Ramböll Sverige AB Halmstad kommun Halmstad 2016-05-16
Datum 2016-05-16 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutlig Mark Rodger Per Stein Lennart Hammar Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 031-335 33 00 Fax 031-40 39 52 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Sammanfattning Inför detaljplanearbetet finns behov att studera riskerna avseende transporter av farligt gods på Södra Infarten och på Västkustbanan. I denna rapport beräknas risknivåerna för dem som bor och uppehåller sig utmed Södra Infarten och Västkustbanan. Information ges om rekommenderade skyddsåtgärder. När Södra Infarten är färdigbyggd kommer den att ersätta Laholmsvägen som rekommenderad transportled för farligt gods. I området Östra Stranden ligger huvudsakligen fritidshus och med inslag av åretruntbostäder. Även norr om järnvägen och Södra Infarten finns ett fritidshusområde. Bebyggelsen i områdena har i flera fall enkel standard och används huvudsakligen under sommarhalvåret. Norr om Södra Infarten och järnvägen finns även industrier/lager mm och det planeras nya verksamheter nära Södra Infarten. Individrisk och samhällsrisknivå har beräknats för området längs Södra Infarten och Västkustbanan. Risknivån bedöms vara så hög att åtgärder bör vidtas som skydd för befintlig bebyggelse i området inom 30 m från vägkant av Södra Infarten och från Västkustbanan. Skydd rekommenderas som hindrar brandfarlig vätska att sprida sig från väg-/järnvägs-området vid en farligt godsolycka samt en brandavskiljande barriär längs vägen och järnvägen vid berörda fastigheter. Längs vägen rekommenderas också räcke som skydd mot avkörning. Längs järnvägen behövs skydd mot påkörning (av eventuellt urspårat tåg) i de fall att någon av fastigheterna ligger närmare än 15 m för den händelse att tåg skulle spåra ur och att vagnar skulle komma långt från spåret. Samhällsrisknivån ligger i ALARPområdet och risknivån är representativ för vägtypen Södra Infarten och även för Västkustbanan. Möjliga åtgärder, deras nytta och effektivitet har utvärderats och de som är rimliga har föreslagits varvid samhällsrisken kan anses vara acceptabel. OK/Q8:s oljedepå bedöms inte bidra till ökad risknivå eller till dominoeffekt eftersom säkerhetsavståndet till Södra Infarten gott och väl är uppfyllt. Södra Infarten bör utformas på ett sådant sätt att olycksrisken hålls låg. Konsekvensen vid eventuella olyckor minskas genom införande av skydd i form av en föreslagen jordvall längs Västkustbanan mot bebyggelsen vid Östra stranden som ger ett visst skydd vid farligt godsolycka. Höjden bör motsvara höjden på fordonen/tågvagnarna. Om kostnaden för skyddsåtgärder inte bedöms vara rimliga relativt nyttan bör flytt av hus där så är möjligt eller inlösen övervägas. Detaljerat utförande av skyddsåtgärder i området ingår inte i denna utredning utan projekteras separat. Återkoppling och avstämning relativt slutsatser i riskanalysen behöver emellertid göras under projekteringen. 1 av 35
Vid detaljplanering för nybyggnation rekommenderas att bebyggelse utförs på basavstånd (se tabell 1)eller på reducerat avstånd och med de åtgärder som krävs vid byggnation på reducerat avstånd, se tabell 2. Uppfyllande av rekommendationer i denna riskanalys och relativt krav i rapporten av Farligt Gods i Hallands Län (referens [6] ska följas upp och dokumenteras under projektering och utförande. 2 av 35
Innehållsförteckning 1. Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Alternativ 4 1.3 Genomförande 4 1.4 Avgränsningar 4 2. Riskhänsyn i samhällsplaneringsprocessen 4 2.1 Skyddsavstånd 5 2.2 Metodik 6 2.2.1 Kriterier för individrisk 6 2.2.2 Kriterier för Samhällsrisk 7 3. Områdesbeskrivning 8 3.1 Planerad bebyggelse i området 11 3.2 Väg Södra Infarten 13 3.3 Järnväg - Västkustbanan 15 4. 15 4.1 Metodik 15 4.2 Riskidentifiering 15 4.2.1 Riskkällor 15 4.2.2 Farligt gods 16 4.3 Beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods 18 5. Resultat av riskanalys 19 5.1.1 Riskvärdering väg och järnväg Södra Infarten 19 5.1.2 Riskvärdering - samhällsrisk 20 5.2 OK/Q8 Oljedepå 22 5.3 Höganäs 23 5.4 Stena Recykling 23 5.5 EON Gasledning 23 6. Säkerhetshöjande åtgärder 24 7. Osäkerheter 25 8. Slutsatser 26 9. Referenser 27 3 av 35
