Naturvå rdsprogram - Ängar och hagar Må nsaskogen, Ö denäs Mellomgå rden Ett barrskogsskifte sydost om Ö denä s kyrka som har naturskogskvalitéer. Området lutar brant mot sjön Ö ren och innehåller vä ldigt många lågor och avblåsta torrakor. Månsatallen. På granlågor har bl a hittats den ovanliga vedsvampen gransotdyna (Camarops tubulina) hotkategori NT. Området ä r källpåverkat och det växer bl a dvä rghä xört (Circaea alpina), gullpudra (Chrysosplenium alternifolium), bä ckbrä sma (Cardamine amara) och kambrä ken (Blechnum spicant). Naturstig. Området bör sä kerstä llas snarast. Ekå saryd objekt nr: 175 objekt nr: 107 En för trakten unik 180-årig naturskog av gran (ca 10 ha) belä gen nordost om Maryd. Biologiskt värdefullt skogsbestånd med många signal- och rödlistade arter, som indikerar höga naturvä rden. Stor biologisk mångfald. Flera stora granlågor och gott om död ved i varierande grovlek och nedbrytningsgrad. Relativt grova, igenvä xta och undertryckta, levande och döda ekar med intressant lavflora prä glar en mindre del av området. Området innehåller för övrigt rak, grov tall och björk, samt en mindre blandsumpskog. hä r och var tittar den lilla spä da linnean (Linnaéa boreális) upp. Längre bort mot sydvä st går Ekåsabä cken som en naturlig grä ns mot ett tidigare skogsavverkat område. Rikligt med fä llmossa (Antitrichia curtipendula) och trä dporella (Porella platyphylla) förekommer. Vad gäller lavfloran kan nämnas lunglav (Lobaria pulmonaria) och sotlav (Cyphelium inquinans). På de gamla askarna växer också blekspik (Sclerophora) hotkategori VU och rosettbrosklav (Ramalina fastigiáta). På de döende eller döda trä den vä xer också en stor mä ngd olika tickor, varav köttickan (Leptoporus mollis) får klassas som en förnä mlig "gammelskogsindikator". Ä ngar och hagar Ängar och hagar ä r naturtyper som försvinner allt mer. Slåtter och bete, som ä r förutsä ttningen för dessa naturtyper, ä r företeelser som blir allt mer ovanliga. En del ä ngar hålls öppna tack vare slåtter i naturskydds- och hembygdsföreningars regi, t ex slåtterä ngen på Bryngels gärde i Ö denä s. Urvalskriterierna för ä ng och hage har vid inventeringen delats in i två grupper, huvudkriterier och stödkriterier. Huvudkriterier: Vä lhä vdade områden med lång kontinuitet som ä r goda exempel på naturliga slåtteroch/eller betesmarker i regionen. Områden som efter vissa restaureringsåtgä rder uppfyller kraven enligt ovan. Områden med för regionen hotade naturtyper, biotoper, vegetationstyper och arter. Ekå saryds urskogsliknande bestå nd. Foto: Jeff Lundh Nä rmast gården Ekåsaryd, finns en mycket grov ek, stora askar och aspar med rik moss- och lavflora. Sjä lva gården ä r uppförd runt 1880, utgör med sin ålderdomliga prä gel ett stycke kulturhistoria. Från gården strä cker sig en igenvä xt fä gata med vackra upplagda murar in i det urskogsliknande beståndet. Väl inne i skogen vä lkomnas besökaren av en matta av vågig sidenmossa och en pelarsal av höga granar och Stödkriterier: Kontinuitet i hävden Mångformighet Typrepresentativitet Raritet Storlek Sä rprä gel Ingrepp - påverkan 24
Naturvå rdsprogram - Ängar och hagar Nuvarande hävd Å lderdomligt jordbrukslandskap Studieobjekt Skönhet Friluftsliv Buskskvättan trivs i ängsmark. Ö rsbrå ten Foto: Jeff Lundh Småskaligt och kuperat jordbrukslandskap i sluttningen mot sjön Ö ren. En mosaik av hackslåttä ngar, hagmarker och åkertegar med odlingsrösen och terrasser. Hackslåttä ngen slås med lie, hagen betas av hästar. Rik flora, bl a Jungfru Marie nycklar, darrgrä s, stagg, kärrfibbla, slåtterblomma, tätört, svinrot. Gården ä r kulturhistoriskt intressant med ålderdomlig prä gel och hamlade askar med rik lavflora med bl a almlav (Gyalecta ulmi) hotkategori NT, lä derlappslav (Collema nigrescens) hotkategori NT och grå jordlav (Catapyrenium psoromoides) hotkategori EN. Naturreservat, bildat 2002. Kommunens bedömning, klass A objekt nr: 181 Bryngelsgärde, Ö denäs objekt nr: 177 Vackert belä gna fodermarker nedanför gården i sluttningen mot Ö mmern. Hackslåttä ngar och blandlövhagar. Bryngelsgä rde lieslås årligen av naturskydds- och hembygdsföreningen och bär mycket intressanta slåtterindikatorer som spä d ögontröst, slåtterfibbla, svinrot, slåtterblomma, fä ltgentiana hotkategori NT, vildlin, darrgrä s, m.fl. arter. I hagmarken finner man bl a slåttergubbe och kattfot. I en närliggande slåtterä ng sker viss igenvä xning. Området vid Ö denä s anses ha särskilt högt naturvä rde i länets naturvårdsplan. Natura 2000-område. Ö denäs Västergå rden Hackslåttä ng, 1,7 ha och blandlövhage, 0,7 ha. Området ligger nedanför stråket med gårdar och åkrar på Ö denä sdrumlinen. Blandlövhagen håller på att växa igen. Hackslåttä ngen ä r dels en friskä ng av svinrottyp, dels en artrik fuktä ng. Å kerrenen ä r av friskä ngstyp. Slåtterä ngen hä vdas ej längre. Svagt bete av nötboskap i hagen. Bland blomster märks bl a slåtterblomma, Jungfru Marie nycklar, olika starrarter, svinrot, slåttergubbe, tvåblad, jungfrulin och granspira. Flera stora, vä llagda stenmurar finns. Å lderdomligt jordbrukslandskap. Området har sä rskilt högt naturvä rde i lä nets naturvårdsplan. Ö denäs Ö stergå rden Hagmark på den branta nordsluttningen mot sjön Ö mmern. Utsikten över Ö mmern ä r vacker. Hagen betas av hästar men för svagt. I hagen finns glest med barr- och lövträ d, bl a en solitä r ek och hasselbuskar. Floran innehåller darrgrä s, kattfot, slåttergubbe, stagg och rödfibbla som gynnas av betestrycket. Jordbrukslandskapet ä r ålderdomligt och innehåller en genuin gårdsmiljö, odlingsrösen och stenmurar. Området vid Ö denä s ä r riksintressant för naturvård och enligt länets naturvårdsplan har området särskilt högt naturvä rde. Edshult objekt nr: 178 objekt nr: 169 objekt nr: 156 Blandlövhage i starkt kuperad terrä ng nedanför gårdarna i den kulturhistoriskt intressanta byn. Askar, många hamlade, ä r det vanligaste trä dslaget i hagen. Hassel, nypon och björk i buskskiktet. Måttligt bete gynnar stagg och kamä x- ing. Söder om gårdarna finns en tilltalande bokskog. En del åkertegar ä r terrasserade, flera stenmurar finns. Området ä r mycket tilltalande med en mosaik av små brukade åkrar, hagmarker och andra betesmarker. Gårdarna har en ålderdomlig prä gel med några byggnader från slutet av 1700-talet. 25
Naturvå rdsprogram - Ängar och hagar Området ä r riksintressant och har i länets naturvårdsplan ansetts ha ett högt naturvä rde. Kommunens bedömning, klass A Slå ttergubbe Råbockekullen Höjderna öster om Sävelången domineras av barrskog, insprä ngt i dessa skogar ligger flera små gårdar med odlingsmarker, t ex denna gård. De intressanta delarna ä r en hackslåttä ng, en ekhage och en öppen hagmark. Hackslåttä ngen slås med lie och betas. Följande växter finns, bl a svinrot, darrgrä s, ä ngsskallra, slåtterfibbla, prä stkrage, jungfrulin, kattfot och loppstarr. Dessutom finns olika orkidéer som tvåblad, brudsporre, grönvit nattviol, m fl. Mysten Foto: Stellan Andersson objekt nr: 164 objekt nr: 161 Granngård till det förra objektet. Blandlövhage och hackslåttä ng med hamlade lövträ d. Å rlig lieslåtter sedan sekelskiftet. Hagen hyser bl a knä - grä s, hirsstarr och jungfrulin. I hackslåttä ngen finns bl a jungfru Marie nycklar, ä ngsskallra, darrgrä s, slåttergubbe, svinrot, natt och dag, flockfibbla och nattviol. Hasselridåer med bl a nötkråka hotkategori NT. Gården har en gammaldags karaktä r och många kulturhistoriska spår, bl a fägata, vällagda stenmurar och skiagä