Sverige kan bli bättre.

Sverige kan bli bättre. Vad tycker Sveriges politiker om politikens inriktning och sitt eget behov av fortbildning? Underlag för PolitikerDagarna den 21 november. POLITIKERDAGARNA EN DEL AV KVALITETSMÄSSAN. 21 NOVEMBER 13, SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG.

Vad vill politiken? PolitikerDagarna har snabbt blivit den stora mötesplatsen för politiken. Den 21 november 13 går den för tredje gången på Svenska Mässan i Göteborg. Vilka frågor är viktiga att ta upp och belysa? Vad vill Sveriges politiker veta mer om för att bättre kunna sköta sitt jobb som samhällsledare? Kvalitetsmässan, som tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting och de sju riksdagspartierna i SKL är arrangör, ställde frågan till våra förtroendevalda. Innehåll 1. Om undersökningen... 3 2. Bilden av politikern... 3 3. Satsningsområden i politiken... 4 4. Lagom är bäst eller?... 4 5. Går det att effektivisera?... 5 6. Och hur ska det gå till?... 6 7. Privatisera mera?... 7 8. Men utan vinst... 8 9. Behöver politiker fortbildas?... 9 1. Familj och fritid... 9 11. Hotet mot politiken...1 12. Mest nöjd med partiledaren...1 13. V ilka frågor bör ingå i PolitikerDagarna?... 11

1. Om undersökningen. Hela undersökningen finns på www.politikerdagarna.se. I den här rapporten får du ta del av ett utdrag och korta kommentarer. Syftet med enkäten och rapporten är att bidra till att programmet på PolitikerDagarna ska svara upp mot den efterfrågan på inspiration, fortbildning och debatter som finns från Sveriges ca 44 politiker i kommuner, landsting, regioner och riksdag. Undersökningen gör inte anspråk på vetenskaplighet. Utskicket har gjorts via e-post till de drygt 11 som finns i Kvalitetsmässans register. Det består i huvudsak av ledamöter i kommun-, landstings- och regionsstyrelser samt fullmäktigeförsamlingar och riksdagen. Svarade på enkäten gjorde 1 748 personer från hela landet. Det stora flertalet svarande finns i kommunerna, över 9 procent. Landstingssektorn uppgår till ca 5 procent och riksdagen enbart dryga procenten. Omkring hälften återfinns i en kommun-, landstings- eller regionsstyrelse. Kvinnorna dominerar med ca procent av de svarande mot männens ca procent. Genomsnittsåldern är tämligen hög med tre fjärdedelar av de svarande i åldrar över 5 år. Partitillhörigheterna framgår av figur 1.1. (S) och (M) är störst med vardera 37 respektive 24 procent av de svarande. Partitillhörighet Annan 3% V 6% SD 3% S 37% Figur 1.1 C 9% FP 8% KD 5% M 24% MP 5% Sitter du i kommunstyrelsen? Sitter du i region-/landstingsstyrelsen? Ja Nej Ja Nej 52% 48% % % Figur 1.2 Figur 1.3 2. Bilden av politikern. Hur ser de förtroendevalda på sig själva och sin egen roll? Är det ett ideologiskt slagfält man befinner sig på eller är det mer ett idogt förbättringsarbete? Den senare synen dominerar. Var tredje ser sig som pragmatiska handlingsmänniskor. Var fjärde beskriver rollen som lyssnarens, som tar till sig folkets önskningar. Samma andel betraktar sig främst som partiföreträdare som för ut och förverkligar sitt partis politik. På sista plats med ca 18 procent finner vi rollen som visionär och framtidsskådare. Hur ser du på din politiska roll? 34% 24% 18% 24% Figur 2.1 Jag är en pragmatisk handlingsmänniska som ser till att viktiga saker blir gjorda. Jag är en lyssnare, som ser vad folk vill och omsätter deras önskningar i politik. Jag är en partiföreträdare, som för ut och förverkligar mitt partis politik. Jag är en visionär, som formulerar vad som kan och bör göras i framtiden. 3

