1(18) 1 Polisiär synlighet Medborgarnas känsla av trygghet förstärks i takt med att Polisens synlighet ökar. Många människor ser en fotpatrullerande Polis som en garant för att det råder lugn i närområdet. Under 2015/16 skall lokalpolisen i Landskrona fortsätta att arbeta med synlighet och uppsökande verksamhet på banker, skolor och i butiker. Landskronaborna ska känna sig trygga när de vistas ute i sin stad Den upplevda tryggheten ska bibehållas till förmån för allehanda publika engagemang och aktiviteter i Landskrona. Att minska antalet polisanmälda fall av våld i offentlig miljö, jämfört med samma period föregående år. Bibehållen polisiär synlighet i Landskrona stad genom att ha uniformerad personal i yttre tjänst hela dygnet, med särskilt fokus på de tidpunkter kvällar och helgkvällar/nätter då den upplevda otryggheten och risken att utsättas för brott är som störst. Fotpatrullering skall eftersträvas och vidareutvecklas i den mening att det skall bedrivas kontinuerligt och som en naturlig del i den dagliga verksamheten när tillfälle ges. Fortsatt synlighet och samverkan i sammanhang som till exempel "Citysamverkan, "Landskrona dagen" och andra aktiviteter som arrangeras i centrum samt besök i t.ex. butiker och banker i samband med fotpatrullering. Polisens volontärer kommer även i fortsättningen att verka brottsförebyggande och trygghetsskapande i dessa sammanhang. Trafikkontroller på tider och platser som, utöver kontrollens primära syfte, även bidrar till att den polisiära synligheten ökar. Polisområdets och Polismyndighetens gemensamma resurser, till exempel rytteri, piket, ordningsgrupp och trafikavdelning ska i mån av möjlighet bidra till den polisiära synligheten i Landskrona. Trygghetsmätningen andelen som känner sig trygga ute på kvällen andelen som avstått från en aktivitet på grund av upplevd otrygghet. Statistik antalet polisanmälda fall av misshandel utomhus, butiksrån och personrån utomhus.
2(18) 2 Planarbetet Översiktsplaner och detaljplaner anger hur ett område ska bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. Översiktsplaner har ett strategiskt perspektiv och arbetar på långt sikt, ofta med tidshorisonter på upp till 20 år. Detaljplaner är juridiskt bindande handlingar som anger lokalisering av byggnader, infrastruktur, grönstrukturer etc. Planerna ger på olika nivåer grundförutsättningar för en trygg miljö och har stor påverkan på hur platsen senare kommer att upplevas. Trygghetsfrågan kommer under 2015/16 att tydliggöras i översikts- och detaljplanearbetet. Att genom den fysiska planeringen öka känslan av trygghet och i förlängningen medverka till en minskning av brott. Att i den framtida fysiska planeringen integrera frågan om brottsförebyggande arbete i högre grad. Till översiktsplanen har under hösten 2014 ett tematiskt PM som handlar om brottsförebyggande arbete och fysisk miljö och hur dessa kan samverka tagits fram. Detta dokument är en utgångspunkt och ett stöd och hjälp i det fortsatta arbetet En rubrik (trygghet) upprättas i de planbeskrivningar som tas fram under året. Till denna hänvisas det framtagna tematiska PM som ett stöd och hjälp att förhålla detaljplanen till. Översiktsplanen remitteras till Enheten för trygghet och säkerhet inom Stadsledningskontoret för påsyn. Samtliga detaljplaner remitteras till Enheten för trygghet och säkerhet inom Stadsledningskontoret för påsyn. Trygghetssamordnare bjuds in till startmöten för nya detaljplaner. Antalet startmöten under 2015 Trygghetssamordnaren bjudits in till (i förhållande till antalet startmöten som genomförts den aktuella perioden). Antalet planbeskrivningar som under 2015 där rubriken Trygghet återfinns (i förhållande till antalet planbeskrivningar under den aktuella perioden).
