men när Zweygbergk gick i pension upphörde samarbetet med förlaget. Den nye förlagschefen Jakob af Hällström var helt enkelt inte intresserad. Det visar hur sårbart det finlandssvenska kulturlivet är. En enda person kan stoppa ett helt livsverk eftersom alternativen är så få, säger Håkan Eklund. Söderströms gav ut storsäljare vid den här tiden så det kan hända att Schildts upplevde att marknaden var mättad. Senare gav Dahl ut böcker om Kungsväg och herrgårdar, som trycktes upp i fina volymer och blev bästsäljare men det är materialet om skärgården som är unikt. I dag kommer det ut skärgårdsböcker på löpande band, men de här människorna, som är den sista generation som levde av vad havet gav, är borta. Eklund är chefredaktör för tidskriften Skärgård, vars nästa nummer kommer att vara ett temanummer om Kaj Dahl. Tidskriften kommer att belysa Dahl och hans arbete ur många vinklar, men en röd tråd är kulturarbetarens livsvillkor i det lilla och stundvis instängda Svenskfinland. Dahl fick nog stipendier men hade också satsat en hel del pengar ur egen ficka och levde med anspråkslösa inkomster. Det finns bland annat en anteckning om en kvinna på Svenska kulturfonden som gett sig fan på att han inte ska få en penni, säger Eklund. Vad som fick Dahl att brinna för just skärgårdsborna är oklart. Han var scout som ung och rörde sig mycket i skärgården i Ekenäs, där familjen hade sommarstuga. Klarare är att det är ett gediget folkloristiskt fältarbete som Dahl har gjort. Materialet består av rikligt med fotografier, dagboksanteckningar och c-kassetter med intervjuer. Man ska faktiskt vara intresserad för att orka göra det här. Jag har lyssnat på banden och det är ett otroligt tuggande när han ska försöka dra ut någon berättelse ur de här skärgårdsgubbarna. De är inte lätta att intervjua, skrattar Eklund. Man kan förstås bara spekulera i orsakerna till att Dahl inte fick mera stöd för sitt arbete. Men en orsak var säkert att de som bestämde över pengarna själva hörde till högkulturen de undrade säkert vad det här var, «bara fattiga skärgårdsbor och en självlärd fotograf?» På den här tiden förstod man sig inte på fotojournalistik inom den högre kulturen. Det var litterärt skola- Kaj Dahl motionerade flitigt och sprang bland annat maraton med kamera för Hufvudstadsbladet. Han jobbade också som mannekäng, här för kostymer.
07 Det var porträttfotografierna som är den stora behållningen i Kaj Dahls verk. Här har han fångat Ruben Isaksson på bild. de människor som ville ha litterära verk, och för dem var det okänt att man bara skrev ned vad som berättades. Efter böckerna om Nylands och Ålands skärgårdar hade Dahl tänkt ge ut en bok om Åbolands skärgård och en om Östnylands skärgård. Han hade med möda samlat materialet men fick ingen förläggare. Den om Åboland kom ut på ett litet förlag, men först tio år senare vilket innebar att många av de personer Dahl dokumenterat redan hunnit gå bort och Dahl själv hade bland annat spenderat tre år i USA. Boken var dessutom tryckt på ett sämre papper som inte gjorde de svartvita fotografierna rättvisa, texterna är mest summariska bildtexter, och recensionerna var dåliga. Dahl avled år 2003, 57 år gammal. Hans sista bok blev «Smugglare i skärgården», en bok om spritsmuggling under förbudstiden som han haft som sidoprojekt ända sedan 1970-talet. När han började intervjua gubbarna fick han höra berättelser från förbudslagstiden och märkte att det skulle bli en skild bok. Det var ett tabubelagt ämne, för smugglingen var inte slut med förbudslagen, säger Eklund. Det fanns stora pengar involverade och skärgårdsborna tyckte inte det var något fel med att trotsa myndigheterna. Tvärtom, om det hjälpte någon att till exempel bygga ett nytt hus tyckte man det var en bra sak. Text Nicklas Hägen tidskriften skärgård Temanummer pe på vinden hemma hos Dahls fru Det här är den sista generation som levde av havet innan benas en skattkammare med ma- i Helsingfors visade det sedan finsökskulturen tog över. I dag är det terial och Eklund nappade på tipset direkt. turism, serviceproduktion och markförsäljning som föder skärgården. När jag fick se materialet tänkte Jag hade läst Dahls böcker. Håkan Eklund, chefredaktör för jag att det här är ett intressant fall tidskriften Skärgård, håller som att rulla upp. bäst på att sammanställa det sista materialet till årets första num- Skärgård har Eklund sammanställt Materialet till detta nummer av mer. Det blir ett extra tjockt temanummer som uteslutande handlar utanför betald arbetstid. ensam. Det har blivit långa kvällar om Kaj Dahl. Det är mitt sätt att ge ett Idén till ett temanummer föddes när Anders Fagerlund, i arbegraf som själv jobbat mycket gra- postumt erkännande åt en fototet med en historik över Brännskärs skärgårdshemman, hittade så kan jag också. tis. Jag tänker att om han kunde, ett foto som var taget av Dahl. Up- Text Nicklas Hägen
kemiteknik Samarbete Institutionen för kemiteknik vid Åbo Akademi har inlett ett dubbelmagisterprogram med tekniska universitet i Tver som samarbetspartner. I framtiden är det möjligt att ett liknande samarbete med tekniska universitetet i St.Petersburg blir aktuellt.. Studerande från utlandet värdefulla 08 Institutionen för kemiteknik vid Åbo Akademi har inlett ett samarbete i form av ett dubbelmagisterprogram med tekniska universitetet i Tver. Ekaterina Korotkova (Katja), hemma från Tver är pilot för projektet. Att jag är här kan jag tacka min nyfikenhet för. Jag ville ta chansen att komma hit när den erbjöds. Att chansen erbjöds hör ihop med att professor i teknisk kemi och reaktionsteknik Dmitry Murzin sedan länge hållit kontakt med universitet i Tver. Hur kommer det sig att det är just med Tver samarbetet inleds med? Det finns tre egentliga vetenskapscentra i Ryssland. De är St. Petersburg, Moskva och Novosibirsk. Tver känner jag till genom professor Esfir Sulman som har mycket kompetenta studerande. För den som inte åkt på järnvägen Helsingfors St. Petersburg Moskva kan här Ekaterina korotkova och Dmitry Murzin har öppnat Åbo Akademis kontakt till tekniska universitetet i Tver.
