Det handlar om jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa Folkhälsoseminarium Ronneby, 7 september 2016 Anna Balkfors www.kommissionjamlikhalsa.se twitter; @k_jamlikhalsa

Ett gyllene läge! Folkhälsopolicy 2014-2018 Kommission för jämlik hälsa i Blekinge Andra regionala och lokala initiativ & nordiska Nationella

Varför jämlik hälsa?

Hälsa är livsviktigt Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket viktigt; jfr. kärlek 70%, lycka 63%, rikedom 8% (SOMundersökningarna)

Folkhälsopolitik förankrad i grundlag Grunden för folkhälsopolitiken finns i Regeringsformen 1 kap. 2 : Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Exempel på lagrum och portalparagrafer samt propositioner som ger mandat i arbetet med hållbarhet, rättvisa, jämlikhet, jämställdhet och likvärdighet. Regeringsformen: Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer Proposition 1997/98:165 (storstadspropositionen): Målet för storstadspolitiken: att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlikhet och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. Plan- och bygglagen: Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Socialtjänstlagen: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktivt deltagande i samhällslivet. Hälso- och sjukvårdslagen: Målet för hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Skollagen: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Högskolelagen: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Diskrimineringslagen: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter... Miljöbalken: Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. EU s Lissabonfördrag: Som har inspirerats av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv, ur vilken de universella värden har utvecklats som utgörs av människans okränkbarhet och oförytterliga rättigheter liksom frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten. EU fördraget: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

Moraliskt argument Reducing health inequality is an ethical imperative. Social injustice is killing people on a grand scale

Ojämlikhet i hälsa uppstår genom att de förhållanden, villkor och miljöer som människor lever i skiljer sig påtagligt åt för människor i olika sociala positioner.

Medellivslängd vid 30, 2015 Källa: SCB

Dödlighet efter utbildning och orsak, 35-64 år Källa; Folkhälsomyndigheten (2014): Folkhälsan i Sverige

Ojämlikhet i hälsa & hållbar utveckling

Ekonomiska incitament

Regeringens mål: De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Regeringens folkhälsopolitik syftar till att långsiktigt utjämna de skillnader som i dag finns mellan olika grupper. Hela befolkningen ska ha goda förutsättningar till en god hälsa. Prop 2015/16:1, Utgiftsområde 9, avsnitt 5.5, sid 111

Kommission för jämlik hälsa

Kommissionens uppdrag 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar Huvudfokus socioekonomi och kön Brett spektrum av bestämningsfaktorer Tidigare internationella, nationella, svenska initiativ Kommun, region, stat, andra aktörer i samhället Förslag på kort, medellång och lång sikt Slutbetänkande maj 2017 2. Att genom ett utåtriktat och inkluderande arbetssätt öka medvetenhet och engagemang bland relevanta samhällsaktörer

Kommissionens arbete 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar Kommissionen & sekretariat Underlagsrapporter, PM Hearings och seminarier Enkät till kommuner och landsting/regioner Enkät till myndigheter och länsstyrelser Referensgrupper; kommuner och regioner/landsting, politiker, regeringskansliet (20 departement) 2. Att genom ett utåtriktat och inkluderande arbetssätt öka medvetenhet och engagemang bland relevanta samhällsaktörer

Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader i hälsa 1.3. Vad menar vi med hälsa? 1.4. Delbetänkandets fortsatta struktur 2. Hälsans ojämlika fördelning 2.1. Introduktion 2.2. Ojämlikhet i hälsa mellan olika utbildningsgrupper 2.3. Barns hälsa och familjebakgrund 2.4. Skillnader i hälsa mellan grupper i särskilt utsatta situationer och övriga befolkningen 3. Strategisk styrning och mer jämlika villkor 3.1. Den svenska folkhälsopolitiken 3.2. Tidigare initiativ för jämlik hälsa internationellt, nationellt, regionalt och lokalt 3.3. Centrala områden för en mer jämlik hälsa 3.4. Styrning och uppföljning av åtgärder för jämlik hälsa 4. Politik för en god och jämlik hälsa 4.1. Grundläggande ställningstaganden och vägval för det fortsatta arbetet 4.2. Inriktning av arbetet med förslag 4.3. Viktiga utmaningar, möjligheter och uppgifter

