Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem Åbo 26.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell 27.4.2016 1
Grundrättigheter och mänskliga rättigheter Grundrättigheterna skrevs in i vår grundlag 1995 Grundrättigheterna gäller till största delen för alla ( var och en ), oberoende av exempelvis nationalitet undantagen regleras oftast på lagnivå I Finland är ratificerade internationella fördrag gällande rätt och ska alltså kunna tillämpas som sådana Ofta hänvisar man t.ex. till FN:s barnkonvention Inför en ratificering brukar man dock alltid harmonisera nationell lagstiftning 2
Några av våra grundrättigheter Till vars och ens grundrättigheter hör bland annat: jämlikhet (6 i Finlands grundlag) rätt till liv, personlig frihet och integritet (7 ) skydd för privatlivet (10 ) religionsfrihet (11 ) yttrandefrihet och offentlighet (12 ) mötes- och föreningsfrihet (13 ) egendomsskydd (15 ) rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning samt annan utbildning och till att utveckla sig själv (16 ) rätt till eget språk och egen kultur (17 ) rättsskydd (21 ) 3
Undantag till grundrättigheterna Grundrättigheter kan begränsas antingen genom samtycke av berörd person, eller med stöd av en exakt norm på lagnivå, under förutsättning att normen är tillräckligt specifik och avgränsad, begränsningen är nödvändig med tanke på ett samhälleligt viktigt intresse, och det inte finns lindrigare alternativ som i mindre grad begränsar grundrättigheter Begränsningen får inte vara större än nödvändigt 4
Tolkningsprinciper Om två grundrättigheter är i konflikt med varandra (t.ex. yttrandefrihet och rätten till privatliv eller den positiva och negativa sidan av religionsfriheten) måste man göra en intresseavvägning Begränsningar av grundrättigheter ska alltid tolkas snävt Vid tolkning av någon annan bestämmelse borde man i osäkra fall välja en sk. grundlagsvänlig tolkning 5
Religionsfrihet 11 Finlands grundlag: Var och en har religions- och samvetsfrihet. Till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse och rätten att höra till eller inte höra till ett religiöst samfund. Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. Består av en positiv och en negativ sida (rätten att utöva respektive låta bli att utöva religion) 6
Anordnande av religionsundervisning Undervisning ordnas: i den religion till vilken majoriteten av eleverna hör i den egna religionen om det finns minst tre evangelisk-lutherska eller ortodoxa elever som inte undervisas i majoritetsreligionen på begäran i den egna religionen för minst tre elever som hör till ett annat religionssamfund och som inte undervisas i majoritetsreligionen Definitionen av religionssamfund i religionsfrihetslagen 7
Undervisning i livsåskådningskunskap Undervisning i livsåskådningskunskap ordnas: för en elev som inte hör till något religionssamfund och inte deltar i religionsundervisningen på begäran för en elev vars egen religion det inte ordnas undervisning i Ska ordnas om minst tre elever har rätt till den Den som inte undervisas i religion eller livsåskådningskunskap ska få ersättande undervisning Tidigare ansökte man om befrielse, i dag skolans ansvar 8
Religionsundervisning och -utövning I och med religionsfrihetslagen ändrades termen konfessionell religionsundervisning till undervisning i elevens egen religion Undervisning i enlighet med läroplansgrunderna är inte religionsutövning Grundlagsutskottet (GrUB 10/2002) ansåg att det hör till undervisningen att man bekantar sig med formerna för utövande av den egna religionen Måste vara pedagogiskt motiverat 9
Religiösa aspekter av annan undervisning Undervisningen i allmänhet ska bygga på läroplanen och inte påverkas av lärarens övertygelser En elev kan inte med hänvisning till religionsfrihet avstå t.ex. från biologilektioner som behandlar evolutionsteorin Vissa religiösa tabun gällande till exempel förhållandet mellan män och kvinnor, vissa maträtter och liknande kan skapa problem anpassningar kan göras så länge inte läroplansgrunderna uttryckligen förutsätter ett visst innehåll 10
Religion i småbarnspedagogiken 2 a i lagen om småbarnspedagogik: Syftet med småbarnspedagogiken som avses i denna lag är att: [...] 6) erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till småbarnspedagogik, främja jämställdhet mellan könen samt ge färdigheter att förstå och respektera den allmänna kulturtraditionen samt vars och ens språkliga, kulturella, religiösa och livsåskådningsmässiga bakgrund [ ] Till skillnad från den grundläggande utbildningen är lagen om småbarnspedagogik otydlig kring hur man beaktar olika religioner och livsåskådningar finns det en risk för evangelisk-lutherskt eller inget? 11
Andliga aktiviteter i vardagen Olika andakter, bordsböner, andliga sångstunder och religiösa morgonsamlingar anses alltid utgöra utövning Ingen kan tvingas delta i utövning mot sin övertygelse Formell religionstillhörighet har ingen betydelse Ersättande, övervakad aktivitet måste ordnas Hur kan man befria barnen från utövning diskret utan att utsätta dem för social stigmatisering? JO har (2488/4/13) hänvisat till ECHR-praxis om att man inte får försätta någon i en situation där hen tvingas avslöja huruvida hen tror eller inte 12
Julfester och andra högtider Grundlagsutskottet har ansett (2/2014) att festtraditionerna är en del av den finländska kulturen och att det är också bra att invandrare får bekanta sig med den finländska kulturen Att det ingår psalmer eller ett julevangelium gör inte festen till religionsutövning Eventuella kyrkobesök i samband med högtider är religionsutövning Skolan eller daghemmet bör informera vårdnadshavarna om de evenemang som ordnas och deras innehåll 13
Andra frågeställningar Kan man ha synliga religiösa symboler i skolan eller daghemmet? Enligt ECHR i Lautsi vs. Italien bara om de är passiva, något man inte skilt uppmärksammar Hur är det med symboler som barnen bär? Kan man begränsa elevernas egna religiösa aktiviteter under skoltid? Innebär en begränsning av 11 och/eller 14 i grundlagen Hur beaktar man personalens egen övertygelse i samband med ordnandet av religiösa evenemang? Religionsfriheten omfattar normalt också personalen 14