Lokalt ITinfrastrukturprogram



Relevanta dokument
Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet

Kapitel 13: (Maria Kihl)

Telefoninäten. Jens A Andersson

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar!

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

Fördjupningsuppgiften. Jens A Andersson

Kommunikation Jan-Åke Olofsson

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun

Produktspecifikation Bitstream DSL Consumer

Trådlöst. Copyright 2014 Hewlett-Packard Development Company, L.P. The information contained herein is subject to change without notice.

Fördjupningsuppgiften Ämnen

Produktspecifikation Bitstream DSL Business

Regeringens bredbandsstrategi

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Trådlöst bredband. Nuläge, förutsättningar och framtid. Forum Birger Jarlsgatan, 7/4-05 Ulf Johansson Spektrumavdelningen, PTS

Klart du ska välja fiber!

T _B Tiilikainen. Skanova kopparaccess och samlokalisering. Nå fler kunder använd dig av vårt nät och våra lokaler

10 frågor och svar om. bredband

Tips och råd om trådlöst

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN)

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Teknikskifte Från fast telefoni till mobilt

Omtentamen i Trådlös Internet-access

Grundkurs i 5G 5G och sedan då?

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer

MPS 38 MOTIVERING TILL OCH TILLÄMPNING AV FÖRESKRIFT 38

10 frågor och svar om. bredband 2.0

Arbete med mobiltäckning var är vi idag?

PTS bredbandskartläggning 2015

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden

Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK?

Beskrivning av Elektronisk kommunikationstjänst

ETS Fördjupningsuppgiften Ämnen. Mål för fördjupningsuppgiften. Hur kommer det att gå till? Jens A Andersson

Bredband - resultat av samverkan

Produktbilaga Bitstream

Frågor och svar om bredband

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med

Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband

uppcom. i samarbete med

Utredning om KabelTV och bredband

Stora IT-dagen. Lund, 20 November Bredband När då? Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet

Utredning gällande framtida bredbandsutbyggnad i länets kommuner.

ARBIFAS. TeliaSonera Skanova Access AB. PRODUKTSPECIFIKATION Sidnr 1 (6) FABA T Security

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning /3712. Vår referens

ISP på landsbygden. Information på Internetdagarna Claes Andersson Jens Andersson Teleservice, Sjöbo

Gotlands digitala resa

uppcom. i samarbete med

Minnesanteckningar från Villagruppens möte om alternativa accesstekniker, den 18 februari 2015

ETS Fördjupningsuppgiften Ämnen

Att välja abonnemang

Produktbilaga Bitstream

Motivering till och tillämpning av föreskrift 38

Anslutning av operatörsägd kopparkabel i Skanova Access Kopplingsskåp

Informationsmöte Västanvik

;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst.

Finspångs Stadsnät Ett öppet nät

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät?

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

presenterar sin slutkundsmodell för Västerbotten

Sex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

;002. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och DGC Access AB

Välkommen till informationsmöte om snabbt bredband via optisk fiber i Hamburgsund

Från vision via vägledning till handling

Fiber i Svartå. Bengt Larsson, Länsstyrelsen Örebro Län Thomas Berggren, Telia Operator Business Niklas Källström, Fibergruppen

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Datum: Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Anslutning till kopplingsskåp

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet

Björn Björk IT strateg/projektledare

Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation

Bredbandsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige , 126 Dnr 2013:37/00

Fastighetsnätets uppbyggnad

Torsby kommuns bredbandsstrategi

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

Schablonberäkning av kostnaden för att förse alla i Sverige med tillgång till Internetaccess med hastigheter om minst 144 kbit/s

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Infrastruktur i Ornö socken (A)

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

Produktspecifikation för Operatörstrunk

Frågeformulär till. Svensk telemarknad 2000

Utredning avseende kommunala insatser för en effektiv bredbandskommunikation

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Konceptutveckling Välfärdsbredband Arbetsdokument version 0.9

Bredband i Västra Götaland Möte i Kinna Eric Åkerlund, regional bredbandskoordinator

FIBER TILL LILLA EDET

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Rapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian

Gäller från och med

Valfrihet för förening och boende

Transkript:

Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET

IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER Ortssammanbindande nät Fiberbaserade Singelmode fiber Då det gäller ortssammanbindande nät är singlemod fiber baserade nät oslagbara då det gäller kapacitet. Om vi dessutom vill försäkra oss om en maximal skalbarhet kapacitetsmässigt är det dessutom viktigt att den fiber som förläggs mötes vissa optotekniska krav. Med den utrustning som idag finns kan kapaciteter på upp till 160 Tbps per fiberpar åstadkommas (160 000 000 000 000 bps) vilket är en ofattbar hög kapacitet. Radiobaserade Mikrovågslänk, punkt till punkt PDH som är en äldre standard med kapacitet från 2 Mbps till 34 Mbps SDH som är en standard med kapacitet från 155 Mbps och uppåt Med mikrovågslänkar kan stora avstånd överbryggas till en relativt låg kostnad. Dock är kapaciteten låg i jämförelse med optofiberlösningar. En fördel med mikrovågslänkar är att utrustningen enkelt kan omdisponeras och på så sätt användas för att initialt upprätta förbindelser med måttlig kapacitet för att senare ersättas av optofiber. Ska ses som temporära lösningar pga. stort behov av underhåll. Satellit Även geostationära satelliter kan användas för ortssammanbindande nät. Kapaciteten som ofta används är 155Mbps. Men även andra lägre och högre kapaciteter kan etableras. Kostnaden är relativt hög och vissa tekniska problem uppstår med långa fördröjningar som även negativt påverkar vissa innehållstjänster som IP-telefoni.

IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 3 av 6 Områdesnät (accessnät) Fiberbaserade Singelmod Områdesnät baserade på singelmod fiber är den lösning som ger den största tryggheten inför framtida ökande bandbreddsbehov då fibern som sådan inte har någon praktisk begränsning kapacitetsmässigt. Även kostnadsmässigt är numera singelmod fiber ett bra alternativ då kostnaden för ändutrustningar har sänkts dramatiskt de senaste åren. Multimod Områdesnät baserade på multimod fiber har begränsningar som i många områdesnät medför merkostnader då räckvidden är låg i förhållande till bandbredd. Detta beror på att multimod fiber har en filterverkan som minskar möjlig bandbredd med ökat avstånd. Detta innebär att flera aktiva noder krävs i områdesnäten vilket naturligtvis avsevärt fördyrar nätets uppbyggnad och driftskostnader. Dessutom är risken stor att kommande bredbandbehov medför fördyrande ombyggnader då nya aktiva noder måste etableras för att klara räckvidden. Kopparbaserade ADSL (Asymetric Digital Subscriber Line) ADSL kan indelas I två grundtyper med olika prestanda Typ 1 som ger en kapacitet på upp till 1,5 Mbps mot kund och 0,5 Mbps från kund Typ 2 som ger en kapacitet på upp till 8 Mbps mot kund och 1 Mbps från kund. Lösningen baseras på kopparpar där vanligtvis befintliga telelinjer används då ADSL medger samtidig överföring av konventionell telefoni och ADSL trafik. Möjlig kapacitet påverkas av längd och kvalitet på koppårparet. Upp till 4,5 km ledningslängd är den norm som Skanova använder för att upplåta kopparpar för ADSL förbindelser. Tekniskt kan ADSL användas för ledningslängder upp till ca: 6 km.

IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 4 av 6 SDSL SDSL är en lösning för kommunikation över kopparpar. SDSL ger en kapacitet på 2 Mbps symmetriskt i båda riktningarna. Räckvidd upp till 3 km ledningslängd. HDSL (High bit rate Digital Subcriber Line) HDSL är en lösning för kommunikation över två kopparpar. HDSL ger en kapacitet på 2 Mbps symmetriskt i båda riktningarna. Räckvidd upp till 4,5 km ledningslängd. VDSL (Very high rate Digital Subscriber Line) VDSL är en lösning för kommunikation över kopparpar. VDSL ger en kapacitet på upp till 55 Mbps symmetriskt i båda riktningarna med då med endast ett par hundra meter ledningslängd. Normalt används VDSL utrustning med stöd för 10Mbps dubbelriktad kapacitet som då har en räckvidd på ca: 1,5 km. Radiobaserade Radiolan Några varianter av radiolan är: 802.11 som ger en råkapacitet på 2 Mbps delat på antalet kunder mot accesspunkt och delat i riktning mot kund och in mot nät. Även varianter med 3 Mpbs kapacitet förekommer. 802.11b som ger en råkapacitet på 11 Mbps delat på antalet kunder mot accesspunkt och delat i riktning ut mot kund och in mot nät. Detta är den vanligaste förekommande radiolan standarden idag. (2001) 802.11a som ger en råkapacitet på 54 Mbps delat på antalet kunder mot accesspunkt och delat i riktning ut mot kund och in mot nät. Detta är en helt ny standard och endast ett fåtal produkter finns idag.

IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 5 av 6 HiperLANII HiperlanII arbetar med en kapacitet på 6,9, 12,18, 27, 36 eller 54 Mbps. Detta är en relativt ny europeisk standard som bland annat Ericsson arbetar med. Endast ett fåtal produkter finns framtagna idag. FWA (Fixed Wired Access) Fyra licenser har tilldelats för utbyggnad av FWA nät. Dessa har tilldelats Skanova, Telenordia, Quadracom och Europolitan. Då utrustningen för denna typ av radioaccess är tämligen dyrbar kommer lösningen ej att vara tillämpbar för anslutning av privatkunder. Kapacitet som erbjuds varierar men sannolikt kommer 2-10 Mbps att erbjudas. ICE.NET (CDMA 450 MHz) Net 1 har byggt ett landstäckande CDMA nät i 450 MHz-frekvensbandet. Egenskaperna hos den 450MHz-frekvens som Net 1 använder ger upp till 25 gånger mer täckning per sändare än GSM och UMTS på 900MHz, 1800MHz och 2100MHz. Tack vare bättre vågutbredningsegenskaper lämpar sig Net 1s nät för landskap med kuperad terräng samt för täckning inomhus. Konkret innebär detta att Net 1 kan bygga ut sitt 3G-nät till platser där det inte är ekonomiskt försvarbart för konkurrenterna. WiMAX (Worldwide Interoperability for Microwave Access) En radioteknik som har förmåga till större utbredning pga. att den kan använda reflekterande radiosignaler och därmed erbjuda täckning där det annars inte skulle ha fungerat. Upp till 40 Mbps erbjuds till kund. LTE (Long Term Evolution) Sannolikt den teknik som kommer att användas för 4G näten. Kan användas på olika frekvenser och en lägre frekvens minskar hastigheten med ökar utbredningen (räckvidden). Kapacitet som kommer att erbjuds varierar sannolikt mellan 2-100 Mbps.

IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 6 av 6 Elnätsbaserade PLM (Power Line Modem) Många varianter av modem för kommunikation över befintliga elnät testas intensivt i hopp att kunna utnyttja elnäten för bredbandskommunikation. Många är skeptiska till förutsättningarna att lyckas då risken är stor att störningar uppstår från olika utrustningar och sändare. Dessutom orsaker modemen störningar på radiotrafik vilket inte är acceptabelt. Bland militären har framförts invändningar mot denna typ av tekniska lösningar med hänvisning till störningsrisken. Kabel-TV näten DOCSIS 1.x Internet via Kabel-TV är intressant främst utifrån att färdiga nät som når många kommuninvånare kan användas. Det är dock inte bara att plugga in datorn i antennuttaget. Nätet måste modifieras för returtrafik och kvalitetsmässigt hålla en relativt god nivå. Detta kan vara kostsamt att åstadkomma. Tekniken bygger på ett bussnät vilket innebär att ett antal hushåll (kunder) delar på den kapacitet, t.ex. 34 Mbps som finns i den buss som hushållet är anslutet till. Kundmodemen begränsar dessutom hastigheten, till normalt 2-16 Mbps per hushåll. DOCSIS 2.x Tekniken bygger på ett bussnät vilket innebär att ett antal hushåll (kunder) delar på den kapacitet, t.ex. 51 Mbps som finns i den buss som hushållet är anslutet till. Upp till 51 Mbps i nerladdningshastighet och 30 Mbps i uppladdningshastighet kan erbjudas. DOCSIS 3.x Ytterligare utveckling av Docsis standarden. Tekniken bygger på ett bussnät vilket innebär att ett antal hushåll (kunder) delar på den kapacitet, t.ex. 200 Mbps (kan ställas upp ända till 5 Gbps) som finns i den buss som hushållet är anslutet till. Upp till 1 Gbps i nerladdningshastighet och 120 Mbps i uppladdningshastighet kan erbjudas.