FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (6) Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans Forsknings- och Utbildningsnämnd, 2009-06-16. 3. Giltighet Utbildningsplanen gäller från 2009-06-16 4. Antagningskrav Grundläggande behörighet För att bli antagen till Officersprogrammet krävs, utöver generell grundläggande behörighet enligt Förordning för Försvarshögskolan (SFS 2007:1164) att den sökande är svensk medborgare, har fullgjort militär grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller motsvarande militär utbildning 1, och har genomgått säkerhetsprövning och uppfyller kraven enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Särskild behörighet Försvarshögskolan beslutar om särskild behörighet för högskolans program och kurser. 2 För Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil gäller att den sökande är godkänd i Matematik B, är godkänd i Svenska B, är godkänd i Engelska A, är godkänd i Samhällskunskap A, har bestyrkt visad lämplighet för officersutbildning under militär grundutbildning eller motsvarande militär utbildning, uppfyller de av Försvarshögskolan föreskrivna medicinska fordringarna, uppfyller Förvarsmaktens Fysiska standard (FM FysS) för Officersprogrammet 3. 1 Som motsvarande militär utbildning räknas exempelvis aspirantskola. 2 Förordning för Försvarshögskolan (SFS 2007:1164). 3 De fysiska kraven kommer att testas under antagningsprocessen. 1
FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 2 (6) 5. Syfte, innehåll och uppläggning Syfte Grunden för det militära försvaret är förmåga att verka i väpnad strid, att kunna möta olika former av hot samt vara beredd att utveckla förmåga till omfattande militära operationer. Denna grund är också utgångspunkt för utbildning av officerare. Officeren skall ha förmåga att utöva sina yrkesfärdigheter, såväl vid internationell kris- och konflikthantering som att kunna verka nationellt under fred, kris och i krig inom ramen för en bred hot- och riskbild. Utbildningen utgör grunden för det livslånga lärandet. Officeren är representant för statsmakten och dess våldsmonopol, vilket innebär att officeren måste visa förmåga att inom yrkesutövningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna. Centralt i detta sammanhang är frågor om jämställdhet och likabehandling. Utbildningens övergripande målsättningar återfinns i examensbeskrivningen. Innehåll och uppläggning Programmet genomförs i två delar en generell och en verksamhetsförlagd del. Utbildningens uppläggning innebär en successiv fördjupning och breddning av kunskapsområdet, där delarna förstås med hjälp av helheten (professionsperspektivet). Därför skall den militära utbildningsmiljöns stora variation utnyttjas på ett medvetet sätt. Landets klimatförhållanden skall utnyttjas för att göra de blivande officerarna så allsidigt användbara som möjligt. Varje tillfälle skall utnyttjas att utveckla de blivande officerarna för de unika krav som kan komma att ställas på dem i deras framtida yrkesutövning. Detta ställer krav på obligatorisk närvaro vid många utbildningsaktiviteter. De pedagogiska ingångsvärden som gäller för officersutbildningen återfinns i allt väsentligt i HL och till en del i FM Pedagogiska grunder. Kunskapsinhämtning sker genom egna studier, lektioner, föreläsningar, laborationer, applikatoriska exempel och övningar. Seminarieformen används för att skapa möjlighet till ökad insikt och förståelse. Utbildningen präglas av helhetssyn med betoning på internationella perspektiv. Programmet innehåller kurser i ämnena Krigsvetenskap, Militärteknik, Ledarskap under påfrestande förhållanden och Fysiskt stridsvärde. I programmet ingår även vetenskapsteori och metod, samt en kurs som omfattar ett självständigt arbete i ämnet Krigsvetenskap. Kurserna genomförs huvudsakligen på svenska men engelska, framförallt militärengelska, ingår i det krigsvetenskapliga ämnet och utgör en integrerad del i utbildningen. Undervisning i engelska syftar till att öka förmågan till internationell samverkan. Fysiskt stridsvärde är en militär tillämpning av ämnet Idrott och hälsa. I samtliga delar ingår värderingsförmåga och förhållningssätt, bl a utifrån ett jämställdhetsoch likabehandlingsperspektiv. Den generella utbildningen, som vilar på en kombination av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, genomförs vid FHS Karlberg under terminerna 1, 2, 3 och 6. Under den sista terminen genomförs bl.a. ett självständigt arbete och en avslutande kurs med fokus på helhetstänkande på taktisk nivå. 2
FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 3 (6) Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) genomförs vid Försvarsmaktens fack- och funktionsskolor under terminerna 4 och 5. Den är funktionsinriktad med tyngdpunkt på färdighet och förmåga. 4 VFU är en nödvändig del för yrkesprogressionen och ger underlag för den studerandes reflektion runt såväl professionen som den personliga utvecklingen. Kurserna som ges under denna del bygger delvis på tidigare inhämtad kunskap och förståelse, delvis på beprövad erfarenhet inom respektive funktion. Detta innebär att tidigare förvärvade kunskaper och förmågor skall utvecklas och tillämpas i allt större utsträckning. Värderingsförmåga och förhållningssätt nödvändiga för yrket prövas på detta sätt i verklig miljö. Med hänsyn till utbildningens art ställs ofta krav på obligatorisk närvaro. Under hela programmet läggs stor vikt vid den professionella utvecklingen, inte bara ur den studerandes perspektiv utan även ur statsmakternas. Den studerandes individuella utveckling följs kontinuerligt upp med enskilda samtal under hela studietiden. Denna/denne förväntas kunna analysera professionens krav och successivt utveckla såväl sin syn på ledarskap och chefskap som ett självreflekterande förhållningssätt. Under programmet skall den studerande som obligatorisk del varje vecka ges tillfälle att reflektera över förhållandet mellan inhämtade kunskaper/erfarenheter och officersrollen/den militära professionen. Detta genomförs av veckoansvarig ämnesinstitution i samråd med kadettbataljonen. Vid sidan av programmet genomförs militärt organiserad verksamhet mot mål som formuleras av Försvarsmakten. Exempel på sådan verksamhet är fysisk träning, färdighetsträning, vapen- och materielhantering samt viss förbandsutbildning. 6. I programmet ingående kurser Generell utbildning Ämne Kursplan Hp Krigsvetenskap Introduktionskurs Krigsvetenskap 10,5 Krigsvetenskap Grundkurs militärstrategi 7,5 Krigsvetenskap Grundkurs taktik subarktisk miljö 3 Krigsvetenskap Grundkurs taktik (mark, marin, luft) 5 7,5 Krigsvetenskap Fortsättningskurs taktik (mark, marin, luft) 6 7,5 Krigsvetenskap Fortsättningskurs militärteori och taktik, irreguljär krigföring 7,5 Krigsvetenskap Påbyggnadskurs taktik och gemensamma operationer 9 Krigsvetenskap Påbyggnadskurs krigsvetenskaplig metod och självständigt arbete 18 Krigsvetenskap Påbyggnadskurs taktik och gemensamma operationer, syntes 3 73,5 Militärteknik Militärteknik, grunder 4,5 Militärteknik Militärteknik OP, Sensorer, telekrig och ledningssystem 10,5 Militärteknik Militärteknik OP, Verkan och skydd 4,5 19,5 Ledarskap Ledarskap och lärande 1 7,5 Ledarskap Ledarskap och lärande 2 12 19,5 Fysiskt stridsvärde Fysiskt stridsvärde 7,5 4 Funktionerna i detta fall är Markstrid, Indirekt bekämpning, Luftvärn, Fältarbeten, CBRN, Amfibie, Ledning, Försörjning, Stridsledning och luftbevakning, Underrättelse- och Säkerhetsförband samt Flygförare stridsflyg/helikopter. 5 Läses beroende på arenainriktning. 6 Ibid. 3
FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 4 (6) 120 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 7 Ämne Kursplan Hp ArtSS Krigsvetenskap Grundkurs Funktionstaktik indirekt bekämpning, system 9 Krigsvetenskap Grundkurs Stridsteknik indirekt bekämpning, grpch/plutch 4,5 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Funktionstaktik indirekt bekämpning, plut/komp 9 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Funktionstaktik indirekt bekämpning, komp/bat 6 Militärteknik Grundkurs Funktionstaktik indirekt bekämpning 7,5 Militärteknik Grundkurs Utbildningssäkerhet/FUSA indirekt bekämpning 6 Ledarskap Arbetsplatsförlagd utbildning individ indirekt bekämpning 4 FarbS Krigsvetenskap Fortsättningskurs Funktionstaktik fältarbeten 22 Militärteknik Funktionsteknik fältarbeten 21 Ledarskap Militärt Ledarskap och Pedagogik 5 3 LedS Krigsvetenskap Grundkurs Ledning- och telekrig mark 6 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Ledning- och telekrig mark 12 Militärteknik Samband 11 Militärteknik Taktiska telesystem 11 Militärteknik Ledningsförband 6 LogS Krigsvetenskap Grundkurs Logistikens grunder 