inflikas att tåget stannar i Tver någon timme innan det når Moskva. Staden har cirka en halv miljon invånare och har flera universitet. Murzin beskriver staden ändå som perifär i Ryssland, åtminstone vad gäller vetenskapliga sammanhang. Varifrån kommer incentivet till att etablera detta dubbelmagisterprogram? Faktum är att vi har färre sökande till utbildningarna jämfört med tidigare. Och det är synd eftersom vi har en enormt bra infrastruktur, toppklass på personalen och det är beklagligt att den kapaciteten inte används fullt ut, säger Murzin. Som bäst har tio studerande inlett studierna i dubbelmagisterprogrammet i Tver. Inom något år kommer de att dyka upp i Åbo. Programmet förutsätter 60 studiepoäng i Tver och 60 studiepoäng vid Åbo Akademi. Jag vill poängtera att det här samarbetet är ett resultat av hela institutionens arbete tillsammans med tekniska universitetet i Tver, och också en yttring av hela Åbo Akademis vilja. Man hör mycket om ryska studenters kompetens i vetenskapliga ämnen. Till exempel att Silicon Valley importerar en massa ryska matematiker. Vad beror den kompetensen på? Det finns förstås väldigt många ryska studerande att välja bland. Men de ryska studerande vi kommer att få in har en mycket bra grundkompetens i matematik, fysik och kemi. Det beror på att de har många obligatoriska kurser och på att konkurrensen är hård. Kommer trafiken att gå åt båda hållen, det vill säga kommer studerande från Åbo Akademi att studera i Tver? Sannolikt inte. Men i princip är det förstås möjligt. Problemet för de flesta studeranden på akademin är dock att de inte kan ryska tillräckligt bra för att studera ett tekniskt ämne i Tver. Det är samtidigt också en stötesten för ryska studerande att ta sig utomlands. Kvaliteten på undervisningen i engelska är inte alltid på den högsta möjliga nivå. De ryska studerandena från Tver som får en internationell utbildning kommer att vara en nästan försvinnande liten minoritet, för från tekniska universitet i Tver utexamineras årligen cirka 1000 magistrar. Att vara en av de tio som har internationell erfarenhet kommer inte precis att vara någon nackdel. Vad får Åbo Akademi ut av ta in ryska studerande? Det gäller förstås varje studerande, men det är kanske lättare att få syn på i utländska studerande, nämligen att var och en för något nytt med sig som vi annars skulle gå miste om. Dessutom kommer våra resurser till användning och vi får värdefull kompetens och viktiga kontakter. Hur ser framtiden ut för samarbete med Ryssland? Det finns en möjlighet att tekniska universitet i St. Petersburg vill inleda ett liknande samarbete med Åbo Akademi som vi byggt upp med Tver. Ekaterina Korotkova, vilket ämne forskar du i? Jag håller på att doktorera i trä- och papperskemi. Vad har du fått ut av tiden i Åbo? Förutom den fina erfarenheten och utbildningen växer jag ju som människa, helt enkelt för att jag måste leva utomlands. Sedan får man ju syn på en massa nya möjligheter som man annars inte skulle ha upptäckt. Och alla internationella kontakter som man får genom att umgås med studerande och forskare från olika länder. text & foto marcus prest 09
forskning westermarck Edward Westermarck var en av Finlands mest kända vetenskapare genom tiderna. Westermarck-gruppen vid Åbo Akademi har kommit till en punkt då publicerandet av en bok är aktuellt. Perspektiv på evolutionstänkandet 10 Westermarck-gruppen vid Åbo Akademi körde igång i början av 2009 och ligger nu i ett skede där man förbereder en bok med texter som hör ihop med Edvard Westermarck och tankar kring evolutionen. Till gruppen hör Olli Lagerspetz, Kirsti Suolinna, Juhani Ihanus, Ullica Segerstråle, Hannes Nykänen, Camilla Kronqvist, Antti Lepistö, Jan Antfolk, Ylva Gustafsson och Otto Pipatti. Gruppen samlas vid ämnet filosofi vid Åbo Akademi, men det ingår även sociologer, psykologer och historiker. Några har ett stipendium via projektet och några har finansiering från annat håll. Westermarck-gruppens pengar kommer från KO- NE-stiftelsen vars satsning innehåller flera projekt som belyst olika evolutionsaspekter på människan. Det är lätt hänt att man med hjälp av biologin hittar på lagar om hur människan beter sig och ur dem vill forma moraliska regler, säger Olli Lagerspetz. Det som vår grupp kan ge är ett filosofiskt och idéhistoriskt perspektiv på vad man under olika perioder gjort av idéer om evolutionen. Man kopplar ofta ihop idéer om evolution med ett högerdrivet perspektiv på samhället, men det har inte alltid varit så. Ett exempel är idén om naturlig konkurrens. Både Edward Westermarck och Charles Darwin behandlade konkurrensidén men samtidigt visade de också på en idé om naturlig sympati mellan olika individer. Av någon anledning har fokuset ändå nästan uteslutande legat på konkurrens medan man ignorerat dess motsats, idén om en lika omfattande sympati, som enligt samma upphovsmän är lika naturlig. En annan sak som är bra att komma ihåg är att man diskuterat evolutionsetik i mer än 100 år. När man tror att man kommit fram till något nytt visar det sig ofta att någon redan sagt det. Om man frågar sig vad humaniora behövs till i dagens samhälle kommer man att få många olika svar, en del av