FOLKHÄLSOFÖRVALTNINGEN

VERKSAMHETSBESKRIVNING 2016 FOLKHÄLSOFÖRVALTNINGEN Karlskoga och Degerfors kommuner Dnr FHN 2016.0027 1

Innehåll 1. FOLKHÄLSOFÖRVALTNINGENS ORGANISATION... 4 1.1 Personal... 4 1.2 Linjeorganisation... 5 1.3 Förvaltningens värderingsarbete och synsätt... 6 1.4 Ekonomi... 7 2. UPPDRAG... 7 2.1 Lednings och stab... 7 2.2 Kost och städchefer första linjens chefer... 8 3. VERKSAMHETENS INRIKTNING... 8 4 KVALITET... 9 4.1 Kvalitet - verktyg... 9 5. DEFINITIONER FOLKHÄLSA... 10 5.1 Hälsa och folkhälsa... 10 5.2 Folkhälsoarbete... 10 5.3 Hållbart samhälle... 10 5.4 Välfärdsbokslut... 11 6. DEFINITIONER BARNKONVENTIONEN... 11 6.1 Barnrättighetsbaserat arbete... 11 6.2 Barnkonventionens fyra grundprinciper... 11 6.3 Barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv... 11 6.4 Inflytande och delaktighet... 12 7. DEFINITIONER KOSTVERKSAMHETEN... 13 7.1 Kund... 13 7.2 Gäst... 13 7.3 Mat och maträtt... 13 7.4 Måltid... 13 7.5 Kost och kostverksamhet... 13 7.6 Kostombud och matråd... 13 7.7 Näringsämnen och energi... 14 7.8 Livsmedel och råvara... 14 2

7.9 Specialkost... 14 7.10 Nutritionsstatus och MNA... 14 7.11 BMI..14 7.12 Nattfasta... 14 8. DEFINITIONER STÄDVERKSAMHETEN... 15 8.1 Kund... 15 8.2 Brukare... 15 8.3 Golvvård... 15 8.4 Storstädning... 15 8.5 Allergistädning... 15 3

1. FOLKHÄLSOFÖRVALTNINGENS ORGANISATION Folkhälsonämnden inrättades 2004-01-01 och är en gemensam nämnd för Karlskoga och Degerfors kommuner. Nämndens ansvar är de övergripande och strategiska välfärdsområdena folkhälsa och barnkonvention samt samverkande kost- och städverksamhet för de båda kommunerna. Förvaltningen ska, inom ramen för folkhälsa och barnkonvention, för Karlskoga och Degerfors kommuner, bidra till en socialt hållbar utveckling genom att kommunal verksamhet används för att främja befolkningens hälsa. Barn och unga, föräldrar/vårdnadshavare och äldre är prioriterade i det lokala folkhälsoarbetet. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonvention) ligger till grund för förvaltningens arbete och förhållningssätt för barn och unga. Förvaltningen arbetar bland annat med system och metodutveckling inom ramen för barnkonvention och folkhälsoarbete med stöd från lokala styrdokument som barn- och ungdomspolitisk policy och folkhälsopolitisk policy. Utifrån dessa policys finns en kommunspecifik folkhälsoplan för Karlskoga respektive Degerfors där fyra målområden prioriteras. Dessa är: Delaktighet och inflytande, Ekonomisk och social trygghet, Barn och ungas uppväxtvillkor sam ANDT- området (ANDT=alkohol, narkotika, doping, tobak). Kost- och städverksamheterna i Karlskoga och Degerfors ska arbeta efter affärsmässiga villkor och fungerar som självständiga verksamheter med en ledning som arbetar med övergripande frågor. Städverksamheten städar cirka 179 000 kvadratmeter per år och under cirka 157 000 timmar samt sköter köket på mottagningskök på förskolor. Kostverksamheten producerar, transporterar och serverar mat till cirka 1000 gäster inom äldreomsorg, cirka 1500 barn inom förskola samt cirka 5000 elever inom skolan. Verksamheten bedrivs 365 dagar/år inom äldreomsorg, cirka 210 dagar/år inom förskola samt har cirka 175 serveringsdagar inom skolan. Mat levereras även till mottagningsverksamheter som förskolor, särskilda boenden, gruppboende utan egen kökspersonal, samt hem till brukare med matlåda på bistånd. 1.1 Personal Förvaltningen har 201,31 årsarbetare och består av 223 personer. Årsarbetare Antal personer Ledning och stab 8 8 Folkhälsoenheten 4 4 (3 tjänster inom avtalsfinansiering, 0,5 tjänst region, 0,5 tjänst projekt) Kostverksamheten Karlskoga/Degerfors 97,06 107 Städverksamheten Karlskoga/Degerfors 92,25 104 Förvaltningsledning, stab och folkhälsoenhet består 2016 av 12 årsarbetare 12 personer. Funktionerna är: Förvaltningschef, verksamhetsstrateg, förvaltningssekreterare, förvaltningsassistent, kvalitetsledare, informatör, verksamhetschef kost, verksamhetschef städ, folkhälsostrateg samt folkhälsoutvecklare. Med stöd av avtal med Region Örebro län är även utredare barn- och unga, med del av tjänst placerad i Karlskoga/Degerfors. 4

