Färre åtgärder och fler riktiga jobb

Färre åtgärder och fler riktiga jobb Centerpartiets ekonomiska seminarium i Almedalen 1 juli 2014 1

1. Sammanfattning Här presenterar Centerpartiet en rapport om hur färre AMS-åtgärder och fler satsningar på småföretagen kan skapa fler jobb och minska utanförskapet som klyver Sverige. Vårt land har klarat sig väl genom flera år av global kris, vi har kunnat skapa nya jobb och satsa på välfärden i en tid då andra skurit ner och minskat sysselsättningen. Men krisen har drabbat oss ojämnt. Det är däremot inte Socialdemokraternas åtgärdslösningar eller FAS3 som kan minska utanförskapet. Vi behöver istället minska på åtgärdspolitiken. De flesta åtgärder som vi årligen satsar mångmiljardbelopp på har tyvärr varit ineffektiva jämfört med en rak satsning på riktiga jobb. Räddningen under krisen har inte varit åtgärderna, utan sänkta skatter på jobb och företagande som ökat sysselsättningen med drygt 250 000 personer. Samtidigt finns en stor outnyttjad potential att minska utanförskapet. En beräkning för denna rapport av en grupp nationalekonomer vid analysföretaget WSP har uppskattat potentialen för att minska utanförskapet i Sveriges kommuner till 240 000 personer. En sådan ökning av arbetstillfällen skulle i sin tur ge en BNP-effekt på ca 180 miljarder kronor vilket skulle motsvara kostnaden för att bygga höghastighetståg mellan våra storstäder. Dessutom skulle den samlade lönesumman öka med drygt 70 miljarder kronor. För att pressa ned utanförskapet föreslås ett program för övergången från åtgärder till riktiga jobb. Åtgärderna kan enligt en genomgång förbättras och bantas med en tiondel, cirka 3 miljarder kronor. Den ineffektiva Arbetsförmedlingen kan till 2020 avvecklas och ersättas med en jobbfixarpeng där den arbetslöse själv väljer ideell, privat eller facklig förmedlare som får merparten av jobbfixarpengen när den jobbsökande är varaktig i jobb. I väntan på jobbfixarpeng vill vi öppna upp för organisationer som arbetar med matchning, bemanning och rekrytering som alternativ till FAS3. Vi behöver en svensk reformagenda för färre åtgärder och fler riktiga jobb. Centerpartiet föreslår i denna rapport: Banta åtgärder på Arbetsförmedlingen med 3 miljarder kronor Avveckla Arbetsförmedlingen och inför jobbfixarpeng till år 2020 Öppna för fler aktörer som alternativ till FAS3 för bättre jobbmatchning Bredda YA-jobben så att de även omfattar långtidsarbetslösa och på sikt nyanlända och småföretag utan kollektivavtal Ytterligare sänkta arbetsgivaravgifter för unga under 23 år Ett högkostnadsskydd för företagens sjuklönekostnader Ett reformerat lärlingssystem med lärlingslön enligt tysk modell Trygg flexibilitet med rättvisa turordningsregler baserade på kompetens och med en högre a-kassa inledningsvis Fler investeringar i järnvägar, vägar, bredband, och kommersiell service 2

2. Det kvardröjande utanförskapet och tudelningen Väljarna har gett Alliansen ett tydligt mandat: bekämpa utanförskapet. Det har vi också gjort. 2006 var över en miljon människor i utanförskap. 1 2012 var det över 200 000 färre. Andelen i utanförskap har minskat, från 19,1 till 14,4 procent - trots finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Men fortfarande är det alldeles för många som inte har ett arbete att gå till. Som inte får ta del av den sociala gemenskap som ett arbete ofta innebär. Mätt med SCB:s helårsekvivalenter var motsvarande drygt 800 000 personer i utanförskap i början av 2013. Diagram 1: Utanförskap i Sverige 2000-2012 Källa: SCB Tudelningen Utanförskapet slår inte heller jämnt. Tudelningen finns mellan de unga och de lite äldre, mellan stagnerande och växande orter, mellan lågutbildade och högutbildade, och mellan utlandsfödda och inhemskt födda. Medan flera stadsregioner sett utanförskapet minska i takt med att jobben i privat sektor växt, har många mindre bruksorter beroende av ett fåtal industrier drabbats hårt av den globala lågkonjunkturen. Storstäder har ett utanförskap på drygt 13 procent av den arbetsföra befolkningen, glesbygdskommuner närmare 18 procent. 2 Ungdomsarbetslöshet och NEETar Sverige har till skillnad från många andra länder i Europa lyckats bromsa uppgången i ungdomsarbetslösheten under krisen, men nivån är fortfarande mycket hög, drygt 22 procent i maj 2014. En del av dessa unga arbetssökande är hel- eller deltidsstuderande, men ca 7-9 procent av de unga i åldern 16-25 år varken arbetar eller studerar. 3 1 Mätt som antal helårsekvivalenter försörjda av sociala ersättningar. Källa: SCB (2013) 2 Englén & Wigren (2014). Kommungrupperna följer SKL:s kommungruppsindelning från 2011. 3 Siffran beror på hur man räknar. Enligt Temagruppen unga i arbetslivet (2013) var andelen NEET 8,9 procent år 2011, den mest aktuella statistiken därifrån. Enligt SCB var andelen NEET 7,7 procent år 2011 och 7,5 procent år 2013. 3