Två vägar mot mer jämlik hälsa Analysen så långt pekar på två viktiga vägar för att nå en mer jämlik hälsa: 1. Sociala bestämningsfaktorer Mer jämlika villkor och möjligheter för människor i olika sociala positioner 2. Styrning och uppföljning Systematisk styrning och uppföljning, i allmänhet men särskilt avseende sociala skillnader

De sju livsområden vi lyfter: Det tidiga livet Kunskaper och kompetenser Arbete, arbetsförhållanden, arbetsmiljö Inkomster och försörjningsmöjligheter Boende och närmiljö Levnadsvanor och relationer Makt, delaktighet och inflytande

Tre olika typer av åtgärder Att stärka människors egna möjligheter att agera och generera resurser En god start i livet, stärka kompetens, underlätta val Att göra mer av sådant som fungerar Öka andelen som går i förskola, öka täckningsgrad och ersättningsnivå i socialförsäkringar m.m. Att göra bättre eller annorlunda för att få ut mer nytta för invånarna Ompröva arbetssätt, organisering samt skapa mer strategisk styrning och uppföljning

Kommission för ett socialt hållbart Malmö 2011-2012 Strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Sociala bestämningsfaktorer Barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, demokrati och delaktighet. Bred involvering Slutrapport 1 mars 2013

Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Hela Malmö en folkhälsopolicy Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Kommission Källa: Ur Malmö stads folkhälsopolicy

Dialog Hearing: Tillväxtvälfärd Workshop: Minska barnfattigdom Seminarium: Hållbar utveckling -hälsa Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen

24 mål 72 rekommendationer 1. Barn och ungas levnadsvillkor 2. Boendemiljön 3. Utbildning 4. Inkomst och arbete 5. Hälso- och sjukvård 6. Förändrade processer kunskapsallianser & demokratiserad styrning

Malmö stads budget 2015 & 2016 Med avstamp i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ska staden arbeta med sociala investeringar och bygga nya kunskapsallianser. Malmö stad är en lärande organisation och genom kunskapsallianser med forskning, civilsamhälle, näringsliv och andra myndigheter ska staden arbeta vidare i Malmökommissionens anda för att skapa social hållbarhet och minska skillnader i hälsa.

Område 1: Barn och ungas vardagsvillkor 1. Barn och ungas inflytande och delaktighet 2. Barnfamiljernas ekonomiska villkor i Malmö 3. Barn och ungas bostadsförhållanden och miljö

Område 3: Utbildning 1. Likvärdighet och hög kvalitet 2. Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa 3. Grundskolan en likvärdig skola? 4. Fritidshemmens förutsättningar för utveckling av hälsa och lärande 5. Gymnasieskolan inte en skola för alla? 6. Nyanlända och sent anlända barn och ungdomar 7. Skolsegregationen

Område 2: Boendemiljö och stadsplanering 1. Bostad och bostadsförsörjning 2. Boendesegregation 3. Tillit

Hela familjen Familjer med långvarigt försörjningsstöd En socialarbetare hanterar normalt 70-90 hushåll Intervention Tre socialarbetare; 15 familjer var; tillgänglighet, helhetsperspektiv, samverkan Story telling livsituation Samarbete; Malmö stad, Region Skåne, Arbetsförmedlingen, Lokala arbetsmarknads satsningar Investering; 3 Mkr/years; 6 Mkr Finansierad av sociala investeringsfonden (100 Mkr)

Hela familjen Case kontroll grupp år 1 Kontrollgrupp; 2 familjer självförsörjande eller utbildning Interventionsgrupp; 31 familjer självförsörjande eller utbildning Social investering/besparing; 4,9 Mkr år 1 Återinvestering Uppskalning

