Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning Expertgruppen för metadata Version 1.0 2014-04-14 Innehåll Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning... 1 Från manuell kontroll till digitala flöden... 2 Från katalogisering till kravställning... 2 Återanvändning av metadata... 2 Länkad data... 2 Auktoritetsinformation... 3 Identifikatorer... 3 Bibliotekskataloger - Publiceringsdatabaser... 3 Transkribering... 4 Läsfrämjande åtgärder... 4 Digitalisering... 4 Digitalt bevarande... 4 Pågående arbete i arbetsgrupperna... 4 Bilaga 1: Mer om metadata och läsfrämjande åtgärder... 5 Bilaga 2: Förslag på frågor för omvärldsbevakning... 7
Från manuell kontroll till digitala flöden Utvecklingen på metadataområdet går från manuell kontroll till digitala flöden. Utveckling och förfining av automatiserade processer är nödvändiga, t.ex. dataflöde in och ut ur Libris. Vilka rutiner och verktyg finns på biblioteken, vad behöver utvecklas? KB:s flöden för insamling av e-plikt, digitalisering, arkivering för bevarande Diva Från katalogisering till kravställning Beskrivande verksamhet flyttar tyngdpunkten mot tidigare led i processen. Mer och mer kommer att fokuseras kring att kommunicera med leverantörer om vilka metadata de har och vad de skulle kunna ändra för att möta våra behov. Biblioteken behöver öka sin kunskap om utgivarnas verklighet. Detta gäller såväl digitala som analoga resurser. Utforska Utbildning Medvetandegöra KB:s arbete med att ansluta leverantörer av e-plikt, specificera krav på metadata i leveranserna m.m Återanvändning av metadata Att återanvända (samutnyttja) metadata är ett viktigt och grundläggande tema för utvecklingen och för de flesta av de insatsområden som vi skissat på här. Det gäller t.ex. Länkad data, Auktoritetsinformation, Identifikatorer och Bibliotekskataloger Publiceringskataloger. Några av arbetsgruppernas program handlar också om detta, som t.ex. ämnesordsgruppens förenkling och samordning av ämnesordslistor. Länkad data Mycket av den information vi skapar finns redan. Paketerad information kan idag hämtas från redan existerande källor. Vi behöver mer gå över från att beskriva saker till att tolka information som redan finns. Idag är katalogiseringsverksamheten i hög grad postbaserad (katalogposter). I och med införandet av LibrisXL kommer katalogposten att brytas upp och gränser suddas ut (om inte helt så i varje fall delvis). Biblioteken kommer inom en nära framtid att behöva förstå och hantera länkad data och våra kataloger får möjligheter att se och fungera på nya sätt. Hur säkrar vi att denna nya kompetens finns ute i verksamheterna? Viktigt för att länkad data ska fungera är att arbetet med auktoriteter och användandet av identifikatorer fortsätter att utvecklas (se avsnitten Auktoritetsinformation respektive Identifikatorer). Även samordning kontroll av vokabulär.
Librisinfo som öppen data, http://librishelp.libris.kb.se/help/tech_swe.jsp?open=tech&redirected=true&pref_is_set=&t extsize=&contrast=&language=se LibrisXL Auktoritetsinformation Att fortsätta utveckla arbetet kring auktoritetsinformation är av största vikt, och framför allt att samordna insatser mellan kulturinstitutionerna. Har direkt betydelse för länkad data, digitaliseringssamordning, automatiserade och effektivare katalogiseringsrutiner... VIAF, http://viaf.org/ DISKA-projektet, http://www.digisam.se/index.php/avslutat-arbete/diskaprojektet Identifikatorer Användning av persistenta identifikatorer är centralt i all hantering av data och en förutsättning för säker och mer effektiv hantering av digital information. Alla system behöver innehålla någon form av persistenta och systemoberoende identifikatorer, t.ex. urn, handle, doi, ark, etc., eller ett genomtänkt och konsekvent användande av http-länkar. Vilka typer av identifikatorer man väljer beror på vad de ska identifiera och i vilket sammanhang ett utgivet verk, digitala filer i ett arkiv, auktoritetsinformation, organisationer, värden ur en ämnesordslista, etc. Behövs någon form av nationella riktlinjer eller vägledning? Pågående samarbete mellan nationalbibliotek i Europa kring global uppslagstjänst för urn:nbn och andra persistenta identifikatorer (DNB, KB Sverige, KB Holland med flera) Organisations-id inom SWEPUB Bibliotekskataloger - Publiceringsdatabaser Ett troligt framtidsscenario är att forskningsbiblioteken kommer att jobba mer med egna publiceringsdatabaser. Man kommer att vilja göra mer med metadata än att låta materialet vara sökbart och tillgängligt. Man behöver göra analyser, bevara det digitala materialet, etc. Återanvändning av metadata nationellt mellan publiceringsdatabaser och bibliotekskataloger blir centralt. Libris och SwePub utvecklas med samma bakomliggande ramverk för länkad data och intressanta möjligheter öppnas. Det är troligt att kopplingen mellan bibliotekskatalogen och forskningsbibliotekets publiceringsdatabas förändras. En fråga som man skulle kunna ställa sig är om bibliotekskatalogens betydelse kommer att minska? Utredning?