1. Inledning 1.1 Bakgrund Södra Infarten planeras med ny trafikplats vid E6 och med sträckning längs Västkustbanans östra/norra sida för att via bro eller tunnel passera järnvägen och ansluta till Stålverksgatan. I samband med programförfarandet belystes riskerna med farligt godstransporter. Inför detaljplanearbetet har det ansetts lämpligt att ytterligare studera riskerna med farligt godstransporterna och vilka skyddsavstånd som ska gälla. 1.2 Alternativ Studien syftar till att bedöma risksituationen i området där Södra Infarten planeras med trafikering förår 2030 1.3 Genomförande Riskbedömningen har utförts av Ramböll Sverige AB i samarbete med Halmstad kommun 1.4 Avgränsningar De farligt godstransporter som omfattas av riskbedömningen är de som sker på Södra Infarten och på Västkustbanan. Olyckor med farligt gods på andra vägar i området (Laholmsvägen och Västervallsvägen) behandlas inte. Riskbedömningen omfattar sträckan på Södra Infarten från väg E6 och västerut till planerad detaljplanegräns. Detta gäller även Västkustbanan. en risker för liv och hälsa för personer som vistas i Södra Infartens och Västkustbanans omgivning. 2. Riskhänsyn i samhällsplaneringsprocessen Länsstyrelserna har i egenskap av tillsynsmyndighet ofta framtagna riktlinjer för rekommenderade säkerhetsavstånd från transportleder med farligt gods. 2006 gav Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län tillsammans ut ett informationshäfte med grundläggande förhållningssätt till säkerhetsavstånd mellan transporter av farligt gods och olika typer av verksamheter, där figur 1 är hämtad ifrån. 4 av 35
Figur 1. Rekommenderad princip för markutnyttjande vid samhällsplanering utmed transportled för farligt gods. 2.1 Skyddsavstånd För nybyggnation gäller avstånd enligt tabell 1 nedan. Basavståndet är det rekommenderade avståndet och reducerat avstånd kan tillämpas om riskreducerande åtgärder införs, se vidare referens [6]. Tabell 1. Basavstånd/Reducerat avstånd för respektive typbebyggelse och transportled. Avstånden avser sträcka från vägkant respektive yttre räl. Hämtat från referens [6] 5 av 35
2.2 Metodik Metodiken som används är kvantitativ riskanalys, det vill säga att identifierade riskscenarion analyseras kvantitativt. Det innebär att sannolikheten för att olyckor inträffar och konsekvenserna av dessa beräknas. Risknivån erhålls genom att väga samman sannolikhet och konsekvens för respektive olyckstyp. Resultatet värderas sedan mot de kriterier som Det Norske Veritas (DNV) tog fram åt Räddningsverket i rapporten Värdering av risk från 1997. Det finns i Sverige inga nationella kriterier för acceptabel risk. De kriterier som DNV tog fram betraktas som branschstandard och är därför de som vanligen tillämpas. 2.2.1 Kriterier för individrisk Följande kriterier används för individrisk: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan anses som små: 10-7 per år. Som jämförelse kan nämnas att risk för olycka på grund av naturhändelse i Norden är 1*10-6 per år. Figur 2. Visualisering av individrisk enligt ref [6]. Bilden illustrerar acceptanskriterier/tolerabel risknivå för 3:e man som vistas i området med farligt gods-transporter som riskkälla. 6 av 35