rdsgårdar. Vrå n Även denna gård ligger insprä ngd i ett barrskogsdominerat landskap. I omgivningarna finns dessutom våtmarker som tidigare har hä v- dats. I det småskaliga jordbruket finns flera små åkertegar, naturbetesmarker och en hackslåttä ng som årligen lieslås. Karaktä rsarter i slåttä ngen ä r svinrot, ä ngsskallra och darrgrä s. Där finns också spä d ögontröst, granspira, slåtterblomma, brudbröd, ä ngsstarr, loppstarr och jungfrulin. I övriga marker kan man hitta stagg, knä grä s, kattfot, jungfru Marie nycklar och slåttergubbe. Markerna ä r hävdade sedan lång tid och har stort kulturhistoriskt värde. Det finns ä ven gamla stenmurar och odlingsrösen. Natura 2000-område. Kommunens bedömning, klass A Björkebacken Granngård till Vrån. Blockrik kuperad trä d- och buskbä rande hagmark som betas av ungnöt. Kä rrmark med en mosaik av hed- och ä ngsfragment. I kä rrmarken vä xer stagg, blåtåtel, tuvsä v, ä ngsstarr och granspira. Kommunens bedömning, klass B Stora Lygnö Kuperat och småskaligt jordbrukslandskap i en dalgång som sluttar mot Lygnö sjö. Dalgången omges av barrskogar. På gården finns hackslåttä ng och blandlövhage. Det ä r gårdens åkerrenar och odlingsimpediment som lieslås. I slåttä ngen vä xer svinrot, ä ngsskallra, darrgrä s och jungfru Marie nycklar. I området finns också många kulturhistoriska spår i form av stenmurar och odlingsrösen. Genuin gårdsmiljö i ålderdomligt jordbrukslandskap. Enligt lä nets naturvårdsplan ä r området skyddsvä rt. Kommunens bedömning, klass B objekt nr: 142 objekt nr: 134 objekt nr: 128 26
Naturvå rdsprogram - Ängar och hagar Gräskärr objekt nr: 129 Hagmark väster om föregående objekt i sluttningen mot Lygnö sjö. Småskaligt jordbruk i vä l- bevarad jordbruksmiljö. Vid sjön finns en genom bete välhä vdad strandä ng. Stagg förekommer i området. Många kulturhistoriska lä mningar, t ex gammal körvä g, kraftiga stenmurar, gä rdesgårdar. Hä vdad strandä ng. Området ä r skyddsvä rt enligt länets naturvårdsplan. bete. I området förekommer darrgrä s, låsbrä ken, jungfru Marie nycklar och vanlig nattviol. Torpet har många kulturhistoriska värden som, t ex stenmurar, odlingsrösen och åkertegar. Vacker landskapsbild. Kommunens bedömning, klass B Kullabo I södra delen av Lygnöåns dalgång ligger Kullabo. I området finns en blandlövhage och en hackslåttä ng. Ängen ä r en kombination av en buskoch trä dfri svinrotä ng, en torrä ng och en fuktä ng och den har slagits i mer ä n 100 år. I markerna finns bl a darrgrä s, svinrot, slåttergubbe, jungfrulin, fältgentiana hotkategori NT, flockfibbla, slåtterfibbla, ä ngsskallra, kattfot, jungfrulin, brudborste och slåtterblomma. I området finns ä ven vissa kulturhistoriska spår,t ex kallmursterrasserad åkermark. Området vid Kullabo - Skaftared, ä r av högt naturvä rde enligt naturvårdsplanen i länet. Fagerlid Blandlövhage i sluttningen mot Stora Färgen. Objektet ä r en rest av de tidigare mycket vidsträ ckta ä ngs- och hagmarker som fanns i området. Hagen domineras av ek, björk och hassel. Även en förekommer rikligt på de öppna ytorna. Området betas av får. I området vä xer bl a knä - grä s, stagg, vä tteros och nunneört. Stenmurar och odlingsrösen finns. Området har högt naturvä rde enligt länets naturvårdsplan. Biologiska och landskapsbildsmä ssiga vä rden och vä rdefullt för friluftslivet. Damsjöå s objekt nr: 135 objekt nr: 140 objekt nr: 119 Gammal restaurerad torpmiljö vackert belä gen på krönet av en ås omgiven av barrskog. Ö ppen hagmark och blandlövhage som hålls öppna genom Damsjö ås Foto: Stellan Andersson Stora Kampagå rden, Rödene En av flera bä ckraviner i Sä veåns dalgång i form av en öppen hagmark. Ravinen omges av åkermark. Ravinen betas av hästar. I området finns hä vdgynnade arter som brudbröd, ä ngshavre, prä stkrage och svinrot. I ravinen finns flera klövdjursstigar. Området omnä mns i länets naturvårdsplan för sin vackra landskapsbild. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Kampetå bäck Två parallella raviner norr om föregående objekt. I ravinerna slingrar sig bä ckar, sidorna ä r branta med en trä ddunge i sydost. I dungen finns bl a tall och björk, ä ven rönn, sälg, oxel, nypon och hagtorn. Tyvä rr saknas bete i Kampetå bä ckravin och i den andra ravinen ä r betestrycket alltför svagt. På grund av det svaga betet håller en svinrotsä ng på att växa igen. I hagen finns bl a ängshavre, prä stkrage, brudbröd, ä ngsvä dd, stagg och svinrot. Lokal för kä rrsångare. I området finns en damm och gott om klövdjursstigar. objekt nr: 74 objekt nr: 66 27
Naturvå rdsprogram - Ängar och hagar Lindå s Blandlövhage på en långsträ ckt kulle, som består av ett glest trä dbestånd av stora ekar, lindar, askar och rönnar. I hagen växer jungfrulin, knä grä s, kattfot och stagg. Lunglav (Lobaria pulmonaria) och havstulpanlav (Thelotrema lepadinum) förekommer. Området betas svagt av hästar. objekt nr: 117 Stora Torstö objekt nr: 101 Slåttermad som finns på öns sydöstra sida mellan en tallbevuxen halvö och gården på ön. På maden hittar man bl a blåtåtel och kärrsilja. Strandä ngen, som slås vid årlig lieslåtter, hyser bl a krypven, krypvide, knä grä s, kråkklöver och brunskä ra. Bryngenäs Hagmarker i herrgårdslandskapet, dels på näset söder om gården, dels norr om gården. Nä set ä r en småkuperad halvö som betas och ä r väl hävdad. Trä dskiktet domineras av tall, björk och ek. De norra hagarna har restaurerats och betas av får och hä star. Inslaget av hä llmarker ä r stort. Trä dskiktet domineras av ek med inslag av rönn, björk, tall, lärkträ d. Nattviol förekommer. Odlingsrösen och ä ldre åkrar finns i området. Bryngenä s i allmä nhet, och hä llmarkssträ nderna i synnerhet, utnyttjas flitigt av friluftslivet. Området anses ha ett högt vä rde både för naturvården och friluftslivet i länets naturvårdsplan. Riksintresse för naturvård. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Stora Halö Tidigare betad strandä ng och hagmark. Strandä ngen och hagmarken finns på öns västra del medan den östra domineras av en skogklä dd bergsrygg. Strandä ngen domineras av fuktä ngsvegetation av högstarrtyp. På torrare partier vä xer stagg och tuvtåtel. Rik förekomst av brä nnä ssla dä r gödsellä ckage har förekommit. Ö n betades tidigare av nöt och får, senare sporadiskt av enbart får. Den tidigare täta alridån vid stranden gallrades 1986. Å lderdomligt jordbrukslandskap. Vacker landskapsbild. Stora och Lilla Halö har särskilt högt naturvä rde enligt länets naturvårdsplan. Båda öarna ä r djurskyddsområde enligt MB 8 1,2. Tillträ desförbud enligt MB 7 12. Riksintresse för naturvård. objekt nr: 116 objekt nr: 79 Bebyggelse på Torstö Foto: Stellan Andersson Ö n har en varierad och tilltalande landskapsbild. Man finner också flera höga stenmurar. Genuin gårdsmiljö. Torstö har särskilt högt naturvä rde enligt länets naturvårdsplan. Riksintresse för naturvård. Vikaryd Blandlövhage utefter Kungä lvsvä gen, som domineras av grov ek och lind. Andra trä dslag ä r björk, bok, alm och vildapel. Ö ver den bäck som rinner igenom området ä r krontaket tä tt. Hassel ä r dominerande buskslag. Området betas av får och hä star. I lä nets naturvårdsplan bedöms området ha ett högt naturvä rde vad gä ller biologiska och landskapsmä ssiga värden. Natura 2000- område. Riksintresse för naturvård. Ö stad, Djurgå rden objekt nr: 73 objekt nr: 67 Blandlövhage nordost om sä teriet på halvön Djurgården. Hagen utgör strandpartiet i norra delen och hyser flera grova solitä rekar. Rikligt med klibbal och björk på blöta avsnitt och i strandlinjen. I området kan man finna smörboll, nattviol och slåttergubbe. 28
