Ridskolan i samhället idag och imorgon

Projektrapport 2010 Ridskolan i samhället idag och imorgon Projektet är finansierat av Jordbruksverket via Livskraftigt hästföretagande 2010

Ridskolan i samhället idag och imorgon Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Kort summering av projektets bakgrund... 3 Projektets syfte och målgrupp... 3 Projektets mål och aktiviteter... 4 Ridskoleverksamheten i Sveriges kommuner en rikstäckande undersökning... 5 Aktiviteter under IDA mässan... 7 Spridning av projektets resultat... 11 Slutsats och rekommendationer... 11 Kontaktpersoner... 13

1 Sammanfattning RRO är en branschorganisation bildad 1971 för företag och föreningar som driver ridskola. Projektet Ridskolan i samhället är tredje steget i en process som påbörjades 2007 med stöd av Jordbruksverkets satsning Livskraftigt hästföretagande. RRO arbetar kontinuerligt för att skapa förutsättningar för ridskolornas utveckling och tillväxt genom samverkan och erfarenhetsutbyte. Under 2010 har RRO fortsatt arbetet med att förbättra ridskolornas förutsättningar med fokus på likställt samhällsstöd oberoende kön och idrott, tillgång till moderna anläggningar och samverkan mellan ridskolan och kommunen. RRO menar att det är av stor betydelse för ridskolornas attraktivitet och förutsättningar att utvecklas positivt; att ridsporten får tillgång till moderna, funktionella och trivsamma anläggningar i likhet med andra idrotter att ridskolan får samma kommunala stöd till utveckling, nybyggnation och drift av anläggningar som andra större idrotter att ridskolan är lätt tillgänglig för barn och ungdomar att kommunen ser ridskolan som en kombinerad idrotts-, lärande- och social miljö att samma stöd ges oberoende ridskolans driftform att det finns en klar ansvarfördelning mellan berörda parter och långsiktighet beträffande verksamhetens förutsättningar att hänsyn tas till hästens och ryttarnas behov av mark och ridslingor i samhällsplaneringen Många av landets kommuner satsar på att bygga och driva anläggningar för idrott. Idrotter som bedriver verksamhet i kommunalt ägda anläggningar är vinnare vad gäller samhällets ekonomiska stöd. Ett förhållande som ofta visat sig gynna större pojkidrotter. Erfarenheter från ridskoleverksamhet över landet visar ett generellt behov av en mindre ridskola med ca 20 hästar/ponnyer per 10 000 innevånare. Den rikstäckande undersökning gentemot landets kommuner som RRO låtit göra hösten 2010 visar att: En tredjedel av alla kommuner planerar investeringar i ridanläggningar. Ridning ses som en stor flickidrott och ridskolan som en betydelsefull fritidsgård.

2 Fritidscheferna anser att hästhantering och ridning har en positiv inverkan på barn och ungdomars utveckling av självkänsla och handlingskraft. Enkätens resultat kan tolkas som att ridsporten har goda förutsättningar att flytta fram positionerna ytterligare i förhållande till omvärlden. Hästen och det samspel som uppstår mellan hästen och människan i all hantering gör ridsporten unik i Idrotts-Sverige. Också ridsportens anläggningar skiljer sig från andra idrottsmiljöer genom att de ska tillgodose både hästens och verksamhetens behov. Det är en viktig framtidsfråga att fortsätta att utveckla och stärka dialogen mellan kommunen och ridskolan kring: Ridskolans roll i kommunen och samhällets stöd Verksamheten och hur den kan utvecklas Anläggningarna och hur de kan skapa värde för fler Erfarenheterna från RRO:s medverkan vid IDA mässan om idrottens anläggningar i Göteborg den 24-26 november 2010 och intresset för montern och seminarierna visade betydelsen av att finnas på samma arena som kommunala beslutsfattare. I år gjorde RRO en pionjärinsats genom att representera ridsporten under hela mässan. För kommande år är inriktningen att gärna utveckla samverkan med Svenska Ridsportförbundet ytterligare. Samtidigt som kommunerna planerar satsningar på ridanläggningar ökar behovet av sakkunnig rådgivning beträffande anläggningarnas lokalprogram, planering och utformning och drift. En fråga som ridsporten behöver uppmärksamma. Ibland är det bra att ta huvudet till hjälp! Interiör från nya stallet i Ågesta.

