Ura 1999:13 ISSN 1401-0844 Anställningsformer Anders Pekkari, AMS Utredningsenhet Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.
Anställningsformer Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 ANSTÄLLDA... 3 OLIKA TYPER AV TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR... 5 YRKESOMRÅDEN... 7 VAR FÖREKOMMER TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR... 9 VEM HAR EN TIDSBEGRÄNSAD ANSTÄLLNING... 9 FÖRETAGENS SYN PÅ ANSTÄLLNINGSFORMER (ENKÄT SVAREN)... 11 INHYRNING AV ARBETSKRAFT... 12 INHYRNINGSPERIODER... 13 INHYRNING FRAMÖVER... 14 VILKA YRKESGRUPPER HYRS IN OCH VARFÖR... 14 BEMANNINGSBRANSCHEN... 15 BEMANNINGSFÖRETAGENS VERKSAMHET GEOGRAFISKT OCH YRKESMÄSSIGT... 16 ANSTÄLLDA I BEMANNINGSBRANSCHEN... 17 FRAMTIDENS ANSTÄLLNINGSFORMER... 18 REFERENSER... 20
Anställningsformer Sammanfattning En enkätundersökning till arbetsställen inom näringslivet (drygt 2 600 svarande) visar att tidsbegränsade anställningar och inhyrning av arbetskraft förekom på en femtedel av arbetställena vid intervjutillfället i september. Inslaget av tidsbegränsade anställningar bedöms öka något framöver främst på arbetsställen med många anställda. Inslaget av produktions-/konjunkturanpassad arbetstid är i dagsläget inte vanligt förekommande. Knappt 10 procent av företagen har nu eller planerar att införa sådan arbetstid närmaste tiden. Inhyrning av arbetskraft, exempelvis anlitande av konsulter och personal från bemanningsföretag, har ökat och cirka 30 procent av företagen säger sig ha nyttjat detta under senaste tolvmånadersperioden. Merparten av företagen har använt sig av inhyrd arbetskraft i liten omfattning. En fjärdedel av företagen bedömer att de kommer att nyttja inhyrd arbetskraft framöver. Främst gäller detta företag som är belägna i storstäder och som har många anställda. Frekvensen av inhyrd arbetskraft är störst inom yrkesområdena administrativa tjänstemän, kontors- och kundservicearbete, tekniker och dataingenjörer samt lokalvård och vaktmästeri. Vanligaste orsaken till inhyrning istället för anställning är en anpassning till snabba produktionsförändringar och konjunktursvängningar. Svårigheten att få tag på arbetskraft med tids- och resursmässigt omfattande rekryteringsarbete anges som en annan viktig orsak. Däremot anger företagen i mindre omfattning att arbetsrättsliga regler skulle vara motiv till inhyrning. Bemanningsbranschen i Sverige sysselsätter i dag cirka 22 000 personer eller 0,5 procent av den sammantagna sysselsättningen. Detta är internationellt sett en låg siffra. Stark koncentration finns till Stockholmsområdet, där cirka 70 procent av bran-
schens verksamhet finns. Områdena kontor och ekonomi dominerar med drygt 70 procent av de anställda i uthyrningsföretag. Antalet fast anställda har minskat kraftigt under 1990-talet från drygt 3,6 miljoner till dagens drygt 3,0 miljoner. Det motsvarar 85 procent av samtliga anställda. Under samma tid har antalet tillfälligt anställda ökat från cirka 400 000 personer till cirka 520 000 personer första kvartalet 1999. Enligt vår bedömning kommer inslaget av tidsbegränsade anställningar fortsätta att öka, men i långsam takt. Ökningen sker framför allt bland arbetskraft som är korttidsutbildad. Uppskattningsvis uppgår andelen tidsbegränsat anställda till 16-18 procent om ett par år. Det finns ett klart samband mellan konjunktur och mixen av fast- resp tidsbegränsade anställningar. När konjunkturen försvagas ökar inslaget av tidsbegränsade anställningar och det omvända händer när konjunkturen förstärks. Tidsbegränsade anställningar är vanligare för kvinnor än män. Av de anställda hade 16,5 procent av kvinnorna och 10 procent av männen tidsbegränsade anställningar. Vikariat är den vanligaste formen av tidsbegränsade anställningar för kvinnor medan objekts- och projektanställning är den vanligaste för männen. Ungdomar har i stor omfattning tidsbegränsade anställningar, vilket sammanhänger med att ungdomar är på väg in i arbetslivet. 2