Naturvå rdsprogram - Ängar och hagar Ängarna hölls tidigare öppet med hjä lp av bete och där finns ä ven en lägerplats med minnesstenar. Strandä ngarna lä ngst in i Mjörnsjöviken betas av ungnöt. Objektet ingår i det natursköna landskapet runt Mjörns norra strä nder och har ett högt naturvä rde enligt lä nets naturvårdsplan, speciellt vad gäller de biologiska värdena och landskapsbilden. Natura 2000-område. Riksintresse för naturvård. Kommunens bedömning, klass B Minnesstenar, Djurgå rden Ralsbo Blandlövhage i ett småskaligt odlingslandskap i Risvedens sluttningar mot sjön Anten. Den blockrika hagen ä r vä lbetad och innehåller glest med björk, ek och gran. Här finns stagg, ljung, granspira, nattviol och jungfru Marie nycklar. På torrare partier kattfot, blåsuga och slåttergubbe. Det finns odlingsrösen och en hög stenmur i området. Området har ett högt naturvä rde enligt länets naturvårdsplan och ingår också i riksintresset för Risveden, både vad gäller friluftsliv och naturvård. Kommunens bedömning, klass B Sandhult Foto: Stellan Andersson objekt nr: 45 objekt nr: 43 Hackslåttä ng som hör till ett litet torp insprä ngt i Risvedens barrskogar. Området består av små nedlagda åkrar och mellanliggande små hackslåttä ngar, ä ven en sidvallsä ng. Å rlig slåtter utförs av hembygdsföreningen. I området finns bl a stagg, ä ngsskallra, och jungfrulin. I sidvallsä ngen kan man hitta granspira, nattviol, kärrtistel och kärrsä lting. Kulturhistoriska spår ä r odlingsrösen, stenmurar och en gammal spånklä dd stuga som renoverats. Sandhult ingår i riksintresset Risveden, både vad gäller friluftsliv och naturvård. Kommunens bedömning, klass B. Borå sen Hackslåttä ng och björkhage i Risvedens östra sluttning mot sjön Anten. I omgivningarna finns åkrar och igenvuxna hagmarker. Torpet har en genuin gårdsmiljö och ett ålderdomligt jordbrukslandskap. I björkhagen finns bl a odon, ljung, vårbrodd och vitsippa, samt en mycket grov en. Även svinrot, slåttergubbe, darrgrä s, ä ngsskallra, stagg och jungfrulin växer där marken hä vdas. Tyvä rr håller björkhagen på att vä xa igen, eftersom den ej betas. Hackslåttytor närmast huset slås regelbundet medan övriga delar håller på att förbuskas. I området finns svinrot, slåttergubbe, darrgrä s, ä ngsskallra, stagg och jungfrulin. Odlingsrösen, stenmurar och trä - gä rdesgårdar finns vid torpet. Området har ett högt naturvä rde enligt lä nets naturvårdsplan och ingår i riksintresse, både vad gä ller friluftsliv och naturvård. Strömliden Gammal högt belä gen torpmiljö med hagmarker i starkt kuperad terrä ng. Solitä rer av körsbä r och vildapel finns. Två viltvattendammar har anlagts i området. All mark vid torpet betas. Jungfrulin, ä ngsskallra, stagg, sommarfibbla och nattviol återfinns utefter en traktorvä g. Flera kulturhistoriska spår och fornminnen finns vid torpet, bl a odlingsrösen, åkerholmar, stora vällagda stenmurar och genuin gårdsmiljö. Strömliden har ett högt naturvä rde enligt lä nets naturvårdsplan. Omfattas av riksintresset Risveden. Lund objekt nr: 35 objekt nr: 26 objekt nr: 30 Fodermarker i form av åkrar, öppen hagmark och hackslåttmark vid gården Lund, som omges av myrmarker och barrskog. Söder om gården ligger Hundsjön. 29
Naturvå rdsprogram - Vå tmarker Gården ä r ett småskaligt jordbruk med en mosaik av små åkertegar, åkerholmar, beteshagar, stenmurar och stenlagda vägar. Vissa delar av åkerrenar och ä ngsmark slås årligen. Floran utgörs av svinrot, slåttergubbe, darrgrä s, Jungfru Marie nycklar, jungfrulin, stagg, ä ngsskallra, sommarfibbla och kattfot. Gårdsplan, hus och stenlagda vä gar ä r intakta i området. Fornfynd har gjorts. Objektet ingår i riksintresset för Risveden, både vad gäller friluftsliv och naturvård. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Kommunens bedömning, klass C. Kommunens bedömning, klass A. Små skaligt jordbrukslandskap Foto: Stellan Andersson Hå lskogen Annan trä d- och buskbä rande hagmark. Området utgörs av ett småskaligt kulligt odlingslandskap. Ek och björk dominerar trä dskiktet. Även gran. Frisk-fuktig tuvtåtelä ng till frisk rödvenä ng. Området betas. I floran finns bl a jungfrulin, svinrot och slåttergubbe. Området inhä gnas av kraftiga stenmurar. Å lderdomligt jordbrukslandskap. Yttre Jordala Ekhage. Småskaligt jordbrukslandskap i relativt flack terrä ng med kullar av hällmarker. Stä llvis tä ta ekbestånd med små till medelstora ekar. Friskä ng med artfattig flora. Området hålls vä l- betat med får. Området innehåller enligt fornlä mningsregistret terrasserad, fossil åkermark. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Kommunens bedömning, klass C. Järboden objekt nr: 12 objekt nr: 3 objekt nr: 10 Ö ppen hagmark i ett småskaligt jordbrukslandskap. Objektet består av en kulle och en åkerren vä ster om gården som sambetas med intilliggande vall. Å kerrenen har en frisk svinrotä ng med flera slåttergynnade arter. Trä dskiktet består av tall. Fältskiktet ä r en frisk till torr rödvenä ng. Området har åtminstone tidigare betats med nötboskap. Floran innehåller bl a svinrot, slåttergubbe, ä ngsskallra och ä ngshavre. Även kattfot i vä gslä nten. Vå tmarker I sydvä stra Sverige förekommer en hel del myrmarker. Då dessa områden frä mst tillförs nä ring från luften och inte från omgivande terrä ng, utvecklas s k högmossar. Dessa vä xer mycket långsamt till i sina centrala delar och bildar efter hand en för högmossar typisk välvd yta. Runt sjä lva mossen bildas en blöt zon, den s k laggen. I Alingsås kommun utgör mossar de flesta våtmarkerna. Vid bedömning av mossar har bl a följande kriterier legat till grund: Storlek Ingreppsstatus Representativitet Fågelliv Vegetation m. fl. Bredarsmossen och Blekemossen objekt nr: 188 De båda mossarna utgör tillsammans en svagt vä lvd mosse på 32 ha och ligger på 180 m.ö.h. De ligger 2 km sydost om Olofsered i kommunens allra sydligaste del. Mosseytan delas in i tre delobjekt: svagt vä lvd mosse, 27 ha, med bä ckdråg, lagg och lösbotten. topogent kä rr, 2 ha, öppet, dråg och fastmatta. sumpskog, 3 ha, dråg. 30
Naturvå rdsprogram - Vå tmarker Stora och Lilla Tranemossen Svagt vä lvd mosse, tot 27 ha, 170 m.ö.h., 5 km SV Ö denä s. Tre delobjekt: svagt välvd mosse, 15 ha, gles trä dtä ckning, svag lokal påverkan från anslutande hyggen, kraftledning. Dråg, lagg. topogent kärr, 5 ha, skogsbevuxet. Stark lokal påverkan från väg. svagt välvd mosse, 5 ha, skogsbevuxet. objekt nr: 187 Lilla och Stora Vardsjön objekt nr: 111 Ett tä tortsnä ra sjö- och våtmarksområde, ca 30 ha. Höga naturvä rden med framförallt ett rikt fågelliv. Runt båda sjöarna relativt stora vassområden med al- och björksumpskog. Lokal för sä vsångare, rörsångare, grä shoppsångare och flodsångare hotkategori NT. Sjöarna ä r rastplats för änder, såsom kricka, hotkategori VU, årta, hotkategori VU, och vigg. Skä ggdopping, rörhöna och sothöna hä ckar. Enkelbeckasin, skogssnä ppa och hä ger förekommer. Gräsmossen objekt nr: 185 Topogent kärr 12 ha, 2 km OSO Olofsered på 200 m.ö.h. Indelad i två delobjekt: topogent kärr, 8 ha, öppet. Svag lokal påverkan från anslutande hyggen. svagt välvd mosse, 4 ha, svag lokal påverkan från vintervä g. Höljor. Mörttjärnsmossen Topogent kä rr, 4 km S Hemsjö, 45 m.ö.h. 32 ha varav 24 ha våtmark. Två delobjekt: topogent kärr, 22 ha, skogsbevuxet. Geovetenskapliga vä rden. Svag lokal p åverkan från kraftledning och vä g. Drågor. tjä rn, 2 ha. Isasjömossarna Myrkomplex 7 km NNO Töllsjö kyrka, vid grä n- sen mot Borås kommun, 24 ha stort och 190 m.ö.h. Indelas i tre delobjekt: - topogent kärr, 12 ha, öppet. - sluttande mosse, 6 ha, höljor. - tjä rn, 5 ha, svag lokal påverkan från dikning. Gula nä ckrosor. Kommunens bedömning, klass A objekt nr: 173 objekt nr: 150 Den vanliga grodan är fridlyst i hela landet. I de öppnare partierna finns törnskata och buskskvä tta. Det stora grodspelet på våren bör också framhä vas, vilket kan bevittnas på nära håll vid Stora Vardsjöns södra del. I den norra delen av Lilla Vardsjön kan på vår- och sommarkvä llar mä ngder av den fridlysta mindre vattensalamandern vandra upp på den intilliggande vä gen och låta sig beskådas. Fäbodsjömossarna Topogent kä rr 5 km NNV Alingsås, 27 ha, 150 m.ö.h. Två delobjekt: topogent kä rr, 15 ha. Svag lokal påverkan från anslutande hyggen, vä g. Drågor. Knagglestarr (Carex flava), sump nycklar (Dactylorchis trausteineri). tjä rn, 12 ha, svag lokal påverkan från anslutande hyggen, vä g. Högvassområden av blad vass och sjösä v. Gungflyn. Foto: Jeff Lundh objekt nr: 62 31