3 Kort summering av projektets bakgrund År 2007 arrangerade RRO idémötet Utanför fyrkantspåret med stöd av Jordbruksverket. Där konstaterades att ridskolan behöver jobba mer mot omvärlden, att de enskilda ridskolorna saknar resurser för arbetet och att samarbete behövs. År 2008 genomförde RRO aktiviteter i egen regi och med stöd av Jordbruksverket. Syftet var framförallt att tydliggöra och förbättra ridskolornas kommunikation kring samspelet mellan häst och människa. RRO bjöd in barn och ungdomar till en uppsatstävling på temat En riktig ridskola. Moa Matthis mycket uppskattade föreläsning dokumenterades i en folder och fyra föräldragrupper intervjuades om sin syn på hästar och ridning som fritidsaktivitet för barn och ungdomar. Projektets syfte och målgrupp Projektet Ridskolan i samhället är ett led i RRO:s fortsatta arbete med att skapa förutsättningar för ridskolornas utveckling och tillväxt. Prioriterade frågor under år 2010 har varit: Likställt samhällsstöd till pojk- respektive flickidrott 50-50. Tillgång till funktionella kostnadseffektiva anläggningar som uppfyller samhällets och besökandes krav. Ökad kunskap och samverkan mellan ridskolan och samhället. Förståelse för och utveckling av ridskolans erbjudande och samhällsnytta. Projektet har haft kommunala tjänstemän och politiker, organisationer som SKL, Kommunförbundet, Kommunal samt Fritidschefernas förening som primär målgrupp.

4 Projektets mål och aktiviteter De mål som formulerats för projektet är att: Alla kommuner erbjuder en riktig ridskola med kvalitet i alla delar. Skapa ökad medvetenhet om ridskolans möjligheter och utmaningar. Generera och kommunicera ny kunskap genom kartläggning av ridskoleverksamheten i landets kommuner. Uppnå likställt samhällsstöd till ridning som barn och ungdomsidrott som andra idrotter (särskilt anläggningsstödet). Bli mer synliga på samhällsarenan, sprida information och etablera kontakter för framtida samverkan. Stimulera samverkan. Genomföra deltagande vid IDA-mässan i Göteborg den 24 26 november 2010 med två seminarier och monter. Projektets aktiviteter har inneburit arbete kring deltagandet i mässan och genomförandet av den rikstäckande enkätundersökningen. Det har bland annat omfattat framtagning av seminarieprogram i samarbete med Svenska Mässan och Sveriges Fritids- och kulturchefers förening, avtal med medverkande och praktiska arrangemang, internt arbete och diskussioner till grund för enkätens utformning, upphandling av undersökningen och adressregister, kontakter med Augur Marknadsanalys, trycksaksproduktion samt planering och iordningsställande av monter och montermaterial, bemanning av montern under tre dagar och slutligen dokumentation av projektet.

5 Ridskoleverksamheten i Sveriges kommuner en rikstäckande undersökning RRO har inom ramen för projektet låtit Augur Marknadsanalys med Norstat Sverige som fältarbetespartner genomföra en enkät riktad mot fritidsförvaltningschefer på kommuner över hela Sverige (se bilaga 1). Enkätens huvudsyfte var att generera och sprida ny kunskap om ridskoleverksamheten i Sveriges kommuner och på så sätt öka medvetenheten om ridskolans verksamhet. Målgrupp - kommunala fritidschefer samt tjänstemän som handlägger stöd till idrotts- och fritidsverksamheten. Augurs enkätrapport Undersökningen genomfördes som en webbenkät mellan den 27 september och 11 november 2010 och baserades på information från Kommundatas adressregister. 103 av 290 kommuner besvarade enkäten. De svarande kommunerna täcker in 50 % av Sveriges befolkning och 47 % av barn och ungdomar 7-17 år. Resultatet har inneburit en kartläggning och nulägesbild över ridskoleverksamheten, vilket stöd som ges och vilka investeringar som planeras. Vidare har studien speglat attityd och inställning till ridskolors verksamhet. Enkäten omfattade23 frågor som i huvudsak berörde: Kommunernas mål med stöd till idrottsverksamhet. Kommunernas syn på ridskoleverksamheten för barn och ungdomar.

