Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1998

Transkript

1 Ura 1999:8 Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1998 AMS Utredningsenhet Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1998 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Marknadsandelen för platser... 5 Marknadsandelen för sökande... 7 Marknadsandelen för nyanställningar... 9 Servicekvalitet Referenser... 16

3

4 $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ 8UDÃ Sammanfattning Arbetsmarknadsstyrelsen ger sedan 1990 årligen ut en rapport som sammanställer Arbetsförmedlingens marknadsandelar för föregående år. I denna rapport sammanfattas resultaten för Marknadsandelarna är mått på Arbetsförmedlingens medverkan i sökprocesserna och tre olika mått på marknadsandelar kan beräknas. Den första är marknadsandelen för platser. Denna mäter hur stor andel av de lediga platserna som anmäls till förmedlingen. Ett annat mått är marknadsandelen för sökande, d.v.s. andelen av olika sökandegrupper som kontaktar förmedlingen. Det tredje och sista måttet mäter andelen nyanställningar som tillkommer efter information genom förmedlingen, vi kallar detta marknadsandelen för nyanställningar. Som grund för beräkningarna ligger de tilläggsfrågor som Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) ställer i januari månad till omkring personer i arbetsför ålder (16-64 år). Marknadsandelen för platser var 32 procent under Det är en ökning med två procentenheter jämfört med året innan. Omkring personer eller 24 procent av befolkningen i arbetsför ålder var i kontakt med Arbetsförmedlingen någon gång under Det är samma andel som föregående år. Av alla arbetssökande (arbetslösa, ombytessökande, nytillträdande eller tillfälligt på arbetsmarknaden) kontaktade 56 procent Arbetsförmedlingen. Så gott som alla av de arbetslösa (93 procent) var i kontakt med förmedlingen. Andelen av de ombytessökande som kontaktade förmedlingen var 30 procent. Sammanfattningsvis så har marknadsandelen för sökande sjunkit något jämfört med Marknadsandelen för nyanställningar har ökat. Av dem som fått ny anställning under 1998 angav 12 procent att de fått information om jobbet genom Arbetsförmedlingen. Bland de arbetslösa som fick jobb hade 22 procent fått informationen genom förmedlingen, en ökning med några procentenheter. 1

5 8UDÃ $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ Kundernas upplevelse av Arbetsförmedlingens servicenivå är också relevant. Vi har därför undersökt om olika grupper som kontaktar förmedlingen var nöjda med den service de fick. Omkring 82 procent uppgav att de åtminstone var delvis nöjda med den hjälp de fick från förmedlingen. Andelen nöjda har ökat under de tre senaste åren. Störst ökning från 1997 noteras för gruppen som ville ha hjälp med att söka jobb, hämta platslista och få arbetslöshetsersättning. De som kontaktade förmedlingen med syfte att få en åtgärd var dock mindre nöjda under 1998 än året innan. 2

6 $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ 8UDÃ Arbetsförmedlingen är endast en av många möjliga sökkanaler där sökande och arbetsgivare kan mötas. Exempel på andra formella sökkanaler är annonser i dagstidningar och privata rekryteringsbolag. Arbetsgivarna kan också välja att använda sig av mer informella sökkanaler som exempelvis information från medarbetare, tidigare anställda eller bekanta. Det är också vanligt att en arbetssökande direkt kontaktar arbetsgivaren. Då kan en nyanställning till och med ske där företaget inte hade tänkt att anställa innan den sökande tog kontakt. 1 Trots de många alternativen har ändå Arbetsförmedlingen en central roll på arbetsmarknaden. Den är en för parterna kostnadsfri och geografisk heltäckande servicefunktion. Om förmedlingen på ett effektivt sätt lyckas matcha ihop lediga jobb med lämpliga arbetssökande som har vänt sig till förmedlingen kan nämligen vakanstiderna förkortas och därmed även arbetslöshetstiderna. Detta är samhällsekonomiskt viktigt. Arbetsförmedlingen har också en viktig roll att hjälpa grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden t.ex. arbetshandikappade och utomnordiska medborgare. För att underlätta matchningen är det både viktigt att arbetsgivarna anmäler lediga platser till Arbetsförmedlingen och att de arbetssökande vänder sig dit. Att företagen anmäler platser är en förutsättning för förmedlingens arbete. Hur stor andel av de lediga platserna som anmäls till förmedlingen mäts av marknadsandelen för platser. Förmedlingen måste också ha ett sortiment av arbetssökande med varierande utbildning och erfarenhet för att kunna ge företagen förslag på lämpliga personer att anställa. Marknadsandelen för sökande mäter andelen av alla sökande som kontaktar förmedlingen. Marknadsandelen för sökande är högre än den är för platser. En förklaring är kravet på att arbetslösa ska anmäla sig till Arbetsförmedlingen för att få arbetslöshetsersättning. Alla arbetssökande berörs dock inte av detta eftersom de har jobb. Sådana så kallade ombytessökande har ingen anledning att använda sig av förmedlingen om de inte har förtroende för förmedlingens verksamhet. Vi kommer att beskriva marknadsandelen både för ar- 1 Enligt Klingvall (1998) uppstod 5 procent av jobben som gick till arbetslösa när den sökande tog kontakt med företaget. 3

