Energieffektivisering av landsbygdsbutiker i Örebro län

Energieffektivisering av landsbygdsbutiker i Örebro län Slutrapport 2012 12 17 Energimyndigheten Dnr 2010-001405 Projektnr: 33163-1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning..... 3 Summary.... 3 Projektbeskrivning..... 3 Syfte..... 3 Målgrupp och intressenter.... 4 Mål... 5 Genomförande... 5 Resultat... 7 Utbildning av energi- och klimatrådgivare.. 7 Butikernas engagemang, energianvändning, besparingspotential och energieffektiviseringsåtgärder... 8 Informationsspridning.... 13 Måluppfyllelse.... 14 Erfarenheter och slutsatser... 14 Bilagor Bilaga 1. Utbildningsmaterial till EKR Bilaga 2. Checklista EKR Bilaga 3. Checklista till butikernas eget arbete Bilaga 4. Inbjudan till butikerna Bilaga 5. Ett exempel på en åtgärdsrapport Bilaga 6. Webbenkät till butiksägare Bilaga 7. Inspirationsbroschyr Klok handlare Bilaga 8. Mediainslag Bilaga 9. Inbjudan till butikskonferensen Bilaga 10. Programmet till butikskonferensen 2

SAMMANFATTNING Projektet Energieffektivisering av landsbygdsbutiker i Örebro län har tagit fram en butiksutbildning för energi- och klimatrådgivarna samt verktyg, utbildningsmaterial, checklistor och en inspirationsbroschyr) för vidare arbete med butiker både inom länet och nationellt. Alla de femton butiker som var med i projektet fick en konsultledd energianalys, har börjat med energieffektiviseringsåtgärder och tagit upp energifrågan på agendan. Besparingspotentialen av el (exkl. uppvärmning) bedömdes i genomsnitt till 14 procent och av uppvärmning till 27 procent. Sex butiker har under projekttiden sökt investeringsstöd från Länsstyrelsen för energieffektiviseringsåtgärder, ytterligare sju har planerat att göra det efter projekttiden. Målet var att alla butiker skulle söka stöd. Resultatet anses vara gott med tanke på att alla butiker är små och har relativt ansträngda ekonomier, fyra butiker av femton bytte dessutom ägare under projekttiden. Övriga projektmål uppnåddes. Projektet har av alla deltagande parter upplevts som mycket lyckat. Det breda perspektivet har varit speciellt intressant i projektet: energieffektivisering, butikernas servicestrategiska funktion och de ekonomiska incitamenten. Projektet genomfördes under perioden november 2010 - december 2012. Projektet har finansierats med medel från Energimyndigheten och Europeiska Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom Länsstyrelsen Örebro län. SUMMARY The project " Energieffektivisering av landsbygdsbutiker i Örebro län has developed a advising model for the energy and climate advisers including education material (PowerPoint), checklists and an inspiration booklet for further work with supermarkets both in the county and nationally. All the fifteen supermarkets that were involved in the project have got an energy analysis and done energy efficiency measures and raised the energy issue on the agenda. The saving potential of electricity were judged on average to 14 percent and of heating energy to 27 percent. Six super markets have during the project sought investment support from the County Board, a further seven have planned to do it after the project period. The result is considered good, all the supermarkets are small and have relatively strained economies. Four stores of fifteen also changed owners during the project. The project has by all participants perceived as very successful. The broad perspective has been particularly interesting in the project: energy efficiency, service strategic function of the supermarkets and the economic incentives! The project was conducted during the period November 2010 - December 2012. The project was financed by the Swedish Energy Agency and the European Agricultural Fund for Rural Development by the County Board of Örebro County. PROJEKTBESKRIVNING Syfte Det primära syftet med projektet var att uppmärksamma ett antal landsbygdsbutiker på energianvändning i butiken, att få ägarna att göra energieffektiviseringsåtgärder, söka investeringsstöd och följaktligen ge möjligheter till en förbättrad ekonomi. 3