dem kontradiktoriska, säger Olli Lagerspetz. Det är förståeligt, då fältet är så stort. Ett svar han själv ger: Samhället och vi själva måste ha kunskap om vår bakgrund och någon form av förståelse av vårt förflutna, och att belysa detta är en av humanvetenskapernas uppgifter. Jag skulle våga påstå att stora segment i det politiska och sociala livet saknar historiska perspektiv på de idéer som är i rörelse just nu. Olli Lagerspetz går in på diskussionen om biologi, kultur och moral. Vad innebär det att säga att något är baserat på biologi? För det första är "biologi" inte ett väldigt klart begrepp när man undersöker det närmare. Och sedan är det inte heller klart vad man gör när man säger att något baserar sig på något annat. Om man till exempel tänker sig att moral är baserad på biologi: Man vet inte vad det är man säger om man inte har klart för
11 Westermarck-gruppen: olli Lagerspetz, Kirsti Suolinna, Juhani Ihanus, Ullica Segerstråle, Hannes Nykänen, Camilla Kronqvist, Antti Lepistö, Jan Antfolk, Ylva Gustavsson och Otto Pipatti. På bilden även Niina Timosaari och Julia Dahlberg som närvarade vid workshopen för att presentera sin forskning. sig vad begreppen betyder. Vad betyder moral? Och vad betyder biologi? Reder man inte ut begreppen är det sannolikt att man gör någon form av politiskt uttalande snarare än att man framlägger ett vetenskapligt resultat. Alla som tittar seriöst på "kultur" och "biologi" är överens om att vad som uppfattas som det ena eller andra beror på vilken kultur man undersöker. Och trots att grundtesen är att biologin formar kulturen har det visat sig att kulturen också påverkar biologin. Och då man börjar fråga sig vad moral är för något hamnar man i en typisk filosofisk fråga som man inte så där bara svarar på. Det är i år 150 år sedan Westermarck föddes. Han hör till Finlands internationellt mest kända och inflytelserika vetenskapsidkare genom tiderna. Jubileumsåret har markerats av olika evenemang. I Åbo ordnades ett småskaligt symposium. Vid den nyligen avslutade workshopen planerades kapitlen till en egen bok med texter om Westermarck. Edward Westermarck Day i London i december ifjol var en rolig händelse. Man avtäckte en officiell plakett på platsen där Westermarck hade bott, idag huvudbyggnaden av The University of London. Av finländare har bara Sibelius hittills hedrats med en plakett i London. Lagerspetz höll ett föredrag om Westermarcks tid vid Åbo Akademi. Den finländske ambassadören, Åbo Akademis kansler, rektorn vid The University of London och alla möjliga andra höjdare var närvarande. Anförandena visade att det finns ett intresse i Westermarck bland moderna antropologer. De anföranden som hölls där kommer att publiceras i en bok hos ett brittiskt förlag. text & Foto Marcus prest
planering evaluering Transparent, samverkande och förbättrande. Det är ledorden för utbildningsutvärderingen. Utbildningsevaluerare ger inga fällande domar 12 Att få evaluera utbildningar och syssla med pedagogik känns som att igen få komma hem, säger Ann-Sofie Smeds-Nylund. Att som en utbildningsinstitution bli evaluerad och auditerad är ofta en ganska spännande och nervös sak för olika utbildningar. Och efter debatten om både PISA och svenskspråkiga skolelevers prestationer, ropas det nu allt oftare på oberoende utvärderingar av olika sorts utbildningar. Rådet för utbildningsutvärdering och dess sekretariat är en institution mitt i hetluften. Och där blev vid årsskiftet PeM Ann-Sofie Smeds-Nylund ny svenskspråkig chefsplanerare. Vi ser utbildningsutvärdering som en utvecklande verksamhet och sysslar till exempel inte med naming-and-shaming. De vi gör, gör vi öppet och genomskinligt, i samverkan med alla involverade parter och med ett stort öra för att höra vad de själva anser och tänker. En bra evaluering ska titta bakåt och rikta sig framåt och alltså förbättra, visa på god praxis och göra någonting gott helt enkelt, säger Smeds- Nylund. Som att komma hem Efter att bland annat ha varit rektor på SÖFF, Svenska Österbottens folkakademi och de senaste åren ha utvecklat äldreomsorgen i Öster-
botten, är hon nöjd med att ur ett nytt perspektiv igen få syssla med utbildningsfrågor. Hennes arbetsplats finns i Jyväskylä, men hon har också ett arbetsrum på Pedagogiska fakulteten vid ÅA i Vasa. Att få evaluera utbildningar och syssla med pedagogik känns som att igen få komma hem. Utbildning och den fria bildningen är något jag fortfarande brinner för och vill utveckla. Rådet för utbildningsutvärdering med dess sekretariat som har nio anställda, finns vid Jyväskylä universitet men är en fristående och obunden institution för utvärdering av olika utbildningar i landet. De flesta evalueringarna beställs av undervisningsministeriet i samband med olika pågående utredningar, utvecklingsprojekt och lagändringar inom utbildningen. Tillsammans med min svenskspråkiga kollega är vi med i alla evalueringar och har då hand om den svenska delen av rapporterna. Många utbildningsfrågor och problem är de samma på svenskt och finskt håll och de handlar ofta mer om till exempel stad och landsbygd, stora och små orter, avstånd och tillgänglighet än om språket. Men visst finns det också finlandssvenska