7 8UDÃ $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ betssökande som är arbetslösa och för övriga arbetssökande på marknaden. Den tredje och sista marknadsandelen är marknadsandelen för nyanställningar. Den mäter andelen av alla nyanställningar där informationen har förmedlats av Arbetsförmedlingen. Vi får då en uppfattning om vilken betydelse förmedlingen har som informationskanal på arbetsmarknaden. Gemensamt för alla tre marknadsandelar är att de beräknas genom att sätta antalet sökande som varit i kontakt med Arbetsförmedlingen eller platser som har funnits anmälda vid förmedlingen i förhållande till hela marknaden, d.v.s. alla som skulle ha kunnat vara i kontakt med förmedlingen. Det betyder att vi får ekvationen: Marknadsandel = Antal vid förmedlingen Hela marknaden *100 Vi behöver således information om hela marknaden och därefter måste vi avgränsa den grupp som har kontaktat Arbetsförmedlingen. För att göra detta utgår vi från två källor, dels från Arbetsmarknadsstyrelsens register, dels från arbetskraftsundersökningarna (AKU). Arbetskraftsundersökningarna genomförs av Statistiska centralbyrån varje månad och vänder sig till ungefär personer i åldern år. I januari kompletteras undersökningen med några frågor som gällde situationen på arbetsmarknaden föregående år. Det är svaren på dessa tilläggsfrågor som används här. Syftet med denna rapport är alltså att redovisa utvecklingen av Arbetsförmedlingens marknadsandelar för platser, sökande och nyanställningar. I det följande presenteras respektive marknadsandel i ett eget kapitel. Varje kapitel inleds med en beskrivning av hur marknadsandelen beräknas, följt av en presentation av resultaten från 1998 års undersökning. De arbetssökandes uppfattning om Arbetsförmedlingens service är också viktig. Den kan vara avgörande för om arbetssökande vänder sig till förmedlingen eller ej. Servicekvaliteten studeras därför i ett eget kapitel. 4

8 $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ 8UDÃ Marknadsandelen för platser Marknadsandelen för platser definieras som andelen av det totala antalet nyanställningar på arbetsmarknaden som gäller lediga platser anmälda hos Arbetsförmedlingen. Antalet nyanställningar avser samtliga personer som under året har bytt företag eller anställts utan att ha haft något jobb alldeles före anställningen, d.v.s. externa rekryteringar. Byten inom samma företag räknas således inte. Att internrekryteringar inte räknas beror på att uppgifterna är alltför osäkra. Dessutom finns ingen anmälningsplikt för tjänster som annonseras internt. I AMS platsregister finns uppgifter om antalet platser som har avrapporterats. Vi är intresserade av hur många av dessa som har tillsatts med en extern sökande. Denna uppgift finns inte i platsregistret utan istället utnyttjas en uppföljning av avrapporterade platser som AMS genomförde Med tanke på att förhållandena kan ha ändrats sedan dess är uppgifterna något osäkra. Platsandelen justeras också för vissa åtgärder som inte registreras som ledig plats i Arbetsförmedlingens register men som räknas som nyanställning i AKU. Dessa åtgärder är individuellt anställningsstöd, offentligt skyddat arbete och anställning inom Samhall. 2 Resultat Andelen platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen under 1998 uppgick till 32 procent. Det innebär en ökning med två procentenhet jämfört med året innan, se WDEHOOÃ. 2 Platsandelen beräknas också ibland utifrån ordinarie AKU. Syftet är då att följa utvecklingen månadsvis samt att studera platsandelen på länsnivå. 5