2.2 Boendesegregation Mål: Stadsplanering ska bidra till att minska boendesegregationen Åtgärd: Inför sociala konsekvensbedömningar som ska föregå alla beslut som rör fysiska investeringar Utveckla och intensifiera arbetet med att blanda upplåtelseformer, bostadstyper, arbetsplatser och servicefunktioner Omvandla barriärer till sammanlänkande områden Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt Amiralsstaden och Bygga om Dialogen

Fysiska barriärer FRÅN PARKERINGSPLATS TILL MÖTESPLATS Engagera ungdomar Nya modeller för medskapande förändringsarbete

RESULTAT Interventionen också fokus på jämstäldhet Empowerment av flickor/tjejer Följdeffekter föreningsliv

Krävande uppdragsgivare Strategiska beslut i samspel med ägarna Pröva idéer och genomföra förändringar Professionell styrning Engagerade deltagare Aktivt ägarskap Kompetent ledning Brukare med inflytande Sätta ramar Följa utveckling Implementera resultat Organisera nätverk Engagera Motivera Föra dialog Källa: Lennart Svensson, professor Linköpings universitet (Östgötakommissionens slutrapport

Erfarenheter från Norden Ett helhetsperspektiv; både den sociala gradienten och grupper i utsatta eller marginaliserade positioner. Polices som bygger på respektive politikområdes förutsättningar för att åstadkomma ett aktivt ägarskap. Stöd för policyutveckling på lokal nivå som bygger på forskning. Kunskap om kostnader och både sociala och ekonomiska effekter av insatser Indikatorer för uppföljning inom alla politikområden så att socioekonomiska skillnader synliggörs. Utveckla policyfärdigheter på alla nivåer. Lagstiftning har betydelse för att utveckla en systematik, legitimitet och prioritet. Samverkan a whole of society approach. Involvera alla sektorer på lika villkor tidigt i arbete. Vertikala samverkansprocesser. Långsiktigt dedikerat arbete på politisk nivå och förvaltningsnivå. (Diderichsen et al. 2015).

Reflexioner Lärdomar Mäta, förstå utvecklingen Uppföljning jämlik hälsa Problemen/orsakerna - potentialen i förändring/förbättring Förstå med- och motkrafter Måste finnas en efterfråga/incitament Fokusera på det respektive aktör har rådighet över

Vem har rådighet över vad? Kommun Landsting Stat Näringsliv Civilsamhälle

Diskussionsfrågor 1. Om ni lägger ett jämlikhetsperspektiv på ert nuvarande arbete med folkhälsopolicyn. Vad innebär det? Några förändringar, andra prioriteringar? 2. Vad kan en kommission på nationell och regional nivå tillföra för att skapa en mer jämlik hälsa? Vilka förväntningar/möjligheter ser ni på en nationell kommission och på den regionala kommissionen?

Vilka inspel vill Blekinge föra till nationella? Delbetänkande; Det handlar om jämlik hälsa SOU 2016:55 Höstrapport/delbetänkande ht 2016; Strategisk styrning för jämlik hälsa Slutbetänkande maj 2017 1. Vilka är de viktigaste förutsättningarna för att ni ska kunna utveckla ert arbete för att främja en mer jämlik hälsa? 2. Finns det några hinder/behov som bör hanteras på nationell/statlig nivå? 3. Vad bör kommissionen föreslå för åtgärder? 1. Strategisk styrning (kunskap, uppföljning) 2. Det tidiga livet och uppväxtvillkor 3. Kunskaper, kompetenser & utbildning 4. Arbete, arbetsförhållande & arbetsmiljö 5. Inkomster & försörjningsvillkor 6. Boende, närmiljö & stadsplanering 7. Levnadsvillkor (kost, motion, ANDT m.m. 8. Vård & omsorg

Källa; Folkhälsomyndigheten (2014): Folkhälsan i Sverige

Varför är ojämlikhet i hälsa viktigt? Individargument Allas intresse av en god hälsa Lagar och internationella överenskommelser Rättviseteoretiska argument Amartya Sen Moraliska argument den yttersta orättvisan Samhällsargument Investeringar i humankapital Bättre resursanvändning med förebyggande En hållbar utveckling

Näringslivet engageras för ett socialt hållbart Malmö Good Malmö