Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle drivkrafter och hinder

Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle drivkrafter och hinder Niklas Arvidsson Universitetslektor KTH Industriell dynamik De har två dansgolv och en stor ölhall. Tyvärr tar barerna inte kort men de har en bankomat på nedre plan vid toaletterna. niklas.arvidsson@indek.kth.se Niklas Arvidsson Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar mer än bara transaktioner (pågående) Det kontantlösa samhället 2012-2013 (avslutat) Följeforskare vid ett test av ett mobilt betalmedel i Sverige 2011 (avslutat) Framtidens betalsystem (avslutat) Konferenser, workshops, intervjuer, mm. Inbjuden att kommentera Riksbankens rapport om utvecklingen av den svenska marknaden för massbetalningar, 11 Juni, 2013. http://www.riksbank.se/en/calender/2013/#m6 Intervjuad om det kontantlösa samhället i tyska brand eins (http://www.brandeins.de/) Intervjuad om det kontantlösa samhället i Sydsvenskan http://www.sydsvenskan.se/ingensektion/kontanternas-sista-tid-ar-har/ Talare och moderator på konferensen Nordic Payment Forum i Stockholm 2013 och 2012 som organiseras av Affärsvärlden and Talentum Events. Presenterade min studie Det kontantlösa samhället på ett seminarium ordnat av Handelns Utvecklingsråd och Sparbanksstiftelsen Nya 22 februari 2013. Idag Massbetalningar Definition Utvecklingen i Sverige och internationellt Vägen mot ett kontantlöst samhälle Hur ser substituten till kontanter ut? Exempel Hur förstår vi dessa typer infrastruktur och erbjudanden Möjligheter och begränsningar Utmaningar för samhället, företagen och konsumenter Summering 1

Idag Massbetalningar Massbetalningar Definition Utvecklingen i Sverige och internationellt Vägen mot ett kontantlöst samhälle Hur ser substituten till kontanter ut? Exempel Hur förstår vi dessa typer infrastruktur och erbjudanden Möjligheter och begränsningar Utmaningar för samhället, företagen och konsumenter Summering Massbetalningar är betalningar av mindre värde och brådska och är ett samlingsnamn för betalningar mellan privatpersoner, företag och myndigheter. Sverige och andra länder Värdet av kontanter i omlopp i relation till BNP (%): - Sverige 2,7 - Danmark 3,5 - Norge 2,4 - Schweiz 9,4 - UK 3,7 - EU 9,4 (2010) - USA 7,1 The younger generation is more impatient and we have to move toward faster service to stay relevant. Korttransaktioner / capita: Bank Kredit - Sverige 169 32 - Danmark 196 9 - Norge 259 15 - Schweiz 53 24 - UK 123 31 - USA 157 78 2

Realtid i världen en utblick Av 122 rapporterade betalinnovationer i 30 länder handlar cirka hälften om att snabba upp betalningarna, till realtid eller nära realtid. Drivkrafterna är en kombination av kundbehov och nya teknologiska möjligheter (Committee on Payment and Settlement Systems (CPSS) rapport Innovations in retail payments (maj 2012) med centralbanker som respondenter). Massbetalningar i Sverige Studien Global Payments System Analysis (Lipis & Lipis, augusti 2012) som Bankgirot varit delaktig (som vände sig till clearinghusen i EU, Nord-, Sydamerika, Afrika och Asien), visar att realtidsbetalningar har hög prioritet. Flera länder erbjuder en kundupplevelse som är i realtid (Storbritannien med Faster Payments och Sydafrika med Bankserv). Kunderna mottar pengar i realtid men avvecklingen sker inte i realtid 24/7/365. Bankgirots BIR, som följer SEPAstandarden ISO20022 och därmed är internationellt utvecklingsbar, avvecklar dock i realtid. Källa: Bankgirot Idag Kontanter Massbetalningar Definition Utvecklingen i Sverige och internationellt Vägen mot ett kontantlöst samhälle Hur ser substituten till kontanter ut? Exempel Hur förstår vi dessa typer infrastruktur och erbjudanden Möjligheter och begränsningar Utmaningar för samhället, företagen och konsumenter Summering Källa: Den svenska massbetalningsmarknaden. Riksbanksstudier, juni 2013 3