2.2.2 Kriterier för Samhällsrisk De kriterier som vanligtvis används för samhällsrisk är framtagna av DNV åt dåvarande Räddningsverket, se referens [3]. Gräns för tolerabel risk. Risknivåer över denna gräns accepteras inte: F=1*10-4 per år för N=1 med lutning -1. Rött område i figur nedan Gräns för dör risker kan anses små: F=1*10-6 för N=1 med lutning -1 Vid risknivåer under denna nivå behövs inga ytterligare säkerhetshöjande åtgärder inte värderas För risknivåer i det gula området dem emellan ska rimliga säkerhetshöjande åtgärder värderas ur kostnads-nytta synpunkt. Detta område kallas ALARP (As Low As Reasonably Practicable) Samhällsrisk kan åskådliggöras och värderas med hjälp av F/N-diagram (Frequency/Number of fatalities): Figur 3. Kriterium för samhällsrisk, se referens [3] och [6]. Kurvan kan vara ett hjälpmedel för att visualisera hur riskacceptansen sjunker med antalet omkomna. En olycka med en omkommen är mer accepterad än en olycka med 100 omkomna. 7 av 35
3. Områdesbeskrivning I området Östra Stranden, söder och väster om Södra Infarten och järnvägen finns omfattande fritidsbebyggelse med inslag av åretruntbostäder. Fritidsbebyggelsen är i många fall av enkel standard och används huvudsakligen under sommarhalvåret, se figur 5. Områdena är dock delvis under omvandling och nya hus i området byggs med högre standard i nivå med åretruntbostäder men boendeytan är fortfarande liten, se figur 6. Västervall koloniområde Måsen, Knipan, Svanen, Väret, Spoven, Tärnan, Strandskatan och Viggen koloniområde Verksamheter Planerade Verksamheter Se plankarta figur 10 Figur 4. Bebyggelse utmed Södra Infarten och Västkustbanan. Figur 5. Fritidsbebyggelse, Svanen vid Östra stranden, söder/väster om järnväg och Södra Infarten. 8 av 35
Figur 6. Ny fritidsbebyggelse, Svanen, Östra Stranden. Norr om järnvägen och Södra Infarten finns också ett fritidshusområde, Västervall. Även detta område har enkel standard och används huvudsakligen under sommarhalvåret. Norr om Södra Infarten och järnvägen finns industrier/lager mm. De närmaste verksamheterna har inga kända miljö- eller hälsofarliga processer, lager av miljö- eller hälsofarliga kemiska produkter eller annat som kan ge en olycka några kumulativa effekter. Verksamheter av betydelse på längre avstånd från Södra Infarten framgår av Figur 7. 9 av 35
Figur 7. Industrier i närheten av Södra Infarten: 1. OKQ8 - oljedepå, 2. Stena Recycling - hantering av farligt avfall, 3. Höganäs järnpulvertillverkning, Det finns inga befintliga bensinstationer i längs Södra Infarten. Avstånden till bebyggelse är korta vid vissa passager, se Figur 8. Vid Svanen och på Östra Stranden är avståndet till banvallen som närmast ca 20-25 m. Avståndet till Södra Infarten är för dessa stugor ca 40-45 m. 10 av 35
Figur 8. Hus intill järnvägen, Svanen, Östra Stranden. Bebyggelsen och verksamheterna som finns idag kan komma att förändras i framtiden. En viss omvandling av områdena på Östra Stranden och eventuellt Västervall kan komma att ske till fler permanentboende. Verksamheter med miljöeller hälsofarliga processer eller liknande är oftast tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Det finns därför möjlighet att i viss mån styra var denna typ av verksamheter etableras. 3.1 Planerad bebyggelse i området Som framgår av figur 4 planeras det verksamheter nära Södra Infartens norra sida. Eftersom verksamheterna planeras så nära som 20 m från vägkant kommer skydd i enlighet med referens [6] att införas så att krav på skydd för reducerat avstånd i enlighet med Väg-Hög uppfylls. Plankarta för den nya bebyggelsen visas i figur 9. Skydd som anges i planbestämmelser för nya planerade verksamheter nära Södra Infarten: 11 av 35
Tabell 2. Länsstyrelsens riktlinjer innebär sammanlagt följande föreslagna åtgärder som regleras i detaljplan. 12 av 35