Inledning Arbetsmarknaden genomgår en kontinuerlig förändring och många spekulationer förs om hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut. Flexibla arbetsorganisationer, nya och/eller förändrade anställningsformer, större krav på arbetskraften i form av flexibilitet och kompetens är några idéer som förs fram. Dessutom tror många att antalet fast anställda kommer att minska framöver samtidigt som det sker en kraftig ökning av antalet tillfälligt anställda. Mångfalden av dessa är stor. De vanligaste formerna är vikariats-, säsong-, prov-, projekt- och behovsanställningar. Tankar om flexiblare arbetstider förs fram. En del företag har infört konjunkturanpassad arbetstid. Att hyra in arbetskraft för att klara arbetsanhopningar eller uppgifter som kräver speciell kompetens bedöms också bli vanligare på framtidens arbetsmarknad liksom nyttjande av konsulter. Denna rapport syftar till att kartlägga nuvarande anställningsformer och eventuell förändring framöver. Inhyrning av arbetskraft berörs särskilt men även konjunkturanpassad arbetstid. Arbetsgivarnas uppfattning om detta har kartlagts genom en enkätundersökning till cirka 4 000 företag inom privat sektor i första hand. Nästan 2 700 eller 67 procent besvarade enkäten. Statistiska Centralbyråns (SCB:s) arbetskraftsundersökningar (AKU) har också nyttjats som underlag för att beskriva utvecklingen av anställningsförhållanden på arbetsmarknaden under 1990-talet. Statistik från arbetsförmedlingens datasystem har använts som komplement till beskrivningen. Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet (SPUR) har medverkat med data om bemanningsbranschen. Anställda Första kvartalet 1999 fanns 3 556 000 anställda, fördelade på 3 037 300 med fast respektive 519 000 med tidsbegränsad anställning. Därutöver fanns 431 000 sysselsatta som egna företagare inklusive medhjälpande familjemedlemmar. Av de anställda har alltså 15 procent tidsbegränsade anställningar och 85 procent fasta anställningar. Andelarna skiftar något under året till följd av tillfälliga säsonganställningar. 3
Antal anställda efter fast respektive tillfällig anställning 1990-1998 Fast anställning Tidsbegränsad anställning Tusental 4000 3000 2000 1000 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Källa: SCB Den djupa lågkonjunkturen under första hälften av 1990-talet med en mycket svag efterfrågan på arbetskraft, uppsägning av personal mm gjorde att antalet anställda minskade kraftigt. En utplaning i antalet anställda kom åren 1994 till 1997. Under 1998 och hittills under 1999 har antalet anställda ökat. Nedgången i antalet fast anställda har varit särskilt kraftig under 1990-talet även om en tydlig ökning kan märkas under 1998/99. För tidsbegränsade anställningar har utvecklingen varit den motsatta då de ökade under perioden 1991-1995 för att plana ut 1996-1997. Under 1998 och början av 1999 har en ökning skett då också efterfrågan på arbetskraft förstärkts. Uppgången har skett inom näringslivet och bland kommunalt anställda, medan antalet tidsbegränsat statligt anställda varit oförändrad. 4
Antal tillfälligt anställda 1990-1999 Statligt anställda Tusental 300 Kommunalt anställda Enskilt anställda 250 200 150 100 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Kvartal 1 respektive år Källa: SCB Det finns ett samband mellan efterfrågan på arbetskraft och utvecklingen av relationen fast respektive tillfälligt anställda. När efterfrågan på arbetskraft ökar erbjuder näringsidkarna initialt i första hand tidsbegränsade anställningar, t ex provanställningar. Efter en tid sker en övergång från tidsbegränsade till fasta anställningar. Konkurrens om kvalificerad arbetskraft kan samtidigt tvinga företagen att erbjuda nya medarbetare fast jobb direkt. Olika typer av tidsbegränsade anställningar Vikariat är den vanligaste formen av tidsbegränsad anställning. Under de första åren på 1990-talet var hälften av alla tidsbegränsade anställningar vikariat. Antalsmässigt har vikariat varit ganska konstant under 1990-talet med i genomsnitt ungefär 180 000 personer. Andelen har däremot minskat eftersom totalvolymen ökat. Första kvartalet 1999 var andelen 35 procent. Vikariatsanställningar är betydligt vanligare för kvinnor, med 43 procent av deras totala antal tidsbegränsade anställningar, än för män med 21 procent. Under 1990-talet har mångfalden av tidsbegränsade anställningar ökat samtidigt som nya anställningsformer fått ökad betydelse. Objekts- och projektanställningar har 5