Det finns 9 tillagningskök, 9 mottagningskök och 2 caféer i Karlskoga, samt 3 tillagningskök och 5 mottagningskök i Degerfors. Dessa är organiserade i 4 produktionsområden. Varje område har direkt personalledning via en kökschef. När det gäller städ så är det vanligast med enbart städ men det finns även 19 kombinationstjänster (städ/kök) på förskola i Karlskoga och 12 tjänster i Degerfors. Städverksamheten är indelad i 4 geografiska områden, 3 i Karlskoga och 1 i Degerfors, som har direkt personalledning via en städchef. 1.2 Linjeorganisation FOLKHÄLSOFÖRVALTNINGEN LINJEORGANISATION 2014 Värdkommun DEGERFORS KOMMUN BESLUT - reglemente DEGERFORS & KARLSKOGA BESLUT - reglemente KARLSKOGA KOMMUN och avtal och avtal KOMMUNFULLMÄKTIGE GEMENSAM FOLKHÄLSONÄMND KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN FOLKHÄLSONÄMND KOMMUNSTYRELSEN FOLKHÄLSOENHETEN Barnkonvention och folkhälsa Folkhälsoförvaltning STAB: Verksamhetsstrateg Folkhälsostrateg Folkhälsoutvecklare Utredare barn och unga enl avtal FÖRVALTNINGSCHEF Förvaltningssekreterare Förvaltningsassistent Kvalitetsledare Kommunikatör KOSTVERKSAMHET STÄDVERKSAMHET Verksamhetschef Verksamhetschef DEGERFORS KARLSKOGA DEGERFORS KARLSKOGA ÄLDREOMSORG ÄLDREOMSORG Städområde Degerfors Städområde 1 Södra FÖRSKOLA Kökschef Städchef Städchef SKOLA Städområde 2 Östra/Västra Kökschef SKOLA/FÖRSKOLA Städchef Två Kökschefer Städområde 3 Centrala Städchef 5