Ett annat syfte var att energi- och klimatrådgivarna genom projektet skall få utbildning om butiksrådgivning och beredskap att ge rådgivning även till andra butiker än de relativt små landsbygdsbutikerna. Allt utbildningsmaterial, checklistor, informationsbroschyr skulle spridas nationellt så att andra energikontor, energi- och klimatrådgivare, butiker och övriga intressenter skulle kunna ha möjlighet att ta del av informationen och arbeta med energieffektivisering av livsmedelsbutiker. Målgrupper och intressenter Gles- och landsbygdsbutiker är en intressant målgrupp att göra energieffektiviseringsinsatser för. Butikerna har ofta små ekonomiska marginaler, möjligheterna för nyinvesteringar är ofta begränsade. Butiksägarna har ofta inte tid för att sätta sig in i att fundera och planera för energilösningar eller ta reda på möjligheter för förbättringar. Målgruppen är tydlig, energibesparingspotentialen är relativt stor och arbetsmetodiken kan lätt skalas upp till andra butiker och till andra delar av landet. Eftersom butikerna genom Länsstyrelserna har mycket goda möjligheter att få investeringsstöd till nya energieffektiva utrustningar med 50 procent medfinansieringsandel (upp till 85 procent om investeringar med lagkrav behöver göras) är förutsättningarna för att energibesparingar uppnås stora. Energi- och klimatrådgivningen är en viktig aktör i arbetet för att hjälpa butiker med sin energianvändning och för att få igång processen till ett mer energieffektivt tänkande och för att få butikerna att göra åtgärder. Möjligheten till investeringsbidrag är förstås en stark stimulans för ett lyckat arbete. Butikerna har ofta relativt likartad energianvändning, mycket av energin går åt till belysning och kyl- och frysdiskar. Genom att ge en bra utbildningsgrund för rådgivarna kan dessa på ett relativt enkelt sätt använda sina kunskaper utanför projektet även till andra butiker som inte kan inkluderas i detta projekt. Man kan också konstatera att problembilden är likartad i hela landet. Därför är projektet lätt att senare skala upp. Energikonsulten instruerar en butiksägare och energi- och klimatrådgivare. 4

Mål Projektets mål var följande: 1. att ta fram en utbildning och utbildningsmaterial för energi- och klimatrådgivning i butiksmiljöer. 2. att genomföra en pilotutbildning i butiksrådgivning för energi- och klimatrådgivarna i Örebro län. 3. att få minst 15 landsbygdsbutiksägare att genomföra en konsultledd energianalys. 4. att få minst 15 landsbygdsbutiksägare att söka bidrag för investeringar som ger både energieffektivisering och bättre ekonomi för verksamheten. 5. att ta fram en broschyr med omfattning av fyra A4-sidor. Syftet med broschyren är att sätta igång energieffektiviseringsarbetet, ge praktiska verktyg, enkla kalkyler med återbetalningstider, information om hur åtgärderna påverkar butiksmiljöerna för övrigt, goda exempel m.m. Broschyren ska även innehålla information om olika typer av investeringsbidrag. Det långsiktiga målet som ligger utanför projektet var att nå energibesparingar på 5-10 % i butiker som inte gör nyinvesteringar och 15-25% energibesparing i butiker som gör investeringar. GENOMFÖRANDE Projektledare har varit Päivi Lehtikangas på Energikontoret Örebro län. I referensgruppen deltog Pär Palonen, energi- och klimatrådgivare från Karlskoga/Degerfors kommuner, Eiler Lundahl från