blivit allt vanligare. Fram till i dag har antalet mer än fördubblats och omfattar nästan 100 000 personer jämfört med 40 000 år 1990. Män innehar objekts- och projektanställningar i något större omfattning än kvinnor, 55 procent mot 45 procent. Sedan 1994 är objekts- och projektanställning den vanligaste formen av tidsbegränsad anställning för män. Antalet anställda där arbetsgivaren kallar vid behov har ökat under hela 1990-talet. Kvinnornas andel uppgår till 65 procent första kvartalet 1999. Totalt var det nästan 107 000 personer som hade denna typ av anställning, vilket motsvarar var femte person med tidsbegränsad anställning. För kvinnor är kallas vid behov den näst vanligaste typen av tidsbegränsad anställning efter vikariat. Svängningar i konjunkturen påverkar antalet nyanställningar och särskilt antalet provanställningar men även till en del praktikanställningar. Provanställningar var på en låg nivå under de första åren på 1990-talet men har från senare delen av 1997 åter ökat till dagens cirka 24 000, vilket sammanhänger med en ökad efterfrågan på arbetskraft. Några av de arbetsmarknadspolitiska programmen betraktas som anställning, t ex individuellt anställningsstöd och offentligt tillfälligt arbete. I början av 1990-talet räknades också andra typer av program in och volymerna omfattade som mest 45 000 personer år 1992. Därefter har de legat på en lägre nivå kring 25 000 personer vilket motsvarar ungefär fem procent av de tidsbegränsade anställningarna. De senaste två åren har antalet minskat ytterligare och första kvartalet 1999 omfattades knappt 12 000 personer motsvarande två procent av tidsbegränsade anställningar. Förklaringen är att inriktningen av arbetsmarknadsprogram under senaste åren ändrats från sysselsättnings- till utbildningsprogram. Feriearbeten förekommer enbart under sommaren och i anslutning till julen. Under de senaste åren har cirka 85 000 personer haft feriearbeten under tredje kvartalet. Förra året (1998) ökade antalet till drygt 100 000. En förklaring kan vara att regeringen bidrog med extra medel till kommunerna för anordnande av feriearbeten. I år (1999) var antalet åter nere på knappt 85 000 ferieanställda. Även säsongsarbete skiftar under året med högsta nivån under tredje kvartalet omfattande cirka 35 000 personer. 6
Fördelningen mellan olika typer av tidsbegränsade anställningar 1990 och 1998 Vikariat Prov-anställning Feriearbete Säsongsarbete Objekt-/projektanställning Kallas vid behov Övrigt 47% 11% 35% 12% 8% 7% 5% 2% 9% 5% 10% 10% 19% 20% 1990 Källa: SCB 1998 Yrkesområden Tidsbegränsade anställningar är vanligast inom service och omsorg, försäljning samt inom jord- och skogsbruk och fiske. Drygt 20 procent av de anställda inom nämnda yrkesområden hade tidsbegränsad anställning och i många fall säsonganställningar. Också arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning har stor andel tidsbegränsade anställningar. Lägst andel är det inom tillverkningsindustri med knappt 10 procent. Lediga platser som anmäls till arbetsförmedlingen kan fördelas efter deras varaktighet. Flera moment av osäkerhet finns dock i denna statistik om man vill göra jämförelser över tiden. Hanteringen av lediga platser på arbetsförmedlingen har ändrats över tiden. Nyttjandet av ny teknik, t ex Internet, gör att många platser går vid sidan om arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens marknadsandelar är också större avseende fast anställning än platser med kort varaktighet (Jansson 1994). Andelen platser som anmäls till arbetsförmedlingen förefaller också till viss del samvariera med konjunkturen (Okeke 1999). Det finns en tendens till att platsandelen ökar vid en konjunkturuppgång och minskar vid en konjunkturnedgång. Inslaget av platser med kort varaktighet som anmäls till arbetsförmedlingarna har varit i stort sett oförändrat sedan 1992. Cirka 60 procent av anmälda platser har varit tidsbegränsade. 7