särdrag och specialförhållanden som måste tas i beaktande, påpekar Smeds-Nylund. Svenska som ämbetsspråk i farozonen Rådet har hittills publicerat nästan 70 rapporter och ger årligen ut ett antal nya utvärderingar. Nyligen utkom en utvärdering över ungdomars färdigheter för högskolestudier gjord ur ett högskoleperspektiv. Om finskspråkiga elever inte börjar lära sig mer och bättre svenska, finns det en uppenbar risk för att vi inom kort förlorar svenskan som ämbetsspråk i Finland. Men också de matematiska grundfärdigheterna behöver stärkas. Samtidigt tycks eleverna numera lära sig och kunna engelska mycket bra. Andra utvärderingar i år handlar om den grundläggande konstundervisningen, om den fria utbildningen vid till exempel arbetar- och medborgarinstitut och om invandrarutbildningen. En utvärdering om förskolan och småbarnsfostran som berör ÅA:s barnträdgårdslärarutbildning i Jakobstad ska också genomföras redan i vår. I dagarna har Ann-Sofie Smeds-Nylund varit med och startat upp en syntesutvärdering av den svenska utbildningen överlag Vi samarbetar ofta med andra utvärderingsorgan i landet såsom Rådet för utvärdering av högskolorna och utbildningsstyrelsens dito. Men vi ser mer på strukturer och helheter medan andra igen ser mer på resultat. I våra rapporter kan vi också vara kritiska och öppet komma fram med också rätt känsliga saker. Positivt på svenska Smeds-Nylund är positivt överraskad av hur öppet och mångsidigt evalueringsarbetet går till och att det verkligen inte handlar om en fördömande verksamhet von oben. Hon trivs också därför bra i sitt nya arbete som chefsplanerare. I Jyväskylä är man dessutom mycket positivt inställd till det finlandssvenska i allmänhet och de flesta vill alltid tala svenska med mig då de får chansen. Så det här med att pendla mellan Vasa och Jyväskylä är nog inget problem. Tvärtom. Text & Foto Ari nykvist NoterAT Kåren ger ut handbok Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) har utgett en ny publikation, Handbok för förtroendevalda -studentrepresentantens guide till Åbo Akademis förvaltning. Handboken riktar sig i första hand till de förtroendevalda studentrepresentanterna i Åbo Akademis förvaltningsorgan. Syftet med boken är att klargöra Åbo Akademis förvaltning, belysa mötesprocedurerna och de ekonomiska rutinerna, de vanligaste ärendena och de förväntningar som studentkåren och universitetet har på de kollegiala förvaltningsorganens medlemmar. Studenterna har en viktig roll i beslutsfattandet och ärendenas beredning vid Åbo Akademi. De påverkar beslut på alla nivåer i förvaltningen från beredande arbetsgrupper ända upp till den högsta ledningen och vid sidan om sina studier deltar i universitetets utveckling. Studentrepresentanter förmedlar också information om ärenden under beredning och om fattade beslut till de andra studerandena. ÅAS hoppas att med denna handbok stöda och uppmuntra studentrepresentanterna i sitt viktiga uppdrag och skapa en grund för aktivt deltagande. Samtidigt vill ÅAS på detta sätt uppmärksamma det kommande akademivalet i höst, där de tre kategorierna vid universitetet professorer, övriga anställda och studenter väljer sina representanter till Åbo Akademis institutionsråd och universitetskollegium för en ny mandatperiod. Boken baserar sig på de lagar, stadgar och instruktioner som utgör ramverket för universitetens verksamhet och har formats under diskussioner med både universitetets och studentkårens experter. Handboken finns till påseende elektroniskt på: http://issuu.com/bullen/ docs/handbok_for_fortroendevalda_2012. 13
INTERVJU studentpräst Nya studentprästen gärna med på fester och sitsar. Öppen för samtal om allt 14 Sedan årsskiftet har Vasa svenska församling en ny studentpräst i sina rullor. Det är Tia-Maria Nord som till hälften arbetar som församlingspastor och till hälften som studentpräst för ÅA, Hanken, Novia och andra svenskspråkiga utbildningar i Vasa. Tia-Maria prästvigdes i oktober i fjol och började genast i november som församlingspastor i Vasa. Eftersom jag bara för drygt 5 månader sedan själv var studerande vid Helsingfors universitet, känner jag rätt bra till hur och på vilka villkor studielivet idag fungerar och vilka frågor och problem studerande tampas med. Med min livserfarenhet är ingen och ingenting främmande eller konstigt om man vill prata med mig. Jag ger en sorts gratis terapi där en extra dimension uppåt ingår, säger Tia-Maria. Men samtidigt inser hon de skilda uppgifter hon och till exempel en ungdomspsykolog har. Tia-Maria har inget emot att tillsammans med den som vill prata med henne också fundera på andra lösningar och personer som kan hjälpa. För några år sedan sökte jag mig själv till en studentpräst i Helsingfors då jag kände mig utbränd och fick hjälp. Sedan gick jag i terapi i tre år, så jag vet hur det går till. Idag är många studerande osäkra och otrygga inför sin framtid och känner en press på att snabbt bli färdiga. Och om jag kan öppna knutar och få studerande att våga prata om sådana saker med mig, har jag lyckats. Det är alltså kyrkan som ska närma sig unga såsom studerande och inte tvärtom, anser Tia-Maria. Hon kan ändå förstå om en del unga och i synnerhet