Kommer Sverige bli kontantlöst? Tipping point HANDLARE BANKER VÄRDE TRANSPORT FÖRETAG TOTALT Samhällskostnaderna för betalningar kontanter är dyra FÖRE 2020 0 1 0 1 MELLAN 2020 2 4 1 7 OCH 2030 MELLAN 2030 4 5 4 13 OCH 2050 ALDRIG 0 2 9 11 SVAR FRÅN DELTAGARE I TRE WORKSHOPS SAMT EN ENKÄT MED LEDNINGSGRUPPEN FÖR ETT VÄRDETRANSPORTFÖRETAG 13 14 Samhällsekonomi - kontanter och kort Tipping point Samhällskostnaderna för betalningar kontanter är dyra Kritiska händelser som kan leda till att opinionen drastiskt ändras i ena eller andra riktningen. Kontanter har högre samhällsekonomisk kostnad än kort och därför har politiker och centralbanker blivit mer intresserade av att ställa om samhället mot en lägre kontantanvändning. Källa: Den svenska massbetalningsmarknaden. Riksbanksstudier, juni 2013 16 4

Värdet av kontanter bestäms av trovärdigheten i löftet om möjlighet till att byta pengen mot något annat Så ett annat möjligt scenario för en tipping point är att detta löfte inte längre uppfattas som trovärdigt Tipping point Nya sedlar och mynt Samhällskostnaderna för betalningar kontanter är dyra Kritiska händelser som kan leda till att opinionen drastiskt ändras i ena eller andra riktningen. Panaxias konkurs och misstankar om ekonomisk brottslighet som drabbar handeln (och konsumenter) och därmed förtroendet kring kontanter Allvarliga problem med falska sedlar och mynt, grov ökning av kontantrelaterad kriminalitet samt andra allvarliga problem inom kontanthanteringen Banker och handeln fattar beslut som startar en process (Tryggare rörelsen av Sparbanken, SL, Kungsängen, Telia, osv.) Riksbankens nya sedlar och mynt 19 20 5

Tipping point Samhällskostnaderna för betalningar kontanter är dyra Kritiska händelser som kan leda till att opinionen drastiskt ändras i ena eller andra riktningen. Panaxias konkurs och misstankar om ekonomisk brottslighet som drabbar handeln (och konsumenter) och därmed förtroendet kring kontanter Allvarliga problem med falska sedlar och mynt, grov ökning av kontantrelaterad kriminalitet samt andra allvarliga problem inom kontanthanteringen Banker och handeln fattar beslut som startar en process (Tryggare rörelsen av Sparbanken, SL, Kungsängen, Telia, osv.) Riksbankens nya sedlar och mynt Indikator på att kontanterna kommer att finnas kvar åtminstone så länge dessa nya sedlar och mynt går att använda (till 2045 om 30 års livslängd) bestäms av säkerhetsdetaljer Det kan ske en temporär uppgång av kontantanvändningen en tid före bytet eftersom många sedlar i madrassen kommer att användas innan de förlorar sitt värde. Kritiskt test av systemet för kontanthanteringen då detta ska klara av en stor mängd sedlar under en period då bytet sker. 21 Vilken är den viktigaste faktorn som bestämmer mängden kontanter i samhället? Att det bara är kontanter som möjliggör anonyma betalningar, dvs. integritetsrisk vid elektroniska betalningar HANDELN BANKER KOLLEKTIV-TRAFIK, PARKERING OCH HANDEL TOTALT 1 1 0 2 Avgifterna för kortbetalningar för handeln 0 0 0 0 Avgifterna för kort för konsumenter 0 0 0 0 Möjligheten till manipulering av försäljningar/kassor/intäkter genom kontanta betalningar Konsumenters vanor kring och tillit till kontanter som betalmedel Bristen på alternativ/substitut till kontanta betalningar Vissa branschers affärsmöjligheter kring kontanthanteringen 0 1 0 1 4 8 4 16 1 2 3 6 0 0 0 0 Annat 0 1 0 1 22 Effekter för samhället Idag Samhället skulle se flera positiva effekter om kontanterna försvinner som t.ex.: o Minskade samhällsekonomiska kostnader om kontanta betalningar ersätts med kortbetalningar byggt på bankkort (ej om de byggs på kreditkort) o Sannolikt få en bättre miljö om kontanter och de därtill kopplade transporterna försvann o En minskning av grov kriminalitet kopplat till kontanter vilket samtidigt ska ställas i relation till frågan om hur kriminalitet i ett kontantlöst samhälle skulle se ut Konsumenter som inte efterfrågar kontanter skulle givetvis gynnas av att de försvann men frågan är vilka substitut som finns för de som idag är beroende av kontanter o De som använt kontanter hela sitt liv och har svårt att ändra beteenden, personer utan bank konton (unga, de som är utanför samhället, mm.) samt situationer utan bra substitut (loppis, torghandel, lottförsäljning, mm.). Massbetalningar Definition Utvecklingen i Sverige och internationellt Vägen mot ett kontantlöst samhälle Hur ser substituten till kontanter ut? Exempel Hur förstår vi dessa typer infrastruktur och erbjudanden Möjligheter och begränsningar Utmaningar för samhället, företagen och konsumenter Summering 23 6