Naturvå rdsprogram - Sjö ar och vattendrag Stora och Lilla Ulvesmossen De svagt vä lvda mossarna ligger centralt på Rödeneplatån 7 km NNV om Alingsås. De ä r 25 ha stora och ligger 170 m.ö.h. Dråg och höljor. Om vårarna förekommer spel av tjä der och orre. Omfattande avverkning har skett i anslutning till mossen under 2004. Store mossen, Hälsingsvedjan Platåformigt vä lvd mosse på 41 ha, 135 m.ö.h., 5 km V Långared. Indelad i tre delobjekt: platåformigt välvd mosse, 28 ha, stark lokal påverkan från dikning, torvtä kt. Bågformat strukturmönster, dråg, höljor, lagg. svagt välvd mosse, 8 ha, skogsbevuxen. Svag lokal påverkan från dikning och vä g. öppen mad vid vattendrag, 4 ha. Felsmossen- Lundamossen Myrkomplex på totalt 25 ha, 150 m.ö.h., 5 km VNV Långared. Tre delobjekt: svagt välvd mosse, 18 ha, med stark lokal påverkan från dikning, bågformat strukturmönster, tydliga dråg, lagg. soligent kärr, 5 ha, tydliga dråg. svagt välvd mosse, 2 ha, svag lokal påverkan från dikning. objekt nr: 53 Jordala sjö objekt nr: 8 objekt nr: 38 objekt nr: 28 Ett område på grä nsen till Trollhä ttans kommun som tidigare varit en slä ttsjö men utdikats. Direkt i anslutning ligger Borgestorps mosse i Trollhä ttans kommun. Den gamla sjöytan utgör idag kärrmark som betas. Området ä r nä ringsrikt vilket indikeras t ex av att blåsippa förekommer. Troligen finns rester av skalgrusbankar. I kärrmarken finns gott om fåglar, bl a har blå kä rrhök observerats. Kommunens bedömning, klass A, (efter restaurering). Högmossen Kommunens största, bä st utvecklade högmosse, 237 ha, 85 m.ö.h. Mossen ligger i kommunens nordostligaste hörn på grä nsen till Essunga kommun. Stark lokal påverkan från dikning, torvtä kt och övrig tä kt. Bågformat strukturmönster, dråg och höljor. objekt nr: 6 Hö gmossen Foto: Stellan Andersson Lärkemossen objekt nr: 20 Det stora myrkomplexet Lä rkemossen - Fåglumsmossen, c:a 10 km 2, i Vårgårda och Essunga kommuner, når i sin vä stligaste del in i Alingsås kommun sydost om Upplo. Del av mossen ä r naturreservat, 560 ha. Myren ä r endast till vissa marginella delar påverkad av torvtä kt och dikning. I biologiskt avseende ä r den en av de intressantaste myrarna i västra Sverige med bl a häckande trana, ljungpipare och storspov. Dessutom finns en mycket rik flora med t ex stora bestånd av orkidén sumpnycklar. Sjöar och vattendrag Kommunens sjöar och vattendrag redovisas i en kommuntä ckande vattenöversikt. Nedanstående objekt ingår i det regionala planeringsunderlag, Naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag, som lä nsstyrelsen tog fram 1985. Objektsnumreringen efter sjönamnet följer den regionala indelningen. De olika kriterier som anvä nts i detta program, ä r i första hand valda för att ge en god bedömningsgrund från vetenskaplig naturvårdssynpunkt och inte för att ange friluftslivsaspekter. 32
Naturvå rdsprogram - Sjö ar och vattendrag Följande kriterier ingår: påverkan raritet biologisk funktion biologisk mångformighet betydelse för forskning och undervisning En sammanvä gning av dessa olika kriterier ä r naturligtvis mycket svår att göra och resultatet utgör endast en fingervisning om objektens vä rde. Till detta kommer friluftslivsaspekterna. Sjöar Ö mmern Ö mmern ä r en nä ringsfattig klarvattensjö, 10,3 km 2 och 123,4 m ö h. I sjön finns ett 30-tal öar och skä r, varav 6 st ä r fågelskyddsområden med tillträ desförbud mellan 15/ 4-15/ 7. Omgivningarna ä r kuperade med barrskog och berg samt betydande inslag av löv- och kulturmark. Sjön har en hög biologisk funktion utan direkta raritetsvä r- den. Storlom hä ckar i sjön och fiskgjuse och smålom finns näringssökande. Den biologiska mångformigheten anses tämligen hög bl a på grund av den relativt artrika fiskfaunan. Viss inplantering har skett. Högt naturvä rde. Mycket omtyckt kanotsjö. Reservvattentä kt för Alingsås. objekt nr: 166 Nä ren har en hög biologisk funktion utan direkta raritetsvä rden. Storlom, fisktä rna, fiskmås, kanadagås och enstaka par av gråtrut ä r exempel på hä ckande fågelarter i sjön. Nä ringssökande smålom förekommer. Trivial fiskfauna. Populä r kanotsjö, vädjandeskyltar för storlom finns vid Veckas öar, vid anslutningsplats till Ö ren och vid rastplatsen vä g 180. Alingsås vattenskidklubb har sin anlä ggning i Slä viken i sjöns nordostliga del. Skyddsvä rde i övrigt. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Stora Färgen En 6,0 km 2 stor näringsfattig sjö på 61,3 m ö h. Omgivningarna består av löv- och blandskog samt odlad mark. Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehåller ä ven vissa raritetsvä rden. Storlom, fiskgjuse och hä ger hä ckar i/ vid sjön. Den innehåller också vissa glacialmarina relikter, t ex (Mysis relicta), (Mesidothea entomon) och (Limnocalanus macrurus). Artrik fisk- och fågelfauna. Tä mligen hög biologisk mångformighet. Två naturreservat och ett fågelskyddsområde. Omgivningarna har delvis mycket högt naturvä rde. I sjön bedrivs ett omfattande friluftsliv: kanot, övrig båttrafik, kommunens största badplats, m.m. objekt nr: 131 Ö ren objekt nr: 171 1,4 km 2 och 149,1 m ö h. Näringsfattig. Sjön omges av kuperad skogsterrä ng med inslag av ä ngs- och åkermark. Sjön har en hög biologisk funktion utan direkta raritetsvä rden. Bland sjöfågel kan nämnas häckande storlom och näringssökande fiskgjuse och smålom. Trivial fiskfauna. Högt naturvä rde. Populä r kanotsjö i kombination med Nären. Nären objekt nr: 153 Stora och Lilla Nä ren ä r 3,1 km 2 och 144,9 m ö h. Näringsfattig. Omgivningarna ä r kuperad, blockig/bergig barrskogsterrä ng med inslag av blandskog och odlad mark. Stora Färgen bjuder på vackra omgivningar. Gasslå ngen Foto: Jeff Lundh objekt nr: 91 Sjön ä r 0,29 km 2 och belä gen 113 m ö h. Den ä r en nä ringsfattig skogssjö, omgiven av tä t granskog med inslag av hällmarkstallskog. Sjön har en viss biologisk funktion men utan raritetsvä r- den. Storlom häckar. 33