Den här gruppen brukar benämnas NEET (Not in employment, education or training). I Sverige handlar det idag om drygt 80 000 individer enligt SCB (cirka 100 000 personer enligt Ungdomsstyrelsen). 4 De flesta finns i de reguljära ersättningssystemen. En tredjedel av NEET:arna vet vi däremot inte vad de gör eller ens hur de försörjer sig. Problemet är inte bara att unga är inaktiva, utan att många förblir det permanent. Av de nästan 80 000 unga NEET:arna år 2000 var 27 000 fortfarande NEET:ar tio år senare. 5 10 000 personer hade varken arbetat eller studerat ett enda år. Sverige ligger dock bra till jämfört med övriga Europa. Finanskrisen hade kunnat leda till en kraftig ökning av andelen NEET:ar, såsom är fallet i flera andra europeiska länder. Diagram 2: Andelen unga (16-25 år) som varken arbetar eller studerar (NEET), 2006-2013 Källa: SCB, Ungdomsstyrelsen 4 4 SCB AKU, Temagruppen unga i arbetslivet (2013) 5 Niknami & Schröder (2014)

3. Potentialen att minska utanförskapet Samtidigt är varken utanförskapet eller tudelningen ödesbestämda. Många kommuner trotsar trenden och växer snabbt och skapar jobb, trots sådant som talar emot dem som åldrande befolkning och avstånd till marknader. Landsbygdskommuner som Gällivare och Åre toppar tillväxtligan. Utanförskapet går att minska drastiskt, i hela Sverige. Centerpartiet gav i uppdrag åt en grupp nationalekonomer på WSP analys att analysera utanförskapet i Sverige och den outnyttjade jobbpotential som finns i varje kommun. 6 Till att börja med har WSP genomfört en statistisk analys i syfte att se vilka faktorer som kan förklara de relativt stora och över tid bestående regionala skillnaderna i utanförskap. 7 Kommuner med högre utbildningsnivå, större lokal arbetsmarknad och mer gynnsam åldersstruktur har som väntat lägre utanförskap. Diagram 3: Utanförskapet i Sveriges kommuner 2012 Källa: Englén & Wigren (2014) 6 Englén & Wigren (2014) 7 Analysen bygger på att skillnaden i utanförskap över tid och mellan kommuner förklaras av olika strukturella orsaker som kommunernas åldersstruktur, den lokala arbetsmarknadens storlek, utbildningsnivån, andelen av befolkning som är födda utanför Norden och utanförskapets nivå i hela landet. 5

I nästa steg har siffrorna rensats för de underliggande faktorerna och jämförts med de mest likartade kommunerna med lägst utanförskap. I ett antal kommuner i Sverige är utanförskapet avsevärt lägre än modellskattningen. Det kan tänkas representera den lägsta nivån på utanförskapet som en kommun med deras förutsättningar kan nå. WSP har beräknat vad som skulle hända om alla kommuner tilläts prestera som de kommunerna med procentuellt lägst utanförskap i jämförelse med modellskattningen. Målet är att visa hur stor potentialen att minska utanförskapet är, givet förutsättningarna, och därmed finna en slags realistisk målnivå. Beräkningen visar att utanförskapet i riket skulle minska från 14,4 till 10,0 procent. Det motsvarar en ökning med 240 000 årsarbetstillfällen. En sådan ökning av arbetstillfällen skulle i sin tur ge en BNP-effekt på cirka 180 miljarder kronor eller 5 procents ökning. Vidare skulle den samlade lönesumman öka med drygt 70 miljarder kronor. Utanförskapet har potential att minska med nästan 220 personer i Vilhelmina, 450 personer i Säffle, 1200 personer i Ronneby och 17 000 personer i Malmö (för den fullständiga listan per kommun se WSP Analys underlagsrapport). 8 Vad kan frigöra en sådan väldig outnyttjad potential? Det krävs en reformpolitik kommunalt, regionalt och nationellt för att maximera jobbskapandet i hela landet. Det som dock inte fungerat för stora delar av landet är arbetsmarknadsåtgärderna och Arbetsförmedlingen. 6 8 Englén & Wigren (2014)