1.3 Förvaltningens värderingsarbete och synsätt Varje individ är unik, aktiv och skapande där allas insatser är lika värda. Individen är en resurs som vill och kan ta ansvar och strävar efter att nå verksamhetens vision och mål. Värderingarna ger vår grundläggande syn på mötet och samspelet mellan människor. Karlskoga kommuns gemensamma värderingar har implementerats i förvaltningens värderingar, i sin helhet. Respekt och lyhördhet Vi visar respekt för uppdrag, individ och omvärld Jag bemöter andra som jag själv vill bli bemött och tar hänsyn och lyssnar till andras åsikter och förslag. Vi visar respekt för varandra och de vi möter ska känna sig sedda, trodda och respekterade. Vi visar respekt för det uppdrag vi har och värnar om en hållbar utveckling. Allas åsikter är av värde och beaktas innan beslut fattas. Helhetssyn Vårt arbete kännetecknas av helhetssyn. Hela kedjan fungerar med medborgaren/brukaren i fokus. Jag medverkar till att arbetsglädje och bra anda skapas på arbetsplatsen. Varje ledare och medarbetare förstår hur man bidrar till helheten. Vi utför vårt uppdrag med helhetens bästa för ögonen. Tillsammans med karlskogaborna skapar vi en attraktiv livsmiljö. Målstyrning med resultatansvar Vi kännetecknas av öppenhet och nytänkande. Vårt arbetssätt präglas av enkelhet. Tar ansvar för det jag gör och för resultaten och jag strävar efter att nå våra gemensamma mål. Öppenhet och nytänkande Öppenhet och transparens möjlighet till insyn, är grunden för tillit. Vi är öppna för nya idéer och arbetssätt. Nytänkandet gör att vi ser möjligheter och skapar innovativa samarbeten. Enkelhet Det är enkelt att ha med kommunens olika verksamheter och medarbetare att göra. Vi använder effektiva och ändamålsenliga arbetsmetoder. Vi uttrycker oss enkelt och har begripliga och effektiva beslutsprocesser. 6

1.4 Ekonomi Förvaltningen omsätter ca 143 mnkr per år. För kostverksamheten är kostnaderna fördelade på ca 44,9 % personal, 33,6 % råvaror, 4,3 % transport och 17,2 % övriga kostnader som t ex OHkostnader för nämnd och stab, utbildning, arbetskläder. För städverksamheterna är kostnaderna fördelade på 80,9 % personal, 1,5 % städmaterial och 17,6 % övriga kostnader som t ex OH-kostnader för nämnd och stab, hyror, utbildning, arbetskläder. Kost- och städverksamheterna arbetar med kostnadsbudgetering och köp/sälj system som ekonomistyrningsmodell. Det innebär att kost och städ inte har anslag till verksamheterna och avdelningarna är nollbudgeterad, dvs. kostnader och intäkter ska överensstämma. Det finns inget vinstintresse. Kost- och städverksamheterna har som villkor att mot betalning ge intern service till övriga kommunala verksamheter och är anpassade efter kommunernas övergripande politiska mål för verksamheterna. Tjänsterna beräknas och prissätts enligt självkostnadsprincipen samt interndebiteras. Externa intäkter kan förekomma men täcker dock en mindre del av verksamhetens kostnader. Nollresultat ska årligen uppnås. Folkhälsoarbetet omsätter, inklusive avtal, ung medborgardialog, skolavslutningsevenemang, sökta bidrag samt anslagsfinansiering totalt 3,4 mnkr för 2016. Folkhälsoarbetet är delfinansierad utifrån avtal med Region Örebro Län och är till minst hälften, anslagsfinansierat av kommunerna. 2. UPPDRAG 2.1 Lednings och stab Uppdraget är att leda, samordna och utveckla förvaltningen. Högkvalitativ och kostnadseffektiv samordning och service från förvaltningen uppnås och därmed nås politiska mål. Detta innebär att: implementera metoder och konstruktiva arbetssätt för övergripande välfärdsfrågor arbeta med verksamhet- och organisationsutveckling mål- och budget, uppföljning och utvärdering följer direktiven upphandla varor och tjänster inom sakområdena personalfrågor och personalpolitik utförs rättssäkert kompetensutveckling genomförs och att kunskaperna omsätts skapa vägar för intern och extern information att myndighetskrav, lagar och förordningar följs vara resurs inom dietetik, produktion, typmatsedel, receptur etcetera vara resurs inom lokal- och materielvård 7