Figur 9. Plankarta för de planerade verksamheterna längs Södra Infarten. Avstånd till vägkant från byggnaderna är 20 m. 3.2 Väg Södra Infarten Trafikmängder för Södra Infarten både med och utan utbyggd Hamnled har beräknats i programmet för Södra Infarten. Hastigheten på Södra Infarten antas bli 60 km/tim. Södra Infarten kommer att bli rekommenderad väg för farligt gods. Det finns idag inga verksamheter i området som genererar farligt godstransporter som avviker från den fördelningen som anges för Väg-Hög enligt referens [6]. Trafikmängder som antagits i programmet används som underlag för beräkningarna och val av representativ vägtyp för mängden farligt godstransporter, se 13 av 35
Figur 10 och Figur 11 för trafikmängder. 14 av 35
Figur 10. Trafikmängder på Södra Infarten Figur 11. Trafikmängder på Södra Infarten med bro över Nissan. 15 av 35
3.3 Järnväg - Västkustbanan Trafikmängder och fördelning på de olika farligt godsklasserna har valts i enlighet med referens [6] för Västkustbanans dubbelspåriga järnväg. Trafiken på stickspår omfattar med dagens verksamhet i hamnområdet inte några väsentliga mängder farligt godsvagnar. Vid lokaliseringsprövning av eventuella nya verksamheter till hamnområdet bör transportriskerna bedömas. Bedömda fördelning mellan olika farligt godsklasser på Västkustbanan baseras på underlagen i referens [6]. 4. 4.1 Metodik en genomförs med följande steg: Riskidentifiering Identifiering av vilka verksamheter som utgör riskobjekt och vilka som utsätts för risk, skyddsobjekt. Bedömning/beräkning av sannolikheten för en olycka Bedömning av konsekvenserna vid en olycka Riskvärdering Åtgärder 4.2 Riskidentifiering Nedan redovisas de risk- och skyddsobjekt som hittills har identifierats. 4.2.1 Riskkällor Riskkällan utgörs i huvudsak av transporter av farligt gods på Södra Infarten och Västkustbanan. I omgivningen finns även: Industri Transporter av Farligt gods sker på: Södra infarten - väg Västkustbanan järnväg E6 motorväg. Farligt gods på E6 behandlas o separat riskanalys för E6 och trafikplats Södra Infarten. 16 av 35
Inriktningen i denna utredning är farligt godstransporterna på Södra Infarten och risknivån som de tillsammans med farligt godstransporter på den parallellt förlagda befintliga Västkustbanan ger upphov till. 4.2.2 Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som vid olycka under transport kan resultera i stora konsekvenser för människa, natur och egendom. Farligt gods delas in i 9 olika klasser beroende på dess egenskaper enligt nedanstående tabell. Tabell 3 Beskrivning av ADR-klasser. Se referens [6]. 17 av 35
Tabell 4. Faror och påverkansavstånd vid olycka med olika klasser av farligt gods enligt referens [6]. Hantering av farligt gods regleras i det Europa-gemensamma regelverket ADR (Accord Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route på franska). Vid riskutredningar gällande riskbilden på avstånd från riskkällan är det klasserna 1, 2, 3 och 5 som bedöms vara relevanta enligt MSB. Övriga klasser kommer vid en olycka att få begränsad geografisk spridning från riskkällan, och antas inte påverka riskbilden bortom olycksplatsens område. 18 av 35
4.3 Beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods Sannolikheten för farligt godsolyckor baseras på årligt antal transporter för Väghög och för Västkustbanan enligt referens [6]. Ämnesklass Antal transporter av farligt gods per år Södra Infarten Västkustbanan 1.1 Massexplosiva ämnen 210 0 2.1. Brandfarliga gaser 1350 903 2.3 Giftiga gaser 20 550 3.1 Brandfarlig vätska klass 1 9900 517 5.1 Oxiderande ämnen 370 1196 Tabell 5. Antal transporter av farligt gods per år på Södra Infarten och Västkustbanan Baserat på trafikering enligt tabell 5 utförs beräkning av olycksfrekvens enligt underlag i referens [6] Se vidare i Bilaga B 19 av 35