4. Åtgärderna inte lösningen År 2013 deltog 201 000 personer, eller 3,9 procent av arbetskraften, i arbetsmarknadspolitiska program. Senast en större andel av arbetskraften deltog i arbetsmarknadsåtgärder var 1997, vilket är nästan 17 år sedan. 9 Arbetsmarknadsåtgärderna minskade först snabbt efter Alliansregeringens tillträde 2006 men steg kraftigt igen under krisåren 2008-2013 som en följd av lågkonjunkturen. Diagram 4: Andel av arbetskraften i arbetsmarknadspolitiska program, 1992-2013 Källa: Konjunkturinstitutet Arbetsmarknadspolitiken tar även stora resurser i anspråk. 2014 räknar regeringen med att lägga drygt sju miljarder på Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader. De arbetsmarknadspolitiska programmen med aktivitetsstöd kostade 21 miljarder under 2013. Totalt har Arbetsförmedlingen under 2014 drygt 70 miljarder kronor till sitt förfogande. 10 Som andel av BNP uppgick den aktiva arbetsmarknadspolitiken till 1,1 procent av BNP år 2011, högre än snittet inom OECD, som ligger på 0,6 procent. Tyvärr fungerar inte politiken och programmen som de ska. De akademiska utvärderingarna av åtgärderna, men även Arbetsförmedlingen själva, pekar på stor ineffektivitet 11. Vi måste skifta fokus inom arbetsmarknadspolitiken. Mindre energi och pengar måste läggas på åtgärder av olika slag. Och vi måste satsa mer på det som kan skapa riktiga jobb. 4.1 Avveckla Arbetsförmedlingen och inför jobbfixarpeng Arbetsförmedlingens kris Arbetsförmedlingen måste idag både kontrollera och administrera utbetalningar, matcha arbetssökande, öka arbetssökandes anställningsbarhet, guida tidigare sjuka tillbaka till arbetslivet och nyanlända till ett helt nytt land och dessutom upphandla privata aktörer. De många rollerna har bidragit till otydlighet och ineffektivitet. Utvärderingar av Arbetsförmedlingen visar att knappt ett jobb förmedlas per förmedlare och år, att endast en av tio jobbsökande vände sig till Arbetsförmedlingen och bara 15 procent av småföretagen valde att annonsera 9 Genomsnittet under hela 2000-talet, inklusive krisen, har varit 2,7 procent av arbetskraften. 10 Prop. 2013/14:1, Arbetsförmedlingen (2014d) 11 Se bland annat Arbetsförmedlingen (2014b) 7