2.2 Köks- och städchefer första linjens chefer chef för produktionen personalledare Personalplanering Rehabansvar ekonomiansvar inom givna budgetramar arbetsmiljöansvar myndighetskrav, lagar och förordningar intern och extern information 3. VERKSAMHETENS INRIKTNING Folkhälsonämnden ansvarar för de övergripande välfärdsområdena folkhälsa och barnkonvention. För att utföra uppdraget utformas arbetet genom samverkan och strukturering av övergripande folkhälso- och barnkonventionens styrdokument. Att hitta vägar för och behov av metodutveckling inom områdena är också en del av uppdraget. Folkhälsoarbetets mål är att förbättra folkhälsan hos invånarna i Karlskoga och Degerfors kommuner. Detta genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors. Arbetet inom ramen för barnkonventionen syftar till att skapa förutsättningar för att barnkonventionen genomsyrar kommunernas arbete, där det är tillämpbart. Prioriteringarna för arbetet inom folkhälsonämnden är att arbeta för att öka det folkhälso- och barnrättspolitiska genomslaget i den kommunala styrprocessen samt att utveckla barns och ungas delaktighet och inflytande utifrån barnkonventionens intentioner. Allt arbete bygger på samverkan med andra verksamheter och organisationer, dels inom och mellan kommunerna och dels regionalt och nationellt. Strategin för arbetet är av tvärsektoriell, förebyggande karaktär och ska involvera de den berör. Utvecklingen ska analyseras bl. a. med hjälp av epidemiologisk statistik och samhällsanalyser. Utvärderingsmetoder ska också arbetas fram. Nätverk och projekt skapas vid behov. Arbetets prioriteringar utgår från de politiskt beslutade styrdokumenten som folkhälsopolitisk policy och barn- och ungdomspolitisk policy. Folkhälsonämnden ansvarar för kommunernas kostverksamhet som tillhandahåller kost anpassad efter olika gästgruppers behov och önskemål, där maten är medel att nå god och jämlik hälsa för kommunernas invånare, enligt Kommunfullmäktiges beslut i båda kommunerna. Kostverksamheten följer kompletterande rekommendationer och myndighetskrav, lagar och förordningar, som rör kostverksamhet. Kostverksamhet är en komplex verksamhet. Matglädje, näringsbehov, hygienregler, ergonomiförordningar, service och kundkontakter etc. ska tillgodoses. Detta förutsätter ett gott arbetsklimat och god laganda hos kostverksamhetens personal. Det förutsätter även ett gott och nära samarbete med företrädare för de olika verksamheterna, omsorg, utbildning och vård, där kostverksamheten är en del av helheten. 8

Städverksamheten har en god fackkunskap, professionellt arbete och hög servicenivå. Personalen kommer genomgå kompetenutveckling genom SRY-certifiering. Dessa förutsättningar gör att städverksamheten står sig i konkurrens med andra aktörer. Gott och nära samarbete med företrädare för de olika verksamheterna är likaså en viktig del, och städråd ett viktigt forum för dialog. För att behålla en hög nivå, samt för att öka professionaliteten hos personalen är det viktigt att kompetensutveckling sker. Att skapa ett gott arbetsklimat med delaktighet, inflytande och god laganda är viktiga förutsättningar i arbetet. En annan viktig förutsättning är att man kan påverka sin arbetssituation i vardagen med utgångspunkt från vad kunden/brukaren har beställt. 4 KVALITET Folkhälsoförvaltningen arbetar med ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet syftar till att systematiskt och fortlöpande utveckla verksamheten. Med hjälp av processer, rutiner och systematiskt förbättringsarbete ska verksamheten uppnå kvalitet. Ledningssystemet ska även användas för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Kvalitet är allas ansvar på förvaltningen och alla ska på sikt ha den kompetens och de befogenheter som krävs för att utföra ett kvalitativt bra arbete inom ramen för sin specifika verksamhet inom nämndens uppdrag och ansvar. Folkhälsoförvaltningen arbetar för att uppnå en tydlig kvalitetskultur och helhetssyn i hela verksamheten. Kvalitet är också att ifrågasätta rådande strukturer, normer och värden för att kunna tänka nytt och erbjuda säker och jämlik verksamhet. Frågan om hög, rätt eller beställd kvalitet måste ges en verksamhetsanknuten karaktär för att kunna definieras. Likaså måste olika begrepp inom verksamheten definieras för att kunna kopplas till upplevelsen av hög kvalitet för den specifika tjänsten inom den specifika verksamheten. Inom ramen för de finansiella målen måste avvägningen av rätt kvalitet och beställd kvalitet göras så att verksamheten inte skapar förväntningar på en högre kvalitet än vad som kan åstadkommas. Med kvalitet avses förhållandet mellan förväntning och upplevelse. Det handlar om förmågan hos varan eller tjänsten att tillfredsställa, kundens/medborgarens/brukarens behov. Folkhälsoförvaltningens ledningssystem innebär bl.a. att systematiskt arbeta med följande: Kund/medborgare/brukar-orientering Systematiskt förbättringsarbete Personalengagemang/delaktighet/inflytande Formulera mål och uppfylla dem Processkartlägga och identifiera Mäta Utvärdera och analysera resultat Åtgärda 4.1 Kvalitet - verktyg För att kontrollera kvalitet av förvaltningens uppdrag användes två verktyg: Uppföljning - Regelmässig insamling av data/information som sammanställs och registreras. Utvärdering - Granskning och bedömning av en verksamhet från uppgifter som har samlats in och analyserats i förhållande till målet. 9