6 Kartläggning av kommunalt stöd till föreningar på ridskola. Genomförda och planerade investeringar. Kommunerna visar en hög grad av samsyn kring stöd av idrottsverksamhet för att utveckla barn och ungdomars intresse för motion och idrott och ge lika förutsättningar att delta i idrotts- och motionsverksamhet oavsett kön. Kommunernas mål handlar mer om att främja en bredd inklusive funktionshindrades möjlighet till fysisk aktivitet än främjandet av elitidrott. Att ridning ses som en stor flickidrott och att ridskolan anses ha en viktig roll som fritidsgård är tydligt. Det är även välförankrat hos kommunerna att hästhantering och ridning har en positiv inverkan på barns och ungdomars utveckling av självkänsla och handlingskraft. Fler mindre kommuner märks bland dem som inte ser ridningen som tillgänglig för alla barn och ungdomar som vill lära mer om hästar och att rida eller att ridskolan är tillgänglig för funktionshindrade barn och ungdomar i kommunen. Samma mönster gäller även ridskolans roll som fritidsgård. Två tredjedelar av alla kommunerna stödjer en eller två föreningar på ridskola medan få kommuner ger stöd till fritids med ledare på ridskola. Ridanläggningarnas ägs vanligen av en ideell förening eller av kommunen, men fyra av tio kommuner ger stöd till förening vid privatägd anläggning. Den vanligaste formen för anläggningsstöd är subvention av lokalkostnad för förenings egen/hyrd lokal samt via kommunalt ägd lokal. Åtta av tio kommuner avser att investera i nya och befintliga idrottsanläggningar den närmaste treårsperioden. När det gäller ridanläggningar planerar en tredjedel av alla kommunerna att utveckla befintliga ridanläggningar och en tiondel ska bygga ny ridanläggning. Hälften av kommunerna har mark avsatt för ridverksamhetens behov i sina översiktsplaner, medan en femtedel svarar nej och hela en tredjedel är osäkra hur det förhåller sig med markplaneringen för ridverksamheten. Hela tre fjärdedelar av kommunerna har former för samråd mellan berörda förvaltningar och företrädare för ridverksamheten i frågor som rör ridskolans utvecklingsbehov.

7 Aktiviteter under IDA mässan IDA har som mål att fungera som mötesplats för alla som arbetar med och är engagerade i idrott. Den arrangeras av Svenska Mässan i Göteborg och i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Riksidrottsförbundet och Sveriges Fritids & kulturchefsförening. Mässan hade i år 4925 besök varav ca 1200 besökte seminarierna. RRO hade en uppskattad monter under mässan där besökande gavs tillfälle att prata med erfarna ridskolechefer som Birgitta Gunér Askim, Ninni Hurtig Nykvarn, Anna Larsson Tungelsta, Eva Netterberg Mälarhöjden, Lotta Riedel Nacka och Jan von Krusenstierna Ågesta RRO:s monter med från väster Birgitta Gunér, Lotta Riedel, Jan von Krusenstierna och Christina Risshytt-Collman, foto Else Friis. På en skärm i montern visades bildspel med interiörer från de nybyggda ridanläggningarna Täby Ridcenter och Ågesta Ridskola och hästljud bidrog till uppmärksamheten. Där fanns också foldern En riktig ridskola samt resultatet av enkätundersökningen att tillgå i tryckt form. RRO arrangerade också seminariet Kommunens ridskola betyder mer än du tror. Ett spännande panelsamtal mellan Gunilla Arhén, Ruter Dams VD och grundare, Lena Forsberg, doktorand vid Luleå Tekniska Universitet, samt Moa Matthis, forskare, författare och kulturskribent. Samtalet leddes av Malin Lernfelt, ledarskribent Göteborgs-Posten. Seminariet lockade ett fyrtiotal åhörare.

8 Från vänster Gunilla Arhén Ruter Dam, Moa Matthis och Lena Forsberg Luleå Tekniska Universitet, foto Catarina Espmark Frågor som avhandlades var hästens comeback som fritidsintresse, livsstil och ridsport för framför allt flickor och kvinnor. Varför utövar stallet en sådan dragningskraft? Vad är det som uppstår i mötet mellan människa och häst? Och vad tar stallflickorna med sig från ridskolan ut i livet? Gunilla Arhén konstaterade att många av Ruter Dams 900 kvinnliga chefer på höga poster i näringslivet har en bakgrund med hästar. Gunilla talade om värden som ledarskap med respekt och trygghet genom träning i att handskas med olika situationer. Moa Matthis knöt an till den historiskt långa relationen mellan människa och häst och citerade drottning Kristina I relationen till hästar prövas mod och ledaregenskaper. Moa utvecklade också tankar kring det lärande som sker i stallet och den motivation och lustfylldhet som utmärker arbetet att erövra kunskaper om hästen. Hon menar att det ligger ett stort värde i detta också för annat lärande i helt andra sammanhang. Lena Forsberg diskuterade bland annat samhällets syn på stallet och stödet till fritidsverksamheten. Hon menar att flickor missgynnas av dagens bidragsmodell, eftersom flickor organiserar sig oorganiserat Frågor om VAD som är relevant för