5. Resultat av riskanalys Nedan visas resultatet av individriskanalys som funktion av avståndet från vägkant respektive avstånd från järnvägsspår. Risknivåerna representerar den sammanlagda risken från Södra Infarten och Västkustbanan tillsammans. 5.1.1 Riskvärdering väg och järnväg Södra Infarten För att bedöma riskerna för personer har kriterium för individrisk enligt kapitel 2.2 figur 2 använts. Oacceptabel risknivå ALARP-området Figur 12 Värdering av individrisk avseende farligt godsolycka på varierande avstånd från Södra Infarten och Västkustbanan utan skyddsåtgärder Under den gröna linjen är risken acceptabel utan ytterligare åtgärder. Mellan den gröna och röda linjen är det så kallade ALARP-området (As Low As Reasonably Possible) och där ska åtgärder införas så länge de är rimliga i omfattning. Individrisken för Södra Infarten är sådan att åtgärder ska vidtas för fastigheter närmast vägen, se vidare kapitel 8. 20 av 35
ALARP-området Figur 13 Värdering av individrisk avseende farligt godsolycka på Södra Infarten med införda skyddsåtgärder, exempelvis som för nya verksamhetsetableringar på norra sidan Södra Infarten som är lokaliserade 20 m från vägen. Åtgärderna reducerar konsekvensen i berörda fastigheter närmast vägen. 5.1.2 Riskvärdering - samhällsrisk Nedan visas resultatet av samhällsriskanalysen. Kriterium för samhällsrisk enligt kapitel 2.2.2 figur 3 har använts. 21 av 35
Oacceptabel risknivå ALARP Acceptabel risknivå Figur 14. Värdering av samhällsrisk avseende farligt godsolycka på Södra Infarten och Västkustbanan. Under den gröna linjen är risken acceptabel utan ytterligare åtgärder. Mellan den gröna och röda linjen är det så kallade ALARP-området (As Low As Reasonably Possible) och där ska åtgärder införas så länge de är rimliga i ekonomisk och praktisk omfattning. Oacceptabel risknivå ALARP Acceptabel risknivå Figur 15. Värdering av samhällsrisk avseende farligt godsolycka på Södra Infarten och Västkustbanan efter införande av åtgärder för reducerat avstånd enligt referens [6]. Åtgärderna reducerar risknivån i fastigheter i vägens närhet. 22 av 35
Eftersom åtgärder i rimlig och ekonomiskt motiverbar omfattning ingår i analys av samhällsrisken enligt figur 15 bedöms risknivån acceptabel. Risknivån är även representativ för Väg-Hög och Västkustbanan och representerar i detta fall summan av dem båda tillsammans. 5.2 OK/Q8 Oljedepå På OK/Q8:s depå finns cisternanläggningar för lagring av brandfarlig vara. Den sammanlagda lagrade mängden brandfarlig vara på OK/Q8:s anläggning är så pass stor att depån är en Sevesoanläggning som lyder som omfattas av förordningen (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. I reglerna SÄIFS 2000:2 Hantering av Brandfarliga Vätskor anges avstånd till byggnader och verksamheter. Det finns inga specifika avstånd angivna som gäller till transportled för farligt gods. Kravet på avstånd 50 m finns angivet och gäller mellan cisterner innehållande brandfarlig vara klass 1 och annan hög brandbelastning, vilket bäst representerar fallet med väg. Det verkliga avståndet till Stålverksgatan är ca 100 m vilket är samma som med avståndet till Södra infarten. I och med att avståndet är väl tilltaget relativt kravnivån bedöms att risken för en följdverkan eller dominoeffekt vid eventuell cisternbrand inom OK/Q8 är så låg att den inte bidrar ytterligare till beräknade risknivåer enligt kapitel 5.1. Figur 16. Bilden visa Södra Infarten vid passage av Västkustbanan och i närheten av OK/Q8. 23 av 35
5.3 Höganäs Det förvaras och hanteras inga ämnen som är brandfarliga, explosiva eller giftiga. Därmed bedöms inga olyckor kunna inträffa som har stort konsekvensavstånd och som skulle kunna påverka Södra Infarten. Verksamheten bedöms därför inte bidra ytterligare till beräknade risknivåer enligt kapitel 5.1. 5.4 Stena Recykling Enligt inkomna uppgifter om verksamheten inom Stena Recycling hanteras inga farliga ämnen och transporteras inga farligt gods av klasserna 1, 2, 3 och 5 som har stort konsekvensavstånd. Det innebär att Stena Recycling inte utgör olycksrisk för omgivningen. Verksamheten bedöms därför inte bidra ytterligare till beräknade risknivåer enligt kapitel 5.1. 