Syftet är att: Utveckla verksamheten. Kontrollera verksamheten. Vara underlag för beslut. Hitta saker som fungerar mindre bra för att kunna förbättra 5. DEFINITIONER FOLKHÄLSA 5.1 Hälsa och folkhälsa Hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället. Hälsa behöver nödvändigtvis inte fungera som motpol till sjukdom utan kan definieras som en egen positiv upplevelse i förhållande till vardagens krav. 5.2 Folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet är systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att skapa en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Insatserna kan vara inriktade både på att skapa för hälsan gynnsamma förutsättningar och miljöer, socialt, kulturellt, fysiskt, ekonomiskt, politiskt och emotionellt. De är riktade mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor och hälsa (Janlert, 2000). Figur: Hälsans bestämningsfaktorer Folkhälsoarbete handlar till stor del om att människor måste känna makt över sin hälsa. Förutsättningar för en god folkhälsa skapas bland annat genom samverkan över gränser. Folkhälsoarbetet strategier är dels att utveckla hållbara strukturer för organisationen, genomförande, implementering och uppföljning. Det handlar också om att metodutveckla den strategiska och verksamhetsnära nivån så att det finns en tydlighet i koppling mellan strategi och praktik. 5.3 Hållbart samhälle Ett hållbart samhälle bygger på en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina. Hållbar utveckling definieras i delarna socialt/kulturellt, ekonomi och ekologi. Folkhälsoarbetet och barnkonventionens arbete ses här som framförallt den sociala och kulturella delen i arbetet mot ett hållbart samhälle där kommunen som organisation är en av de viktigaste aktörerna. En av de viktigaste hörnpelarna är den barnpolitik som bedrivs med utgångspunkt från FN:s konvention om barnets rättigheter. 10

5.4 Välfärdsbokslut Enligt avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns landsting och Karlskoga och Degerfors kommuner har förvaltningen ansvar för att beskriva befolkningens hälsa och levnadsvanor genom t ex välfärdsbokslut eller liknande. Syftet är att bokslutet ska fungera som ett politiskt underlag men också till att stimulera diskussionen kring folkhälso- och barnrättsfrågor. 6. DEFINITIONER BARNKONVENTIONEN 6.1 Barnrättighetsbaserat arbete Den värdegrund som uttrycks i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i Barnkonventionen utgår från ett rättighetsperspektiv och bygger på övertygelsen att: Alla människor har lika värde Barn har särskilda rättigheter Alla har ett ansvar men myndigheter/organisationer har särskilda skyldigheter 6.2 Barnkonventionens fyra grundprinciper Artikel 2 Icke diskriminering Artikel 3 Barnens bästa i främsta rummet Artikel 6 Rätt till liv och utveckling Artikel 12 Rätt till inflytande 6.3 Barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv Frågor gällande barn och unga kan betraktas ur olika perspektiv. De vanligaste definitionerna är följande: Barnperspektiv Varje vuxens syn på barn från den vuxnes perspektiv Samhällets allmänna syn på barn och barnpolitik. Barnets perspektiv Barnets egen syn på sin egen tillvaro från barnets egna ord Barnrättsperspektiv Vid konstaterande att ett beslut har konsekvenser för barn ska hänsyn tas till barnkonventionen, det vill säga till barnrättsperspektivet. Barnperspektivet uttrycker skyldigheter att förverkliga barnets mänskliga rättigheter. 11

