Välfärdens långsiktiga finansiering Välfärd i Norden Hanaholmen 2011-05-05 Eva Nypelius, Gotland Per Sedigh, SKL
När satsades det mest resurser? När tror du att det satsades mest offentliga resurser på välfärdstjänster? 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2
Många tror att kommuner och landsting satsade mer resurser förr Vilket av följande år tror du svenska kommuner och landsting totalt sett satsade mest resurser på? Källa: Synovate augusti 2008 Grundskola 7% 22% 26% 10% 20% 15% Barnomsorg 3% 20% 27% 10% 23% 16% Äldreomsorg 6% 15% 27% 10% 24% 18% Sjukvård 6% 14% 24% 9% 25% 21% Gymnasieskola 2% 10% 28% 11% 28% 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1960 1970 1980 Vet ej/ej svar 1990 2007 3
Välfärdstjänsternas kostnader åren 1980-2005 Procentuell förändring i fasta priser Källa: Välfärdsmysteriet?, SKL 2008 Barnomsorg + förskoleklass 56 Grundskola 8 Gymnasieskola 39 Handikappomsorg 232 Äldreomsorg 62 Individ- och familjeomsorg 186 Hälso- och sjukvård 42 Totalt 50 4
Huvuddragen En samhällsekonomisk kalkyl med två alternativ för välfärdstjänsternas volymutveckling fram till år 2035 Demografi (oförändrad ambition per åldersgrupp) Demografi plus 1 procent (ungefär som tidigare utveckling) Finansieringen i fokus. Ingen beskrivning av verksamheterna. Programberedningen är överens om att vi på lång sikt står inför utmaningar vad gäller finansieringen av det offentliga åtagandet. 5
En bil på 70-talet
En bil på 80-talet
En bil på 90-talet
En bil på 00-talet
Standardutrustning 145, år 1974 Skivbromsar på samtliga fyra hjul, delad rattstång, dörrlås av säkerhetstyp, triangeldelat tvåkretssystem för bromsarna, bältespåminnare, textilklädsel, nackskydd på framstolarna, avbländningsbar backspegel, varningsblinkers, bakruta med eluppvärmning och spolare/torkare, strålkastartorkare, glödtrådsvakt 10
Standardutrustning V70, år 2005 ABS-bromsar, Baksäte med 40/20/40-delning, Barnsäkerhetslås via vred i dörrpanel, Belyst make-upspegel i passagerarsolskyddet, Bältesförsträckare på samtliga 5 platser, DSTC - Antisladdsystem, Elektriska fönsterhissar fram och bak med autodownfunktion, (auto-up, fram), Elektronisk startspärr, Elmanövrerad parkeringsbroms, Elmanövrerade/eluppvärmda yttre backspeglar med tiltfunktion vid backning, Eluttag i fram- och baksäte, Fjärrstyrt centrallås med blockerat låsläge (BLL), Framstolar med WHIPS - system för att förhindra whiplashskador, Färddator, Förberedelse för ISO FIX fästen i baksätets ytterplatser, Första förbandskudde, "Global closing/opening" samtidig öppning/stängning av samtliga sidorutor via fjärrkontroll, IDIS (Intelligent Driver Information System) Senarelägger mindre viktig information i stressande situationer, Invändigt nedställbara strålkastare (Ljushöjdsreglering). Justerbar ratt i höjd- och längdled, Klimatanläggning ECC- Elektronisk, Textilklädsel, Krockgardin IC (Inflatable Curtain) i takpanelen ovanför sidodörrar, Krockkudde - förar- och passagerarsida, Kupéfilter, Led-belysning "Follow me home" funktion, Ljudanläggning Performance m 1cd-spelare, 6 högtalare, bredbandshögtalare i fram- och bakdörrar samt diskanter i framdörrarna. Diversity antenner. AUX-ingång i mittkonsol, Mugghållare (2 st) i mittkonsol, Rails, Recirkulationsfunktion i värme/ventilationsanläggning. Sidokrockkuddar SIPS i framstolar. Skyddsnät i nylon mellan kupé och lastutrymme (kan förvaras under lastgolvet), Strålkastarspolare av högtryckstyp, Tonade rutor, 25% toning på samtliga rutor, Trygghetsbelysning, Yttertemperaturmätare 11
Tusental invånare 20 64 år samt försörjarkvoten (%) dvs 20 64 år/totalbefolkningen 12
Andelen 80+ Källa: EUROSTAT 13
Kostnadsutvecklingen i fasta priser Index 2010=100 160 150 Plus1alternativet Demografialternativet 140 130 120 110 100 2010 2015 2020 2025 2030 2035 14
Från verksamhet till finansiering Så gott som samma antagandebild för de två volymalternativen Verksamheternas avgifter ökar i takt med bruttokostnaderna Pensionskostnaderna är beräknade enligt blandmodellen (två alt) Statsbidragen skrivs fram med skatteunderlagsutvecklingen Långsiktiga antaganden fr o m år 2015, ingen konjunktur Oförändrat arbetskraftsdeltagande per åldersgrupp: +0,1 % Medelarbetstid -0,2 %. Dvs antalet arbetade timmar -0,1 % per år Samma löneutveckling på hela arbetsmarknaden Oförändrad politik 15
Kommunal- och landstingsskatten 50 45 40 35 30 25 20 15 10 Plus1alternativet Demografialternativet 5 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 16
Skattekvoten, plus1alternativet Uppdelad på kommuner/landsting och stat, andel av BNP 55 50 Skatter offentlig sektor Statliga Kommunala 45 40 35 30 25 20 15 10 2010 2015 2020 2025 2030 2035