Landsbygdsmentorerna och Patrik Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län. Projektet har genomförts i följande steg: 1. Framtagande av en utbildning för energi- och klimatrådgivare. Utbildningsmaterial har tagits fram för en heldags utbildning för EKR, se bilaga 1. Materialet kan användas i utbildning även utanför projektet när rådgivningen arbetar med andra butiker än de som är involverade i projektet, regionalt och nationellt. Materialet skall också kunna användas av butikerna själva. Checklistor till butikernas egna energiarbete samt till rådgivarna togs fram för utbildningstillfället och användes som kursmaterial, se bilaga 2 och 3. Allt material är publicerat på www.regionorebro.se/energikontoret som en PDF-fil. 2. Genomförande av utbildning 18/5 2011. Som utbildare anlitades Magnus Rehnby och Sebastian Örjenfelt från Bengt Dahlgren AB. Utbildningen utvärderades av rådgivarna. 3. Utöver den ursprungliga projektplanen fick rådgivarna dessutom en utbildning av Länsstyrelsens handläggare om investeringsstöd för butiker. 5

4. Rekrytering av butikerna. Urval av 15 butiker gjordes enligt Länsstyrelsens rekommendationer. Butikerna skulle vara s.k. servicestrategiska butiker och ha en omsättning mindre än 10 milj.kr/år. De utvalda butikerna skulle ha förutsättningar för att finnas kvar och göra energieffektiviseringsinvesteringar och -åtgärder. 5. Kontakt med butikerna med trestegsstrategi: brev, telefonkontakt och besök. Se inbjudan, bilaga 4. Energikontoret tog den första kontakten med butikerna med brev och presenterade projektet samt erbjöd kostnadsfria konsultledda energianalyser. Efter några dagar gjordes telefonsamtal till resp. butik. Efter genomgången teoriutbildning besökte rådgivarna de butiker som hade tackat ja till projektet och presenterade sig själva och sin yrkesroll. Rådgivarna gjorde en enkel kartläggning av butikens energisituation enligt checklistan Detta underlag användes senare som hjälp till energikonsultens arbete. 6. Konsultledd energikartläggning. Arbetet genomfördes mellan maj och oktober 2011. Konsultarbetet per butik tog i genomsnitt en halv dag. Åtgärdsrapporten levererade konsulten senare. Energi- och klimatrådgivare från den kommun där butiken fanns var alltid med i kartläggningsarbetet, dessutom deltog en till två andra rådgivare i arbetet. På detta sätt fick varje rådgivare vara med i två eller tre olika butiker och fick en tillämpande del till sin butiksrådgivningsutbildning. Rapporternas omfattning var cirka 20 sidor, ett exempel på en rapport i bilaga 5. 7. Energi- och klimatrådgivarna som bollplank/åtgärdsfas. Efter att butiken fick åtgärdsprogrammet från konsulten, tog butikens egen energi- och klimatrådgivare kontakt med butiksägaren för genomgång av förslagen. Om butiksägaren var intresserad av att söka investeringsstöd hjälpte rådgivaren även med detta. 8. Utvärdering av projektarbetet. Ett utvärderingsmöte anordnades i oktober 2011 när analysarbetet var klart tillsammans med alla energi- och klimatrådgivare, energikonsulten Sebastian Örjenfelt och referensgruppen. Materialgenomgång inför den slutliga publiceringen. Åtgärdsförlagen och besparingspotentialen diskuterades. 9. Utvärdering av butikernas arbete. En enkätundersökning gjordes där butiksinnehavarna fick svara på frågor angående energieffektiviseringsarbete, rådgivarnas betydelse i processen, vilka faktorer som kan påverka butikernas investeringsbeslut med mer, se bilaga 6. Energikontoret gjorde en sammanställning av åtgärdsrapporterna samt att det följdes upp hur många av butikerna som har lämnat in ansökningar för investeringsbidrag eller har planer att göra detta. 