6.4 Inflytande och delaktighet En av de viktigaste metoderna för att förverkliga barnkonventionen är att bygga upp strukturer som ger barn och unga möjlighet att påverka de lokala politiska beslutsprocesserna samt de verksamheter som barn och unga brukar. Information = Information behövs för att kunna vara delaktig behöver man vara informerad och ha möjlighet att ta till sig kunskap. Konsultation = Medborgarna ges möjlighet till att ta ställning till vilket alternativ de tycker är mest lämpligt i en fråga. Alternativen är färdigberedda av tjänstemännen och godkända av politiken. Dialog = medborgarna ges möjlighet att möta andra för att föra en dialog om en aktuell fråga. Alla får föra fram sin åsikt och man behöver inte nå konsensus. Inflytande = möjlighet (permanent) att påverka, betydelse, påverkan, makt. En rättighet och en möjlighet, inte en skyldighet. Handlar inte bara om rätten att uttrycka sin åsikt utan även om möjligheten att påverka. Förutsätter att man känner till syftet (Rädda barnen). Medbeslutande = rätt att utöva visst inflytande vid beslutsfattande. Makt = Position och resurser att styra personer, händelser etcetera. Medverkan = Verka tillsammans med andra för en gemensam sak. Delaktighet = Medverka i eller ha vetskap om något, ha del i eller av något, inblandad (Nationalencyklopedin). Medborgarna deltar i en process från början till och med färdigt förslag som underlag för politiskt beslut. Figur: Delaktighetstrappan, Karlskoga/Degerfors 12

7. DEFINITIONER KOSTVERKSAMHETEN 7.1 Kund Med kund inom kostverksamheten avses den som övergripande beställer/betalar måltider. Inom Karlskoga kommun är barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen kostverksamhetens största kunder. Inom Degerfors kommun är kultur- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen kostverksamhetens största kunder. Avstämningar kring kvalitet sker i första hand genom de operativa cheferna inom dessa förvaltningar. Övergripande avstämningar sker med förvaltningschefer, verksamhetschefer och ekonomer. 7.2 Gäst Med gäst avses den som äter måltiderna inom förskola, skola och äldreomsorgen. Ibland är gästen även kund och kunden är även gäst, som exempel personalmåltider och inom äldreomsorgens restaurangverksamheter. 7.3 Mat och maträtt Med mat avses exempelvis köttbullar, sås och potatis. Maträtt är det samlande namnet på en komposition på tallriken som sjömansbiff. Maträtter ska förklaras med ingående komponenter på matsedlar för gästens/kundens förståelse av förväntningen av måltiden. 7.4 Måltid Med måltid avses hela upplevelsen vid måltidstillfället. Från presentationen på matsedeln via bemötandet och serveringen till upplevelsen av den omgivande miljön och slutligen stämningen vid bordet. Måltiden är ett gemensamt ansvar för all personal kring barn, elever och äldre inom kommunerna. 7.5 Kost och kostverksamhet Kost kan inte ses som enbart näringsämnen, utan handlar om helheten från jord till bord. Kostverksamheten inkluderar alla faktorer som har betydelse för måltidsverksamheten i kommunerna inom ramen för skattefinansieringen. 7.6 Kostombud och matråd Med kostombud avses den personal från barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningarna som företräder gästerna i dialogen med kostverksamheten. Kostombud finns där gästen ej själv kan föra sin talan. Gäster som själv för talan samlas i matråd. 13