där. 12 Hälften av arbetsförmedlarna på Arbetsförmedlingen anser själva att de inte har tillräcklig tid för arbetsgivarkontakter. 13 Trovärdigheten bland allmänheten är enligt flera mätningar mycket låg. En avvecklingsplan fram till år 2020 Vi vill se en strategi som till 2020 möjliggör en överflyttning av förmedlaransvaret. Det gör att Arbetsförmedlingens myndighetsroll kan renodlas. Myndigheten bör ägna sig åt certifiering, kontroll och resultatorienterad styrning, och nya krafter släppas in för förmedling. På ett liknande sätt har Australien gradvis avvecklat sin Arbetsförmedling och samtidigt åstadkommit snabbt fallande arbetslöshet. Utredning om Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens organisation och roll utreds nu inom utredningen Översyn av Arbetsförmedlingen som ska leverera sitt betänkande senast 15 januari 2016. I direktiven ingår bland annat att utreda möjligheten och lämpligheten att konkurrensutsätta vissa delar av Arbetsförmedlingens verksamhet, analysera hur Arbetsförmedlingen använder kompletterande aktörer och vid behov föreslå förändringar i användandet av dessa samt analysera och föreslå hur ersättningssystemen bör utformas för att skapa incitament för kompletterande aktörer. Förberedande pilotprojekt Under de närmaste två åren bör Arbetsförmedlingen omorganisera sig och införa ett regionalt pilotprojekt i ett par arbetsmarknadsregioner där en mångfald av förmedlingsaktörer tillåts verka på lika villkor med tydlig uppföljning av kvalitet och resultat. Den kunskap som växer fram under försöksperioden kan sedan användas i nästa steg. Tyskland har på detta sätt med framgång testat metoder liknande de i Australien. Efter en sådan förberedande period kan Arbetsförmedlingen införa jobbfixarpengen och succesivt avveckla de egna insatserna. Parallellt med detta krävs också reformer av det åtgärdspaket som Arbetsförmedlingen i dag disponerar över. Jobbfixarpeng Istället för dagens arbetsförmedling vill vi att arbetssökande ges en jobbfixarpeng, enligt den modell som framgångsrikt bidragit till att halvera arbetslösheten i Australien och som också prövats i Nederländerna och Tyskland. 14 De arbetssökande kan vända sig till certifierade, fristående arbetsförmedlare, ideella, privata eller till och med fackliga. En jobbfixarpeng låter alla dessa arbetsförmedlare konkurrera om den arbetssökande och anpassa sig till deras skiftande lokala och personliga behov. Vissa av arbetsförmedlarna kan tänkas nischa sig på olika branscher, andra på geografiska områden, och andra på olika typer av arbetssökande. Incitament bör alltid vara att placera den arbetssökande i varaktig sysselsättning. Därför bör jobbfixarpengen betalas ut i flera omgångar enligt en trappstegsmodell: en mindre del vid inskrivning, en del när den arbetssökande fått jobb och huvuddelen när personen hamnat varaktigt i jobb. Förmedlarna utvärderas kontinuerligt av Arbetsförmedlingen i en offentlig rating. De arbetsförmedlare som inte håller måttet ska inte längre få ta emot arbetssökande. För att hjälpa de som står längst från arbetsmarknaden bör ersättningssummorna baseras på de arbetssökandes olika behov och förutsättningar: högre ersättning till arbetsförmedlaren ju svårare den enskilde bedöms ha att finna jobb. 4.2 Åtgärderna bantas med en tiondel En genomgång av åtgärderna visar att det är fullt tänkbart att banta en tiondel av kostnaderna, motsvarande cirka 3 miljarder kronor. Det skulle frigöra resurser som istället kan läggas på generella satsningar på de som skapar jobb. Allt ska dock inte bort. Åtgärder kan effektiviseras för att fungera bättre och bidra till att få fler i arbete. 8 12 Företagarna (2013), Sahlén & Eklöf (2013) 13 Riksrevisionen (2010b) 14 OECD (2012) och Centerpartiets rapport om jobbpeng (2013).

Tabell 1: Kostnad för Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiska program år 2013, miljarder kr. Arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd, totalt 21,3 Arbetsmarknadsutbildning 1,27 Arbetspraktik och andra praktikprogram 0,40 Förberedande insatser Arbetsförmedling, vägledning osv. 0,29 Arbetslivsinriktad rehabilitering 0,88 Arbetslivsintroduktion 0,38 Förberedande eller orienterade 1,10 utbildning Fördjupad kartläggning och 0,07 vägledning Jobb- och Totalt 13,72 utvecklingsgarantin Varav sysselsättningsfasen 5,99 Jobbgarantin för ungdomar 2,54 Start av näringsverksamhet 0,42 Övriga program Anställningsstöd 2,2 Nystartsjobb 6,1 Totalt inkl övriga program 29,6 Källa: Arbetsförmedlingen (2014d) De viktigaste förslagen för att reformera och banta åtgärdspolitiken är att: Korta tiderna inom de förberedande insatserna, som idag kan pågå i ett halvår. Se över hur åtgärderna kompletterar varandra, utvärderingar visar att jobbchansen kan öka när personer går från andra åtgärder till nystartsjobb. Effektivisera processerna kring hur företagare kan ansöka om och få olika typer av anställningsstöd. Ställ högre krav på de dyra arbetsmarknadsutbildningarna. Bredda istället YA-jobben, som garanterat ger yrkesrelevant kunskap. Gör om sysselsättningsfasen (FAS3), vilket beskrivs mer i detalj nedan. 4.3 Alternativ till FAS3 En otillräcklig åtgärd Att sysselsättningsfasen ger långtidsarbetslösa någonting att göra och ett sammanhang med arbetskollegor är i grunden bra. 69 procent av deltagarna med sysselsättningsplats år 2012 upplevde sina arbetsuppgifter som meningsfulla. 15 Problemet med sysselsättningsfasen är att det saknas tydliga incitament att få dess deltagare in i riktiga jobb. Idag är sannolikheten högre för deltagarna att fastna hos Arbetsförmedlingen än att lämna sysselsättningsfasen till ett riktigt jobb. Två år efter att deltagarna påbörjat den är 80 procent fortfarande eller återigen inskrivna hos Arbetsförmedlingen. 16 15 Liljeberg m.fl. (2013) 16 Liljeberg m.fl. (2013). Exkluderas de som är inskrivna på grund av ett subventionerat arbete blir andelen i stället cirka 70 procent. 9