Utvecklingen inom massbetalningar Infrastrukturnivå 1: elektroniska konton I Sverige är den grundläggande infrastrukturen för massbetalningar elektronisk Inbetalningar av medel (fakturor / räkningar, skulder, löner) till elektroniska konton (oftast bank konton) där de lagras företag A företag B Sedan krävs olika typer av infrastrukturer nivå 2 för att genomföra olika typer av betalningar Källa: Den svenska massbetalningsmarknaden. Riksbanksstudier, juni 2013 Infrastrukturnivå 1: elektroniska konton Massbetalningar nivå 2 - kontanter I Sverige är den grundläggande infrastrukturen för massbetalningar elektronisk företag A företag B Sedan krävs olika typer av infrastrukturer nivå 2 för att genomföra olika typer av betalningar Källa: Den svenska massbetalningsmarknaden. Riksbanksstudier, juni 2013 7

Infrastrukturnivå 1: elektroniska konton Massbetalningar nivå 2 - kortbetalningar I Sverige är den grundläggande infrastrukturen för massbetalningar elektronisk företag A företag B Sedan krävs olika typer av infrastrukturer nivå 2 för att genomföra olika typer av betalningar Infrastrukturnivå 1: elektroniska konton I Sverige är den grundläggande infrastrukturen för massbetalningar elektronisk Massbetalningar nivå 2 mobila betalningar Baserat på infrastrukturen för kortbetalningar företag A företag B Baserat på infrastrukturen för betalningar Sedan krävs olika typer av infrastrukturer nivå 2 för att genomföra olika typer av betalningar 8

Mobila betalningar - baserat på infrastrukturen för betalningar Lösningar som bygger på kortsystemet VISA paywave (kontaktlöst kontokort) Izettle Kortutgivare Konsument Kortutgivare Konsumenter Kortoperatör Nya Kort och Nya PoS Terminaler Kortoperatör Inlösande bank Handlare, Café, tjänsteföretag, etc Kortinlösare Konsumenter, butiker, handel Payairs lösning ( kortet i molnet ) Kortutgivare Konsument Smartphones eller NFC telefoner med Payairs App Kopplade kontokort Kortoperatör Payair server Inlösande bank Handlare, Caféer, tjänsteföretag, etc Kassaintegration QR-koder/NFC-tags Direkta överföringar konto-tillkonto utan att använda kortsystemet. Lösningar som bygger på konton Seamless - SEQR Köparens bank Seamless Säljarens bank Konsumenter Butiker, handel, Transporter mm. Mobil plånbok - PayEx Mobil - Telia Mobilplånbok - WyWallet Konsument Bank, VISA/MC PayEx Avtal PayEx Konsument Handlare, Caféer, tjänsteföretag, etc App för PayEx mobil (RFID tag) PayEx server (Accumulate) Pos terminal Integration kassasystem Vilket system för avgifter? MOBIL BETALNING MED KORT SOM BAS I basen finns kortsystemet och dess avgifter Med nya tak från PSDII Sedan läggs avgifter på för varje ytterligare lager av tjänster / aktörer: Izettle: 2,75 % per transaktionsbelopp samt avgift för terminal Betala räkningar : runt 3,5 % per transaktion BART: för närvarande 0 kr utöver avgifter för bank kort Transaktionsavgifter tas ut av handlare och årsavgifter av kortinnehavare Intäkter för transaktioner delas mellan olika aktörer enligt kort-systemets struktur MOBIL BETALNING UTAN KORT SOM BAS Baserat på infrastruktur för betalningar via konton hos leverantören av tjänsten. Swish och Wywallet har som ide att ta ut en direkt transaktionsavgift från konsumenten samt ev. avgifter Swish avgifter: olika för varje bank. Runt 1 kr/transaktion samt ev. 5 kr månadsavgift från 2014. Wywallets avgifter: Skicka pengar: från 2014: 1 kr per överföring Uttagsavgift : Från 2014: Ett fritt uttag per månad. Fler uttag kostar 3% av uttagsbeloppet. Fakturaavgift: 19 kr per månadsfaktura. 9