Transkribering Biblioteken behöver kunna tillgängliggöra material på andra språk och med transkriberad text. Det är ett problem med olika normaliseringar - internt för biblioteken eftersom det är svårt att katalogisera, externt för användarna att hitta material. Problemen är desamma för alla - folkbibliotek, Libris, publiceringsdatabaser... Utvecklingen går mot att ha originalskript i posterna. Nationella riktlinjer behövs. Det här är även ett internationellt problem eftersom normaliseringspraxis skiljer sig mellan olika länder. Transkribering handlar om användarvänlighet, liksom nästa område Läsfrämjande åtgärder. Läsfrämjande åtgärder Detta område handlar om att använda metadata på ett sådant sätt att katalogen (opacen) blir mer användarvänlig och interaktiv och därmed skapa intresse för läsning, vilket i förlängningen skulle underlätta läsfrämjande åtgärder. Läs mer i Bilaga 1 Digitalisering Här finns många frågor Kan samarbete kring metadata mellan ABM-institutioner ske genom Digisam? Behov av nationella riktlinjer för metadata i digitaliseringsarbetet? Verktyg och system för effektiv och automatiserad metadatahantering. Vad finns på biblioteken och kan de samutnyttjas? Libris som central nod för bibliotekens digitaliseringsarbete? Samordna detta utvecklingsområde med Expertgruppen för digitalisering! Digitalt bevarande Digitalt bevarande kräver kunskaper om andra typer av metadatastandarder och beskrivningsrutiner än vad som hitintills varit på biblioteken. Här finns behov av rådgivande/samordnande instans. Digisam har genomför en förstudie vars rapport är på gång, se http://www.digisam.se/index.php/pagaende-arbete/digitalt-bevarande Pågående arbete i arbetsgrupperna Det är viktigt se till att det som redan gjorts, viktiga resultat på metadataområdet förs in i framtida utveckling. Det pågår en hel del viktigt arbete i arbetsgrupperna som behöver slussas vidare efter mandatperioden. Antingen genom att arbetsgrupperna får förnyade mandat, eller att det fortsätter in i en utvecklingslinje (projekt, utredning etc.). Det gäller Dewey, övergången till RDA, förenkling och samordning av ämnesordslistor, folkbiblioteken in i Libris, etc.
Bilaga 1: Mer om metadata och läsfrämjande åtgärder (Anna Westin. Text under arbete ) Hur kan metadatautvecklingen påverkas för att främja användarvänliga bibliotekskataloger utifrån ett användarperspektiv där användaren är en person med inga eller små kunskaper i sökteknik? Målet måste vara att det finns metadata eller länkad data som går att översätta till fängslande visuella koncept (kanske till och med auditiva?), detta gäller alla genrer och former av litteratur men särskilt barn- och ungdomslitteratur. En attraktiv och läsbar katalog underlättar vägen till nya läsupplevelser. De länkade data som redan finns i många folkbibliotekskataloger är bokomslag och förlagens marknadsföringstexter som levereras ex från Adlibris, (vilket innebär att all litteratur som är för gammal för att ha gått genom Adlibris försäljning saknas), andra användargränssnitt visar information från ex Wikipedia eller Alex författarlexikon vid en sökning. Alla poster skulle garanteras utförligare innehållsbeskrivningar och/eller innehållsförteckningar. Och det måste finnas en diskussion om huruvida de kommersiella förlagstexterna är det bästa alternativet, eller om de beskrivande texterna bör produceras på andra sätt. Ämnesorden uppnår i många fall inte kravet på att var användbara för en bred allmänhet eller att vara i allmänt bruk. Men bättre innehållsbeskrivningar skulle kunna kompensera för det. De metadata som BTJ producerar eller de som Libris innehåller saknar ofta information om en bok ingår i en serie, något som är av stor vikt för många användare. Även här kan förlagsinformation kompensera. Metadata bör kunna användas för att länka till relaterade titlar, men även till annan media (filmatiseringar, tv-spel) och till annan information som berör det sökta ämnet. I många användargränssnitt finns möjlighet för användaren att kommentera eller skriva recensioner, men detta begränsas då till den regionala bibliotekskatalogen. Någon slags auktoritetsform för utbyte av användarnas kommentarer på en nationell nivå eller möjligen bättre kopplingar till sociala