lite äldre personer i Österbotten har svårt med en finsk kvinnlig präst från Helsingfors. Hon har en rikssvensk man, har bott och studerat i Uppsala och talar idag flytande svenska trots sin helfinska bakgrund i övrigt. Jag är positivt överraskad av hur fint jag hittills har blivit mottagen här i svenska Österbotten och speciellt min man njuter av att äntligen få bli förstådd på svenska i affärer och med olika myndigheter. Det var nog Gud som ville att vi skulle komma hit för här är allt lugnare, tryggare och mer kristet än i Helsingfors. Hon själv ser inga motsättningar mellan religion och vetenskap, utan tycker båda behövs och båda kan svara på olika saker och frågor ur olika synvinklar. Just den som tvivlar eller som vill diskutera om det till exempel finns empiriska bevis och hårddata på att Gud existerar och att Jesus verkligen älskar just dig, ja just sådana studerande träffar hon gärna. På Facebook och campus Den nya studentprästen bekantar sig som bäst med både sina skolor och studerande bland annat genom samarbete och träffar med studentkårerna och Studentmissionen. Hon deltar gärna i olika tillställningar såsom årsfester, sitsar och andra evenemang. På ÅA i Vasa kan hon vid behov träffa studerande för enskilda samtal i Havtornen, men också i hennes arbetsrum på Skolhusgatan 26 eller på vilket café som helst i stan. Kyrkan och församlingen ska Jag är positivt överraskad av hur fint jag hittills blivit mottagen här i svenska Österbotten, säger Tia Maria Nord. synas också i skolor och på universitet och nu kan jag minst två dagar i veckan besöka utbildningarna i Vasa och erbjuda den hjälp och det stöd studerande önskar och behöver. Vem som helst får när som helst kontakta mig via e-post, ringa mig, söka upp mig här på ÅA eller på kansliet eller ta kontakt med mig på Facebook, understryker Tia-Maria Nord. Nya studentprästen Tia-Maria Nords e-postadress är tia-maria. nord@evl.fi och hennes telefonnummer 06 3261 327 och 044 4808 327. På Facebook är hon Studentprästen i Vasa. TEXT & foto Ari Nykvist
jubileum brahe djäknar Åbo Akademis manskör Brahe Djäknar fyller 75 år i år och firar med besked. Före adventskonserterna i Åbo domkyrka och Lappfjärds kyrka, ska kören bland annat på en två veckor lång turné till Japan i augusti. Djäknarna firar Kören fyller 75 år bara en gång så vi passar på att fira ordentligt. Om vi inte gör en resa till Japan nu så kommer den aldrig att bli av, säger jubileumskommitténs ordförande Kaj Wallenius. Men det blir inte billigt. Budgeten för resan till Japan är 108 000 euro och hela jubileumsårets budget uppgår till 180 000 euro, säger Brahe Djäknars styrelseordförande Johnny Nykvist. Jubileumsåret började planeras redan hösten 2010, vilket märks på vårens späckade program. Höjdpunkterna är ett skivsläpp den 20 april och själva jubileumsdagen den 12 maj. Kören uruppför då tre beställningsverk som komponerats av körens tre nu levande dirigenter Ulf Långbacka, Heikki Seppänen och Martin Segerstråle och ackompanjeras visuellt av ett bildspel. Det är en tematisk svit som har floden som tema. Det blir en audiovisuell performans som också innehåller annan rekvisita, men den får förbli en överraskning, säger Wallenius. Till jubileumsdagen kommer det att finnas nya BD-slipsar och -manschettknappar tillgängliga för beställning. På banketten kommer man också till exempel att dricka ur egna för ändamålet beställda snapsglas. Jubileumskonserten är öppen för publik och vi hoppas och tror att konserthuset blir slutsålt. Efter det ordnar vi en bankett för nya och gamla medlemmar och vi räk- Johnny Nykvist och Kaj Wallenius med BD:s matrikel. nar med mellan 350 och 400 deltagare. Roligt blir det och mycket ska vi sjunga, säger Wallenius. Vi har beställt ett nytt sångblad till banketten så vi har mycket att traggla igenom, säger Nykvist. Kören har genom åren bibehållit sin popularitet, delvis antagligen tack vare den sociala verksamhet som ordnas också utöver det musikaliska. Kören har också levt, och överlevt, med sina medlemmar. På 70-talet var det till exempel många som inte uppskattade att man uppträdde i frack för att det ansågs elitistiskt. Nu är det igen mera naturligt, säger Kaj Wallenius, som själv varit med i kören 25 år. Jag har sett allt möjligt men vissa traditioner, som julkonserter och -fester, har inte ändrat på 25 år. Johnny Nykvist sjöng in 2008. Jag blev övertalad av mina vänner, då många av dem sjöng i BD. Att gå med var nog bland det bästa jag gjort under min studietid. Text & foto Nicklas Hägen Program Vårens jubileumsaktiviteter En utställning på Sibeliusmuseum har redan inletts och pågår till 28.5. 14.4 Konsert i Sigurd Snåresalen i Ekenäs kl. 18.00. Inträde 10/5 euro. 20.4 Skivsläpp i Sibeliusmuseum kl. 13.00. Lätt servering och musikunderhållning. 1.5 Valborgsmässoafton. Traditionell konsert på Vårdberget. 4.5 Kvartettävling på Sibeliusmuseum kl.17.00. Tjuvstart på jubileumsveckan. 5.5 Åbo universitets kör (TYY:n kuoro) fyller 25 år och BD deltar i firandet. Jubileumsveckan: 8.5 Ny historik och ny matrikel offentliggörs i Sibeliusmuseum kl. 13. 10.5 Filmförevisning på Sibeliusmuseum kl. 18.00. Carl Orffs film Carmina Burana. Filmades för tv av BD och Flora 1964. 11.5 Hans Lindgren, director musices vid Linköpings universitet, föreläser om studentkörssamarbete i Norden. Brahe-auditoriet kl. 17.00. Efter föreläsningen uppvaktar kören forna djäknar på gravgården. 12.5 Jubileumsdagen. Inleds med solenn akt i Åbo konserthus klockan 14.00. Därefter en jubileumskonsert kl. 16.00, som avslutas med den stora jubileumskören. Efter konserten blir det bankett på Brankis, Frivilliga brandkårens hus på Eriksgatan, som avslutas med nachspiel på Submarina, hotell Radisson Blu Marina Palace. 13.5 Sillfrukost på Svenska klubben. 15