3(18) 3 Trygghetsvandringar Trygghetsvandringar är en metod för att upptäcka och åtgärda platser som upplevs som otrygga eller bedöms vara osäkra. Metoden bygger på samarbetet mellan boende, kommunala förvaltningar och verksamma i området. t med trygghetsvandringar är att öka den upplevda tryggheten genom att skapa såväl fysiska förändringar som engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i det område vandringarna genomförs. Under våren 2015 ska en trygghetsvandring i centrala Landskrona genomföras. Under hösten 2015 ska en trygghetsvandring genomföras. Engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i området. Minst 20 personer ska delta i vandringen (efter det att vi räknat bort representanter från Landskrona stad, Polisen och fastighetsägarna). Fysiska förändringar i närmiljön som leder till en tryggare närmiljö. Att genom samtal och möten mellan människor ta vara på de boendes kunskaper och erfarenheter av sitt närområde. Det eftersöker en mångfald bland de som går med på trygghetsvandringarna. Detta medför att rekryteringen kommer att ske på flera olika sätt som t.ex. annonsering, affischering och samarbete med skolor och blåjackor. Området för vårens trygghetsvandring ska tas fram i dialog med stadsutvecklingsbolaget. Detta som ett sätt att ytterligare stärka trygghetsperspektivet inom det arbete med att omgestalta centrum och öster. Under sommaren bestäms vilket område höstens trygghetsvandringen ska genomföras i. Resultatet från vandringarna och information om genomförda förändringar läggs ut på Landskrona stads hemsida. Antal genomförda vandringar? Antal personer som deltagit i vandringarna? av de åtgärdslistor som tas fram under vandringarna?
4(18) 4 Attraktiv stad Känslan av trygghet påverkas av hur det offentliga rummet är utformat, men också i hög grad av hur platsen sköts. Välvårdade platser signalerar att någon bryr sig, och att man anstränger sig för att skapa en gemensam trevnad. Skräpiga och nedklottrade platser med ovårdade och trasiga möblemang bidrar till ökad vandalism och nedskräpning. Detta, i sin tur, skapar otrivsel och sprider en känsla av otrygghet. En god ljussättning är en förutsättning för att göra en plats attraktiv, även under dygnets möka timmar, där annars mörker förstärker känslan av otrygghet. Att skapa en attraktiv och trygg stadsmiljö som inbjuder till vistelse och möten mellan människor. Frekvensen på städinsatser ska vara så täta att parker och gaturum inte upplevs som skräpiga. Dumpade grovsopor ska vara bortforslade helst samma dag som de upptäcks. Klotter ska avlägsnas direkt efter upptäckt. Utrustningar i gaturum och parker så som parkbänkar, papperskorgar, cykelställ och dylikt ska vara rena och välvårdade. En mångfald av blomsterurnor och planteringar ska förgylla och mjuka upp annars sterila gaturum och torg. En god ljussättning ska undanröja människors känsla av otrygghet i offentliga miljöer under dygnets mörka timmar. Att genom god pedagogik i skolan få barn att anamma rätt inställning mot nedskräpning. Att berika parker med aktivitetsytor och attraktioner för att skapa rörelser och mötesplatser för olika intressegrupper. Resurser ska finnas hos förvaltningar som hanterar yttre miljö, att snabbt och professionellt hantera nedskräpning på allmän plats. Nyupptäckt klotter ska rapporteras till TS parkenhet och saneras bort utan dröjsmål av entreprenör eller kommunal personal. I entreprenörens uppdrag ska regelbunden bevakning ske, och vid behov ska sanering utföras och dokumenteras utan dröjsmål. En rutin för att hålla utrustningar i offentlig miljö i välvårdat skick ska införas. Att utse en person med uppdrag att bevaka detta kan vara en bra åtgärd. Dokumentation av dumpade grovsopor ska ske och rapporteras till Miljöförvaltning och Polis. Denna ska ge vägledning för att eventuellt hitta mönster och särskilt utsatta platser.