Naturvå rdsprogram - Sjö ar och vattendrag Gotlandsag har en lokal i sjön. Artfattig fiskfauna. Skyddsvä rde i övrigt. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Kommunens bedömning, klass C. Sävelå ngen Sjön ä r näringsfattig/måttligt näringsrik, med en areal på 5,8 km 2 belä gen 53,1 m ö h. Omgivningarna i den norra delen ä r huvudsakligen branta med barrskog och ekskog medan de södra delarna i Lerums kommun omges av låglä nta kulturmarker med odlad mark och ä dellövskog. Sjön har en mycket hög biologisk funktion med vissa raritetsvä rden, ex vis glacialrelikter som (Pontoporeia affinis), (Mysis relicta), (Limnocalanus macrurus) och (Mesidothea entomon). Den biologiska mångformigheten anses som tä mligen hög, frä mst på grund av den artrika fiskfaunan. Smålom och fiskgjuse kan ses vid nä ringssök. Sä rskilt högt naturvä rde. Kanot- och fiskesjö. eventuellt ä ven (Mesido-thea entomon). Den biologiska mång-formigheten anses som tämligen hög, frä mst beroende på den artrika fiskfaunan. Sjön ä r mycket värdefull för friluftslivet. Särskilt högt naturvä rde. Kommunens bedömning, klass A Mjörn Mjörn ä r kommunens största sjö på 55,5 km 2, delvis i Lerums kommun. Höjden över havet ä r 58,1 m. Sjön ä r måttligt näringsrik. Sammanhä ngande vegetationsbä lten finns runt nä sta hela sjön i form av vass och säv men ä ven smalkaveldun, dyfrä ken och jättegröe förekommer stä llvis. Bland övrig flora kan nämnas strandveronika, backvial, klockgentiana, hotkategori VU, m.m. Omgivningarna består av kuperad blandsskogsterrä ng med stort lövinslag frä mst i de norra och nordvä stra delarna. I Mjörn finns flera öar med en tilltalande landskapsbild och med stora naturvä rden, t ex Risö, Halö, Bokö, Torstö, m fl. Sjön har en mycket hög biologisk funktion med vissa raritetsvä rden. Hä ckande sjöfåglar, bl a storlom, fiskgjuse, mindre strandpipare, småskrake, havstrut, skrattmås- och fisktä rnekolonier. 7 fågelskyddsområden. Nolhagaviken i sjöns nordostliga del ä r ett naturreservat med fågeltorn och betade strandä ngar. Glacialmarina relikter finns i sjön, t ex (Pontoporeia affinis), (Mysis relicta), (Limno-calanus macrurus) och Lilla Asperö, Mjö rn Anten Foto: Stellan Andersson Anten ligger på 66,3 m ö h. Den ä r 19, 4 km 2 och måttligt näringsrik. Sjöns omgivningar består av löv- och blandskog, den sydöstra delen domineras av branta barrskogssträ nder. Sjön anses som påverkad av frä mst lä ckage av nä ringsä mnen från åkermark, utslä pp från kommunala avloppsreningsverk, fiskodling, m.m. Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehar vissa raritetsvä rden, t ex glacialmarina relikter som (Pontoporeia affinis), (Mysis relicta) och (Mesidothea entomon). Vid sjöns nordöstra del växer den mycket sällsynta växten revsvalting (Baldellia repens) hotkategori EN. Förekommande fåglar ä r bl a storlom, fiskgjuse, smålom, häger. Ö vervintrande strömstarar förekommer regelbundet i sjöns utlopp. 34
Naturvå rdsprogram - Sjö ar och vattendrag Den biologiska mångformigheten anses som tä mligen hög, frä mst beroende på den artrika fisk- och sjöfågelfaunan. Bad- och båtsjö. Särskilt högt naturvä rde. Ö ring och elritsa har påträ ffats vid elfiske. Å n ä r reproduktionslokal för Stora Färgens sjölevande öring. Forsä rla hä ckar. Nä ringsfattiga förhållanden. Regelbunden kalkning sker. Maryd å objekt nr: 122 Å n rinner mestadels genom barrskog och mynnar i Lilla Färgen. Vid Maryd passerar den genom ett öppet jordbrukslandskap. Å n avvattnar bl a Gasslången genom Gasslångsbä cken. Horssjön och Gasslången ä r två sjöar inom avrinningsområdet som regelbundet kalkas. Kommunens bedömning, klass C. Vy ö ver Anten frå n Arelid. Vattendrag Laxå n Laxån ä r Ö rens utlopp till Ö mmern och rinner genom skogsmark av vildmarkskaraktä r och trä dlösa madmarker. Å n ä r 4 km lång och har flera forsar, övervintringsplatser för bl a strömstarar. Laxån ä r reproduktionslokal för Ö mmerns sjölevande öring. Vissa fiskefrä mjande åtgä rder har genomförts. Knipa, storskrak och grä sand hä ckar. Utter hotkategori VU har tidigare iakttagits. Hjulå n Foto: Jeff Lundh Nä rens utlopp till Hjulsjön - Ö mmern faller i sin första del 20 m på en 200 m lång strä cka, ett imponerande vattenfall. Vattnet har tidigare drivit såg- och kvarnanlä ggningar. Murgröna vä xer norr om Hjulsjön. Kommunens bedömning, klass C. Lygnöå n - Störtaredså n objekt nr: 183 objekt nr: 159 objekt nr: 133 Å n rinner upp i Vårgårda kommun och avvattnar delar av Skogsbygden. Den passerar genom Lygnösjö och mynnar i Stora Fä rgen. Å n rinner huvudsakligen genom barrskogar. Lövinslag förekommer kring odlingsmark och bebyggelse. Forså n Å n förbinder Färgensjöarna med Gerdsken och ä r 1,3 km lång. Den rinner huvudsakligen genom våtmarker med spridda vassar utefter åfåran. Å n ä r en populä r förbindelseled mellan sjöarna för kanotister. Rörsångare och sävsångare förekommer. Kungsfiskare synlig 2002. Säveå n objekt nr: 118 objekt nr: 82 Å n ä r 70 km lång från sjön Sä ven till utloppet i Göta ä lv. Säveån ä r kommunens största vattendrag och avvattnar stora delar av dess yta. På sin vä g till Göta ä lv passerar den Mjörn, Sä velången och Aspen. I Sä veåns breda dalgång nordost om Alingsås har genom årtusenden flera vackra meanderslingor utvecklats. Strandskogarna utefter ån ä r bitvis frodiga och tä tvuxna, de består av bl a al, ek, rönn, björk, hä gg, m.m. Dessa fungerar som värdefulla refugier för fauna och flora i det i övrigt öppna jordbrukslandskapet. Exempelvis ä r det lummiga området vid fornborgen Stynaborg rikt på fåglar, bl a ä rtsångare, bofink, törnskata. Kungsfiskare, hotkategori VU, förekommer regelbundet vid ån. Belastningen på ån ä r stor av flera orsaker, bl a utslä pp från Vårgårda och Alingsås tä torter, effekter av traditionellt jordbruk i dalgången, industriutslä pp, m.m. Å n har ett stort vä rde för friluftslivet, t ex finns det över 500 båtplatser vid bryggor strax innan utloppet i Mjörn. 35
Naturvå rdsprogram - Tätortsnära natur Mjörns motorbåtsä llskap och Mjörns ångbåtsförening har sina varvsanlä ggningar i samma område, ån ä r populä r för kanotsport, m.m. Å landaström objekt nr: 52 Å n ä r Antens utlopp i Å landasjön - Mjörn och ä r c:a 1 km. Den har en medelbredd av 15 m och ä r huvudsakligen forsande - stråkande och omges av lövskog och tomtmark. Botten består av sten och block, ä ven grus och småsten. Mycket viktig reproduktionslokal för Mjörnöring. Då den forsande ån ä r isfri vintertid ä r området vä rdefullt för bl a övervintrande strömstarar och kungsfiskare, hotkategori VU. Även kvarndammen uppströms Antens kvarn utnyttjas vintertid av sångsvanar, ä nder, skrakar m.m. På ä ldre asp förekommer stor aspticka (Phellinus populicola). Enligt den limnologiska undersökning som gjordes av Anten 1987 hade Mellbyån mycket höga vä rden av totalfosfor och totalkvä ve. Tack vare Anten- Mjörn kommitténs arbete har dessa vä r- den kunnat sä nkas, men ä r fortfarande mycket höga. Till största delen ä r ån lugnflytande. Strömmande vatten finns endast långt upp i vattendragen. Nä rmast sjön Anten finns fritidsbåtar i ån. Kommunens bedömning, klass C. Valå n Valån avvattnar Valsjön till Anten och ä r 4 km lång. Å n ä r huvudsakligen forsande och stråkande till sin karaktä r, botten består av sten och block. Endast c:a 1 km rinner ån lugnflytande genom våtmarker. Långa strä ckor utgör uppvä xtområden för öring. I ån fanns tidigare ett bestånd av flodpä rlmussla, (Margaritifera, margaritifera) hotkategori VU. Där finns också bl a bä cknejonöga. Å n har i sitt nedre lopp skurit ner sig i sedimenten och åstadkommit några vä l utbildade meanderslingor. I övre delen av dalgången växer huvudsakligen gran medan al, grov ask, grov ek, björk och fågelbä r växer i de nedre delarna. Längs den gamla vägen till Valsjön vä xer några mycket grova granar och grova askar. Buskskikt av hassel, hägg och en. Grönsångare, bofink, hålbyggare. Strax innan ån korsas av länsvä gen finns ett stort dämme som fram till trettiotalet anvä ndes för timmerflottning i Valån. Kommunens bedömning, klass C. Mellbyå n objekt nr: 54 objekt nr: 15 Mellbyån rinner upp i kommunens nordostligaste del och avvattnar områdets skogar och den bördiga Mellbydalen, totalt en yta på 91 km 2. Mellbyå n vid mynningen i Anten. Foto: Susanna Olsson Tätortsnära naturområ den Kommunen ä r en betydande markä gare i anslutning till tätorterna. Markinnehavet styrs av tä torternas behov av att kunna expandera. Dessa områden samt speciellt avsatta naturmarker i och vid tätorterna, utgör tillsammans med enskild mark i motsvarande lägen, kommunens tä tortsnä ra områden. Klassningen har gjorts enligt samma skala som i föregående avsnitt. Till skillnad från objekten dä r, som vä rderas huvudsakligen utifrån sina olika naturvä rden, ä r de frä msta kvalitéerna för objekten i detta kapitel förutom natur, närheten och möjligheten till rekreation och friluftsliv för de närboende. Kriterier för natur- och kulturvä rden: biologisk mångfald geologi landskapsbild kulturhistoria orördhet 36