tävling ict showroom ICT Showroom erbjuder studerande chansen att få sina idéers potential bedömd av representanter från näringslivet. Teknikens dag i rampljuset 16 ICT Showroom och ICT Kampus 2012 samlar teknikintresserade från Åbo Akademi, Åbo universitet och Åbo yrkeshögskola. Där ställer studerande ut projektarbeten och får samtidigt möjlighet att träffa representanter från företag. Akademilektor Jerker Björkqvist berättar att idén att ordna en utställning med studenternas projektarbeten först startade vid ÅA. Idén till ICT Showroom föddes i samband med en projektkurs där studenterna ska programmera. Motivationen var låg och vi fick idén att ordna en slututställning för att få bättre fart och få studenterna att göra sina projekt klara, säger Björkqvist. Björkqvist tog upp idén med Åbo universitet och Åbo yrkeshögskola som gärna hakade på och med det blev evenemanget gemensamt för hela ICT-huset. I år fanns 46 projekt utställda, varav 12 är gjorda vid Åbo Akademi. Utställningen är också en tävling. Vi bjuder in en jury från företagsvärlden som bedömer projekten i stället för lärarna, säger Björkqvist. Han säger att de valt att bjuda in juryn utifrån för att få mera innovationskultur i tävlingen. Juryn bedömer potentialen i det som utvecklats under kursen. Ett par projekt från tidigare mässor har också faktiskt varit så pass bra att de tagit fart och utvecklats till delar i koncept som används i produkter. Samtidigt är projektkursen och utställningen en chans för studerande att testa sina vingar utan onödiga risker. Ute i arbetslivet kan det bli en dyr historia att under ett års tid utveckla en produkt som sist och slutligen inte fungerar, men i samband med kursen kan studerande testa sina idéer utan onödiga risker. Det här märks bland annat på att många väljer att utveckla olika datorspel under kursen. Vi har upplevt en hype inom spelindustrin i Finland. Spel är trots det svårt att utveckla framgångsrikt. Man behöver hitta det lilla extra som gör spelet bättre än alla andra, säger Björkqvist. Studerande och arbetsgivare möts Samtidigt med ICT Showroom pågår också ICT Kampus mässan. ICT Kampus är en möjlighet för arbetsgivare och studerande att mötas. Det kan leda till sommarjobbserbjudanden eller graduuppdrag. I år har vi tolv arbetsgivare på plats, berättar Jan Kraufvelin från Arbetsforum. Trots att tillställningen inte leder till något konkret uppdrag för de flesta studerande som deltar i ICT Kampus så tror Kraufvelin att det åtminstone väcker intresse hos studerande. De får en glimt av de möjligheter som finns efter examen. Team Chilly Framework från Åbo Akademi kammade hem första pris i årets ICT Showroom med sitt spelutvecklingsverktyg. Akademin segrade igen I år tog Team Chilly Framework från Åbo Akademi hem första pris i ICT Showroom. De har utvecklat ett spelutvecklingsverktyg med öppen källkod som gör att vem som helst kan skapa egna spel. Priset får bästa presentation gick till ÅA projektet Histoglobe och priset för bästa business applikationen vanns av laget Trackomatic. Andreas Andersson som deltar i mässan tillsammans med resten av laget bakom programmet IRL-Adventures tycker att mässan ger lite extra till arbetet. IRL- Adwentures är ett äventyrsspel som utspelar sig i verkligheten, men kan också användas för att till exempel märka ut sevärdheter på en digital turistkarta. Man får se intresset för det man jobbat med länge och se vad andra har skapat, säger Andersson. Med årets vinst i ICT-Showroom har Åbo Akademi kammat hem vinsten tre år i rad. text & foto roger norrgård
Forskning & innovationer PÅMINNELSE: How to write a competitive proposal utbildning den 17.4.2012 kl. 9-17 Åbo Akademi och Åbo universitet ordnar en gemensam utbildning under rubriken Writing competitive proposal for EU FP7 med föreläsare från Innomedica den 17.4.2012 kl. 9-17 i seminarierum 235, Educarium. Tjugo deltagare från ÅA ryms med i utbildningen, anmälningar görs via ÅA:s personalutbildningskatalog senast den 12 april 2012. Utbildningen är gratis för deltagare från Åbo Akademi. FA:s aprilutlysning 2012 Observera den avvikande deadline för FA:s aprilutlysning (den 25 april 2012 kl. 16.15) som inte är månadens sista fredag, utan en onsdag. ÅA:s förbindelseperson i FA-ansökningarna är fortsättningsvis den egna institutionens prefekt, likväl har koefficienterna för effektiv arbetstid (92%), lönebikostnaderna (52%) eller allmänna kostnader (76% för FO1 och FO2, 80% för FO3) inte ändrats från den senaste FA-utlysningen. Årets septemberutlysning kommer enligt preliminära uppgifter att stänga den 26.9.2012. Tekes andra ansökningstid, juni 