10. En inspirationsbroschyr: Klok handlare på 16 A5-sidor togs fram, bilaga 7. Broschyren innehåller exempel på åtgärder sorterade efter investeringsnivån, två av projektets butiker är presenterade mer i detalj, länkar, information om möjligheter för ekonomiskt stöd med mera. Broschyren har tryckts i 5000 exempel och spridits ut i landet genom energikontoren till energi- och klimatrådgivarnätverken, via ICA, Axfood, Coop, via länsstyrelser, Energimyndigheten, Tillväxtverket, landsbygdsmentorerna osv. 11. Övrig informationsspridning. Projektet uppmärksammades t.ex. genom SVTs nyhetssändning och reportage 120530. En helsidesartikel skrevs av Karlskoga Kuriren. Bilaga 8. Tillväxtverket kom under sommaren 2012 ut med en skrift Service - en förutsättning för tillväxt där projektet beskrevs med en artikel. 6

12. Utöver projektplanen. Projektet har blivit uppmärksammat på olika håll och referensgruppen såg ett behov av att anordna en nationell butikskonferens. Detta skulle göras inom den befintliga budgetramen med en förlängd tidsbudget. Konferensen anordnades den 20 november. Se inbjudan och programmet, bilagorna 9 och 10. SVTs TV-team på plats i butiken i Vedevåg. RESULTAT Utbildning av energi- och klimatrådgivare Målet med projektet var att ta fram en utbildning och utbildningsmaterial för energi- och klimatrådgivning i butiksmiljöer samt att genomföra en pilotutbildning om butiksrådgivning för energi- och klimatrådgivarna i Örebro län (se Mål 1 och Mål 2, kapitel Projektbeskrivning/ Mål ). Energi- och klimatrådgivarna skulle genom projektet få beredskap att ge rådgivning även till andra butiker än de relativt små landsbygdsbutikerna. Utbildningen beskrivs i Genomförande, punkt 1. Utbildningen utvärderades på skala 1-6 där 6=perfekt, 1= värdelös. Resultaten visade följande: 1) Utbildningens innehåll. Resultat: 5,5 2) Föreläsare. Resultat: 5,75 3) Känner du dig redo för ditt jobb i butikerna. Resultat: 5,3 4) Övriga kommentarer: Checklistorna lite tunga. Av resultaten kan utläsas att utbildningen upplevdes lyckad av energi- och klimatrådgivarna. 7

Butikernas engagemang, energianvändning, besparingspotential och energieffektiviseringsåtgärder Butikers engagemang och upplevelse av projektet Målet var att få minst 15 landsbygdsbutiksägare att genomföra en konsultledd energianalys (se Mål 3, kapitel Projektbeskrivning/ Mål ). Rekryteringen var enkel och målet uppnåddes. De deltagande butikerna var följande: Butik Kommun Ansv. rådgivare Johanssons Livs i Åsbro AB (ICA Nära Hörnan) Askersund Lars Johansson Tiveds Handel AB Laxå Lars Johansson Hjortkvarns Livsmedel Hallsberg Thomas Giege Sköllersta Handlar n Hallsberg Thomas Giege Östansjö Handelsbod HB Hallsberg Thomas Giege Ekeby Livs Kumla Catharina Ludvigsson Handlar n i Svartå Degerfors Pär Palonen ICA Nära Åtorp Degerfors Pär Palonen Träffen Mullhyttan AB Lekeberg Thomas Giege Coop Konsum Garphyttan Örebro Mats Brengdahl Handlar n i Kilsmo Örebro Mats Brengdahl Vedlunds Handlar n Örebro Mats Brengdahl ICA Nära Stora Mellösa Örebro Mats Brengdahl Gyttorps Livs HB Nora Nina Andreasson Kvarnbacka Livs Lindesberg Nina Andreasson Vid varje butiksanalys deltog butiksägarna den mesta av tiden när kartläggningen pågick. Efter kartläggningen hade konsulten, rådgivarna och butiksägaren ett kort möte då butikens situation och fortsatta arbete diskuterades. Fyra av butikerna bytte ägare efter genomgången analys men de nya ägarna fick ta över åtgärdsrapporterna och har fått stöd av energi- och klimatrådgivarna. Alla dessa nya ägare har tagit upp energifrågan i sin agenda. Efter ca 12 månader från energianalysen skickades en enkät till butikerna där deras upplevelse av projektet undersöktes. I samma enkät redogjordes även för de åtgärder som var gjorda och som planerades att göras. Butikerna tyckte att