5.5 EON Gasledning E.ON:s gasledning som idag passerar E6 söder om Trafikplats Halmstad Södra kommer eventuellt att flyttas för att istället dras längs Södra Infarten. Detta är ännu inte beslutat så inga detaljer kring eventuell framtida dragningen av gasledningen är inte fastlagda. Förläggning och installation kommer att följa regelverket MSBFS 2009:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om ledningssystem för naturgas. En separat riskanalys för gasledningen ska utföras i det fall det blir aktuellt med ny sträckning. Beslut om skydd och sträckning för gasledningen kommer då att hanteras som ett separat ärende. 24 av 35
6. Säkerhetshöjande åtgärder Befintlig byggnation Den viktigaste säkerhetshöjande åtgärden är att säkerställa att avståndet till befintliga byggnader från farligt godsled bör vara minst 30 m. Vid kortare avstånd rekommenderas skydd som hindrar brandfarlig vätska att sprida sig från väg/järnväg samt en brandavskiljande barriär längs vägen/järnvägen vid berörda fastigheter. Längs väg behövs också räcke som skydd mot avkörning. Längs järnvägen behövs skydd mot påkörning i de fall att någon av fastigheterna ligger närmare än 15 m. För att minska bullerstörningar från väg och järnväg kommer bullervallar/bullerplank att anläggas söder om järnvägen. För att skapa plats för att anlägga en vall med höjd motsvarande fordonen på vägen och järnvägen krävs att de närmaste bostadshusen utmed järnvägen flyttas. Det innebär i sig en riskreduktion. Om bullerskyddet utförs som en jordvall kommer denna att delvis skydda boende utmed vägen och järnvägen. Nybyggnation detaljplanering och planärenden Vid nybyggnation rekommenderas att bebyggelse utförs på basavstånd i enlighet med tabell 1 eller på reducerat avstånd med de åtgärder som krävs vid byggnation på reducerat avstånd, se även tabell 1. 25 av 35
7. Osäkerheter Analysen baseras på transporter av farligt gods som idag trafikerar Södra Infarten och Västkustbanan. Förutsättningarna kan ändras gällande vilka transporter som i framtiden kommer att ske. Det innebär att mängderna av farligt gods kan öka och det kan även bli aktuellt med andra klasser farligt gods. Det finns alltid vissa osäkerheter i riskanalyser gällande beräkning av sannolikhet för olycka och konsekvensen. De faktorer som bedöms ha störst osäkerhet vid beräkningen är trafikmängder, andel av olika ADR-klasser, olyckskvot och konsekvenser för området. Nedan följer kommentarer till osäkerheterna i indata och något om hur de påverkar bedömningen. Trafikmängder Osäkerheterna i trafikmängd och andel tung trafik bedöms ha påverkan på beräkningen av sannolikheten och ha mindre betydelse för slutsatsen i bedömningen. Mindre avvikelser påverkar dock marginellt i logaritmisk skala som tillämpas i riskvärderingen. Vind vindförhållanden har inte beaktats i riskbedömningen. Med dominerande väst och sydvästvindar i området kommer giftig gas och eventuella brännbara gasmoln att i många fall blåsa bort från bostadsområdena. Sannolikheten för att bostäder ska drabbas av en olycka blir därför mindre. Detta bedöms ha medelstor till stor betydelse för bedömningen. 26 av 35
8. Slutsatser Individrisk och samhällsrisknivå har beräknats för området längs Södra Infarten och Västkustbanan. Risknivån bedöms vara så hög att åtgärder bör vidtas som skydd för befintlig bebyggelse i området inom 30 m från vägkant av Södra Infarten och från Västkustbanan. Skydd rekommenderas som hindrar brandfarlig vätska att sprida sig från väg-/järnvägs-området vid en farligt godsolycka samt en brandavskiljande barriär längs vägen och järnvägen vid berörda fastigheter. Längs vägen rekommenderas också räcke som skydd mot avkörning. Längs järnvägen behövs skydd mot påkörning (av eventuellt urspårat tåg) ifall att någon av