3. Satsningsområden i politiken. Det finns olika sätt att fråga om vad som är angeläget i politiken. Vi bad politikerna ikläda sig finansministerns roll för en dag och ställde frågan om hur man vill fördela extra miljarder. I figur 3.1 kan den genomsnittliga prioriteringen ses. Toppområdena är arbetslösheten och skolan, som drar till sig ca 3 av de miljarderna. Därefter följer med litet lägre prioritering satsningar på sjukvården, trafik/infrastruktur och äldreomsorgen, som drar ytterligare ca 3 miljarder. Det finns också en möjlighet att reservera pengar för osäkra tider. 4 miljarder av de hamnar här. Resterande ca 35 miljarder fördelas på flera mindre poster här i fallande ordning: miljö/klimat, integration, fattiga i Sverige, barnfamiljer, fler poliser, generella inkomstskattesänkningar, lägre företagsskatt, moral och värdegrund, försvaret, ökat jobbskatteavdrag, kärnkraft och U-länder. Hur vill du fördela extra miljarder om du får vara finansminister för en dag? (miljarder) Ökad tillgänglighet och kvalitet i sjukvården. 11 1 Utbyggnad av trafiksystemen och infrastrukturen. Satsningar på förskola, skola och utbildning. 14 9,5 Bygga ut och höja kvaliteten i äldreomsorgen. Satsningar på att motverka arbetslösheten och få fler i jobb. 17 38,5 Övriga svarsalternativ. Figur 3.1 4. Lagom är bäst eller? Sverige tillhör de länder i västvärlden som har den mest utbyggda offentliga sektorn och vi toppar också tillsammans med Danmark listan på de länder som tar ut mest i skatt. Men utmaningarna framåt är stora. Inte minst till följd av en oförmånlig demografi, där alltfler äldre ska vårdas och försörjas av en relativt sett minskande befolkning i arbetsaktiv ålder. Det finns en övervikt för uppfattningen att den offentliga sektorn behöver förstärkas jämfört med att den kan minska i omfattning 38 jämfört med 3 procent. Dock är partiskillnaderna stora, vilket visas av figur 4.2. Vad tycker du om storleken på den offentliga sektorn? (procent) Ingen åsikt. 29% Sverige har en lagom storlek på den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn bör minskas. Den offentliga sektorn behöver förstärkas. 3% 3% Den offentliga sektorn bör minska i omfattning. 38% Den offentliga sektorn behöver förstärkas. C FP KD M MP S SD V Figur 4.1 Figur 4.2 4

5. Går det att effektivisera? Effektivitet i offentlig verksamhet har två aspekter. Dels är frågan om det går att sänka kostnaderna, dvs bedriva en mer rationell verksamhet utan att kvaliteten och omfånget på verksamheten blir lidande. Klarar man att hålla uppe antalet prestationer med mindre pengar inom t ex skolan, vården och omsorgen utan att sänka kvaliteten? Den andra aspekten är om kvaliteten kan höjas. Finns utrymme för att bedriva en bättre verksamhet som är till större gagn för de offentliga kunderna utan att tillföra mer resurser. Det finns en övervikt för tilltron till att det går att få ut mer av den offentliga sektorn. Ungefär två av tre har den uppfattningen. Kan de offentliga verksamheterna på det stora hela bli effektivare? (procent) Ja, kostnaderna kan i de allra flesta fall sänkas utan att kvaliteten på tjänsterna blir lägre för medborgare och företag. Figur 5.1 63% 4% 33% Nej, kostnaderna kan bara i enstaka fall sänkas utan att kvaliteten på tjänsterna blir lägre för medborgare och företag. Vet ej. C FP KD M MP SD Ja, kostnaderna kan i de allra flesta fall sänkas utan att kvaliteten på tjänsterna blir lägre för medborgare och företag. S V Nej, kostnaderna kan bara i enstaka fall sänkas utan att kvaliteten på tjänsterna blir lägre för medborgare och företag. Figur 5.2 Kan de offentliga verksamheterna på det stora hela förbättra kvaliteten på tjänsterna för medborgare och företag utan att det tillförs mer resurser? (procent) Ja, kvaliteten på de offentliga tjänsterna kan i de allra flesta fall förbättras utan att det tillförs mer resurser. 67% 3% 3% Nej, kvaliteten på de offentliga tjänsterna kan i de allra flesta fall bara förbättras om det tillförs mer resurser. Vet ej. Figur 5.3 C FP KD M MP Ja, kvaliteten på de offentliga tjänsterna kan i de allra flesta fall förbättras utan att det tillförs mer resurser. Nej, kvaliteten på de offentliga tjänsterna kan i de allra flesta fall bara förbättras om det tillförs mer resurser. Figur 5.4 S SD V 5

6. Och hur ska det gå till? Det finns många vägar till en effektivare verksamhet. Undersökningen har valt ut några för att se vad politiker tycker om olika metoder. Till de mer framträdande metoderna som samlar mer än 5 procent hör: Att bli bättre på att ställa och följa upp kvalitetskrav. Att få bättre och mer professionella chefer. Att bli mer mottagliga för innovationer. Att öka forskningen kring effektivitet och kvalitet. Vilka är de viktigaste vägarna till ökad effektivitet och kvalitet i de offentliga verksamheterna? (procent) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 1. Att kommuner och landsting blir bättre på att ställa och följa upp kvalitetskrav. 2. Att få bättre och mer professionella chefer. 3. Att kommuner, landsting och staten blir mer mottagliga för innovationer. 4. Att forskningen ökar kring effektivitet och kvalitet. 5. Att staten blir bättre på att ställa och följa upp kvalitetskrav. 6. Att lära av hur företagen i Sverige gör. 7. Att lära av andra offentliga organisationer i Sverige. 8. Att lära av goda utländska förebilder. 9. Att fler offentliga verksamheter sköts av privata företag. 1. Att färre offentliga verksamheter sköts av privata företag. 11. Annat. Figur 6.1 Anders Wijkman och Gustav Fridolin deltar i miljödebatt. 6