det var positivt att delta i projektet och de var mycket nöjda med alla parter: projektledningen, rådgivarna, konsultens och länsstyrelsens arbete. Vissa var lite skeptiska i början och förstod inte hur detta skulle hjälpa dem men har ändrat sig under projekttiden. Intresset för energifrågor har ökat generellt, och man har i flera fall blivit förvånad över effektiviseringspotentialerna och har inte varit medvetna om hur mycket små saker man kan göra för att förbättra ekonomin. Flera säger sig ha fått en annan syn på energiförbrukningen. Energianvändning Analyserna visade att energianvändningen till kyla i projektets butiker var relativt sett större än genomsnittet i livsmedelsbutikerna och att belysningens energianvändning är mindre än i 8

genomsnitt. Det är rimligt att förstå att kylmöblernas användning är svårare att optimera i en liten butik än i de större. Fördelning av energiförbrukningen i en livsmedelsbutik nationellt. Fördelning av energiförbrukningen i projektets livsmedelsbutiker. Medelförbrukning per m 2 i butiker som hade el som värmekälla var 415 kwh/m 2 och de som hade annan uppvärmning hade en elförbrukning på i genomsnitt 335 kwh/m 2. Se statistiken per butik i figur 1. Figur 1. Femton butikers elförbrukning (kwh/m 2 ). 9

Energibesparingspotential Butikerna fick alla ett stort antal förslag på energieffektiviseringsåtgärder. De vanligaste åtgärdsförslagen av energikonsulten var: 1) Täta entrédörrar och portar och se till att de inte är öppna onödigt långa tider. 2) Montera frontglas till de vertikala diskarna. 3) Se till att ha rät temperatur i kyl- och frysdiskar, de är ofta onödigt kalla. 4) Koppla ur plugin-kylar när de inte behövs. 5) Överlasta inte kyl- och frysdiskar. 6) Täta kylrumsdörrar 7) Följ upp energistatistiken systematiskt, var observant! 8) Var uppmärksam med avfrostningar, kanske räcker ett färre antal? Styr avfrostningstiderna enligt tidstariffen. 9) Styr belysningen. Var behövs ljus, hur mycket och när? 10) Bygg bort fönsterpartier om inte dagsljuset behövs. Dessutom ett åtgärdsförslag som är mycket viktigt är att alltid hålla kylmöblernas kompressorer rena. Åtgärdsförslagen sorterades efter investeringskostnaden. Dessa är välbeskrivna i broschyren En klok handlare, bilaga 7. En granskning gjordes mellan relationen investeringskostnad och payoff-tiden av de föreslagna åtgärderna, se figur 2. Alla föreslagna åtgärder är inte med i statistiken eftersom det i många fall var omöjligt att ange en återbetalningstid. Sådana åtgärder är t.ex. arbetsmiljöåtgärderna. Statistiken visar ett svagt samband mellan det investerade beloppet och återbetalningstiden. De åtgärder som var dyrast med relativt korta återbetalningstider var installation av styrsystem till ventilationen (140 tkr, 4 år), lock till frysarna (130 tkr, 8 år), tilläggsisolering av vinden (120 tkr, 6 år). De minst lönsamma åtgärderna med relativt låg investeringskostnad men mycket långa återbetalningstider var exempelvis ny entrédörr, luftsluss till ytterdörren eller åtgärder av ventilationen. Alla dessa åtgärder har dock en stor betydelse ur arbetsmiljösynpunkt. Anmärkningsvärt är att det finns ett mycket stort antal åtgärder som är mycket billiga och har en kort återbetalningstid. Åtgärder av denna typ är exempelvis justering av temperaturer, ventilationen, rengöring, installation av timers. Noteras ska att investeringskostnaden är beräknad på en kostnad utan investeringsstöd som exempelvis på 50 % nivå förkortar återbetalningstiden till hälften. 10