2012 Tekes har öppnat sin andra ansökningstid för 2012, med deadline den 11 juni 2012. Projekt kan sökas både från Strategiska forskningsöppningar och Ny kunskap och affärsverksamhet. Ansökningarna till Ny kunskap och affärsverksamhet måste beredas i samråd med innovationskoordinatorn. För Strategiska forskningsöppningar kan ansökningar i juni lämnas in till följande teman: Arktisk verksamhetsmiljö och dess möjligheter (Tekes strategiområde Naturresurser och hållbar ekonomi). Öppen data, analytik och algoritmer (Tekes strategiområde Digitaliseringen som förnyare av service och produktion). Snabbt utvecklande i innovationsverksamhet (Tekes strategiområde Affärsverksamhet i globala värdenätverk). Tiina Heinistö NYA PUBLIKATIONER Westerlund, Kasper (red.): Färjefart. Historiska och etnologiska perspektiv på färjetrafiken mellan Finland och Sverige, Meddelanden från Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi nr 33. ISBN 978-952- 12-2568-0, 171 s. 30,00. Beställningar: sjohistoriska@abo.fi. REKREATION & motion PERSONALENS MOTIONSKAM- PANJ MARS APRIL 2012 Vi är nu ungefär halvvägs in i kampanjen. Med andra ord finns det ännu massor av tid att samla poäng. Vårens tycks komma ganska tidigt i år så ut i vårvädret och motionera nu bara! BRAHELOPPET Vårens stora happening Braheloppet närmar sig. Söndagen den 22 april kl. 12.00 går startskottet i Tomasparken. Motionsklassens rutt är 5,5 km och tävlingsklassernas är 9,0 km. Mera info på ÅIFK:s hemsida. Billigare om man anmäler sig senast den 13 april! ÅBO-PERSONALENS SPorT- OCH REKREATIONSDAG Vårens sport- och rekreationsdag för Åbo-personalen blir i Nådendal den 8 maj. Bland annat cykling dit, olika sport- och kulturella aktiviteter i Nådendal. Närmar info på kommande på webben, där man sedan också skall anmäla sig. FOTBOLL ÅA kommer i år igen att anmäla ett lag till Kuntoliiga, som spelas på Kuppis 5:s och Parkkis konstgräsplaner. Alla, som vill delta i ÅA:s lag skall anmäla sig till idrottskansliet. Matcherna är maj september. SALIBANDY (Isaskar) ÅA-turnering i KiloSport lördagen den 14 april kl. 11.00 framåt. Både dam- och herrturnering arrangeras. Anmälningar till idrottskansliet senast den 5 april kl. 15.00. RINKFOTBOLL (Isaskar) ÅA-Turnering i Parkki den 27 28 april. Anmälningar senast den 20 april kl. 15.00 till idrottskansliet. MfÅA våren 2012 Nr Utkommer Deadline 7 20.4 13.4 8 7.5 27.4 9 25.5 16.5 10 8.6 1.6 17
VECKans Skribent PETER SIEGFRIDS En orsak till att Macintosh blev en så fantastisk maskin var, enligt Steve Jobs, att den byggdes av ett team av musiker, poeter, konstnärer, zoologer och historiker som också råkade vara världens bästa datateknologer. Finns det orsak att omvärdera en alltför trångsynt uppfattning om humaniora som en olönsam investering? 18 Humana innovationer Det var en kall och klar dag i april och klockan slog tretton. Redan första meningen i 1984 antyder att tiden är ur led. Lyckligtvis har Orwells värsta farhågor, när romanen skrevs under kalla krigets inledningsskede, aldrig förverkligats fullt ut. Vår tids effektivitets- och produktivitetskrav med all pådyvlad byråkratisk rekvisita ( Reportronic kunde vara hämtat direkt ur den orwellianska terminologin) kringskär dock effektivt utrymmet för den eventuella själen i arbetslivet vid universiteten.men det här ska inte handla i huvudsak om 1984 utan om tankar väckta av en bok i en helt annan genre: Walter Isaacsons tegelstensbiografi om visionären och grundaren av Apple, Steve Jobs (1955 2011). Fram stiger bilden av en alltför ofta genuint osympatisk, men däremellan oemotståndligt karismatisk innovatör och showman. En man som tidigt uppfattar sig själv som predestinerad för ett högre mål och för att sätta sitt eget fotavtryck i universum. En ambition som kan tyckas övermodig och förmäten, men historien visar att han fick rätt. D et första man slås av i inledningskapitlen till Isaacsons biografi, är dock det osannolika i att denna ovårdade college dropout kom att spela en absolut nyckelroll i Apple, som nu fyra år i rad har toppat Fortune Magazines rankning över världens mest beundrade och betrodda företag. Som Steve Jobs själv förklarade sin sex månader korta studiekarriär vid Reed College: Jag hade ingen aning om vad jag ville göra av mitt liv eller på vilket sätt collegestudier skulle kunna hjälpa mig att komma på det. Säkert inte en obekant känsla för många unga som idag funderar över sitt studieval. För 17-åringen Jobs vidtog istället ett engagerat sökande efter inre upplysning på annat håll. Livet igenom såg han sig själv som en del av den motkultur som steg fram med hippierörelsen i slutet av 60-talet. Influenser bland andra var följaktligen Bob Dylan (Jobs hade en stor samling piratkopierade(!) Dylanbootlegs), Beatles, LSD, Bauhausrörelsen, diverse Zenbuddhistisk litteratur men också Platon, Shakespeare och Dylan Thomas hade sin plats vid sidan om den tidens teknologiska hacker-litteratur. Ur denna mix av popkultur, andligt sökande och uppväxten mitt i den spirande teknologiska revolution som höll på att ta form i Silicon Valley, uppstod en livssyn som med kompromisslös självklarhet balanserade på gränslinjen mellan humaniora och teknologi.