7.7 Näringsämnen och energi Kroppen är sammansatt av många olika näringsämnen. Varje ämne har sina särskilda uppgifter. För att kunna leva, arbeta och må bra måste varje ämne tillföras i rätt mängd genom föda och dryck. Näringsämnena heter protein, fett, kolhydrater, vatten, vitaminer och mineralämnen. Energi = Energi kvantifieras i joule (J) men kalorier (cal) lever kvar. Vi nedbrytning av protein, fett och kolhydrater bildas energi/bränsle för kroppen. För kroppen krävs energi för de inre organens arbete (hjärta, lungor, värme etc.) ca 1-1,2 kcal/kg kroppsvikt och dygn. I övrigt krävs energi för rörelse. 7.8 Livsmedel och råvara Livsmedel är ett samlingsnamn på de olika råvaror man använder för att tillreda en måltid som kött, fisk, ägg, vetemjöl, frukt och grönsaker. 7.9 Specialkost Med specialkost avses alla de speciella varianter av mat och måltider som orsakas av barns, elevers och äldres individuella behov. Skolsköterskan eller sjuksköterskan/distriktsjuksköterskan är den som beställer specialkost från kostverksamheten. Kommungemensamma riktlinjer finns inom verksamheterna. 7.10 Nutritionsstatus och MNA Näringstillstånd, individens tillstånd avseende näring (nutrition), tex. undernärd eller välnärd. Vid bedömning av näringstillstånd ska MNA användas. MNA är ett instrument särskilt anpassat för screening och bestämning av näringstillstånd hos äldre personer på sjukhus eller i hemmet. Innehåller frågor kring kroppsmått som BMI, allmän bedömning, kostundersökning och individens subjektiva bedömning. 7.11 BMI Body Mass Index. Kroppsvikt (kg) dividerat med kroppslängd i kvadrat (m2). Ett mått för att kunna gradera undervikt och övervikt. 7.12 Nattfasta Med nattfasta avses timmarna mellan sista mat- och/eller dryckintag på kvällen till första intaget på morgonen (vatten räknas ej). 14

8. DEFINITIONER STÄDVERKSAMHETEN 8.1 Kund Med kund inom städverksamheten avses den som övergripande beställer städning. Inom kommunerna Karlskoga och Degerfors är barn- och utbildningsförvaltningarna och socialförvaltningarna städverksamhetens största kunder. Avstämningar kring kvalitet sker i första hand genom de operativa cheferna inom dessa förvaltningar genom städråd. Övergripande avstämningar sker med förvaltningschefer, verksamhetschefer och ekonomer. 8.2 Brukare Med brukare avses den som vistas eller besöker lokalerna inom förskola, skola, äldreomsorg samt kontor och anläggning. 8.3 Golvvård Det är en särskild behandling som ges på de olika golven utifrån de olika golvmaterialen och belastning i form av antal brukare i lokalerna. Där framkomlighet med kombimaskin är möjlig introduceras nya metoder/material för att göra underhåll av golv i daglig städning. Extra golvvård kan beställas av kunden efter behov och önskemål från verksamheten. 8.4 Storstädning Storstädning omfattar de ytor som inte ingår i den dagliga städrutinen som kunden har beställt. Storstädning är beställd av skolorna och utförs på höstlov, sportlov, påsklov samt sommarlov. Storstädning är beställd av förskolorna i Karlskoga och utförs en gång per år. Övrig storstädning beställs extra av kunden efter behov och önskemål från verksamheten. 8.5 Allergistädning Har brukaren i lokalen behov av särskild städning på grund av allergi beställs detta av kunden. Städningen utförs efter det individuella behovet. Folkhälsoförvaltningen 2016 Karlskoga och Degerfors kommuner 15