5 Krigsvetenskap Grundkurs FSS 6 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Stridsteknik vid logistikförband 7,5 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Logistik arena mark 10,5 Militärteknik Grundkurs Logistik 17 LSS/StrilS Krigsvetenskap Grundkurs Und Luft 4 Krigsvetenskap Grundkurs Flygstridsledning 6 Krigsvetenskap Grundkurs Luftbevakning 6 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Luftop striltaktik 1 9 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Luftop striltaktik 2 9 Krigsvetenskap Plutonchef Stril 6 Militärteknik Grundkurs Teknik Strilbataljon 6 LSS/FlygS Senare tillägg GFU (Grundläggande flygutbildning) LSS/HFlgWaS Senare tillägg GHU (Grundläggande helikopterutbildning) 7,5 7 Indelat per fack- och funktionsskola. 4
FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 5 (6) LvSS Krigsvetenskap Fortsättningskurs Luftvärn 6 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Luftvärnstaktik 4,5 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Strid mot luftmål 3 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Plutonchef Luftvärn 10 Militärteknik Grundkurs Luftvärnssystem 4,5 Militärteknik Grundkurs FUSA/CBRN 10,5 Militärteknik Fortsättningskurs stridsgrp RBS 70/90 för plutonchefer vid luftvärnssensor och luftvärnsrobotssystem 7,5 MSS Krigsvetenskap Fortsättningskurs Markstrid typpluton 23 Militärteknik Grundkurs Markstrid typpluton 11 Militärteknik Fortsättningskurs Pluton teknik 4,5 Ledarskap Pedagogik/FUSA Förbandsutbildning med skarp ammunition 7,5 SkyddC Krigsvetenskap Grundkurs CBRN Taktik och TF 8 Krigsvetenskap Fortsättningskurs CBRN Stabstj, varning och rapportering 8 Krigsvetenskap Fortsättningskurs CBRN Strid, underrättelsetjänst och funktionstaktik 12 Krigsvetenskap Grundkurs FSS 6 Militärteknik CBRN Grunder, materiel och metodik 10 Militärteknik Grundkurs Fältarbeten 2 SSS Krigsvetenskap Grundkurs Övningsledare fasta utbildningsanordningar 6 Krigsvetenskap Navigation och manöver klass VIII 7 Krigsvetenskap Grundkurs Plutonchef i insatsorganisationen 5 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Stridsteknik subarktisk miljö 3 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Amfbat taktik 8 Militärteknik Vapenteknik 3 Militärteknik Amfbat ledningssystem 3 Ledarskap Övningsledare förbandsutbildning skarp ammunition 9 LSS/StrilS Krigsvetenskap Grundkurs Und Luft 4 Krigsvetenskap Grundkurs Flygstridsledning 6 Krigsvetenskap Grundkurs Luftbevakning 6 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Luftop striltaktik 1 9 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Luftop striltaktik 2 9 Krigsvetenskap Plutonchef Stril 6 Militärteknik Grundkurs Teknik Strilbataljon 6 UndSäkC Krigsvetenskap Grundkurs Stridsteknik und/säkförband 7,5 Krigsvetenskap Grundkurs Funktionstaktik undförband 8 15 8 Läses beroende på inriktning underrättelse- eller säkerhetsförband. 5
FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 6 (6) Krigsvetenskap Grundkurs Funktionstaktik säkförband 9 15 Krigsvetenskap Fortsättningskurs Funktionsledning und/säkförband 12 Militärteknik Grundkurs Militärteknik und/säkförband 7,5 Militärteknik Fortsättningskurs FUSA und/säkförband 6 Summa 180 7. Tröskelregler För att få fortsätta programmet på påföljande termin, måste följande kurser vara godkända under innevarande termin: För att påbörja termin; måste följande kurser vara godkända; 4 Ledarskap Ledarskap och lärande 1 och 2 Militärteknik Militärteknik OP, Sensorer, telekrig och ledningssystem Krigsvetenskap Introduktionskurs Krigsvetenskap Fortsättningskurs taktik Fysiskt stridsvärde Fysiskt stridsvärde 6 Ledarskap Ledarskap i praktiken Krigsvetenskap Fortsättningskurs militärteori och taktik, irreguljär krigföring Godkända VFU-kurser 8. Övergångsbestämmelser Denna utbildningsplan skall gälla för student antagen till Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil fr o m höstterminen 2009. Studenter som antagits till Officersprogrammet 07-10 eller Officersprogrammet 08-11 med Krigsvetenskaplig profil enligt föregående utbildningsplaner och efter studieuppehåll återupptar studierna, har rätt att tillgodoräkna tidigare studier och fortsätta enligt denna plan. Dock kan behov av individuell studieplan och/eller kompletterande utbildning föreligga, vilket beslutas av ämnesansvarig i samråd med LH. 9 Ibid. 6