medier skulle kunna skapa ett större utbyte av läsarerfarenheter och livligare diskussioner. Ur protokollet 2014-05-20: Angående läsfrämjande åtgärder vill Anna Westin lägga till en referens till rapporten Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler : slutrapport, avsnitt 3.3.2, "Målbild katalogpostbaserad information", som på ett tydligt sätt sammanfattar kraven på en användarvänlig katalogpost. Även länken till remissunderlaget, Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler : remissunderlag hösten 2012, där det finns förtydliganden och exemplifieringar av olika läsargruppers behov och ett ordentligt barnperspektiv. Se
http://www.kb.se/dokument/bibliotek/projekt/slutrapporter%202012/bilaga%201_r emissunderlag_slutrapport_projekt%20b%c3%a4ttre%20au_121217.pdf. Se även rapport från Kulturrådet, http://www.kulturradet.se/documents/publikationer/2014/handlingsprogram_lasfra mjande.pdf, t.ex. det som står under rubriken Digitalt läsfrämjande för barn i skolåldern.
Bilaga 2: Förslag på frågor för omvärldsbevakning Vad är angeläget att jobba med nationellt? Vilka insatsområden ser man? Vad är påbörjat inom insatsområdena? Var finns kunnande inom insatsområdena? Finns det påbörjade studier / projekt / kartläggningar etc.? Vilka arbetsformer kan man tänka sig för respektive insatsområde (förstudie, projekt, utredning, kartläggning etc.) Finns det bibliotek som är beredda att ta ett delansvar inom något insatsområde?
Bilaga 3: Sekreterarens kommentar Kommentar som lades till i den sammanställning av alla gruppers utvecklingslinjer inför överlämnandet till Nationella referensgruppen Utvecklingslinjer och metadata Det är svårt att peka ut en särskild utvecklingslinje för metadata. Oavsett vilken verksamhet inom bibliotekssektorn man väljer att titta på så finns metadata där som en viktig del av den underliggande infrastrukturen. Metadata har också en central plats i diskussioner kring samarbeten mellan kulturinstitutionerna (arkiv, bibliotek, museer och föremålsvård) samt mellan institutionerna och dess användare (allmänhet eller forskare) eller dess leverantörer (förlag, mediaföretag m fl.). Många bibliotek lägger redan idag ner en hel del resurser på att skapa metadata samt att utveckla nya processer och bättre teknik kring detta. Expertgruppen har listat ett antal områden eller utvecklingstendenser som kan behöva uppmärksammas och få utökat stöd, t.ex. genom projekt eller andra tillfälliga resurser, eller genom att initiera lämpliga samarbetsformer. Här finns också tydliga beröringspunkter med de övriga bidragen till utvecklingslinjer, alltifrån digitalisering av lokala samlingar till att lyfta fram information på nätsidor och att analysera statistik. Som en röd tråd genom hela dokumentet från expertgruppen går vikten av att återanvända (samutnyttja) information (metadata) som redan finns. För att underlätta återanvändning behövs samarbete kring standarder, auktoritetsinformation, identifikatorer och vokabulärer. Man behöver också titta på hur de olika bibliotekssystemen samverkar (kan samverka) med varandra, liksom hur information "utifrån" kan utnyttjas bättre. För den allt mer växande verksamheten kring digitalisering av bibliotekens samlingar finns det ett skriande behov av gemensamma riktlinjer kring hur vi använder metadata för att underlätta såväl sökning och tillgängliggörande som bevarande av det digitaliserade materialet. Utvecklingslinjerna och bibliotekslagen Eftersom metadata ingår som en del av den underliggande infrastrukturen kan man säga alla de föreslagna utvecklingsinsatserna anknyter till bibliotekslagens paragraf 2 (se nedan). Två av förslagen handlar uttalat om att göra biblioteksinformationen mer användarvänlig och ansluter därmed direkt till paragraferna 5 och 7. Den ena förslaget handlar om att förbättra sökning i katalogerna på andra språk än svenska (transkribering av text). Den andra handlar om att genom metadata få webbkatalogen mer interaktiv och locka till läsning/ökad användning av biblioteken (läsfrämjande åtgärder). Uttdrag ur Bibliotekslagen SFS 2013:801: 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. 5 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 7 Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.