Sysselsättningsfasen är även kostsam. Totalkostnaden för jobb- och utvecklingsgarantin var cirka 13,7 miljarder kronor 2013. 17 5,9 miljarder av detta härrör från sysselsättningsfasen. En sysselsättningsplats i sysselsättningsfasen kan anvisas i två år och ger för närvarande anordnaren cirka 5 000 kronor per månad, totalt 120 000 kronor per anvisning. Alternativ till dagens FAS3 Centerpartiet vill att sysselsättningsfasen förändras. Vårt alternativ till sysselsättningsfasen består av två specifika delar utöver den generella jobbskapande politiken. För det första bör även långtidsarbetslösa kunna erbjudas YA-jobb, förslaget detaljeras nedan. För det andra bör vi skapa ett alternativ för dem där YA-jobben inte räcker till. I väntan på jobbfixarpeng föreslår vi att organisationer som arbetar med matchning, bemanning och rekrytering ska ges starka incitament att finna arbetsplatser där de långtidsarbetslösa på sikt kan gå in i riktiga jobb. De 120 000 kronor som idag ges per tvåårig anvisning i FAS3 kan istället användas för de aktörer som finner nya vägar till varaktiga jobb, på den ordinarie arbetsmarknaden. 10 17 Arbetsförmedlingen (2014d)

5. En svensk modell för fler jobb Reformer av åtgärderna och Arbetsförmedlingen kommer förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden, men för att pressa ned utanförskapet behövs ett bredare program för att både förstärka utbudet och efterfrågan på arbetskraft. Några av dessa reformer behöver inte ytterligare belasta statsfinanserna. Breddade YA-jobb I januari 2014 infördes yrkesintroduktionsavtal, YA-jobb, i syfte att underlätta för unga att lära på jobbet och komma in på arbetsmarknaden. Detta gäller unga som kommer direkt från en utbildning eller som varit utan arbete i minst tre månader. Bakgrunden är att unga med liten erfarenhet ofta inte är tillräckligt attraktiva för arbetsgivarna att anställa och riskerar därför att fastna i arbetslöshet. 18 Regeringens ambition är att det på sikt ska skapas 30 000 YA-jobb. 19 Men de senaste prognoserna tyder på att parterna ligger efter i att teckna YA-avtal. 20 Det finns redan idag ekonomiskt utrymme att bredda YA-avtalen. I första hand kan YA-jobben breddas till långtidsarbetslösa som vill byta yrkesbana och lära sig ett nytt yrke. På sikt skulle även YA-jobben kunna breddas till nyanlända som behöver lära sig svenska på arbetsplatsen. Vi föreslår också att yrkesintroduktionsavtalen breddas så att de även kan gälla företag utan kollektivavtal. Med nuvarande utformning hindras småföretag (som ofta saknar kollektivavtal) från att delta, trots att fyra av fem jobb skapas i just de små företagen. Organisationen Företagarna menar att kravet på kollektivavtal kan kosta mellan 4 000 10 000 jobb. 21 Regeringens tillskott om 2,1 miljarder kronor kan utgöra ett tak för kostnaderna i ett första skede. Det är långt kvar till regeringens ambition om 30 000 YA-jobb. Breddningen av dem tar oss dit snabbare. Trygg flexibilitet, justare och rättvisare arbetsrätt Lagen om anställningsskydd i sin nuvarande utformning innebär att det vid neddragning av personal är det den som har kortast arbetstid som enligt denna lag måste sägas upp först. Detta skapar en ineffektiv tudelning av arbetsmarknaden. Men lagstiftningen är framförallt orättvis, då den tydligt prioriterar de med fler anställningsår framför de med svagare ställning på arbetsmarknaden, som unga och invandrare. Äldre vågar samtidigt inte pröva nya jobb eftersom den ekonomiska tryggheten är knuten till det fasta jobbet, när man byter jobb hamnar man sist i turordningslistan. Bristen på rörlighet ökar risken för arbetslöshet om arbetsplatsen förvinner. Internationella erfarenheter visar att med en mer flexibel arbetsmarknad kan alla vara vinnare. Danmark är en inspirationskälla för trygg flexibilitet, flexicurity, som även finns i länder som Kanada och Australien. Där är turordningsreglerna lika för alla och grundade på kompetens, samtidigt som förstärkt stöd till snabb omställning uppmuntrar fler att byta jobb och företag att våga fastanställa. Lokala program för kontakt och uppsökande i gruppen NEET:ar För att nå ut till de personer i åldrarna 16-24 som står utan arbete, studier och andra åtgärder behövs i regel uppsökande verksamhet, då dessa personer inte nås av andra åtgärder. Ett exempel på projekt är Unga in som Arbetsförmedlingen startade år 2009. Projektet blev mycket framgångsrikt och finns idag i Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Skellefteå. Därför vill vi uppmuntra lokala program och verksamheter i samtliga kommuner, såsom Unga in, där dessa personer söks upp och erbjuds vägar in i utbildning eller jobb. Vi vill också se en större samverkan mellan kommuner och regioner för att sprida lyckade metoder. 18 Yrkesintroduktionsavtalen som parterna tecknar innebär att unga mellan 15 och 24 år kan anställas till en lön motsvarande 75 procent av lägstalönen enligt kollektivavtal och att anställningen ska innehålla minst 15 procent handledning och utbildning. Staten subventionerar anställningen med motsvarande en arbetsgivaravgift (31,42 procent av lönen) upp till ett tak och ger även ett handledarstöd. Totalt sett minskar kostnaden för arbetsgivaren till hälften mot att denne erbjuder handledning. 19 Prop 2013/14:1 20 Arbetsförmedlingen (2014c) 21 http://www.mynewsdesk.com/se/foretagarna/pressreleases/kortslutning-i-regeringens-foersoek-att-skapa-nya-jobbyrkesintroduktions-anstaellningar-878254 11