5(18) Ett gaturum eller park med vackra blomsterarrangemang och planteringar upplevs som attraktiv och här skapas välbesökta mötesplatser som respekteras av allmänheten. Därför bör detta inslaget mångfaldigas. Till 2015 finns ett stadsmiljöprogram där planer för en bra ljussättningsplanering i Landskrona ingår. Projektering för att hitta rätta målpunkter pågår. Via samarbete med Fritid och Kulturförvaltningen och Utbildningsförvaltningarna ska barn och föreningar engageras i samband med Håll-Sverige-Rent-organisationens skräpplockardagar och gärna vid andra tillfällen t ex schemalagda aktiviteter hos Utbildningsförvaltningen. Det är viktigt att barn redan i tidig ålder får rätt inställning gentemot nedskräpning. Sammankallande i detta samarbete är Teknik- och serviceförvaltningen. Samfälligheter och boendeföreningar i anslutning till parkområden ska stöttas och uppmuntras till att bidra med stödinsatser i sitt närområde. Bland insatser som inom kort kommer att genomföras kan nämnas: - Dammhagsparken som 2015 kommer att renoveras på liknande sätt som Stadsparken och även integreras med lek- och spelytor på skolgården. - Teaterparken, med den nya jubileumsscenen, planeras även den för upprustning med nya ljussättningar, renovering av lekplatsen och nya trädplanteringar. - Långt framskridna planer finns från FOK att öppna upp idrottsplatsområdet med banor för spontanidrott och spel och att även anlägga fler motions-, lek- och spelplatser i Karlslundsparken. Regelbunden uppföljning och samråd ska ske mellan TS, FOK och UTB 2 ggr/år med redovisning av nuläge, och nya idéer för framtiden. Parterna ska förvissa sig om att man siktar mot samma mål och har avsatt resurser för att nå så långt som möjligt. Sammankallande är TS.
6(18) 5 Insatser mot cannabis och rökning En viktig orsak till att fler ungdomar använder Cannabis är att många inte känner till riskerna. De tror att det inte är farligare än att ta en öl. Samtidigt som kunskaperna inom forskarvärlden ökar sprids en motsatt bild, framför allt via internet. Landskrona stad och Polisen kommer under 2015-2016 att satsa på opinionsbildning och sätta in insatser för att öka upptäcktsrisken. Arbetet kommer att kopplas samman med det arbete som bedrivs på såväl nationell som regional nivå. Att öka samverkan kring drogförebyggande insatser i syfte att stärka skydds- och friskfaktorer och därmed minska förekomsten av Cannabis bland unga. Detta arbete ska huvudsakligen ske genom att stärka den breda opinion mot Cannabis som redan finns och på så sätt motverka liberaliseringen. Det övergripande målet är att minska nyrekryteringen och efterfrågan av Cannabis bland unga. Mer specifika mål handlar om att ta fram metoder för att öka den tidiga upptäckschansen av Cannabisanvändning bland ungdomar och därmed motverka fortsatt bruk. att via polisiära insatser minska tillgång på narkotika på gatunivå. att försvåra genomförandet av narkotikabrott. att öka upptäcktsrisken och avbryta nyligen påbörjad kriminell karriär. Kommunikationsplan Det ingår vid varje preventionsnivå och aktivitet att kommunicera aktiviteten genom social media, insändare i tidningen eller andra kanaler som stärker det opinionsbildande arbetet. Universell prevention ECAD-konferens Landskrona stad ska under hösten 2015 anordna en konferens inom ramen för European Cities Against Drugs. Mätning av droger i avloppsvattnet Droganalyser görs via reningsverket vilket ger ett värde som kan användas för att indikera drogmissbruket i Landskrona. Detta har utförts vid tre tillfällen under sommaren i Landskrona stad. Provresultaten visar att Cannabis är den klart vanligaste drogen. Droganalyserna ska göras återkommande årligen, koordineras och jämföras med andra kommuner. Sektion Fält ska organisera en Föräldragrupp på Facebook Föräldragruppens målgrupp ska vara föräldrar i Landskrona och syftet ska vara kommunikation och information mellan Sektion Fält och föräldragruppen. I ett senare skede ska denna grupp användas bland annat för det opinionsbildande arbetet utifrån denna bilaga. Insändare Sektion Fält ska skicka in minst tre insändare/artiklar under 2015 på temat opinionsbildande arbete.