9 samhället att mäta och HUR det ska mätas behöver studeras till grund för förändringar av systemet enligt Lena. Samtalet handlade också om ridsportens osynlighet i samhället och betydelsen av att bli en del av medvetandet. Panelen menade att en väg in i det allmänna samtalet kan vara med hjälp av levande exempel som berättar om sin bakgrund. RRO medverkande också i seminariet Hästen gör skillnaden med Sveriges Fritids & Kulturchefsförening som arrangör. Seminariet avhandlade ridskoleanläggningen och vad som gör den unik i förhållande till andra idrottsmiljöer. Frågor som belystes var; Vad utmärker en bra ridanläggning och ridskoleverksamhet? Hur ser anläggningsstöd och driftformer ut? Vilka möjligheter och utmaningar kan vi se? Medverkade gjorde Monica Gundahl, Karlstads kommun, Ulf Wilken, Svenska Ridsportförbundet, Jan von Krusenstierna, Ridskolornas Riksorganisation samt Nina Anyai Göteborgs Ridsportförbund. Ulf Wilken Svenska Ridsportförbundet, sittande skymd Nina Anyai, Monica Gundahl, Jan von Krusenstierna, foto Else Friis Nina Anyai presenterade argument varför kommunerna ska investera i ridanläggningar och betonade bland annat behovet av en rättvis och jämställd fördelning av kommunens investeringsmedel och vikten av en standardhöjning utan krav på höjda ridpriser. Monica Gundahl berättade om det arbete som pågår i

10 Karlstads kommun för att utjämna skillnader i stöd mellan olika idrotter och vilka utmaningar det innebär. Ulf Wilken och Jan von Krusenstierna beskrev den moderna ridanläggningen och betydelsen av en bra dialog och ett helhetstänk med förståelse för verksamhetens förutsättningar i samband med nybyggnation mellan kommunen som beställare, arkitekt, byggare och ridskola. Erfarenheterna från Ågestas nya anläggning visar på möjligheter att göra såväl miljövinster som arbetstidsbesparingar på 20-30% med hjälp av moderna utfodrings- och utgödslingssystem. Andra erfarenheter från de moderna anläggningar som tillkommit senare år är ökat antal besökande, att de som är aktiva i verksamheten ofta spenderar mer tid vid anläggningen samt att tillgång till bra lokaler frigör tid och kraft för både professionella och ideella krafter att fokusera på ridskolans verksamhet. Familjefika med utsikt, kafeterian i Ågesta Ridhus Utvärderingen visar att kombinationen mellan seminarier och monter var lyckosamt genom att många seminariedeltagare tog vara på på möjligheten till en fortsatt dialog med RRO:s representanter på plats.

11 Spridning av projektets resultat Resultatet av enkätundersökningen delges SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Sveriges Fritids & kulturchefsförening, samt Svenska Ridsportförbundet centralt och regionalt. Information om projektets aktiviteter och resultat sprids via RRO:s hemsida och genom information till medlemmarna samt via Jordbruksverket. Fack och allmänmedia informeras via pressmeddelande. De erfarenheter projektet genererat tillsammans med resultatet av enkätundersökningen skapar förutsättningar till en fortsatt dialog inom ridsporten och i förhållande till omvärlden. Utmaningen ligger i att kraftsamla för att nå ut och lyckas skapa ringar på vattnet. Slutsats och rekommendationer RRO:s rikstäckande enkätundersökning till landets fritidschefer visar att ridskolan har goda förutsättningar att flytta fram positionerna på den kommunala samhällsarenan ytterligare ett steg. Det har skett stora framsteg under senare år beträffande samhällets intresse och det finns viktiga frågor att hantera som har betydelse för en positiv utveckling och tillväxt. Kommunerna har huvudansvaret för den lokala fritids- och näringspolitiken, tillväxt och samhällsbyggnad. På fritidsområdet görs de viktigaste insatserna inom idrott och ungdomsverksamhet. Ett viktigt kommunalt åtagande inom hela politikområdet är ansvaret för lokaler och anläggningar. Det är betydelsefullt att kommunala tjänstemän och politiker ser ridskolan som en självklar del i idrotts- och fritidsutbudet. Och att ridanläggningarnas standard ska vara likvärdig med andra idrottsmiljöer utan att det går ut över ridskolans tillgänglighet. Hästen och det samspel som uppstår mellan hästen och människan i all hantering gör ridsporten unik i Idrotts-Sverige. Även ridsportens anläggningar skiljer sig från andra idrottsmiljöer genom att de ska tillgodose både hästens och verksamhetens behov. Hästen förstärker också behovet att värna tillgången till grönområden inom tätbebyggelse. Ridskolan har extraordinära kostnader i förhållande till annan idrotts- och fritidsverksamhet, men kan också leverera extraordinära intäkter till samhället. Dagens moderna anläggningar sätter en ny standard för större tätortnära ridanläggningar vad gäller exempelvis hästhållning, serviceutrymmen,