Lärlingsplatser med lön Lärlingssystem har framgångsrikt pressat ungdomsarbetslösheten i länder som Österrike, Tyskland, Norge och Schweiz där lärlingsplatser är knutet till gymnasiet. Det hjälper unga att få in en fot i yrkeslivet samtidigt som företagen får skräddarsydd kompetens. Lärlingsvägen kan också vara viktig för att fånga upp gruppen NE- ET:ar. Ett första viktigt steg har tagits i årets budget genom att skapa incitament för företag att ta sig an lärlingar med höjt så kallat anordnarstöd och incitament från andra hållet för ungdomar att välja lärlingsbanan genom att man får en mindre lärlingslön. Samtidigt krävs det mer. Sverige måste inspireras av hur lärlingssystemet utformats i exempelvis Tyskland och Österrike. Lärlingsplatserna måste likna en anställning, med en riktig lärlingslön och förväntas övergå i anställning, där det offentliga inledningsvis tar en större del av lönekostnaden. Företagen, inte utbildningsväsendet, måste bli fullt involverade och ansvariga för att utforma den arbetsplatsförlagda yrkesutbildningen och garantera dess kvalitet. Företagen väljer vilka lärlingar de vill ta emot, som vanliga anställningsintervjuer. Det krävs ett gemensamt engagemang för utbildningarna, istället för att de utformas ensidigt av staten. Utbildningarna får då kvalitet och status. Lärlingssystemet måste även kunna erbjudas vuxna, och de som redan har gymnasieexamen eller akademisk examen ska kunna bli lärlingar i efterhand. Lärlingar har i gengäld rätt att bygga på sin utbildning för akademiska studier. Svenska lärlingar omfattas redan i dag av delar av den öppenhet som här beskrivs, t ex kan svenska gymnasielärlingar välja att läsa kurser så att de får behörighet för högskolestudier. Högkostnadsskydd för företagens sjuklönekostnader Enligt företagen själva är sjuklönekostnaderna ett av de största hindren för att anställa. Idag betalar arbetsgivarna, bortsett från första karensdagen, sjuklön för sina anställda under de två första veckorna. Det är problematiskt, särskilt för småföretag med små marginaler, som ser kan dra sig för att anställa personer med sjukdomshistoria vars sjuklönekostnader de riskerar att axla. Centerpartiet och Alliansen inför från årsskiftet ett högkostnadsskydd som sänker företagens kostnader för sjuklön redan under de första dagarna när en medarbetare insjuknat. Vår modell på högkostnadsskyddet gör att sjuklönekostnaderna helt tas över av staten redan den andra sjukdagen per anställd och år. Denna satsning gör att 80 procent av alla företag kommer att få rejält minskade sjuklönekostnader. 22 Utformningen av högkostnadsskyddet görs även mindre komplicerat och mer effektivt då ersättningen betalas ut automatiskt. Sänkta arbetsgivaravgifter för små och växande företag På sikt kan arbetslösheten endast bekämpas med fler och växande företag i hela Sverige. För att företagen och jobben ska bli fler krävs det att människor vågar satsa på sina idéer och vågar anställa. Idag möter svenska småföretag en av världens högsta arbetsgivaravgifter. Motsvarande en tredjedel av denna, nästan 10 procent, är en ren löneskatt. Vår ambition är därför att minska arbetsgivaravgiften för små företag. Lägre kostnader skapar fler jobb. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga Sedan 2009 har regeringen särskilt halverat arbetsgivaravgifterna för unga upp till 26 år. Målet är att göra ungdomar så anställningsbara som möjligt och åtgärden har bidragit till att bromsa den uppgång i ungdomsarbetslösheten som inträffade i många andra länder i samband med krisen. Centerpartiet och regeringen har föreslagit att sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga skulle förstärkas ytterligare för de allra yngsta, som står inför utmaningen att få sitt första jobb. Det förslaget har oppositionen 12 22 Sjuklönen för en dag kan antingen beräknas utifrån 365 dagar eller 260 dagar per år beroende på kollektivavtal, anställningsform och om sjuklönedagarna är sammanhängande eller inte. När skyddet väl har trätt in blir arbetsgivaren fullt kompenserad för sina kostnader upp till ett tak på 250 000 kr per år.