fastigheterna ligger närmare än 15 m. Detta skulle skydda för den händelse att tåg skulle spåra ur och att vagnar skulle komma långt från spåret. Samhällsrisknivån ligger i ALARP-området och risknivån är representativ för vägtypen Södra Infarten och även för Västkustbanan. Möjliga åtgärder, deras nytta och effektivitet har utvärderats och de som är rimliga har föreslagits varvid samhällsrisken kan anses vara acceptabel. OK/Q8:s oljedepå bedöms inte bidra till ökad risknivå eller till dominoeffekt eftersom erforderligt säkerhetsavstånd till Södra Infarten gott och väl är uppfyllt. Södra Infarten bör utformas på ett sådant sätt att olycksrisken hålls låg. Konsekvensen vid eventuella olyckor minskas genom införande av skydd i form av en föreslagen jordvall längs Västkustbanan mot bebyggelsen vid Östra stranden som ger ett visst skydd vid farligt godsolycka. Höjden bör motsvara höjden på fordonen/tågvagnarna. Om kostnaden för skyddsåtgärder inte bedöms vara rimliga relativt nyttan bör flytt av hus där så är möjligt eller inlösen övervägas. Detaljerat utförande av skyddsåtgärder i området ingår inte i denna utredning utan projekteras separat. Återkoppling och avstämning relativt slutsatser i riskanalysen behöver göras löpande under projekteringen. Vid detaljplanering och bygglovsärenden för nybyggnation rekommenderas att bebyggelse utförs på basavstånd (se tabell 1)eller på reducerat avstånd och med de åtgärder som krävs vid byggnation på reducerat avstånd, se tabell 1. Uppfyllande av rekommendationer i denna riskanalys och relativt krav i rapporten av Farligt Gods i Hallands Län, referens [6] ska följas upp och dokumenteras under projektering och utförande. 27 av 35
9. Referenser 1. Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn Transport av farligt gods, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, 1995 2. Halmstad 2:28 (Lokstallarna), Ombyggnad av BoNGo, med avseende på transport av farligt gods på Västkustbanan, Øresund Safety Advisers AB, 2004 3. Värdering av risk, Räddningsverket, 1997 4. Handbok för riskanalys, Räddningsverket, 2003 5. Riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse människors säkerhet intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods, remissutgåva, Länsstyrelsen Stockholms län, 2012 6. av Farligt gods i Hallands Län, Meddelande 2011:19, Länsstyrelsen Hallands Län 7. Riktsam. Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Länsstyrelsen Skåne län, 2007 8. Farligt Gods. vid transport. SRV 1996 9. Banverket, Rapport 2001:05, Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen 10. Godsflöden i Halland. Utredning inom Baltic Tangent projektet. 2007-02-20 28 av 35
Bilaga: A Konsekvenser vid Farligt Gods-olyckor Nedan visas de olika scenarierna för olyckor med farligt gods som beaktas i denna rapport samt respektive maximalt konsekvensavstånd använt i beräkning. Andel omkomna utomhus/inomhus i samhällsriskanalysen har beräknats baserat på följande tabell enligt referens [6] sidan D2. Inom parentes presenteras andel omkomna inomhus efter införande av rekommenderade skyddsåtgärder. Tabell Avstånd för påverkan från olika farligt godsolyckor från referens [6]. 29 av 35
Bilaga B Frekvenser för olycka med farligt Gods Frekvensen för farligt gods baseras på följande trafikering med farligt gods från Trafikplats Södra Infarten och norrut enligt referens [6] utgår från sammanställning i tabell 4. Med detaljerad information om antal transporter med massexplosiva ämnen, giftiga gaser och brandfarlig vätska klass 1 leder det fram till följande kondenserade sammanställning. Ämnesklass Antal transporter av farligt gods per år Södra Infarten Västkustbanan 1.1 Massexplosiva ämnen 210 0 2.1. Brandfarliga gaser 1350 903 2.3 Giftiga gaser 20 550 3.1 Brandfarlig vätska klass 1 9900 517 5.1 Oxiderande ämnen 370 1196 Tabell- Antal transporter per år som använts i frekvensberäkningar. 30 av 35