7. Privatisera mera? Svensk offentlig sektor genomgår en strukturomvandling. Den går från homogen produktionskoloss till uppbrutna marknader med en blandning av offentliga och privata utförare. Är det bra eller dåligt med privata alternativ? Här noterar en huvuddel fler positiva förtecken för privatiseringarna. Över hälften anser att de bidrar till ökad valfrihet och förnyelse. Ca 45 procent ser att det finns ett problem i och med att skattepengar går till vinster i företag. Men många bedömer också att de medför ökad effektivitet och högre kvalitet 41 respektive 34 procent. Vad tycker du om trenden mot fler privata alternativ inom vård, skola och omsorg? (procent) Det är BRA för att Det är DÅLIGT för att 1 2 3 4 1 2 3 4 Figur 7.1 1. Det bidrar till förnyelse och innovationer. 2. Det ger ökad valfrihet. 3. Det gör att verksamheterna blir effektivare. 4. Det gör att verksamheterna får högre kvalitet. 1. Det gör att skattemedel går till vinster för företag. 2. Det gör att verksamheterna blir mindre effektiva. 3. Det gör att verksamheterna får lägre kvalitet. 4. Det gör att den politiska kontrollen över verksamheterna försämras. De vanligaste svaren för de olika partierna Det är bra för det ger ökad valfrihet Det är bra för det bidrar till förnyelse och innovationer Det är dåligt för det gör att skattemedel går till vinster för företag Figur 7.2 7

8. Men utan vinst. Vinst är den främsta drivkraften till innovationer och effektivet i privata företag, men på den offentliga kanten finns en misstänksamhet att vinsterna gröper ut resurserna. Gärna fler företag men i så fall utan vinst. 57 procent anser att vinsterna bör begränsas och 17 procent att de helt bör stoppas. Bara 23 procent håller fast vid att det bör vara som idag. Vad anser du om vinster i välfärden? (procent) Uttag av vinster bör stoppas helt. Uttag av vinster bör begränsas. Det bör vara som i dag. C FP KD M MP S SD V Vet ej/ingen åsikt. Figur 8.1 Figur 8.2 Karin Mattsson Weijber, ordförande Riksidrottsförbundet och f d jämställdhetsminister Nyamko Sabuni i samtal om den ideella sektorn. 8

9. Behöver politiker fortbildas? Det politiska uppdraget professionaliseras och ställer ökade krav på kunskaper och skicklighet. Men jämfört med tjänstemannasidan satsas begränsade medel på att fortbilda politiker. Här finns en eftersläpning i synen på politiken som lekmannamässig och enkel, medan den politiska verkligheten som de förtroendevalda möter i det moderna samhället är både komplex, snabbrörlig och strategiskt viktig. Vad tycker de förtroendevalda själva om behovet av fortbildning? En övervägande del, 85 procent, anser att fortbildningen behöver öka. Vad anser du om behovet av fortbildning för politiker? 1% 1% 14% 14% 32% 32% 53% 53% Figur 9.1 1. Familj och fritid. Det är allt svårare att rekrytera förtroendevalda. Det kan vara en funktion av att tiden redan är knapp att hinna med familj, arbete och fritid. 3 procent ser inga problem att förena politiken med privatlivet. För lite över hälften är det problem ibland och för var sjätte är det stora problem. Fortbildningen av politiker är alltför omfattande och kan minska. Fortbildningen av politiker Fortbildningen av politiker är alltför omfattande och är kantillräcklig minska. och lagom som den är. Fortbildningen av politiker är tillräcklig ochavlagom Fortbildningen politiker som den öka är. något eftersom behöver de möter delvis svårare Fortbildningen av politiker frågor. behöver öka något eftersom Fortbildningen politiker de möter delvisav svårare behöver frågor. öka mycket eftersom de möter mycket Fortbildningen svårare frågor. av politiker behöver öka mycket eftersom de möter mycket svårare frågor. Bedömer du att du som politiker hinner Ja, inga med att ha ett bra familjeliv och en bra problem. fritid? Ja, inga problem. 3% 3% 17% 53% 53% Sådär. Det händer att familjeliv och fritid blir lidande. Sådär. Det händer att familjeliv och fritid blir lidande. Nej, det händer alltför ofta att familjeliv och fritid blir lidande. Nej, det händer alltför ofta att familjeliv och fritid blir lidande. 17% Figur 1.1 5% Ja, flera gånger. Ja, flera gånger. Sven-Erik Österberg (S), 5%socialminister Göran Hägglund Dinamarca (V) i välfärdsdebatt. 67% och Rossana28% Ja, det har hänt. 67% 28% Ja, det har hänt. Nej, det har aldrig hänt. Nej, det har aldrig hänt. 9