Naturvå rdsprogram - Tätortsnära natur Kriterier för rekreationsvä rden och friluftsliv: tillgä nglighet utsiktsplatser platser för verksamheter lugna platser för vila och avkoppling Tekniska nä mnden har tagit fram en "Grönplan" över all kommunal mark. Denna ä r utformad i två delar, park och natur. Avsnittet natur, som bygger på naturvårdsprogrammets grunder, behandlar de kommunala tätortsnä ra områdena, med en beskrivning och en skötselplan för varje objekt. Nedan beskrivs ett urval av dessa områden, varav några har klassats av lä nsstyrelsen. På grund av ovan nämnda kriterier, närhet och rekreationsvä rde, har ofta objekten en högre lokal klassning ä n den regionala naturvä rdesklassningen. Kommunen har för avsikt att söka medel från den statliga satsningen på lokal och regional naturvård som pågår från 2004 till och med 2007. En del i satsningen ä r att inrä tta ett naturreservat på ca 350 ha i Hjortmarka. Alingså s Hjortmarka - Kroksjöområ det objekt nr: 95 Starkt kuperad terrä ng omedelbart öster om Alingsås. I området växer huvudsakligen barrskog, i vä ster med inslag av hedekskog, med flera små vattendrag och myrmarker. Tjä der förekommer. På vissa platser i området ä r jordmånen rikare och där växer t ex blåsippa, tandrot, blåtåtel och trolldruva. Hjortgården ä r stadens mest frekventerade friluftsgård och flera motionsslingor och vandringsleder utgår härifrån. Ängabo objekt nr: 104 ( Prästahagen - Blomgläntan) Medelgrov ä ngsekskog på båda sidor av Boråsvä gen. Inslag av björk, al, tall och gran. Buskskikt av hassel med inslag av en, hägg, brakved och rönn. Fältskiktet ä r av frisk ört-ristyp. Liljekonvalj dominerar stä llvis. Ö stra Ängabo Medelgrov barrblandskog och tallskog. I de vä s- tra delarna medelgrov till grov hedek-skog. Inslag av björk, enstaka oxel, asp och al. Gran dominerar mot öster. Buskskikt med hägg, brakved och hassel. Fältskikt av frisk ristyp. Boträ d och torrakor finns, framför allt i de östra delarna. I vissa delar finns bl a blåsippa, tandrot och vä tteros. Ängaboskolan utnyttjar nä rområdet flitigt. En naturstig finns i områdets nordöstra del. Området kommer ingå i det blivande naturreservatet i Hjortmarka. Linnebäck - Fyrmästarå sen objekt nr: 103 objekt nr: 99 Fyrmä staråsen ä r bevuxen med medelgrov till grov hedekskog och tallskog. Inslag av björk, lind och rönn. Buskskikt av brakved, ekkratt och hassel. Intressant rasbrant mot söder. Utefter Linnebä ck förekommer omvä xlande lövskog med grov ek, lind och al. Hassel och brakved i buskskiktet. Blåsippa, vätteros och grönvit nattviol. Området kommer delvis att ingå i Hjortmarkareservatet. Kroksjö n, Hjortmarka. Foto: Stellan Andersson Kommunens bedömning, klass A Härsberget - Stockslycke objekt nr: 93 Hedek-ä ngsekskog. Varierande område i anslutning till bebyggelsen. Medelgrov till grov ek med stä llvis stort inslag av gran och tall. Ask, oxel, alm och lind förekommer. Även björk, asp, och al ä r vanligt förekommande. 37
Naturvå rdsprogram - Tätortsnära natur Gott om torrakor och boträ d. I buskskiktet finns hassel, en, brakved, hägg, rönn, nypon, druvflä der, olvon och enstaka skogstry. I fä ltskiktet av frisk ört-ristyp kan man finna vårärt, tandrot, vätteros, skogsvicker, storrams, trolldruva och backvicker. Området kommer ingå i det blivande Hjortmarkareservatet. Torvmossen - Rosendal Medelgrov till grov hedekskog med stort inslag av tall, utefter Gerdskens västra sida. Inslag av gran, björk och asp. I bäckdalarna dominerar al. En, brakved, viden och hassel i buskskiktet. Ö vriga delar av området utgörs huvudsakligen av planterad barrblandskog med inslag av björk, ek, rönn och viden. Buskskikt av viden, ek, en, brakved och hägg. Omvä xlande fältskikt, allt från frisk ört-ristyp till fuktdrågor med vitmossesamhä llen. Området innehåller flera stigar och utnyttjas mycket, speciellt stigen runt Gerdsken. Lä nsstyrelsens bedömning av Gerdskens västra strand, klass III. Kommunens bedömning, klass B Mariedal objekt nr: 110 objekt nr: 105 I Korpabergens sydsluttningar växer klen till medelgrov hedekskog och klen alskog. Stä llvis stort inslag av björk, tall, gran och asp. Enstaka askar och lindar. I buskskiktet finns bl a rönn, en, brakved, viden, nypon och hassel. Fältskikt av frisk ört-ris typ. Områdena närmast bebyggelsen bevuxna med klen till medelgrov tall, med stort inslag av ek, björk, gran och viden. Inslag av rönn, sälg och asp. Hä ckande korp, ormvråk och mindre hackspett hotkategori VU. Berguv förekommer vid Korpabergets branter vissa år. Djurlivet förhållandevis rikt med räv, grä vling, mård, hare, ä lg, och rådjur. I sydvä stsluttningarna ned mot Lilla Vardsjön övervintringsplats för den fridlysta mindre vattensalamandern. Delar av den gamla Mariedals-tippen ä r iordningstä llda och utnyttjas av olika föreningar, framför allt hundkapp. Området ä r flitigt utnyttjat av de närboende och genomkorsas av stigar. Lä nsstyrelsens bedömning av Korpabergens sydsluttningar, klass III. Stadsskogen objekt nr: 102 Området ligger strax söder om Alingsås och ä r en skogbevuxen högplatå. Områdets högsta punkt, "Ulvakleven" ligger på 140,4 m ö h. Skogen ä r huvudsakligen barrblandskog med ibland stort inslag av lövträ d, frä mst ek. Berggrunden ä r gnejs och vegetationen artfattig. Vissa avsnitt ä r påverkade av snä ckskalsbankar på nivåer runt högsta kustlinjen, där kan man finna blåsippa, hassel, m.m. Även nattviol och skogsbingel har påträ ffats. I två rasbranter i den östra och nordöstra delen, ä r ä dellövskogsinslaget och artvariationen i floran större ä n vanligt. I den västra delen av skogen har den rödlistade brödmä rgstickan (Perenniporia medullapanis) hotkategori NT påträ ffats. I Stadsskogen finns några parallella surdrågor som avvattnas till Mjörn. I området finns bl a rådjur, grä vling, hare och ibland ä lg. Fågellivet ä r rikt, bl a finns häckande ormvråk och hackspettsarterna spillkråka, gröngöling och större och mindre hackspett förekommer i området. Stadsskogen delades upp på stadens borgare år 1801 och har sedan dess varit uppstyckad i flera långa smala skiften. Under 2004 har Alingsås kommun påbörjat en exploatering i Norra Stadsskogen. Korpen häckar i Korpabergen. Foto: Jeff Lundh I området finns flera kulturhistoriska spår, bl a stenbrott, några torplä mningar och många grä nsmarkeringar, bl a femstenarör. Friluftsfrä mjandet har sin klubbstuga i området, Villa Decum, och det finns åtskilliga motionsspår. 38
