Svenska Carnica Gruppen

Relevanta dokument
Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen!

Beebreed.eu i dagsläget:

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Äntligen vår!

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar

Bisamhället Januari Juni

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP /12.

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Yrkesbiodlarkonferens 2014

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Enkel Drottningförsörjning

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Bihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2014

Hur få friska bisamhällen?

Ansökningar till. Nationella honungsprogrammet Utskrift version 1.0, 38 projekt

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015

Projektet för varroaresistenta bin

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något.

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

!"#$%&'(')*+,*,+--.+*%"/*01123'+*%"3./"-* ('.%*"#.1.)(4#*5(./1(')*

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

Biodling Biodling 157

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2016

Jordbruksinformation Starta eko Biodling

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade

Varroabehandling Per Thunman

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

HSB BRF HAMNEN, ÅSIKTEN ETAPP TVÅ

Verksamhetsberättelse 2013

Linje BjurholmACB. Linje BygdeträskPR

Surret hörde jag i skuggan; Ofelia sjöng då, kladdig, mild som honung... Ur Bi-dur av Carl Magnus von Seth SVEN-ÅKE NILSSON

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Kartläggning av vinterförluster Vaxanalyser Instruktionsbigårdar Moniteringsbigårdar

Protokoll årsmöte

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

Minnesanteckningar från Nordbikonferensen i Ånge

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Vilken roll spelar binas mjölksyrabakterier i kupan för binas hälsa?

Mäta varroatillväxten i bisamhället

Drönaren. I detta nummer: Ordföranden har ordet En bra manick? Kåseri Varroakontroll. Våren 2013

Protokoll årsmöte

Utvärdering av NP

Bitidningen. Avelsarbete och parningsplatser. Avläggare är bra Biväxter Gifter SBR:s statistik

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

STYRELSE. e-post: Bitillsynsmän utsedda av Länsstyrelsen

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2017

den svärmförebyggande avläggaren

Redaktionsruta Rapport från Härjedalen 8 Om stamboken Nordens Ark och Väderöarna 10 Indianer och vita... Biodlare i Värmdö Tankar i Medelpad

Drönaren Våren Redaktör: Rolf Henriksson. Kolibri dricker vatten tillsammans med bin Foto: Nahel-Bee

Min biodling. Arbetsbok för deltagare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

Introduktion och presentation. Syfte med kursen

Nationella honungsprogrammet 2017

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Lennart Karlsson

Tabell 1. Geografisk fördelning av antalet provtagna bigårdar

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

NP-redovisning för Svensk Biavel och 2013 års verksamhet

- en ren naturprodukt

STYRELSE. Ordförande: Göran Frick e-post: Kassör Jan Molander e-post:

Drönaren Våren Foto: John Severns, Wikimedia Commons. Redaktör Rolf Henriksson

Har meddelandeflagga. Hej!

FÖRESKRIFT 26/011/2004. Grunder för fristående examen

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Susanne Skoglund

Protokoll årsmöte

InsemTech - VSH (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Nationella honungsprogrammet

BIPACKSEDEL FÖR. Polyvar 275 mg bikupestrip

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Kvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH?

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Svensk Biavel ett nationellt samarbete

Den senaste informationen finns på vår hemsida:

Protokoll årsmöte

Ekologisk produktion- regelverk

Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning

SPRINT-HANDBOK (version 0.4)

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

STYRELSE. Bitillsynsmän utsedda av Länsstyrelsen

Nr 25 november Måndagen den 19 november kl i Vuxenskolans lokaler i Broby

En biodlares liv under 35 år

Drottningens färg i år

ÅRSSKRIFT Medlemsmatrikel (ej i denna upplaga) Förtroendevalda. Ansvarig utgivare: Göran Frick, Apelvägen 23, Gustavsberg

Remissvar angående förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av bisjukdomar, diarienummer /16.

Årsmötesprotokoll, Hästrikets biodlareförening, , Br. Nelsons Frö, Tingsryd.

Transkript:

Svenska Carnica Gruppen Riktlinjer för testverksamhet Riktlinjerna för Carnicagruppens testverksamhet är anpassad till Toleransavelsprojektet i Tyskland o. Österrike. Avelsvärdet för egenskaperna beräknas med hjälp av bidatabasen i Berlin / Tyskland (www.beebreed.eu). Allmänna regler: Testverksamhet skall utföras under samma förutsättningar som en honungsorienterad biodling. Varje testbiodlare måste ha gedigna kunskaper i biodling. Avelsbiodlare och testvärdar skall ha genomgått grundutbildning i biavel och testverksamhet samt årligen delta i fortbildning (testbiodlarekurs och kalibreringsträffar genomförda av Svensk Biavel eller Carnica-Gruppen). Varje testbigård skall bestå av minst 9 till max. 15 testsamhällen. Dessa skall ha minst 3 systrar från 3 avelsdrottningar. Undantagsvis kan testbigården bestå av 6 testsamhällen (2 systrar från 3 avelsdrottningar). Varje systerserie skall ha minst 6 testdrottningar. Fördelningen av testdrottningar på testbigårdar skall vara slumpmässigt men efter en plan som säkrar överlappning mellan testbigårdar och avelsdrottningar. Varje testdrottning har sin egen nummer-code enligt bilaga. Varje drottning ska ha en säker nummermärkning. För varje testsamhälle sker noteringar på en skötselkort. Uppgifterna rapporteras efter avslutat produktionsår genom egen registrering i Biavelsdatabasen (www.beebreed.eu) eller till Carnicagruppens databas-ansvarig. Registrering skall ske senast den 30. Oktober, teståret.