9 8UDÃ $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ 7DEHOOÃ %HUlNQLQJÃDYÃDQGHOHQÃQ\DQVWlOOQLQJDUÃVRPÃJlOOHUÃOHGLJDÃ SODWVHUÃDQPlOGDÃWLOOÃ$UEHWVI UPHGOLQJHQÃÃRFKÃ $ $QWDOHWÃSnE UMDGHÃDQVWlOOQLQJDUÃH[WHUQDÃWDO Ã ) UPHGOLQJHQVÃSODWVHUÃWDO Totala antalet avrapporterade platser (>10 dgr) minus ej tillsatta (9 procent) minus internt tillsatta (5 procent) plus arbetsmarknadspolitiska åtgärder % ([WHUQWÃWLOOVDWWDÃSODWVHU & $QGHOÃDQPlOGDÃSODWVHUÃÃÃ%$ È È Andelen platser som anmäls till Arbetsförmedlingen förefaller till viss del samvariera med konjunkturen, se ILJXUÃ. Under högkonjunkturen 1990 anmäldes 45 procent av de lediga platserna till förmedlingen. Därefter försämrades konjunkturen kraf-tigt med sjunkande platsandel som följd. Under 1994 förstärktes konjunkturen för att sedan försvagas igen under 1995 och Därefter har konjunkturen förbättrats vilket också har visat sig i en ökad marknadsandel för platser. Det finns alltså en tendens till att platsandelen ökar vid en konjunkturuppgång och minskar vid en konjunkturnedgång. )LJXUÃÃ0DUNQDGVDQGHOHQÃI UÃSODWVHUÃ W Q H F R U Två faktorer som kan påverka platsandelen är andelen tillfälliga jobb och antalet återanställningar. Platser som gäller fasta jobb anmäls i större utsträckning till Arbetsförmedlingen änã platser som gäller tillfälliga jobb (Jansson 1994). Därför kommer en minskad andel tillfälliga jobb att påverka platsandelen i positiv riktning och vice versa. I årets undersökning finner vi att andelen tillfälliga jobb har minskat något jämfört med föregående år. 6

10 $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUà 8UDà Arbetssökande får även del av platser som inte anmäls till Arbetsförmedlingen. Det gäller så kallade återanställningar, där det inte finns något skäl att anmäla platsen. Att återanställningar har stor betydelse på den svenska arbetsmarknaden visades i Harkman och Jansson (1995). Återanställningarna för de arbetslösa minskade från 41 till 39 procent mellan 1997 och Detta påverkade sannolikt platsandelen i positiv riktning. Marknadsandelen för sökande Arbetsförmedlingens uppgift att verka för en effektiv arbetsmarknad fordrar förutom att arbetsgivarna anmäler lediga platser att de arbetssökande kontaktar förmedlingen. Det finns inget tvång för de arbetslösa att göra det, men en stark drivkraft är kravet på registrering för att erhålla arbetslöshetsersättning. Ombytessökande har däremot ingen anledning att anlita förmedlingen om de inte tror på förmedlingens förmåga att hjälpa dem. De har redan en bättre position på arbetsmarknaden och ofta mer kontakter med arbetsgivare än de som står utanför arbetsmarknaden. Förutom arbetslösa och ombytessökande utnyttjas förmedlingen också av studerande som vill ha arbete efter avslutade studier och andra som har stått utanför arbetskraften. Vi kan således definiera fyra sökandegrupper: DUEHWVO VD, d.v.s. personer som någon gång under året varit arbetslösa, RPE\WHVV NDQGH, d.v.s. personer som är sysselsatta och aktivt sökt ett nytt jobb under året (personer som bara tittar på plats-annonser i tidningar räknas inte som ombytessökande), Q\WLOOWUlGDQGH, d.v.s. personer som har anställts under året utan att dessförinnan ha varit arbetslösa eller sysselsatta, WLOOIlOOLJDà Snà DUEHWVPDUNQDGHQ, d.v.s. vanligtvis feriearbetande som annars studerar. Syftet med detta kapitel är att undersöka hur stor del av den arbetsföra befolkningen som varit i kontakt med Arbetsförmedlingen i olika ärenden. Vidare vill vi bilda oss en uppfattning om hur stor andel av de olika sökandegrupperna ovan som varit i kontakt med förmedlingen och av vilken anledning. 7