Har du blivit hotad eller upplevt hot under din politiska gärning? 67% 5% 28% Ja, flera gånger. Ja, det har hänt. 11. Hotet mot politiken. Politik är att välja. Som politiker tvingas man exponera konflikter och riskerar därmed att bli projiceringspunkt för människor med djupa, ibland fanatiska övertygelser. Våld och hot förekommer och utgör grundskott mot demokratin. En av tre har blivit hotade under sin politiska gärning och av dessa har en tredjedel valt att polisanmäla hoten. Nej, det har aldrig hänt. Figur 11.1 Hur nöjd är du med din partiledare? (procent) Diagrammet visar andelen som har svarat Mycket nöjd 12. Mest nöjd med partiledaren. På PolitikerDagarna uppträder ofta parti ledarna. Kon junkturen för att vara omtyckt går upp och ner. Mest omtyckt i sitt parti är Fredrik Reinfeldt med 82 procent följd av Jimmy Åkesson med procent. M SD V S MP KD FP C Figur 12.1 IT-minister Anna-Karin Hatt delar ut utmärkelsen Sveriges IT-kommun 11 till Upplands Väsby. 1

13. Vilka frågor bör ingå i PolitikerDagarna? PolitikerDagarna är ett brett allmänpolitiskt arrangemang, som tar upp såväl den politiska ledarrollen och politikens metoder som olika övergripande samhällsfrågor och offentliga verksamhetsområden. Det är ett brett register av frågor som intresserar de förtroendevalda. Några frågor som singlas ut som särskilt viktiga är: Kvalitetsfrågorna inom skolan, vården och omsorgen och hur de kan följas upp. Samspelet med tjänstemännen och hur ansvarsfördelningen kan göras tydlig. Ekonomin och ekonomistyrningen. Frågor kring arbetslöshet, utanförskap och ungas situation i samhället. Vilka frågor bör ingå i PolitikerDagarna? Samspelet med tjänstemännen. Vem gör vad och hur blir ansvarsfördelningen tydlig? % Frågor kring kvaliteten i skolan. % Att förstå och styra ekonomin i en kommun eller ett landsting. 56% Frågor kring arbetslösheten och utanförskapet. 56% Metoder för att definiera och följa upp kvalitet inom välfärden. 53% Frågor kring ungas situation i samhället. 53% Metoder för att öka medborgarnas deltagande och engagemang i politiken. 52% Frågor kring kvaliteten i äldreomsorgen. 51% Frågor kring näringspolitik och att skapa tillväxt. 44% Frågor kring kvaliteten i hälso- och sjukvården. 43% Att använda IT för att underlätta det politiska arbetet. 42% Att hantera massmedia när det bränner till. % Att leda och genomföra effektiva möten. 38% Hur kommuner och landsting blir mer innovativa. 34% Vad händer på EU-fronten? Hur påverkas vi av Europa? 33% Att använda sig av de nya sociala medierna, bloggar, twitter och facebook etc. 29% Debatter och stridsfrågor i politiken, som t ex vinsten, privatiseringarna och valfriheten. 26% Att bygga personligt inflytande och få genomslag i politiken hur gör man? 24% Framträdanden av partiledarna, där de presenterar sitt partis politik inför valet 14. 24% Frågor kring korruption och hur det avslöjas och förebyggs. 21% Stora investeringar, typ arenor, hur ska nyttan värderas? 19% Annat. 4% 11

PolitikerDagarna PolitikerDagarna är ett arrangemang för dig som är folkvald. Här finns de interna partikontakterna och debatten med andra partier, men också möjligheterna att lyssna av de senaste idéerna om vart samhället och de gemensamma verksamheterna är på väg. PolitikerDagarna ska vara ett inspirerande och lärorikt, men också roligt evenemang för dig som i allas vårt intresse strävar på i demokratins marktjänst. Välkommen till PolitikerDagarna i Göteborg den 21 november 13. www.politikerdagarna.se PolitikerDagarna arrangeras i samråd med Kvalitetsmässan Norra Hamngatan 36, 411 6 Göteborg Tel: 31-368 41 info@kvalitetsmassan.se www.kvalitetsmassan.se