Etablering och skötselanvisningar för testbigården: Alla testsamhällen skall ges lika förutsättning och skötas lika i förhållande till det utvecklingsstadium de befinner sig i. Alla testsamhällen skall ges optimala förhållanden för utveckling och produktion. Testsamhällen skall uppbyggas som avläggare eller konstsvärm. Detta skall ske i god tid so att alla testsamhällen har god tid att komma upp till övervintringsduglig styrka. Alla testsamhällen i en bigård skall vid invintring i början av september ha samma styrka (minst en låda med 10 ramar). Samhällen som skall testas skall inhysas i samma typ av material. Alla testsamhällen ska få en enhetlig varroa-vinterbehandling. Alla testsamhällen skall ha en likvärdig situation (bistyrka, varroa-behandling, foder, m.m...) när teståret börjar. Under produktionsåret (teståret) får inte bistyrkan förändras genom att bin eller yngelramar sätts till eller tas bort från testsamhällena. Skattlådor sätts på efter det enskilda samhällets behov.

Urvalskriterier bedömning och registrering: Honungsskörd: Honey is money - honungsskörd är den viktigaste urvalskriteriet! Honungsskörden registreras genom notering av datum för skattningen samt genom notering av skillnaden i skattlådornas vikt före och efter slungning. Vikten utrycks i kg med en noggrannhet av 1 kg. Varje skattningstillfälle skall registreras på bedömningskortet. Temperament: Bedömning av temperament skall göras vid varje tillfälle man öppnar ett samhälle (minst 4 5 ggr./säsong). Bedömningen bör utföras mycket kritisk. Vid slutet av säsongen beräknas från de enskilda bedömningar ett genomsnitt som sätts in i bedömningskortet. 4 poäng - ingen skydd och ingen rök är nödvändig för att förhindra stick 3 poäng - ingen skydd och bara lite rök eller vatten är nödvändig, ingen stick 2 poäng - skydd och rök är nödvändig för att förhindra stick och för att kunna arbeta obehindrat 1 poäng - arbeta utan skydd och mycket rök är omöjlig, bina visar aggression och stickar oprovocerat Kakfasthet: Kakfasthet bedöms regelbunden vid varje tillfälle. Vid slutet av säsongen beräknas ett genomsnitt från de enskilda bedömningar. 4 poäng - mycket lugna på ramar 3 poäng - tämligen lugna på ramar 2 poäng - rörliga på ramar 1 poäng - mycket rörliga, bina rinnar av

Svärmtröghet: Svärmtröghet bedöms enligt nedan och genömförs regelbundet under perioden mai juli. 4 poäng - ingen svärmtendens under hela säsongen 3 poäng - ägg eller larver i öppna svärmceller, men efter att det givits mer plats och svärmcellerna rivits så försvinner svärmlusten. 2 poäng - bara svärmförhindrade åtgärd (avläggare, skaksvärm, yngeluppflytning, ) kunde förhindra svärmning 1 poäng - testsamhälle har svärmat Varroatolerans: Kvalstertillväxt: För att starta med en likvärdig varroapopulation in i testsäsongen skall det göras en noggrann varroabehandling vid invintring året innan. Bedömning av kvalstertillväxt sker med florsockermetoden (enligt bilaga). Vid sälgblommning (innan maskros) tar man det första provet. Det andra provet tas i andra halvan av juli. Antal kvalster av båda proven skall noteras på bedömningskortet. Utrensningstest: Utrensningstest görs minst en gång per säsong (mai-månad). Önskvärt är att göra en test till under juli-månad. Testen görs med nålsticksmetoden (insektsnål styrka 2). En mall med en rombformad öppning ger utrymme för 10 x 10 celler. Se skiss och bild! Med mallen markeras en första övre cell med en färgmarkering. Sedan sticks hål med en insektnål i 50 täckta celler. Nedre cellen längst till höger markeras också med färg. Utrensningskontroll sker efter 24 timmar. Endast helt utrensande celler räknas. En cell motsvårar 2 %. Utrensningsprocent noteras på bedömningskortet.

Sjukdomar: Bedömning av förekomst av sjukdomar genomförs regelbundet och noteras på bedömningskortet: 1 - Kalkyngel 2 - Nosema 3 - Säckyngel 4 - Amerik. Yngelröta 5 - Europ. Yngelröta 6 - Flera Sjukdomar