12 arbetsbesparande teknik och miljövinster. Erfarenheter visar på betydelsen av en samlad kompetens och konstruktiv dialog i samband med planering och byggnation, en fråga som behöver uppmärksammas vidare. En kommunal samverkan som förutom Kultur och fritid, även inkluderar Miljö- och samhällsbyggnad, Utbildning och Socialförvaltning är värdefull. Hästar behöver tillgång till mark och ryttare behöver kunna rida utomhus på ett tryggt sätt. Barn och ungdomar behöver ha nära och lätt att ta sig till ridskolan. Detsamma gäller många enskilda hästägare som prioriterar närhet till stallet av tids- och miljöskäl. Ridskolan kan fungera som resurs i exempelvis terapeutiska sammanhang och genom skolsamverkan. Skärpta myndighetskrav, begränsade möjligheter att modernisera gamla stallar (ofta tidigare kostallar), samt ökad konkurrens om den tätortnära marken innebär behov av nya ridanläggningar på flera platser i landet. Enkätundersökningen visar att 12 % av landets kommuner planerar att investera i nybyggnation under de närmaste tre åren och en tredjedel i utveckling av befintliga anläggningar. Erfarenheterna från RRO:s medverkan vid IDA mässan om idrottens anläggningar i Göteborg den 24-26 november 2010, intresset för både montern och seminarierna, visade på ett övertygande sätt betydelsen av att företrädare för ridskolan finnas på plats för att möta kommunala tjänstemän och politiker. RRO representerar en betydande kunskap och erfarenhet att driva ridskola. Organisationen har också en tradition av samarbete kollegor emellan som utvecklats ytterligare under de senaste åren genom stödet från Jordbruksverket. I år gjorde RRO en pionjärinsats genom att representera ridsporten vid IDA mässan. För kommande år är förhoppningen att kunna utveckla samverkan med Svenska Ridsportförbundet (som var representerat av Ulf Wilken och Nina Anyai i anläggningsseminariet), vidare. Samtidigt som kommunerna planerar satsningar på ridanläggningar ökar också behovet av rådgivning beträffande anläggningarnas lokalprogram, planering, utformning och drift. En fråga som både RRO och Svenska Ridsportförbundet behöver uppmärksamma. Att driva ridskola ställer samma krav på yrkeskompetent ledning och personal, kollektivavtal, anläggning, hästar och hästhållning samt verksamhet med kvalitet oavsett om ridskolan drivs av en ideell förening eller entreprenör. Gemensamma rekommendationer vid upphandling, samt kvalitetsindikatorer och riktlinjer för drift av ridskola skulle sannolikt vara till god hjälp för kommuner att fatta beslut som långsiktigt främjar ridskoleverksamhetens utveckling.

13 Kontaktpersoner Eva Netterberg Projektansvarig RRO Mälarhöjdens ridskola E-post: eva@hars.se Jan von Krusenstierna RRO:s ordförande Ågesta ridskola E-post: agestagard@telia.com Birgitta Gunér Projektgruppen Askims ridhus E-post: info@askimsridhus.se Ninni Killgren Projektgruppen Väster Kumla ridskola, Nykvarn E-post: ninni.killgren@telia.com Anna Larsson Projektgruppen Tungelsta ridskola E-post: tungelstaridklubb@telia.com Lotta Riedel Projektgruppen Nacka ridhus E-post: nackaridhus@telia.com Christina Risshytt-Collman Projektkoordinator Kultura E-post: christina.collman@kultura.se Foto omslag: Catarina Espmark, Theresia Viska, Christina Risshytt-Collman