Fångad av Baumols dilemma och Wagners lag Baumols dilemma Relativt svagare produktivitetstillväxt i tjänstesektorn Wagners lag Andelen tjänster i ekonomin växer i takt med ökat välstånd och stigande ambitioner 18
William J Baumol Född 1922 Nationalekonom, verksam vid New York University Känd för: Cost disease Contestable markets Innovationers roll för ekonomisk tillväxt 19
Adolph Wagner Tysk, 1835-1917 Nationalekonom, statistiker och politiker Känd för: Wagners lag Penning- och bankfrågor Många vetenskapliga verk och uppsatser Skicklig talare och debattör 20
Annorlunda uttryckt Den ekonomiska tillväxten ökar utrymmet för privat finansierad konsumtion inte minst för tjänster Utrymmet för skattefinansierade tjänster ökar inte, trots ekonomisk tillväxt Skälet är att de offentliganställdas löner ökar i samma takt som tillväxten i ekonomin och att produktiviteten i den kommunala verksamheten (tjänstesektorn) inte kan växa i samma takt som i näringslivet (varusektorn) 21
FILM (denna oh ska tas bort) 22
Diskussionsfrågor Håller du med? Ny kunskap, ny teknik och innovationer. Ökad trygghet med IT, mer avancerad vård i hemmet, ökade kompetenskrav. Klarar vi av att fånga upp och tillämpa nyheterna? Kräver det mer eller mindre resurser? Hur sprider vi den bästa metoden (kostnadseffektivitetsprincipen)? Mer individanpassad omsorg, större förväntan på livskvalitet, nya diagnoser, högre medvetenhet om rättigheter. Förväntningar viktiga. Hur håller vi förväntningarna på en rimlig nivå? Ska vi det? Vem avgör vad som är rimligt? 23
Möjliga och omöjliga lösningar Fler arbetade timmar Ökad produktivitet Ökad privat finansiering Ökad invandring Skattefinansiering Avgränsning av det offentliga uppdraget Andra förändringar 24
Effekter av olika åtgärder Mdkr Skattesats % En höjning av slutenvårdsavgiften till 120 kr/dag 0 0,02 Avgift för mat inom gymnasieskolan 1 0,07 En kraftig höjning av äldreomsorgstaxan 3 0,19 En kraftig höjning av barnomsorgstaxan 4 0,24 1 års senare utträde från arbetsmarknaden 6 0,35 1 års tidigare inträde på arbetsmarknaden 8 0,47 Ökad sysselsättning bland dagens utrikes födda 8 0,50 Effektivisering med 3 % 21 1,25 Höjning av kommunalskatten med 1 krona 16 1,00 25
Den nettoinvandring som behövs för att behålla den demografiska försörjarkvoten på dagens nivå. Tusental 26
Vägval för framtidens välfärdsstat Familjen eller samhället Inkomster eller välfärdstjänster Endast de stora händelserna eller även de små Det vi drabbas av eller även det vi råder över Lika för alla eller mer till dem som inte har råd
Auktoritetstro Värderingskartan (källa: World Values Survey) Självförverkligande
Bästa alternativ för att ta hand om äldre 100 90 80 Barnen tar hand om föräld rarna i d eras hem Föräld rarna b or hos b arnen 70 60 50 40 30 20 10 0 Sv erige Da nm a rk N ede rlä nd ern a Finlan d Fra nkrike Be lgie n Slove nien Irla nd Storbritan nie n Ö ste rrike Lu xe m burg Ita lien M a lta EU Tys kla nd Sp an ie n P ortug al Estla nd Tje ckien C ype rn Lita ue n U ng ern Le ttla nd Slova kie n R um ä nie n Bu lga rie n P ole n G re klan d 29
Nära släktingar bör hjälpa äldre även om det innebär att de ger upp sin egen karriär Andel som instämmer 70 60 50 40 30 20 10 0 Sverige Luxemburg Nederländerna Frankrike Danmark Finland Malta Belgien Österrike Cypern Storbritannien Irland Tyskland EU Spanien Grekland Portugal Slovenien Lettland Rumänien Litauen Italien Ungern Slovakien Estland Tjeckien Bulgarien Polen 30
Prioriteringar Hur? Stigande välstånd, men värna de ekonomiskt svaga med störst behov. Människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen, kostnadseffektivitetsprincipen. Vem? Parlamentet eller lokalt Kommunikation med medborgarna? Öppna prioriteringar, delaktighet, konsultation. Eller räcker beslutet på valdagen? Prioriteringarna kommer ändå! Skillnad mellan medvetna politiska beslut i dag med bäring på framtiden kontra kortsiktiga beslut om åtgärder efter hand? 31
Vi har råd med framtiden 2010-07-06 Regeringsförklaringen (förhoppning) under hösten kommer regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning om välfärdens framtida finansiering 32
Regeringsförklaringen (borgerlig) 2010-10-05 Sverige ska vara ett bra välfärdsland. En utvecklad välfärd är en fråga om rättvisa. Välfärdens verksamheter och tjänster ska vara av högsta kvalitet och rikta sig till enskilda människor efter behov, oavsett bakgrund, bostadsort, kön eller tjocklek på plånbok. Grunden för att nå dit är en solidarisk och offentlig finansiering. 33
Möjliga och omöjliga lösningar Fler arbetade timmar Ökad produktivitet Ökad privat finansiering Ökad invandring Skattefinansiering Avgränsning av det offentliga uppdraget Andra förändringar 34