Andelen tidsbegränsade platser fördelat efter varaktighet per bransch 1999 (jan-aug) 6- mån 3-6 mån 1-3 mån 10-30 dgr Tekniskt, natur Pedagogiskt Samhällsvet Hälso o sjukvård Administrativt Kommersiellt Lantbruk mm Transportarb Tillverkningarb Servicearb 0 20 40 60 80 100 Procent Källa: AMS Inom det tekniska och naturvetenskapliga området är andelen lediga platser med tidsbegränsad varaktighet lägst, ungefär ett av sex jobb. Arbetsgivaren har i regel önskemål om högutbildad arbetskraft för merparten av dessa platser. Andelen tidsbegränsade platser inom området har minskat kontinuerligt under 1990-talet. Inom kommersiellt arbete är många av platserna tillsvidareanställningar, ungefär en tredjedel av de lediga platserna är tidsbegränsade. Nästan 90 procent av de lediga platserna som anmäls till arbetsförmedlingen från lantbruks-, skogs-, och fiskerinäringen är tidsbegränsade. Många av jobben är säsonganställningar vilket bl a framgår av att flertalet av platserna har en varaktighet under tre månader. Också inom hälso- och sjukvård är flertalet platser tidsbegränsade, knappt 75 procent. Oftast rör det sig om en varaktighet på 1-3 månader. Andelarna inom dessa områden har varit relativt konstant under 1990-talet. Andelen tidsbegränsade platser har minskat under de senaste åren inom administration. Inom transport, tillverkning och service ligger andelen tidsbegränsade platser relativt konstant på cirka 60 procent. 8
Var förekommer tidsbegränsade anställningar Tidsbegränsade anställningar har förekommit och förekommer i större omfattning i norra delarna av landet än i övriga delar. Den främsta anledningen är en stor offentlig sektor med förhållandevis många kommunalt anställda och ett sämre arbetsmarknadsläge än övriga landet. Minst är inslaget av tidsbegränsade anställningar i storstadslänen som har landets bästa arbetsmarknad och därmed störst konkurrens om arbetskraften. Andelen tidsbegränsat anställda uppgick till knappt 14 procent i storstäderna jämfört med drygt 20 procent i norra glesbygden. I övriga delar av landet varierar andelen mellan 14 och 16 procent. Vem har en tidsbegränsad anställning Tidsbegränsade anställningar är vanligare hos kvinnor och yngre personer. Av de anställda kvinnorna hade 16,5 procent tidsbegränsade anställningar mot 10 procent för männen första kvartalet 1999. Nästan hälften av kvinnorna i åldern 20-24 år har tidsbegränsad anställning medan motsvarande andel för männen är knappt 30 procent. Även i åldersgruppen 25-34 år finns en stor och liknande skillnad mellan könen avseende anställningsformer (var fjärde kvinna mot var åttonde man). Skillnaden i andelen tidsbegränsade anställningar är betydligt mindre mellan äldre män och kvinnor och ligger generellt också på avsevärt lägre andelar än för de yngre. 9
50 Andel tidsbegränsat anställda i förhållande till totalt antal anställda efter kön och ålder 1990 Män Kvinnor Procent 40 30 20 10 0 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60-64 år Samtliga Källa: SCB 50 Andel tidsbegränsat anställda i förhållande till totalt antal anställda efter kön och ålder Kv 1 1999 Män Kvinnor Procent 40 30 20 10 0 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60-64 år Samtliga Källa: SCB Antalet män över 35 år med tidsbegränsad anställning har dock mer än fördubblats under 1990-talet och uppgick i början av 1999 till mer än 77 000 personer. Ökningen bland kvinnorna stannade vid 60 procent och deras antal uppgick 1999 till 10