röstat emot, istället vill de höja kostnaderna för att anställa unga med 15 miljarder kronor. Centerpartiet står kvar vid löftet att sänka arbetsgivaravgiften för de yngsta ner till 10,21 procent. Vi motsätter oss kraftigt den fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga som oppositionen föreslår. Stärka infrastrukturen: bredband, kommersiell service, vägar och järnvägar Bredbandsutbyggnad på landsbygden är en förutsättning för företagande, distansjobb och studier oavsett var man bor. Regeringen har på initiativ av Centerpartiet storsatsat på kommersiell service samt fördubblat investeringarna i bredbandsutbyggnad på landsbygden från 1,6 miljarder föregående programperiod till 3,25 miljarder fram till 2020. För att stärka jobbskapandet och minska utanförskapet är det grundläggande att kommunikationerna fungerar, oavsett om det handlar om vägar, järnväg eller bredband. Det är dessutom avgörande att den kommersiella servicen inte försvinner från orten. I många samhällen är bensinmacken eller lanthandeln så mycket mer än ett ställe där man tankar sin bil eller köper ett par liter mjölk. Att mataffären och macken finns kvar är en förutsättning för jobben. Regeringen har under de senaste åtta åren även investerat mångmiljardbelopp i infrastrukturen. Efter en långvarig nedgång som bottnade 2005 har investeringar nu vänt upp igen. Det innebär dock inte att arbetet är klart. Ytterligare investeringar kommer att krävas i framtiden, framförallt i järnvägen. Utbyggd järnväg innebär ökade möjligheter att på ett miljövänligt sätt resa och pendla inom hela Sverige. Järnvägen är därutöver en grundläggande förutsättning för industrin, som är beroende av den för godstransporter. Av dessa anledningar behöver vi investera i nya stambanor för höghastighetståg i Sverige. På så sätt knyts våra storstadsregioner närmare varandra och möjliggör för ökad arbetspendling. Även norra Sverige behöver förstärka sitt järnvägsnät. Exempelvis behöver järnvägen i norr byggas ut med Norrbottniabanan. Offentlig privat samverkan (OPS) kan bidra till dessa, och andra, investeringar. Med OPS går det att bygga snabbare och billigare, men framförallt med bättre kontroll på kostnaderna än i traditionella projekt. 6. Slutsats Utanförskapet är inte ödesbestämt, inte för någon människa och inte för någon ort. Denna rapport har visat på en tudelning, med svarta fläckar på Sveriges karta där utanförskapet bitit sig fast. Men den visar också på hur liten del av utanförskapet som är oundvikligt. För att rå på det krävs dock kraftfulla strukturreformer bort från åtgärder och för att stärka matchning och jobbskapande. Andra krafter vill tvärtom bygga ut åtgärderna mer och svara upp mot utanförskapet med nya garantier och strategier, istället för riktiga jobb. Centerpartiet vill se riktiga jobb och vi vägrar tro att det finns människor som inte duger någonting till. Alla kan bidra på olika sätt. Vi ser med oro på en arbetsmarknad som stänger ute människor som inte är perfekta, som har en funktionsnedsättning, sjukdom eller på annat sätt avviker från den högpresterande normen. Vi behöver alla och alla kan bidra. Centerpartiet kommer därför att vara ledande för ett sådant svenskt reformprogram, för att förbättra situationen för de i Sverige som kämpar för att komma in på arbetsmarknaden. 13