Viktiga frågor Vem betalar? Handlaren / betalningsmottagaren Konsumenten Båda Vilken är grunden för avgiften? Per transaktion Abonnemang / fast avgift Kombinationer Hur stor är avgiften? Är betalningen kopplad till en kredit eller inte? Tillkommer extra avgifter i form av kredituppläggningskostnader, ränta, fakturakostnader, mm? Konsumenters syn på mobila betalningar Konsumenterna jämför mobila betalningar med kortbetalningar. Detta är hygienfaktorer. Kort är benchmark! Mobila betalningar får inte vara långsammare, krångligare, dyrare eller mer osäkra än kortbetalningar om konsumenterna ska börja använda dem. De ska fungera på minst lika många ställen som kortbetalningar. Kritiska faktorer för om (=när) konsumenterna börjar använda mobila betalningar är: Tillit främst till leverantörerna och här har bankerna en stor fördel gentemot mobiloperatörer och potentiella invadörer som t.ex. Google eller Paypal Lätthet att lära sig använda den nya tjänsten. Det gäller för företag att förstå konsumenternas lärprocesser och göra denna fas enkel och stimulerande. Alla kan redan betala med kort eller kontanter och om problem vid inledande försök med mobila betalningar blir stora kommer konsumenterna tveka innan de prövar igen. Om det skapas tjänster för betalningar där kontanter och kort inte är bra (P2P, mobila platser som bussar, tåg osv.) En kort notis om teknologi Idag Near field communication (NFC) Mobil operatörernas dröm Kan användas i butiker Används redan i kontaktlösa kort Problem: få NFC-baserade POS-terminaler och få mobiler med NFC Quick response codes (QR) Enkel att använda (bygger på mobil med kamera och Internet samt uppkopplad POS-terminal) Används redan Kan användas för e-handel såväl som i butik Problem: tekniken antas ha kort livslängd Massbetalningar Definition Utvecklingen i Sverige och internationellt Vägen mot ett kontantlöst samhälle Hur ser substituten till kontanter ut? Exempel Hur förstår vi dessa typer infrastruktur och erbjudanden Möjligheter och begränsningar Utmaningar för samhället, företagen och konsumenter Summering 10

Utmaningar för samhället Utmaningar för en leverantör Hur stimuleras innovation och förnyelse för att skapa ett mer säkert och effektivt betalsystem samtidigt som man beaktar: Konkurrens och priser Infrastruktur Reglering och kontroll Säkerhet Hur säkerställs konsumentskydd under en period av snabb omvandling? Vill man satsa på: Effektivisering av existerande teknik- och affärsmodeller Förnyelse som leder till framtidens teknik- och affärsmodeller Både och? Framtidens clearinghus måste innovera under prispress (Bankgirot) Client demand, competition and regulation drives the industry toward a need to do transaction banking but one way to manage this is to become better at meeting customer demands (Cognizant) Forskning visar att det går att göra båda delarna, att det är svårt men att de som lyckas får stora fördelar Måste eventuellt låta olika delar av verksamheten fokusera på olika mål (effektivisering respektive förnyelse) Förnyelse av betalsystemet kräver stor grad av samverkan Hur skapas en bra lärprocess för handlaren och konsumenten, som i förlängningen leder till tillit och förtroende? Utmaningar för konsumenter Ökad konkurrens och fler aktörer leder vanligtvis till en bättre situation för konsumenter men Hur ska man jämföra olika alternativ? Avgiftsnivåer och avgiftstyper (årsavgifter, transaktionsavgifter) Tidpunkt för faktisk betalning (direkt eller kredit) samt tillhörande avgifter (kreditkostnader) Hur ska de som inte har tillgång till smarta mobiler, konstant uppkoppling via mobilen, uppkoppling till Internet, kort och/eller bank konton göra om kontanter försvinner? Problem med att få tillgång till tjänster Problem att lära sig att använda och lita på de nya tjänsterna (förtroendet viktigare än det faktiska handhavandet!) Idag Massbetalningar Definition Utvecklingen i Sverige och internationellt Vägen mot ett kontantlöst samhälle Hur ser substituten till kontanter ut? Exempel Hur förstår vi dessa typer infrastruktur och erbjudanden Möjligheter och begränsningar Utmaningar för samhället, företagen och konsumenter Summering 11

Summering Kontantanvändningen minskar, kortanvändningen ökar och mobila betalmedel håller på att etableras. Det växer fram många möjliga lösningar för mobila betaltjänster som har fundamentalt olika egenskaper och principer. Dessutom erbjuds de av olika leverantörer (banker, mobil operatörer, m. fl.). Infrastrukturnivå 1 är samma för alla lösningar men infrastrukturnivå 2 skiljer sig åt Priser och förutsättningar skiljer sig åt mellan olika lösningar Vi kan förvänta oss att det kommer uppstå stor konkurrens mellan de olika lösningstyperna samt mellan företag med samma lösningstyp. Utmaningar Samhället: att säkerställa att betaltjänster finns samt att utbilda och skydda konsumenter Företag: att utveckla användarvänliga tjänster och skapa förtroende bland konsumenter Konsumenter: att vara intresserade att lära och kritiskt granska de tjänster som finns niklas.arvidsson@indek.kth.se 12