121 000. I den yngsta åldersgruppen (20-24 år) har antalet anställda totalt sett minskat kraftigt och nedgången faller till stor del på fast anställda. Detta har medfört en kraftig ökning av andelen tidsbegränsade anställda. Av de kvarvarande i statlig tjänst och bland de kommunalt anställda har tre av fyra unga kvinnor tidsbegränsad anställning. Andelen är något lägre inom enskilda näringslivet där fyra av tio unga kvinnor har tidsbegränsade anställningar. För unga män uppgår andelen tidsbegränsat anställda till cirka 65 procent bland statligt anställda. Bland kommunalt anställda och inom näringslivet var andelarna 66 respektive 30 procent. Åldersgruppen 25-34 år har också påverkats av att arbetsmarknaden försämrats. Andelen tidsbegränsade anställningar har under 1990-talet ökat från 10 procent till 18 procent. Företagens syn på anställningsformer 1 (enkät svaren) Under augusti och september genomfördes en enkätundersökning om anställningsformer och nyttjande av inhyrd arbetskraft till ett urval arbetsställen inom den privata sektorn. Undersökningen omfattade arbetsställen med minst fem anställda inom privata sektorn och i den ingick aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor. Företag i offentliga sektorn och inom området jord-, skogsbruk och fiske ingick ej i undersökningen. De flesta av företagens anställda är fast anställda. Vid undersökningstillfället var endast 13 procent tidsbegränsat anställda och dessutom var cirka sju procent inhyrd arbetskraft, exempelvis konsulter och personal från bemanningsföretag. En något större andel av kvinnorna har tidsbegränsade anställningar, nästan 15 procent. Tidsbegränsade anställningar förekommer mest inom privata tjänstesektorn som handel, kommunikationer,hotell- och restaurang mm. Inom tillverkningsindustrin och byggverksamheten har tidsbegränsade anställningar mindre omfattning. 1 Undersökningen utförd av AMS Statistiktjänst, Söderhamn. 11
Vid undersökningstillfället i september 1999 fanns ingen större skillnad på hur andelen tidsbegränsat anställda fördelar sig regionalt. Andelen tidsbegränsat anställda var i september störst i de mindre företagen (mindre än 50 anställda) och avtog i takt med företagsstorlek. Cirka 18 procent av arbetsställen med färre än 20 anställda säger sig ha tidsbegränsat anställda mot knappt sju procent i företag med mer än 500 anställda. Merparten av företagen anger att omfattningen av tidsbegränsade anställningar kommer att vara oförändrad närmaste treårsperioden, medan cirka 25 procent tror att den kommer att öka något. En relativt stor andel, 16 procent, vet i nuläget inte hur utvecklingen kommer att se ut. Arbetsställen inom tillverknings- och byggnadsindustrin tror i större omfattning att tidsbegränsade anställningar ökar i framtiden än arbetsställen verksamma inom privata tjänstesektorer. Ungefär vart femte företag med färre än 20 anställda anger att andelen tidsbegränsat anställda kommer att öka inom närmaste treårsperioden. För företag med fler anställda varierar siffran mellan 30-35 procent. Produktions-/konjunkturanpassad arbetstid finns hos några företag idag. Det innebär bland annat att man jobbar mera under högt efterfrågeläge och högkonjunkturperioder och mindre under motsatt situation. Knappt tio procent av arbetställena anger att de har produktions-/konjunkturanpassad arbetstid idag eller avser att införa detta närmaste tiden. Cirka sju procent planerar att införa detta längre fram. Drygt en fjärdedel av arbetsställena kan idag inte ange om arbetstiderna i en framtid kommer att anpassas till konjunktursvängningar eller ej. Inhyrning av arbetskraft I begreppet inhyrning av arbetskraft har företagen angett de tillfälliga konsulttjänster av specialistkaraktär man använt sig av men också nyttjande av personal från bemanningsföretag och projektanställningar. Knappt en tredjedel av företagen i undersökningen anger att inhyrd arbetskraft i någon form använts under senaste tolvmånadersperioden. Branschmässigt är andelen störst inom tillverknings- och byggindustrin, där 36 procent av arbetsställena säger 12