Technology alone is not enough. It s technology married with liberal arts, married with humanities, that yields the results that make our hearts sing. Om Dylan och The Beatles har han senare sagt: De fortsatte att utvecklas, hållas i rörelse, förädla sin konst. Det är något jag alltid själv eftersträvat att hålla mig i rörelse. Annars, som Dylan säger, if you're not busy being born, you're busy dying. Inflytandet från Bauhaus och framförallt Zen-filosofin syns i den minimalistiska estetik och intensiva fokusering på detaljer som tidigt blev en del av Apples varumärke. Jobs drev ibland sin jakt på det fullkomliga bortom vett och sans: bland 2 000 beige nyanser i Pantones färgkarta fanns ingen som han kände att var den rätta för skalet till Apple II, det nystartade företagets första kommersiella framgång (1977). En ny färg beställdes till högt pris. I The Beatles såg han för övrigt också sin modell för företagande: De var fyra killar som höll varandras negativa tendenser under kontroll, de balanserade upp varann. Och helheten blev större än summan av delarna. Stora framsteg inom företag görs aldrig av en person, de görs i team. Apple, som fick sin början i Steve Jobs garage, hade heller aldrig blivit av utan vänskapen med nörden, elektronikgeniet och senare Harvard-dropouten Steven Wozniak, som huvudsakligen stod för den teknologiska briljansen. Med ett startkapital på 1 300 dollar grundade de Apple Computer, den första april 1976. Trots helt olika personligheter blev de tillsammans ett oslagbart kreativt team det är inte förvånande att de har kallats den digitala revolutionens Lennon- McCartney. Vägen till toppen var ingalunda spikrak. 1983 såldes IBM:s persondator och kloner av denna plötsligt i 1,3 miljoner exemplar medan försäljningen av Apple II:an stannade på 420 000. Steve Jobs förklarar krig mot IBM:s påstådda monopolisering av persondatormarknaden. Hans syn på sig själv och Apple som rebeller och motkulturens pirater, kommer tydligast fram under lanseringen av Apples kraftigt försenade motvapen den legendariska Macintosh fågelholken. I ett drag av ren genialitet utnyttjar reklambyrån lanseringsåret 1984 i en 60 sekunder lång TV-reklam direkt baserad på George Orwells dystopiska framtidsepos. Mer än 96 miljoner människor som den 22 januari 1984 följde med Super Bowl, får utan förvarning bevittna en vitklädd kvinnlig atlet (Apple) som bärande på en höjd slägga och med sanningspolisen tätt i hälarna löper genom en industrilokal fylld av apatiska individer. Hon svingar iväg släggan och den enorma tv-skärmen, där Big Brother (IBM) mässar för sina hjärntvättade undersåtar, exploderar i ett intensivt ljussken. Reklamen blev snabbt kultförklarad och gav Apple en koppling till den cyberpunkkultur Steve Jobs gärna ville framstå som en del av. Den flerfaldigt prisbelönade TV-reklamen 1984, som visades bara en gång, betraktas som en milstolpe inom modern VECK- ANS SKRI- BENT ÄR Peter Siegfrids, planerare vid Kommunikationsenheten vid Åbo Akademi. visuell kommunikation (även om de flesta som såg den uppfattade fienden som Microsoft istället för avsedda IBM). Apples väg framåt fortsatte i många krokar, men Steve Jobs ursprungliga övertygelse om att elegans och väl genomtänkt design är lika viktigt som tekniska lösningar har visat sig vara ett framgångsrecept.men bortsett från att berättelsen om Steve Jobs och Apple är en fascinerande framgångssaga, vad har den för relevans i Åbo Akademis tidning? Jag är inte helt säker jag blev bara ombedd att skriva om något som för tillfället intresserar mig. Ändå kan man inte låta bli att dra paraleller till den pågående diskussionen om humanioras roll i ett kärvt ekonomiskt klimat. Bygger en ökad tonvikt på högteknologi och ekonomiska vetenskaper en ljusare framtid? Sedan den första ipoden introducerades 2001 har Apple släppt en lång rad succéprodukter som radikalt förändrat vårt sätt att hantera digitala medier. I mars 2011, under lanseringen av ipad 2, sammanfattade en svårt sjuk Steve Jobs det holistiska synsätt som har burit honom själv och Apple ända sedan starten. Budskapet går bäst hem på originalspråket: Technology alone is not enough. It s technology married with liberal arts, married with humanities, that yields the results that make our hearts sing. 19