7(18) Polisvolontärerna Polisvolontärerna ska vara behjälpliga med riktade informationskampanjer. Utbildningsinsatser Utvald personal i kommunen erbjuds under hösten utbildningsinsatser vars syfte är att öka deras medvetenhet om det drogförebyggande arbetet såväl som specialistkunskap om Cannabis och annan i Landskrona vanligt förekommande narkotika. Tidig upptäckt av vårdcentraler, tandvården och ungdomsmottagningar Under våren återuppta en närmare samverkan med ungdomsmottagningar, tandvården och vårdcentraler för att öka möjligheterna till tidig upptäckt. Hälsosamtal Skolsköterskorna har hälsokontroll med elever i olika årskurser. I de frågorna som de ställer till eleven är även några frågor om alkohol, narkotika och tobak. Denna information har hittills stannat på respektive skola. Framöver kommer skolsköterskorna att vidarebefordra avidentifierat materialet till ANDT-samordnaren, detta gäller årkurs 7 och gymnasiet 1. Detta material ska användas som ett kompletterande mätinstrument för att få en bättre helhetsbild av ANDT användandet. Opinionsbildning med föreningshjälp Sektion Fält undersöker under våren om och hur det finns föreningar som skulle kunna hjälpa till med ett opinionsbildande arbete. Främst sociala idéburna föreningar som till exempel; Individuell Människohjälp, Rädda barnen och Islamiska Församlingen. Selektiv prevention Förebyggande arbete mot tobak Förstärka och utvidga befintligt framgångsrikt arbete mot tobak (koppling tobaksrökning cannabis). Aktivt Föräldraskap Under 2015 planeras minst en ungdomsgrupp startas upp. I samband med detta ska det undersökas om det går att lägga in någon form av droginformation i utbildningen. Workshop med polisen Polisen kommer under 2015 genomföra en eller två workshops på temat droger med aktörer inom vårdcentral, ungdomsmottagning, socialtjänst och eller skola. Utbildnings-, Kultur- och Fritids- och Socialnämnden Under våren föredra bilagan inför respektive nämnd för att öka den politiska medvetenheten. Föreningars alkohol- och drogpolicy Fördelat över året göra stickprov och undersök de rutiner som bidragssökande föreningar i Landskrona har.
8(18) Indikativ prevention Samverkan Säkerställa att rutiner och samarbete fungerar mellan behandlingsenheten, Ungdomsstöd, Fältgruppen och Polisen med flera. Eftersom motivation är en färskvara är det mycket viktigt att alla inblandade har insyn i varandras verksamheter, när och hur respektive aktör arbetar och vilka förväntningar vi kan ha på varandra. Detta arbete påbörjas under våren. Genomförandet av aktiviteterna i bilagan redovisas vid tertialredovisningarna år 2015 via underlag från ansvarig Fältsekreterare till Trygghetssamordnaren.
9(18) 6 Drogfri träningskultur på gym och idrottsanläggningar I samarbete med gym och idrottsföreningar ska en träningskultur som är fri från prestationshöjande preparat och droger säkerställas. Verksamheten ska bygga på samverkan mellan myndigheter, föreningar, träningsanläggningar och idrottslärare. Det kommer att bedrivas genom informationsinsatser, oanmälda dopingtester samt vägledning till vård och rehabilitering. Att ge gympersonalen ökad kunskap om dopningsanvändandets konsekvenser, ge kunskap i hur man kan arbeta aktivt förebyggande samt att genom tester av besökare skapa en medvetenhet om risken för att bli upptäckt. Att samtliga gym i Landskrona skall vara certifierade och arbeta utifrån det koncept Prodis arbetat fram. Samverkan mellan Landskrona stad, Polisen och de lokala gymmen ska vidmakthållas. Under 2015 ska 4 samverkansträffar genomföras. Under 2014 utbildades och diplomerades samtliga anslutna gym. Under 2015 kommer ett eller flera utbildningstillfälle att erbjudas de som ingår i samverkan. Temat och tidpunkten för utbildningen kommer att beslutas om under våren 2015. Genom attitydpåverkan ska medvetenheten om riskerna vara tydliga för de som tränar på de anslutna gymmen. Det ska även finnas en medvetenhet om risken för upptäckt. Dopingkontroller kommer att genomföras av Distriktidrottsförbundet och polisen. Denna insats genomförs för att kontrollera och bidra till en dopingfri miljö på gymmen. Det bidrar även till kunskap om hur användningen av dopingpreparat ser ut i Landskrona. Har dopingkontroller genomförts och vilket resultat har det gett? Har samverkansträffar genomförts? Har ett utbildningstillfälle genomförts? Hur har gruppen arbetat med attitydpåverkan?