11 8UDÃ $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ Resultat Enligt undersökningen tog personer kontakt med Arbetsförmedlingen någon gång under Det motsvarar 24 procent av antalet personer i arbetsför ålder (16-64 år), vilket är samma andel som föregående år. 2OLNDÃJUXSSHUVÃXWQ\WWMDQGH Den största gruppen som kontaktade Arbetsförmedlingen utgjordes av arbetslösa. Omkring , eller 53 procent, var arbetslösa och det är en minskning med 6 procentenheter jämfört med föregående år. Det är naturligt att en mindre andel av de som kontaktar förmedlingen är arbetslösa i ett förbättrat arbetsmarknadsläge. Ombytessökande utgjorde 15 procent av dem som kontaktade förmedlingen. Därutöver var 6 procent nytillträdande och tillfälliga på arbetsmarknaden och 26 procent var personer som inte klassificerades som arbetssökande. Det är också intressant att undersöka hur stor andel av de olika sökandegrupperna som kontaktat Arbetsförmedlingen. Resultaten redovisas i WDEHOOÃ. Av samtliga arbetssökande hade 56 procent varit i kontakt med förmedlingen. En minskning jämfört med året innan. En jämförelse mellan sökandegrupperna visar att minskningen främst gäller arbetslösa och ombytessökande. Andelen arbetslösa som kontaktade förmedlingen var 93 procent. 7DEHOOÃÃ $QGHOÃLÃROLNDÃJUXSSHUÃVRPÃYDULWÃLÃNRQWDNWÃPHGÃ$UEHWVÃ I UPHGOLQJHQÃ Arbetslösa 89,0 89,7 93,3 94,6 95,8 95,2 95,0 95,3 Ombytessökande 31,5 35,0 41,4 37,2 35,6 32,9 32,5 32,6 Nytillträdande 24,1 28,2 39,6 32,1 36,8 37,3 35,0 37,4 Tillfälligt på arbetsmarknaden 19,5 18,4 19,4 17,6 17,4 18,4 17,4 14,2 Samtliga sökande 40,6 50,4 62,9 67,8 65,4 62,2 63,4 60,4 $QOHGQLQJÃWLOOÃNRQWDNW Det finns många anledningar till varför man tar kontakt med Arbetsförmedlingen, se WDEHOOÃ. Den vanligaste orsaken är att få hjälp av personalen att söka arbete. En tredjedel av de sökande angav detta som främsta anledning till kontakt. Om vi inkluderar de som besökt förmedlingen för att hämta platslista, söka jobb genom förmedlingens platsautomat eller som besökt förmedlingen för att få yrkesvägledning uppgår andelen till 50 procent. Detta kan jämföras med 46 procent under Här är det 8