14 Referenser AMS Österreich (2011), AMS: Guest Country Paper Austria, Input into peer review on Integrated Multi-channelling, The European Commission Mutual Learning Programme for Public Employment Services Arbetsförmedlingen (2014a), Arbetsförmedlingens månadsstatistik 16-64 år, databas, tillgänglig via <www. arbetsformedlingen.se> [2014-06-05] Arbetsförmedlingen (2014b), Arbetsmarknadsrapport 2014, tillgänglig via <www.arbetsformedlingen.se> [2014-06-11] Arbetsförmedlingen (2014c), Prognoser för utbetalningar 2014-2018, Arbetsförmedlingens återrapportering 2014 Arbetsförmedlingen (2014d), Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2013, Arbetsförmedlingens återrapportering 2014, tillgänglig via <www.arbetsformedlingen.se> [2014-06-19] Arbetsförmedlingen (2013), Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2012, Arbetsförmedlingens återrapportering 2013, tillgänglig via <www.arbetsformedlingen.se> [2014-06-11] Centerpartiet (2013), Jobbpeng: Centerpartiets modell för en reformerad arbetsförmedling Englén, Tore & Wigren, Anders (2014), Utanförskapets geografi, WSP Forslund, Anders, Liljeberg, Linus & von Trott zu Solz, Leah (2013), Arbetspraktik en utvärdering och en jämförelse med arbetsmarknadsutbildning, IFAU, rapport 2013:4 Forslund, Anders & Vikström, Johan (2011), Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet en översikt, IFAU, Rapport 2011:7 Forslund, Anders, Johansson, Per & Lindqvist, Linus (2004), Employment subsidies A fast lane from unemployment to work?, IFAU, Working Paper 2004:18 Företagarna (2013), Ett jobb blir till, tillgänglig via <www.foretagarna.se> [2014-06-11] Gartell, Marie, Gerdes, Christian & Nilsson, Petra (2013), Programeffekter 1996-2010, Arbetsförmedlingen, Working Paper 2013:1 Gerdes, Christer (2011), Jobbgaranti för ungdomar en utvärdering om garantin ökar deltagarnas chans att få ett jobb, Arbetsförmedlingen, Working Paper 2011:5 Hall, Caroline & Liljeberg, Linus (2011), En jobbgaranti för ungdomar? Om Arbetsförmedlingens ungdomsinsatser, IFAU, Rapport 2011:1 Hägglund, Pathric (2009), Effekter av intensifierade förmedlingsinsatser vid Arbetsförmedlingen erfarenheter från randomiserade experiment, IFAU, Rapport 2009:15 Liljeberg, Linus & Lundin, Martin (2010), Jobbnätet ger jobb: effekter av intensifierade arbetsförmedlingsinsatser för att bryta långtidsarbetslöshet, IFAU, Rapport 2010:2 Liljeberg, Linus, Martinson, Sara & Thelander, Jonas (2013), Jobb- och utvecklingsgarantin Vilka deltar, vad gör de och vart leder det?, IFAU, Rapport 2013:12 Liljeberg, Linus, Sjögren, Anna & Vikström, Johan (2012), Leder nystartsjobben till högre sysselsättning?, IFAU, rapport 2012:6 de Luna, Xavier, Forslund, Anders & Liljeberg, Linus (2008), Effekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för deltagare under perioden 2002-04, IFAU, rapport 2008:1 Martinson, Sara & Sibbmark, Kristina (2010), Vad gör de i jobbgarantin för ungdomar?, IFAU, Rapport 2010:22 Niknami, Susan & Schröder, Lena (2014), Bakom siffrorna unga som varken arbetade eller studerade 2000-2010, Temagruppen Unga i arbetslivet, Stockholm Nordström Skans, Oskar (2009), Varför är den svenska ungdomsarbetslösheten så hög?, Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/6 Oscarsson, Eva (2013), Ungdomsarbetslöshet Mått, orsaker och politik, SACO OECD (2012), Activating jobseekers: How Australia does it, OECD Publishing Proposition 2013/14:1, Budgetpropositionen för 2014 Riksrevisionen (2013), Ett steg in och en ny start hur fungerar subventionerade anställningar för nyanlända?, RiR 2013:17 Riksrevisionen (2010a), Arbetspraktik, RiR 2010:5 Riksrevisionen (2010b), Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter, RiR 2010:6 Sahlén, Malin & Eklöf, Maria (2013), Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv SCB (2013), Antalet helårsekvivalenter i åldrarna 20-64 som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag, 1990-2012, Hushållens ekonomi allmän statistik, tillgänglig via <www.scb.se> [2014-06-05] Sibbmark, Kristina (2013), Arbetsmarknadspolitisk översikt 2012, IFAU, Rapport 2013:22

Statskontoret (2012), Kostnader för arbetsmarknadsutbildning och yrkesvux en jämförelse, 2012:28 Temagruppen unga i arbetslivet (2013), 2013 års uppföljning av antalet unga som varken arbetar eller studerar, Ungdomsstyrelsen, Stockholm 15

16 Centerpartiets Riksorganisation Box 2200 103 15 Stockholm www.centerpartiet.se