Frekvens för oönskad händelse vid olycka med RID-klass 1 Antagande: Av klass 1 antas, i enlighet med RIKTSAM, se referens [8], 25 % utgöra massexplosiva varor (klass 1.1), 75 % övriga. Explosiva varor består av ett antal undergrupper. Klass 1.1, massexplosiva varor, är särskilt intressant eftersom ämnen i denna kategori kan massexplodera, dvs hela lasten exploderar samtidigt. Massexplosiva varor kan teoretiskt detonera av den rörelseenergi som uppstår vid en kollision, även om brand i lastbil är ett mer troligt scenario. Händelseutvecklingen, med tillhörande antagna sannolikheter, ser ut som följer: Figur - Händelseträd för olycka med klass 1.1 Sannolikhet för explosion beroende på trafikolycka och brand enligt referens [6] i bilaga C9 C10: Södra Infarten - vägen: P- explosion = 4*10-7 *7*0,01+1*10-7 *3*0,01=1,5*10-8 1/(km*år) Västkustbanan: Inga transporter av sprängämnen förekommer enligt referens [6] på Västkustbanan. 31 av 35
Frekvens för oönskad händelse vid olycka med RID-klass 2 Klass 2 delas in i tre underklasser: 2.1 brandfarlig gas, 2.2 icke giftig, icke brandfarlig gas, samt 2.3 giftig gas. Här antas klass 2.1 och klass 2.3 vara relevant att beakta. Klass 2.1 Brandfarliga gaser Brandfarliga gaser, till exempel gasol, kan resultera i ett antal för omgivningen olika skadliga sluttillstånd. Händelseutvecklingen, med antagna sannolikheter, redovisas nedan. Gaser förekommer både som kondenserade och komprimerade. Figur - Händelseträd för olycka med klass 2.1 Sannolikhet för olika olycksscenarier med farligt gods klass 2.1 enligt referens [6] i bilaga C11 C12: Södra Infarten - vägen: P- Jetbrand = 4*10-7 *0,3*57*0,19/30 = 4,3*10-8 1/(km*år) P-BLEVE = 4*10-7 *0,3*57*0,01/30 = 2.3*10-9 1/(km*år) P-Gasmolnsbrand = 4*10-7 *0,3*57*0,4/30 = 9,1*10-8 1/(km*år) P-Gasmolnsexplosion = 4*10-7 *0,3*57*0,1/30 = 2,3*10-8 1/(km*år) Västkustbanan: P- Jetbrand = 0,93*10-7 *0,01*903 0,19= 1,6*10-7 1/(km*år) P-BLEVE = 0,93*10-7 *0,01*903*0,01 = 8,4*10-9 1/(km*år) P-Gasmolnsbrand = 0,93*10-7 *0,01*903*0,4 = 3,4*10-7 1/(km*år) P-Gasmolnsexplosion = 0,93*10-7 *0,01*903*0,1 = 8,4*10-8 1/(km*år) 32 av 35
Klass 2.3 Giftiga gaser Ett utsläpp av giftiga gaser kan ge stora konsekvenser. Händelseutvecklingen, med antagna sannolikheter redovisas nedan: Figur - Händelseträd för olycka med klass 2.3 Sannolikhet för olika olycksscenarier med farligt gods klass 2.3 enligt referens [6] i bilaga C13: Södra Infarten - vägen: P-Medelstort gasutsläpp = 4*10-7 *0,3*20*0,5/30 = 4.0*10-8 1/(km*år) P-Stort gasutsläpp = 4*10-7 *0,3*20*0,5/30 = 4.0*10-8 1/(km*år) Västkustbanan: P-Medelstort gasutsläpp = 1,8*10-9 /2*5*0,5 = 2,2*10-9 1/(km*år) P-Stort gasutsläpp = 1,8*10-9 /2*5*0,5 = 2,2*10-9 1/(km*år) 33 av 35
Frekvens för oönskad händelse vid olycka klass 3 brandfarlig vätska Klass 3 är den klass som transporteras i allra störst utsträckning på Sveriges järnvägar. Sluttillstånden är pölbränder enligt följande händelseutveckling: Figur - Händelseträd för olycka med klass 3 Sannolikhet för olika olycksscenarier med farligt gods klass 3 enligt referens [6] i bilaga C14 C15: Södra Infarten - vägen: P-Medelstor pölbrand = 4*10-7 *0,3*868*0,1/3 = 3,5*10-6 1/(km*år) P-Stor pölbrand = 4*10-7 *0,3*868*0,1/3 = 3,5*10-6 1/(km*år) Västkustbanan: P-Medelstor pölbrand = (6*10-8 *0,17+6,7*10-7 *0,12)*0,2*0,05*517 = 4,7*10-7 1/(km*år) P-Stor pölbrand = (6*10-8 *0,17+6,7*10-7 *0,12)*0,1*0,05*517 = =2.3*10-7 1/(km*år) 34 av 35
Frekvens för oönskad händelse vid olycka klass 5 oxiderande ämnen Sannolikhet för olika olycksscenarier med farligt gods klass 3 enligt referens [6] i bilaga C15: Södra Infarten - vägen: P-brand/explosionsartad = 4*10-7 *20*0,1*0,15*0,1 = 1,2*10-8 1/(km*år) Västkustbanan P-brand/explosionsartad = 2*10-11 *1196/2 = 1,2*10-8 1/(km*år) 35 av 35