12 $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ 8UDÃ främst hämta platslista/söka i platsautomat som bidrar till ökningen. 7DEHOOÃÃÃ $QOHGQLQJHQÃWLOOÃNRQWDNWÃPHGÃ$UEHWVI UPHGOLQJHQÃI UÃROLNDÃ V NDQGHJUXSSHU Arbetslösa Ombytessökande Nytillträdande Tillfälliga Samtliga Hämta platslista/söka 13,7 25,0 21,5 19,4 14,9 i platsautomat Få hjälp av personalen 39,6 33,0 32,9 34,7 32,4 att söka arbete Få arbetslöshetsersättning 22,0 10,6 22,1 10,8 17,7 Få yrkesvägledning 2,0 2,1 2,7 3,4 2,3 Få annan information 11,4 14,5 8,0 20,1 14,8 Få del av åtgärd 4,9 2,9 3,8 1,0 4,0 Anmäla ledig plats 0,3 2,5 0,0 0,0 4,9 Annat 6,1 9,3 8,9 10,6 9,0 Det näst vanligaste svaret var att man kontaktade Arbetsförmedlingen med främsta syfte att få arbetslöshetsersättning. 18 procent uppgav detta svar, vilket är färre än för ett år sedan då andelen uppgick till 23 procent. Marknadsandelen för nyanställningar Den tredje och sista marknadsandelen syftar till att uppskatta Arbetsförmedlingens roll som sökkanal och informationsförmedlare. Personer som rekryterades under året fick frågan hur de fick information om sitt senaste jobb. Vi fångar in olika informationskanaler som direktkontakt med arbetsgivare, arbetsgivaren tog kontakt, rekryteringskonsult/privat förmedling, annons och Arbetsförmedlingen. Informationen från förmedlingen kan vara av två slag: antingen genom personalen eller genom plats-journal, datorsökning och liknande. Svaren ger oss en uppfattning om vilken betydelse förmedlingen har som informationskanal vid nyanställningar Resultat Av de informationskanaler som har utnyttjats är tips från vänner och bekanta och direktkontakt med arbetsgivare de vanligaste, se WDEHOOÃ. 9

13 8UDÃ $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ 7DEHOOÃ +XUÃPDQÃInWWÃLQIRUPDWLRQÃRPÃVLWWÃVHQDVWHÃMREEÃVDPWOLJDÃ Q\DQVWlOOGD Af:s personal 8,2 10,6 12,2 10,4 11,0 9,8 8,3 7,1 ÃÃ Platsjournal, 3,5 4,0 1,9 3,0 2,9 3,0 2,5 3,0 ÃÃ jobbexpo etc Annons 16,4 11,3 7,6 5,5 8,3 8,3 8,5 9,0 Direktkontakt med 28,6 25,8 28,8 26,3 23,2 25,1 24,9 25,5 arbetsgivare Arbetsgivare tog 13,3 14,1 16,9 20,2 19,7 15,7 17,4 16,0 kontakt Tips från vänner 23,7 24,3 22,4 24,1 25,1 29,6 29,1 31,4 och bekanta Privat förmedling/ 0,0 0,3 0,2 0,9 0,5 0,4 0,4 0,6 ÃÃ Rekr.konsult Annat 6,4 9,9 10,3 9,2 9,2 8,1 9,1 7,5 ÃÃ Av samtliga som nyanställdes uppgav 12 procent ( personer) att de fått information om sitt jobb genom Arbetsförmedlingen. Det är en ökning jämfört med föregående år. De som uppger att de tagit direkt arbetsgivarkontakt men att de fick tipset på förmedlingen är inräknade i denna siffra. )LJXUÃÃ $QGHOÃDYÃGHÃQ\DQVWlOOGDÃVRPÃXSSJDYÃDWWÃGHÃInWWÃLQIRUPDWLRQÃ RPÃVLWWÃQ\DÃMREEÃJHQRPÃ$UEHWVI UPHGOLQJHQ W Q H F R U Andelen som får informationen om sitt jobb genom Arbetsförmedlingen har varierat mellan procent sedan 1990, se ILJXU. Hur ska denna andel bedömas? Andelen platser som anmäls till förmedlingen har avgörande betydelse för förmedlingens möjligheter att fungera som informationskanal. Platsandelen sätter en gräns för i vilken utsträckning informationen om lediga platser kan komma från förmedlingen överhuvudtaget. Följaktligen kun- 10

14 $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ 8UDÃ de marknadsandelen för nyanställningar inte vara högre än 32 procent under Marknadsandelen för nyanställningar kan minska (öka), trots att Arbetsförmedlingens sätt att ta tillvara platser är oförändrat, på grund av att platserna har blivit färre (fler). Andelen nyanställda som fått information från Arbetsförmedlingen om sitt nya jobb har ökat under 1998 i relation till andelen platser som har anmälts till förmedlingen, se ILJXUÃ. )LJXUÃÃ $QGHOHQÃQ\DQVWlOOGDÃVRPÃXSSJDYÃDWWÃGHÃInWWÃLQIRUPDWLRQÃRPÃ VLWWÃQ\DÃMREEÃDYÃ$UEHWVI UPHGOLQJHQÃDYÃPD[LPDOWÃP MOLJD W Q H F R U Det kan också vara intressant att studera vilka informationskanaler de arbetslösa har använt. Andelen av de tidigare arbetslösa som fått information om sitt nya jobb genom Arbetsförmedlingen var ca 22 procent, se WDEHOOÃ. Det innebär att förmedlingen är den andra i rangordningen av informationskanalerna. Det har blivit något mindre vanligt att information om det lediga jobbet erhålls vid direktkontakt med arbetsgivaren och genom tips från vänner och bekanta. Tips från vänner och bekanta är emellertid fortfarande den vanligaste informationskanalen för arbetslösa. 11