Figur 2. Relationen investeringskostnad och payoff-tiden av de föreslagna åtgärderna. En sammanställning av energianalyserna och besparingspotentialen redovisas i tabell 1. Tabell 1. Sammanställning av energianalyser 1 Medelvärde Totalt, 15 butiker (MWh) per butik (MWh) % Energianvändning inkl. elvärme 2298 153 Energianvändning för 242 34,5 uppvärmning exkl. elvärme Total energianvändning 2540 169 därav elanvändning 1 2056 137 Besparingspotential: 2 Energi, tot. 320 % av elkostnaden 14 % av värmekostnaden 27 Sammanställningen omfattar 15 butiker varav åtta hade el som uppvärmningsenergi. De övriga sju butiker värms med pellets eller fjärrvärme, se Energi för uppvärmning. Besparingspotential genom de föreslagna åtgärderna. 1 2 Energibesparingspotentialen på elenergi ligger mellan 10 och 27 procent om de föreslagna åtgärderna genomförs, i genomsnitt 14 procent. Uppvärmningskostnaden minskar uppskattningsvis mellan 12 och 33 procent med åtgärder, i genomsnitt 27 procent. Energieffektiviseringsåtgärder Ett ytterligare projektmål var att alla 15 landsbygdsbutiksägare skulle göra åtgärder och söka investeringsstöd under projektperioden som ger både energieffektivisering och bättre ekonomi till verksamheten (se Mål 4, kapitel Projektbeskrivning/ Mål ). Efter kartläggningsarbetet 11

har rådgivarna systematiskt haft kontakt med sina butiker och uppmuntrat butikerna till att göra de lönsamma åtgärderna samt att söka investeringsstöd om det har varit relevant. Dessutom har landsbygdsmentorn haft kontakt med butikerna ang. detta. Resultatet var att sex butiker har ansökt investeringsstöd under projekttiden, se tabell 2. Ytterligare en butik lämnade in ansökan men har tagit tillbaka den i samband med ägarbytet. Resultat anses vara gott trots att projektmålet inte uppnåddes. Detta med tanke på att alla butiker är mycket små och har relativt ansträngda ekonomier. Fyra av butikerna bytte dessutom ägare under projekttiden. Ytterligare sju butiker har planerat göra åtgärder och söka investeringsstöd senare. En del åtgärder har gjorts under projekttiden men i allmänhet har butikerna inte kommit så långt i arbetet så att större åtgärder skulle ha kommit igång. Butikerna har därför svårt att ange vilka åtgärder som exakt kommer att genomföras under den närmaste tiden och hur stora besparingarna blir. Åtgärdsrapporterna är ett dokument som kommer att användas under flera år som underlag till framtida åtgärder. Tabell 2. De olika butikers genomförda och planerade energieffektiviseringsåtgärder. Butiksorten Genomförda åtgärder under projekttiden Besparing Sökt stöd Senare investeringar Ekeby Skaffat lock till Minst 5000 Skaffa inglasning till kylen frysboxarna kr/år Slutat använda elelement Minst 5000 och börjat med LVP kr/år Säkrat ner från 65A till 8500 kr/år 35A Tived Timer till dryckekylar Ny charkkyl 2013 Glasdörrar till kylen hösten 2012, varmare i butiken 12 Ombyggnad av entré 2013 Luftvärmepump Närkes Kil Införskaffat markiser Isolera eller sätta igen ett fönster Justerat avfrostning Sätta in en luftkonvektor Sköllersta Timer på drickakyl Glasdörrar till kött- och charkkyldiskar Byte av fönster Se över belysningen Ett nytt värmesystem Justering av ventilationsanläggningen för bättre arbetsmiljö Glasdörrar till kyldiskar 2012-13 Byte av frysdisk 2013 Glaslock över kylar Hjortkvarn Satt timers Nya glasrutor till framsidan av butiken Satt upp gardiner till Byta markiser kyldiskar Byte av delar till kylrum Frontglas till kyldiskar Planerar söka stöd