sig ha nyttjat inhyrd arbetskraft. Inom privata tjänster exklusive uppdragsverksamheten är andelen lägre, cirka 24 procent. Fyra av tio arbetsställen i Stockholmsområdet har använt sig av inhyrd arbetskraft senaste året mot två av tio i regioner utanför storstäderna och övriga större städer. Nyttjandet varierar också med företagsstorlek, från 26 procent på arbetsställen med färre än 20 anställda till cirka 60 procent på arbetsställen med 100 och fler anställda. Inhyrningsperioder Inhyrningsperioderna är av kort natur. En tredjedel av arbetsställena anger dessa vara högst en månad, två tredjedelar högst tre månader. Inhyrningsperiodernas längd tenderar att öka med företagsstorlek. Arbetsställen med fler än 500 anställda har i mer än hälften av fallen inhyrningsperioder som överstiger tre månader. Procent 40 Inhyrningsperiodernas längd i genomsnitt senaste tolvmånadersperioden 30 20 10 0 Under 1 månad 1-3 månader 3-6 månader Källa: AMS Över 12 månader 6-12 månader Inhyrningsperiodernas längd har ökat något under senare tid hos fyra av tio företag som nyttjat inhyrd arbetskraft senaste året. Några större skillnader föreligger inte mellan branscher eller regioner. Däremot kan noteras att längden på inhyrningsperioden ökat mer vid arbetsställen med färre än 50 anställda jämfört med arbetsställen med minst 500 anställda. 13
Inhyrning framöver Merparten av arbetsställena tror inte att andelen inhyrd arbetskraft av samtliga anställda på arbetsstället kommer att förändras kommande treårsperiod. En fjärdedel av företagen tror på viss ökning och framförallt gäller detta vid företag med fler än 500 anställda. Nästan 60 procent av företagen tror inte att inhyrd arbetskraft överhuvudtaget kommer att nyttjas på arbetsstället om tre år. Ytterligare en tredjedel tror på viss omfattning, maximalt 10 procent. Arbetsställen i storstadsregionerna och större städer tror på en något större omfattning av inhyrd arbetskraft än arbetsställen utanför dessa områden. Sju av tio arbetsställen med fler än 100 anställda anger att de kommer att ha inhyrd arbetskraft om tre år jämfört med endast en fjärdedel av företagen med färre än 20 anställda. Vilka yrkesgrupper hyrs in och varför Frekvensen av inhyrd arbetskraft är störst inom yrkesgrupperna administrativa tjänstemän, kontors- och kundservicearbete, tekniker och dataingenjörer samt lokalvård och vaktmästeri. Det är också dessa yrkesgrupper som arbetsställena, i de fall de avser att hyra in arbetskraft, kommer att nyttja framöver. Data- och IT-konsulter, revisorer, receptionister, sekreterare, växeltelefonister, lagerarbetare, konstruktörer är några av de mest förekommande enskilda yrken som nämns. Flera orsaker till att hyra in arbetskraft istället för att anställa anges av företagen. Vanligast är att man anpassar sig till konjunktursvängningar och snabba produktionsförändringar. Just-in-time -produktion med ingen eller kort lagerhållning präglar i allt större omfattning verksamheten. Svårigheten att få tag på arbetskraft med tidsmässigt och resursmässigt omfattande rekryteringsarbete anges också som en viktig orsak till att man väljer att hyra in arbetskraft istället för att anställa. Däremot anger företagen i mindre omfattning att arbetsrättsliga regler skulle vara motiv till inhyrning. Tillfälliga arbetstoppar, ersättning vid korttidsfrånvaro som sjukdom och semester, kortvarigt behov av specifik kompetens, införande av ny teknologi och/eller organi- 14
sationsförändringar i genomförandefas är några specifika orsaker som anges av företagen för inhyrning av arbetskraft istället för anställning. Bemanningsbranschen 2 Bemanningsbranschen har expanderat snabbt sedan det offentliga arbetsförmedlingsmonopolet i Sverige avskaffades 1993. Fram till dess arbetade ungefär 3 000 personer som uthyrda och efter detta har branschen ökat till cirka 22 000 anställda hösten 1999. Företagens behov av mer flexibel personalförsörjning och mer flexibla arbetsformer är några av orsakerna till expansionen. Framför allt är det uthyrningsföretagen som har kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Uthyrning står