10(18) 7 Kontaktpoliser Ett förutbestämt antal skolor i Landskrona har fått en särskilt utsedd kontaktpolis. Arbetssättet möjliggör snabba insatser och en utveckling av kommunikationen mellan lärare, elever och Polisen. t med kontaktpoliser är dels att skapa enklare, rakare och bättre kontaktvägar mellan skola och Polis, dels att skapa positiva möten mellan elever och Polisen. Att göra polisens närvaro naturlig i skolmiljön. Att minska anonymiteten och öka personkännedomen. Att bistå skolan med råd och stöd i polisiära frågor. Närpolisen i Landskrona ska ha kontaktpoliser på 5 8 förutbestämda skolor. Urvalet av aktuella skolor ska ske i samråd med utbildningsförvaltningen. För uppgiften har särskilt lämpade poliser med genuint intresse och fallenhet för aktuellt arbetssätt/arbetsområde utsetts som kontaktpoliser för de utvalda skolorna. Kontaktpolisens primära uppgifter är att ta särskilt ansvar för respektive skola. Detta skall ske genom uppsökande arbetssätt så ofta verksamheten medger eller när behov anses föreligga. sättningen ska vara att varje skola får minst ett besök i månaden av sin kontaktpolis under terminstid. Vid besöken ska särskild vikt läggas vid att göra kontaktpolisverksamheten känd bland både lärare och elever på respektive skola. Kontaktpolisen skall ha en bestämd kontaktperson på sin skola. Skolans kontaktperson ansvarar för att förmedla information till övrig personal om kontaktpolisens funktion. Skolans kontaktpolis och den av skolan utsedda kontaktpersonen ska gemensamt och med delat ansvar bibehålla och utveckla kommunikationen mellan skola och polis. Antal genomförda besök på respektive skola Insatsresultat med direkt bäring kopplad till kontaktpolisverksamheten Särskilda problemområden/prioriteringar under året Befintliga kontaktvägar/personer på varje skola
11(18) 8 Samarbete skola socialtjänst - polis Skolan, socialtjänsten och polisen är viktiga aktörer i det förebyggande arbetet mot risker i ungdomsmiljöer och ungdomars egna riskbeteenden. Under 2015/16 ska samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis utvecklas genom fler, mer strukturerade och närmare kontakter. Genom att inta en tvärsektoriell hållning blir samverkansarbetet ett medel för respektive myndighet att uppnå ökad måluppfyllese inom sina ordinarie verksamhetsuppdrag. I ett tidigt skede identifiera riskfaktorer främst på selektiv och universell nivå bland gruppen ungdomar och samtidigt arbeta för lösningar som innebär förstärkning av befintliga skyddsfaktorer eller inrättande av nya sådana. Som en del i att förverkliga det som Landskrona stad och polisen har kommit överens om att prioritera under 2015/16 kommer samverkansgrupper mellan skolan, socialtjänst och polis att startas upp i fyra områden. Det är i första hand dessa tre myndigheter som kommer att ingå i den samverkan som beskrivs i denna bilaga. Vid behov kan det dock bli aktuellt att komplettera gruppen med andra aktörer som t.ex. FOK. Brottsförebyggande rådet ansvarar för styrning och uppföljning av arbetet. Våren 2015 Ett dokument som beskriver grunden för samverkan mellan de tre myndigheterna arbetas fram och förankras i BRÅ. Fyra områden väljs ut (kopplade till de områden där det finns kontaktpoliser). Namnet på de som ska ingå i samverkansgrupperna i respektive område väljs ut. Gemensamt uppstartsmöte. Hösten 2015 Arbetet i de fyra områdena startar upp. Under 2015 kommer uppföljningen att fokusera på att arbetet kommer igång. Under 2016 kommer vi att ta fram uppföljningsparametrar som visar på om vi nått resultat enligt målsättningen ovan. Har grunden i arbetssättet förankrats i BRÅ? Har ett uppstartsmötet blivit genomfört? Har arbetet i de fyra områdena kommit igång?