Östansjö Gyttorp Rengöring av kylar/frysar Timer på drickakyl Bytt entré, installerat luftsluss. Eventuellt byta ut frysskåp Frontdörrar till kyldiskar Glaslock till frysdisk. Frontglas till ostkyldisk. Förbättra konstruktionen med plaststrips till grönsaksrummet. Vedevåg Byte av kyldiskar Sätta upp solfilm på fönster Stora Mellösa Konverterat oljebrännaren till en pelletsbrännare Installerat nya kylmöbler Åtorp Timer på alla pluginkylar så att de stängs av på natten. Ca 5 % minskad energiförbru kning, ca 7500 kwh. Skulle även vilja sätta glas på öppna disken men det är en investering på ca 100-120 tkr. Kontrollerat och justerat temperaturer t.ex. i på glassfrysar m.m. Justerat ventilationen så den är av efter stängning och går på på morgonen. Mullhyttan Installation av timers NEJ Vill byta lysrörsarmaturen i hela butiken Svartå LED-belysning NEJ Byte av fönsterrutor m.m. Åsbro Ombyggnation entréingång Utöver de butiker som var med i projektet har ytterligare två butiker gjort energieffektiviseringsåtgärder med hjälp av stöd från Länsstyrelsen. Dessa åtgärder, byte av entrédörr och byte av lysrörsarmaturer, kan ses som spinn-off effekt då framför allt länsstyrelsens handläggare i butiksfrågor har informerat butikerna om projektet och om möjligheterna med att investera. Informationsspridning En inspirationsbroschyr har tagits fram (se Mål 5, kapitel Projektbeskrivning/ Mål ), den omfattar 16 A5-sidor och är tryckt i 5000 ex. Syftet med broschyren är att sätta igång energieffektiviseringsarbetet. Den ger praktiska verktyg, enkla kalkyler mer återbetalningstider, information om hur åtgärderna påverkar butiksmiljöerna för övrigt. Den innehåller exempel på åtgärder sorterade efter investeringsnivån, två av projektets butiker är presenterade mer i detalj, länkar med mer. Broschyren har distribuerats ut i landet genom energikontoren till energi- och klimatrådgivarnätverken, via ICA, Axfood, Coop, länsstyrelser, Energimyndigheten, Tillväxtverket, landsbygdsmentorerna och så vidare. 13

Allt utbildningsmaterial, checklistorna och inspirationsbroschyren har spridits nationellt så att andra energikontor, energi- och klimatrådgivare, butiker och övriga intressenter har fått möjlighet att ta del av informationen och nya verktyg för arbetet med energieffektivisering av livsmedelsbutiker. Allt material har publicerats på energikontorets hemsida som PDF-filer. Det primära syftet med projektet var att uppmärksamma femton landsbygdsbutiker på energianvändningen i butiken, att få ägarna att göra energieffektiviseringsåtgärder och följaktligen ge möjligheter till en förbättrad ekonomi. Genom mediaexponering via TV och tidningar har frågan uppmärksammats ytterligare. Det är dock svårt att ange vilken omfattning. Referensgruppens representanter för Landsbygdsmentorerna och Länsstyrelsen arbetar dagligen med livsmedelsbutiker och har också spridit information och energikunskaper och har lyckats inspirera även andra butiker än de som var inblandade i projektet. Projektledningen har fått motta ett stort antal telefonsamtal och mejl från olika livsmedelsbutikintressenter under projekttiden som också visar att information om projektet har gått vidare i landet. Måluppfyllelse Sammanfattningsvis konstateras att alla andra projektmål utom målet för att alla 15 deltagande butiker skulle söka ekonomiskt stöd från länsstyrelsen har uppfyllts. Endast sex butiker hann söka stöd under projekttiden men med mycket stor säkerhet kommer ytterligare sju butiker att göra detta under år 2013. Det långsiktiga målet som ligger utanför projektet var att nå energibesparingar på 5-10 procent i butiker som inte gör nyinvesteringar och 15-25 procent energibesparing i butiker som gör investeringar. Denna målnivå känns rimlig med tanke på den potential som energikartläggningarna har visat och med tanke på butiksägarnas intresse för energisparåtgärder. ERFARENHETER OCH SLUTSATSER Det primära gällande butikerna är inte att butiksägarna själva ska bli energiexperter utan snarare att de skall kunna ställa krav på rätt sätt på de entreprenörer som de anlitar. Det konstaterades att det saknas ofta en helhetssyn, inte allt för sällan motverkar