för 85 procent av bemanningsbranschens verksamhet. Resten är rekryteringar och entreprenader. Uthyrningsföretagen växer nu till följd av strukturförändringar på arbetsmarknaden snarare än som en direkt följd av avregleringen i sig. I Sverige sysselsätter bemanningsbranschen uppskattningsvis 0,5 procent av totala antalet sysselsatta, vilket internationellt sett är en låg siffra. Genomsnittet i EU är 1,5 och i USA 2,0 procent av de sysselsatta. Skulle Sverige nå EU-nivån kommer antalet sysselsatta i bemanningsföretagen att uppgå till 60 000. Enligt bedömningar kommer branschen att fortsätta växa, dock ej i samma takt som de senaste åren. Omsättningen beräknas i år uppgå till fem miljarder kronor i Sverige och den årliga tillväxten i branschen beräknas bli mer än 50 procent de närmaste åren. Bemanningsbranschen domineras av några stora företag. Totalt finns cirka 400 företag med anställd personal. Därutöver finns cirka 3 500 egenföretagare. Studier visar också att bemanningsföretagen står för en betydligt större andel av den totala årsomsättningen på arbetsmarknaden än sin andel av de anställda. Detta eftersom många av de anställda enbart jobbar kortare perioder på uthyrningsföretagen. En annan internationell tendens under 1990-talet, som har sin motsvarighet i Sverige, är att andra, icke-kommersiella aktörer ökat sin närvaro på förmedlingsområdet. Det 2 Källa: SPUR (Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet), Arbetsgruppen PRIVAB. 15
gäller kommuner, högskolor, ideella organisationer, fackföreningar, branschorganisationer och kyrkan. Bemanningsföretagens verksamhet geografiskt och yrkesmässigt Enligt bemanningsföretagens branschorganisation, SPUR (Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet), dominerar Stockholmsområdet med 70 procent av verksamheten. I västra Sverige verkar 15 procent av branschen och i södra, mellan- och nordsverige vardera cirka 5 procent. Tillväxten senaste året har dock varit stark främst i Norrland. Branschen sysselsätter människor inom mycket skiftande yrken. Områdena kontor och ekonomi dominerar dock med cirka 44 procent respektive 28 procent. Tillväxten är starkast inom områdena ekonomi, industri och teknik. Enligt landstings- och kommunförbundet är omfattningen av inhyrd arbetskraft via bemanningsföretag blygsam inom sjukvårds-, omsorgs- och övrig kommunal verksamhet. Det förekommer dessutom nästan uteslutande i storstäderna. Läkare, specialistutbildade sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare och administrativ personal är de yrken som främst hyrts in. 16
50 Bemanningsföretagens verksamhet på olika yrkesområden, andel i procent första halvåret 1999 Procent 40 30 20 10 0 Kontor Lager/industri Ekonomi Teknik Källa: SPUR Vård Butik Övrigt Anställda i bemanningsbranschen I en enkät till medlemsföretagen som branschorganisationen SPUR genomfört 1998 framkommer att de flesta som börjar arbeta på ett bemanningsföretag kommer från annan fast anställning (34 %) men också arbetslösa (15 %) och personer som just avslutat studier (27 %). Merparten av de anställda arbetar mellan 31-40 timmar/vecka och att genomsnittet är 35 timmar/vecka. Huvudparten, 80 %, säger sig också trivas med sitt arbete. En kärna av medarbetare (25 %) vill arbeta inom branschen under överskådlig framtid. Resten ser det mera som ett temporärt arbete för något eller några år. Ett arbete man tar för att bredda sin kompetens, för att utvecklas, för att styra sina arbetstider, som en inkörsport eller för att man inte just nu kan få något annat arbete. Nästan hälften av de anställda i SPURs medlemsföretag har eftergymnasial utbildning och övriga har gymnasieutbildning eller motsvarande. För bemanningsbranschen som helhet är andelen kvinnor i klar majoritet (71 %). (Källa: SPURs personalundersökning 1998). Arbetslivsinstitutet har i en undersökning (Bellaagh, K, Isaksson, K. Uthyrd men fast anställd. Arbete och hälsa 1999:6) använt en kvalitativ ansats för att beskriva personalkategorin de uthyrda och deras arbetssituation. Enligt undersökningen upple- 17