Naturvå rdsprogram - Tätortsnära natur Kullingsberg - Florakullen Tallbevuxen bergås, insprä ngd i bebyggelsen i stadens sydvä stra del. Inslag av ek, björk, enstaka rönn och gran. Området omgä rdas av ett buskskikt av brakved, hägg och björk. Fältskikt av frisk ristyp. Viss expolatering planeras. Kommunens bedömning, klass C. Lövekulle objekt nr: 96 objekt nr: 90 Klen till mycket grov hedekskog i några skilda områden. Stort inslag av tall, gran, björk och al. Inslag av ask och fågelbä r. Enstaka lindar och bokar. Några gamla askar och almar bä r spår av hamling. Buskskikt av hassel, nypon, oxel, krattek, rönn, en, brakved och druvflä der. Stä llvis gott om blåsippa. Förekomst av lunglav (Lobaria pulmonaria) och skrovellav (Lobaria scrobiculata) hotkategori NT. Nyckelbiotop. Vacker landskapsbild. Området vid Lövekulle campingplats innehåller flera strövstigar. Mink kan förekomma vid ån. Motionsspår finns vid Nolhaga. Nolhaga berg objekt nr: 85 Bokskog och ä ngsekskog. Berget ligger centralt i västra delen av Alingsås tätort. Berget delas i två delar av "Klä mma", en gång- och cykelvä g genom berget i ett pass som sprä ngdes på 1800- talet för en vattenledning till Nolhaga egendom. Den östra delen av berget hyser delvis grov bokskog samt ek, rönn, björk, m.m. På toppen finns ett utsiktstorn. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Säveå ns stränder objekt nr: 89 Vid den meandrande åns strä nder vä xer klen till medelgrov blandlövskog, bl a al, pil, hä gg, rönn, björk, m.m. Även medelgrov till mycket grov ek förekommer. Buskskikt av sä lg, viden, hallon och al. Jättebjörnloka förekommer lokalt. Vid Nolhaga växer strandskogar vid reningsverket och koloniområdet. I områdena finns boträ d och enstaka högstubbar. Rikt fågelliv, bl a grönsångare, bofink, svartvit flugsnappare och olika hackspettsarter. Kungsfiskare hotkategori VU och näktergal har observerats. Nolhaga. Foto: Stellan Andersson På den västra delen finns ett hjorthä gn, 10 ha, för dovhjort och mufflonfår. I området vä xer grov tall, grov gran, bok, ek, oxel, ask, alm, lind, m.m. Buskskikt av hassel, en, hagtorn, hägg, m.m. Stenknä ck och mindre hackspett, hotkat. VU, finns noterad. Betestrycket anpassas till förutsä ttningarna. Berget ä r ett av stadens viktigaste närströvområden. Säveå n vid utloppet i Mjö rn. Foto: Stellan Andersson Enehagen objekt nr: 77 Hedekskog och bokskog. Fragmentariska skogsbestånd i anslutning till bebyggelsen i Enehagen, Dammtorpet och mot Bolltorp. I de centrala delarna dominerar grov bok. I öster finns medelgrov till grov ek med ett stort inslag av tall. Framträ dande ä r raden av grova ekar fram till Bolltorps gård. I de västra delarna dominerar hä r och var asp och björk. Ask och lind förekommer. Buskskikt av hassel, brakved, en och rönn. 39
Naturvå rdsprogram - Tätortsnära natur Blåsippor förekommer begrä nsat till en begrä n- sad kalkrik nivå, troligen gammal strandlinje. Flera stigar finns i området. Norr om området ligger Kvarnsjöns naturreservat, som ä r ett omtyckt utflyktsmål både sommar och vinter. Omgivningarna runt sjön består frä mst av grov granskog, stä llvis också av tall. Runt sjön går en anlagd stig. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Kommunens bedömning: bokskogsområdet, klass A, övrigt, klass B. Klockaregå rdskullen objekt nr: 81 Klen till medelgrov hedekskog. Inom vissa delar dominerar björk och al. Ask, tall, gran och körsbä r förekommer. Hassel, ekkratt, en och brakved finns i buskskiktet. Området genomkorsas av flera stigar och frekventeras livligt av de nä rboende.lä rkeskogsleden passerar genom området. Bjärke Slottsparken, Gräfsnäs Lundartat parkområde med varierad vegetation med flera mycket grova lövträ d, frä mst ekar. Parken ä r myckt populä r med slottsruin, restaurang, hembygdsmuseum, badplats, evenemangsområde, m.m. Museijä rnvä gen Anten-Grä fsnä s har sin ä ndstation i området, vilket årligen lockar tusentals besökare. Strövområde. objekt nr: 19 Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Nolbyå sen Klen till medelgrov hedekskog. Delvis hagmarkskaraktä r. Inslag av tall och triviallöv. Buskskikt av nypon, en, sä lg och viden. Fä ltskikt av frisk - torr örttyp, frisk ristyp. Backsippa finns sparsamt. I området finns kungagraven Rolfs grav, ett järnåldersgravfä lt och en kolerakyrkogård. Lä rkeskogsleden passerar området. Delar av åsen betas av får. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Brogå rdshagen - Holmalyckan Liten avgrä nsad, igenvä xande hagmark inramad av Sä veån, gång- och cykelvä g och Holmalyckan. I området finns resterna av en korvsjö dä r det vä xer bl a svä rdslilja, olika starrarter, m.m. Grov till mycket grov ek, björk, sälg, aplar, m.m. förekommer. Rikligt av nypon i buskskiktet. Trivial flora. Vacker landskapsbild. objekt nr: 84 objekt nr: 87 Gräfsnässlottsruin Erska lunde och by Foto: Stellan Andersson Markerad bergs- och rullstensås i slä ttlandskapet. Medelgrov till grov tall med dominans av medelgrov till grov gran i lundens östra del. Inslag av ek, bok, ask, rönn, oxel, lönn, björk och fågelbä r. Buskskikt av brakved, druvflä der och slyuppslag av bl a asp, rönn, oxel, björk och fågelbä r. Fä ltskikt av frisk ristyp, hallon, blåbä r, liljekonvalj, m.m. I området förekommer bl a rödvingetrast, grönsångare, svartvit flugsnappare, trä dgårdssångare och gröngöling. I Erska lunde ligger Erska kyrka med kyrkogård. Omedelbart väster om ligger ett järnåldersgravfä lt. Lunden genomkorsas av flera stigar och småvä gar, dessutom finns ett elljusspår. Erska by ligger norr om kyrkan och ä r till stora delar oskiftad och har behållit sin samlade radbykaraktä r. Tosseberget, Sollebrunn objekt nr: 14 objekt nr: 139 Markerade branta bergåsar i slä ttlandskapet. Medelgrov gran på norra sidan och medelgrov tall dominerar. 40
Naturvå rdsprogram - Ö vrigt Inslag av asp, björk, rönn, lönn, ek och oxel. Enstaka torrakor. I söderslä nterna dominerar fågelbä r och kaprifol. Buskskiktet består av en, brakved, asp, björk, tall, sälg och fågelbä r. På berget frisk till torr ristyp. I den södra slä nten fuktig örttyp. Trä dgårdsavfall, brä nnä sslor. På berget finns ortens vattentorn. Berget har begrä nsad tillgä nglighet, en igenvuxen rastplats finns vid utsiktsplatsen. kulturhistoriskt en mycket vä rdefull miljö i det kuperade landskapet. Geovetenskapligt intressant, vacker landskapsbild. Prästgå rdsparken, Stora Mellby Anlagd park med grov alm, grov bok, grov sä lg, medelgrov ask, björk, lönn och apel. Boträ d. Buskskikt som avgrä nsar parken mot norr innehåller hassel, sälg, asp, ask, lind och jersmin. Frodig fuktig örttyp, humleblomster, förgä tmigej, gökärt, brä nnä ssla och kirskål. En lekplats finns i parken, en stig genomkorsar. Hemsjö Hultebackaskogen Hedekskog med stort inslag av triviallövskog och alskog. Vid gårdarna finns flera grova ekar. I buskskiktet finns hassel, viden och brakved. Fä ltskikt av frisk till fuktig örttyp, frisk ristyp. I ett alkä rr vä xer strutbrä ken och hä ssleklocka. Skogsbingel. Vä rdefullt nä rströvområde. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Hemsjö - Ryd objekt nr: 9 objekt nr: 147 objekt nr: 151 Ö ppet kulturlandskap med skiftande karaktä r, omgä rdat av skogsmarker på höjdryggar. Här finns allt från ensidiga åkerlandskap till småskaliga hagmarker omgä rdade av prä ktiga stenmurar. I Hemsjö finns också olika fornlä mningar, t ex stenåldersboplats, bronsåldersrösen och hä llkistor. Genom Hemsjö löper parallellt med E20 en gammal vä g, Kungsvä gen, som delvis kantas av stenmurar och som vid Kärrbo lider ä r förlagd på en praktfull stensatt bank. Vid Ryds by ligger tre av gårdarna kvar som innan laga skiftet ä gde rum. Tillsammans med bl a de vällagda stenmurarna och flera gamla vårdträ d, ä r det Fredad ek, Hemsjö Högen - Vässenbo Foto: Stellan Andersson objekt nr: 149 Ängsekskog, hedekskog och trivialblandskog. Kulturmarker och bergsryggar med stort inslag av olika lövträ d. Vid Ingareds badplats finns flera grova ekar och vid Högsudde rikligt med lindar. Inslag av bl a grov bok, ask, alm, björk och tall. På höjderna dominerar tall och gran. Buskskiktet består av hassel, brakved, viden, hägg, en och rönn. Almlav (Gyalecta ulmi), lunglav (Lobaria pulmonaria), rostflä ck (Arthonia vinosa) och gulpudrad spiklav (Calicium adspersum) förekommer i området. Förvildad hä ggmispel förekommer. Fältskikt av frisk örtoch ristyp. Skogsbingel, storrams och strutbrä - ken. Vacker landskapsbild vid Sävelången. Förutom området vid badplatsen ä r all mark privatä gd och svårtillgä nglig. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. 41
Naturvå rdsprogram - Ö vrigt Ö vrigt Kriterier för objekt under denna rubrik ä r: geovetenskapliga värden allmä nna biologiska värden områden med vacker landskapsbild kulturhistoriska värden Maryd Byn ligger i en öppen dalgång helt omsluten av skogsmark. Huvudsakligen jordbruksmark med inslag av hagmark och lövskog. Många av gårdarna ligger samlade utefter vägen på dalgångens norra sida. Namnet Maryd kommer av att området förr bestod av vidsträ ckta mader innan det dikades. Området ä r vä l frekventerat som friluftsområde då både Skogshjortarna och Friluftsklubben har motionsspår i omgivningarna. Kommunens bedömning, klass C. Rödeneplatå n Den höga bergsplatån ä r markant avgrä nsad av Anten-Mjörnsä nkan i vä ster, Sä veåns dalgång i öster och Vä ngadalen i norr. Platåns topografi ä r sä rprä glad med parallella sprickdalar som löper i stora bågar, s k S-strukturer. Många av dalarna innehåller sjöar, vilka förstä rker intrycket. Områdets största sjö ä r Store-Trä n. Platån ä r bevuxen med frä mst barrskog som utnyttjas för ett intensivt skogsbruk. Vissa sumpiga områden ä r relativt orörda. På flera mossar kan man t ex finna sumpnycklar, knagglestarr, m.m. Vid berget Frösjöpigg (Vårgårda kn), finns blåtåtel, klockgentiana m.m. Fiskgjuse förekommer regelbundet. Tjä der och orre förekommer sparsamt. Platån ä r vä l utnyttjad av friluftslivet både sommar som vinter. En vandringsled finns i områdets sydvä stra del mellan Alingsås och Brobacka, Lärkeskogsleden. Lärkeskog hette den hä radsallmä nning i vilken platån utgjorde de centrala delarna. Geomorfologiskt säreget område. Lygnared objekt nr: 112 objekt nr: 60 objekt nr: 138 Ett 8 ha stort område som avsatts för friluftslivets ä ndamål, hyser kommunens största campingplats. Blandskog med ä dellövinslag. Ek dominerar, men ä ven björk, al, asp och tall förekommer. Buskskiktet består huvudsakligen av hassel, en och sälg. Fältskikt av frisk ristyp till frisk örttyp, rika bestånd av blåsippa. Även förekomst av svinrot och skogsbingel. Hedekskog och alskog i ravinen utefter Lygnöån. Nyckelbiotop. Å n innehåller bäcköring. Mindre hackspett, hotkategori VU, har konstaterats. Området ingår i länsstyrelsens lövskogsinventering, klass III. Lovik Vackert strandparti kring gården Lovik vid Mjörn på Simmenä shalvön. Medelgrov till grov hedekskog, inslag av ask, alm och lind. Även tall, gran och al. Lågor, torrakor och boträ d finns. Buskskikt med hassel, en, brakved och viden. Frisk ört-ristyp i fältskiktet. Vacker landskapsbild, Lovika klä pp, utsiktsplats. Riksintresse för naturvård. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Kommunens bedömning, klass C. Ö stads säteri - Rävsbo Ett omvä xlande område med jordbruksmark och skogsdungar omgivet av Risvedenplatån i väster och Mjörn i öster. Området ä r prä glat av glacifluviala processer vid istiden, t ex Ledetåsen med åsgropar och grusavlagringar. Detta mä rks ä nnu tydligare på andra sidan kommungrä nsen mot Lerum, med Kittelfä ltet och Ö stadsåsen som mycket intressanta geomorfologiska fenomen. Vacker landskapsbild. Näset Ett öppet område på en halvö i Mjörn med två skogklä dda uddar mot söder. Hela området ä r mycket fågelrikt och har en vacker landskapsbild. Viken i öster mot Vikaryd avslutas med ett värdefullt våtmarksområde. Kommunens bedömning, klass C objekt nr: 88 objekt nr: 75 objekt nr: 61 42
Naturvå rdsprogram - Ö vrigt Risveden objekt nr: 70 Barrskogsområde med omvä xlande natur, flera sjöar och vattendrag. De sydostliga - ostliga rasbranterna/sluttningarna mot Anten och Mjörn innehåller många intressanta växtplatser. Dä r finns ek, hassel, bok, blåsippa, långsvingel, storrams, tandrot, lundslok, m.m. Stora avverkningar har skett genom åren och många skogsvä gar har anlagts, men vissa resterande gammelskogsområden finns kvar. Risvedens centrala område vid Klevsjöarna, Jä ttesjön och Grönavatten ä r mycket tilltalande och dramatiskt med stora nivåskillnader och partier med gammal skog. Sjöarna ä r kä nda för sina stora siktdjup, Grönavatten med ett siktdjup på 18 meter! Viss grustä ktsverksamhet har förekommit i den östra delen av åsen. Området ä r geovetenskapligt intressant och riksintresse för naturvård. Kommunens bedömning, klass B Vänga Vä ngadalen ä r ett vä lhä vdat jordbrukslandskap med Rödeneplatån som brant inramning mot söder. Vänga by ligger väl samlad i sluttningen mot sjön Anten, flera vackra stengä rdsgårdar. Vacker landskapsbild. Området mot sjön ingår i riksintresset för naturvård. Kommunens bedömning, klass B Hällnäs udde objekt nr: 41 objekt nr: 39 Udden ä r en grusbildning vinkelrä tt ut från stranden i sjön Anten. På udden vä xer t ex hassel, ekar, lindar och stora tallar. Boträ d finns. Riksintresse för naturvård. Kommunens bedömning, klass B Grö navatten, Risveden I området närmast Brobacka finns flera geovetenskapligt intressanta företeelser: rasbranter, grusåsar, jä ttegrytor, gamla strandvallar, m.m. Förr fanns flera torp i Risveden, som numera ä r övergivna och raserade. Risveden ä r ett mycket uppskattat friluftsområde och riksintresse för naturvård. Lä nsstyrelsens bedömning, klass I, i de centrala delarna. Vallå sen Foto: Stellan Andersson objekt nr: 51 En i landskapet framträ dande radialås som utgör avgrä nsningen av sjön Anten mot söder, kallas ä ven Antenspä rren. Å sens slä nter utgörs i väster av delvis ursvallad blockstrand som ombildats av havet efter inlandsisens avsm ä ltning. I området vä xer ek, hassel, blåsippa, backsippa m.m. Lå ngared Långared ligger på en drumlin som ä r mycket framträ dande i landskapet. Området ä r gammal varierad jordbruksmark med betesmarker och åkrar som på flera stä llen omges av stenmurar. Fornåkrar och odlingsrösen förekommer. Nä ra kyrkan och i slä nterna mot Anten finns gott om lövskog med ekhagar och hassellundar. I dessa förekommer grova ekar och ä ven hamlade lindar. Blåsippa finns här och var rikligt. Drumlinen ligger inom riksintresset för naturvård. Loo Innanför den nordöstra delen av Anten ligger Loo. Området ä r ett varierat småbrutet odlingslandskap med ett stort inslag av betade hällmarker. Landskapet ä r prä glat av glacifluviala processer med deltabildning, hällmarker och vackra betade raviner i sluttningarna mot sjön. Kulturhistoriskt intressanta stengä rdesgårdar med trevliga hagmarker. Kommunens bedömning, klass C. objekt nr: 36 objekt nr: 24 43