ventilation, kyla och värme varandra eftersom det är olika entreprenörer som har byggt systemen utan att se till att de fungerar tillsammans. En lösning på problemet är att butiksägaren bokar t.ex. servicen av dessa olika delar samtidigt så att de olika parterna kan kommunicera med varandra eller på annat sätt underlätta parterna att hitta varandra. Under projektets gång konstaterades många gånger att fastighetsägarens och butiksägarens roller kan vara komplicerade när butiksägaren hyr in sig. Butiksägaren har svårt att göra investeringar i en annans fastighet även om de är mycket viktiga ur energieffektiviserings- 14

och ekonomisk synpunkt, speciellt om kommunikationen mellan parterna inte är den bästa. Det konstaterades också att för överbrygga eventuella problem är det värdefullt att involvera fastighetsägaren tidigt. EKR kan ha möjlighet att hjälpa till med förhandlingarna som en objektiv part. Länsstyrelsens finansieringshjälp är ju oftast mycket förmånlig för butikerna. Ibland kan det ändå vara svårt att få ihop motfinansieringsdelen. I sådana fall kan ett tredjepartsavtal vara en bra väg för att få åtgärder gjorda då energieffektiviseringsvinsterna finansierar resten av investeringen. När åtgärden är betald får butiksägaren nyttan med investeringen. För att ytterligare underlätta att göra finansieringen förmånligare kan gemensamma upphandlingar vara ett sätt at få ner investeringsbeloppen. En typisk sådan åtgärd skulle kunna vara lock över frysdiskarna. Projektet har inneburit en reell kompetenshöjning för de flesta energi- och klimatrådgivare. Rådgivarna har befunnit sig på olika kunskapsnivåer i utgångsläget, men efter utbildningen är de flesta trygga i sin roll som butiksrådgivare. För Energikontoret har projektet inneburit ökade kunskaper om butikernas möjligheter att effektivisera sin energianvändning. Efterfrågan på information om projektet har varit stort redan under projekttiden vilket visar att målgruppen definitivt är viktig. Resultaten från projektet visar att energieffektiviseringspotentialen är betydande men att investeringströgheten är relativt stor. Trots de förmånliga stödåtgärderna som länsstyrelsen erbjuder har ändå inte alla utnyttjat möjligheten. Målgruppen som vi valde var de minsta butikerna som kanske har de besvärligaste ekonomiska förhållanden. Butikerna har fått en hjälp genom en direkt kontakt med rådgivarna och konsulten med tydliga åtgärdsrapporter och ändå känns det som mer borde ha hänt under projektperioden. En fundering är om butiksägarna skulle behövt ännu mer konkret hjälp med att börja med de enklaste och billigaste åtgärderna. Sedan kanske hade de positiva effekterna av dessa åtgärder stimulerat butiksägarna att ta steget vidare med större åtgärder och investeringar. Rådgivarnas roll är oerhört viktig i detta inspirationsarbete. Projektet har lett till nya idéer angående arbete med livsmedelsbutiker. En av idéerna är exempelvis ett nationellt seminarium om butikernas energianvändning. Denna idé verkställdes redan under projekttiden, den 20:nde november ägde konferensen rum, se inbjudan och program i bilagorna 9 och 10. Projekttiden förlängdes med fyra månader på grund av denna aktivitet. Projektet har upplevts av alla deltagande parter som mycket lyckat. Det breda perspektivet har varit speciellt intressant i projektet: energieffektivisering, butikers servicestrategiska funktion och de ekonomiska incitamenten! Övriga idéer är ökat samarbete med kommuners Miljö och hälsa och framför allt samordning av insamling av data i samma dokument både för miljöinspektörers ändamål och för butikers egen energiuppföljning. Örebro den 17 december 2012 Päivi Lehtikangas Projektledare Energikontoret Regionförbundet Örebro 15