ver de uthyrda sitt arbete som omväxlande, både genom varierande arbetsuppgifter och många sociala möten. Detta i sin tur bidrar både till en upplevd yrkesmässig kompetensutveckling och personlig utveckling. Arbetet upplevs också ge möjlighet till flexibilitet och ökade valmöjligheter för den enskilde och främjar därigenom balansen mellan arbete och övrigt liv. Negativa sidor är ekonomisk otrygghet, brist på ansvar och inflytande, direkt kompetensutveckling och innehåll och kontinuitet i relationer. Framtidens anställningsformer Den fasta anställningsformen dominerar på dagens arbetsmarknad. Endast 15 procent utgörs av tidsbegränsade anställningar. Flera grupper och områden som i dag har stort inslag av korta och tillfälliga jobb kommer att minska i betydelse i framtiden. Antalet unga i befolkningen (20-29 år) kommer de närmaste fem åren att minska betydligt eller med drygt 50 000 personer, vilket innebär att gruppen också minskar på arbetsmarknaden. Tidsbegränsade anställningar är särskilt vanliga bland ungdomar. Medelsförstärkning till kommun och landsting de senaste och kommande tre år gör att traditionella kvinnoyrken inom vård- och omsorg kan stabiliseras på nuvarande nivå. Antalet tidsbegränsade anställningar är vanliga inom området men från årsskiftet skall långvariga vikariat enligt lag konverteras till heltidsanställningar vilket gör att andelen tidsbegränsade anställningar åtminstone inte ökar kommande år. Även enskilda näringslivet är försiktiga när de skall rekrytera. En uppgång i sysselsättningen framför allt inom privat tjänstesektor närmaste åren kan leda till att antalet tidsbegränsade anställningar ökar. Samtidigt visar undersökningar att vid förbättrad konjunktur ökar andelen fasta anställningar. Vår sammantagna bedömning blir att antalet tidsbegränsade anställningar kan komma att öka något kommande år men i ganska begränsad omfattning. Andelen bedöms uppgå till 16-18 procent om ett par år och ökningen faller till stor del på korttidsutbildade. Tendensen inför framtiden är att arbetskraftsförstärkning antingen avser tillfällig arbetsanhopning eller anställning för visst arbete. Objekts- och projektanställningar kan därför antas fortsätta öka i omfattning. En slimmad personalstyrka efter rådande produktion kan göra att vid utökningar nyttjas inhyrning av arbetskraft via bemanningsföretag. Gör vi antagandet att bemanningsföretagens andel av sysselsättningen 18
når europeisk nivå kommer antalet anställda att öka från 22 000 till drygt 60 000 personer. Också utnyttjande av konjunkturanpassad arbetstid bedöms öka något i framtiden. Arbetsinnehållet på framtidens arbetsmarknad förändras mot mer kunskapsintensiv produktion. Företagen konkurrerar i allt större utsträckning med medarbetarnas kompetens. Detta talar för att de skulle sträva efter långa kontraktsbindningar med sina medarbetare vilket skulle motverka ett ökat inslag av tillfälliga anställningskontrakt. 19
Referenser Jansson, Fredrik (1994) Marknadsandelar för fasta och tillfälliga platser, PM, AMS. Okeke, Susanna (1999), Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1998, Ura 1999:8, AMS. Arbetsgruppen PRIVAB (1999). Arbetsförmedlingens förhållande till bemanningsföretag, Rapport 1999, AMS. Svenska Personalhyrnings- o Rekryteringsförbundet (SPUR), Branschens utveckling och omfattning, Faktaskrift 1998/99. Belaagh, K, Isaksson, K, Uthyrd men fast anställd, Arbete o hälsa 1999:6, Arbetslivsinstitutet. Mattsson, Agneta (1997), Anställningsformer, Ura 1997:4, AMS. 20
Ura 1999:13 Rapporten har rekv.nr 802 354 Serien Ura innehåller två återkommande redovisningar per år av Arbetsmarknadsutsiktern och Var finns jobben samt redovisningar från olika utredningar som utförs inom AMS Utredningsenhet. Rapporten finns på vår hemsida www.ams.se Rapporten kan också beställas från AMS Närservice, Box 6, 646 21 Gnesta, fax 0158-24 51 36. E-mail: gnestalagret@ams.amv.se AMS Utredningsenhet. Rekv.nr 802 354 Ura 1999:13