12(18) 9 Sociala medier Kränkningar och mobbning på nätet är ett verkligt problem för unga människor där samhället fortfarande inte vet hur detta ska hanteras. Genom nätet har mobbning och kränkningar kommit att ta en ny form då exempelvis enstaka kränkningar kan spridas och leva kvar under lång tid. Det framgår tydligt att möjliga kränkningar på nätet leder till oro bland unga. Var fjärde ung kvinna menar att de är ganska eller mycket oroliga över att andra kan få en negativ bild av dem genom att läsa vad som skrivs om dem på nätet. När nätet blir en plattform för kränkningar och mobbning är det lätt att både som barn, ungdom och vuxen känna sig hjälplös. t är därför att få en bild av kränkningar på nätet. Att öka kompentensen och stärka kunskapen hos barn, unga och vuxna om risker med kränkningar på nätet för att kunna förebygga näthat hos barn och unga. Att öka samverkan kring förebyggande arbete för att motverka kränkningar och mobbning på olika platser där barn och unga befinner sig. et är att minska kränkningar och mobbning på nätet. Att ta fram metoder för att upptäcka kränkningar på nätet och därmed även motverka dem. et är även att ge stöd till barn och ungdomar som är utsatta. Även skapa en bättre förståelse om vad kränkning och mobbning kan leda till psykiskt hos barn och unga. Att fler polisanmäler kränkningar och mobbning eftersom dessa går under brottsbalken, t.ex. förolämpning, ofredande etc. Under november månad 2014 har en webbenkät genomförts om internetvanor bland grundskolelever och gymnasielever. Resultatet av undersökningen kommer att ligga till grund för vilka insatser förvaltningarna kommer att göra i samarbete med polisen. Utifrån det kommer en revidering/komplettering av bilagan att komma in i samband med första tertialuppföljningen. Under våren kommer arbetet med att tydliggöra att det ingår i skolans uppdrag att arbeta mot nätkränkningar och nätmobbning att påbörjas. Detta arbete är en del i skolornas likabehandlingsplaner. Ansvaret för implementering och uppföljning ligger på skolornas verksamhetschefer. Genomföra en kompetenshöjande insats för personal som arbetar i skolan och inom öppen fritidsverksamhet om hur man arbetar förebyggande mot nätkränkningar, om farorna och vad man kan göra åt kränkningarna. Dessa utbildningar planeras att genomföras under hösten. De kompetenshöjande insatserna ska leda till att nätmobbning tas upp i undervisningen, för att höja kunskapen hos barn och ungdomar om bland annat nätkränkningar och jämlikhet på internet under 2016. Livet på nätet suddar ut gränsen mellan skola och fritid. Därför behöver alla vara delaktiga för att arbetet ska bli framgångsrikt. Föräldrar behöver vara mer aktiva, exempelvis via olika föreningar och hemma. Skolan kan uppdatera föräldrar om hur det ser ut i deras skola, om det är något som har hänt. Det kan leda till att man pratar om vad som inte är okej och olagligt,
13(18) hemma. Utbyte mellan skolan och föräldrar bör stärkas när det gäller kränkning och mobbning. Har de kompetenshöjande insatserna genomförts? Vilka har deltagit? Har skolorna arbetat in frågan om nätkränkningar och nätmobbning i sina likabehandlingsplaner? Vilka insatser har genomförts för att nå föräldrar i frågan?
14(18) 10 Våld i nära relationer Budget propositionen för 2015. Regeringen avser att fortsätta stödja länsstyrelsernas arbete med att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld. Regeringen menar att det fortsatta stödet bör tydligare inriktas mot förebyggande insatser och situationen för unga män och kvinnor bör uppmärksammas. Landskrona stads insatser riktade mot utsatta barn samt de män som använder våld i nära relationer ska fortsätta utvecklas under de närmaste 2 åren genom insatser som till vissa delar beskrivs i denna bilaga och kompletterar stadens övriga arbete inom området. Genom en lärandeprocess med olika aktiviteter öka förståelsen för olika aktörers uppdrag inom området Öka kunskapen kring faktiska stöd och andra aktiviteter inom området. Utveckla samordning och samverkan inom området. Att inom polisen under våren 2015 sprida kunskapen om främst stadens Fredmansarbete. Att i dialog med polisen, under hösten, skapa nya och snabbare möjligheter med motivationsarbete på individnivå gentemot män som utövat våld i nära relationer. Sträva efter deltagande av polisen i Kompetenscentrums utbildningsinsatser från och med våren 2015. Individ och familjeförvaltningen tillsammans med elevhälsan ska under våren 2015 utreda behovet av riktade barngrupper i olika ålderskategorier som bevittnat eller varit utsatta för våld i nära relationer samt möjlighet och behov av att vidareutveckla den sk kärleksveckan. Under hösten 2015 med skolan som samordnare, planera och genomföra workshop med berörda aktörer inom polis, skola och socialtjänst. I dialog med Helsingborg gemensamt utveckla gruppverksamhet för män som utövar våld samt förankra arbetet inom polis, åklagare och kriminalvården. Detta arbete påbörjas under våren 2015. Under områdets första år 2015 redovisas skriftligt och mer beskrivande resultat av punkterna/målen ovan. Under 2016 kommer den då reviderade bilagan att förtydliga mål och möjlighet att kvantitativt/kvalitativt mäta resultat.