15 8UDÃ $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ 7DEHOOÃÃÃ+XUÃDUEHWVO VDÃInWWÃLQIRUPDWLRQÃRPÃVLWWÃVHQDVWHÃMREE Arbetsförmedling 20,5 27,4 25,9 22,4 22,5 22,1 18,2 16,8 Annons 20,0 13,7 5,4 4,4 8,0 6,1 5,2 5,7 Direktkontakt med 23,7 21,2 26,7 27,4 21,6 24,6 24,2 25,0 arbetsgivare Arbetsgivare tog 12,4 12,1 15,6 20,3 20,1 17,7 18,3 16,6 kontakt Tips från vänner 19,3 22,0 22,6 21,7 22,3 24,7 28,3 30,0 och bekanta Privat förmedling/ 0,0 0,0 0,0 0,3 0,5 0,5 0,0 0,7 Rekr.konsult Annat 4,1 3,6 3,8 3,6 5,1 4,2 5,8 5,2 En stor del av nyanställningarna utgörs emellertid, som tidigare nämnts, av återanställningar. Ofta kan det vara lönsamt och tidsbesparande för arbetsgivaren att vända sig till tidigare anställda vars kvalifikationer man känner till. Hur arbetsgivaren går ut med information om de lediga jobben påverkas därför av om tillgång finns till tidigare anställda. Att en arbetssökande förväntar sig en återanställning kan också påverka sökbeteendet och vilka sökkanaler man använder sig av. Man kan anta att dessa inte lägger ner lika mycket tid och energi på att söka andra jobb (Harkman och Jansson, 1995). Av de arbetslösa var andelen återanställda ca 39 procent av alla nyanställda. I WDEHOOÃ nedan visas sökkanalerna för de återanställda respektive de som fick anställning hos en helt ny arbetsgivare. Som väntat använder sig de som fick jobb hos en ny arbetsgivare mer av Arbetsförmedlingen. De återanställda vänder sig oftare direkt till arbetsgivaren och arbetsgivarna kontaktar oftare den arbetssökande. Mer än hälften av de återanställda fick informationen på detta sätt. 12

16 $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ 8UDÃ 7DEHOOÃ +XUÃDUEHWVO VDÃInWWÃLQIRUPDWLRQÃRPÃVLWWÃVHQDVWHÃMREEÃI UGHODWÃ SnÃnWHUDQVWlOOGDÃRFKÃHMÃnWHUDQVWlOOGD Återanställda Ej återanställda Arbetsförmedling 11,7 23,7 Annons 8,6 13,3 Direktkontakt med 30,9 18,1 arbetsgivare Arbetsgivare tog 23,9 11,8 kontakt Tips från vänner och 22,6 26,9 bekanta Privat förmedling/ 0,0 1,3 Rekr.konsult Annat 2,3 4,8 När det gäller Arbetsförmedlingens roll som informationskanal för företagen framgår av Klingvall (1998) att Arbetsförmedlingen är den vanligaste sökkanalen då företagen anställer arbetslösa. I förhållande till samtliga anställningar är det ca 35 procent som har utnyttjat förmedlingen. Servicekvalitet En god service är nödvändig för att få nöjda kunder. Nöjda arbetssökande och företag gör att Arbetsförmedlingen får ett förnyat förtroende när behov uppstår. I denna undersökning tillfrågades de arbetssökande om de blev nöjda med den hjälp/information som de fick från Arbetsförmedlingen vid den senaste kontakten. 82 procent angav att de blev åtminstone delvis nöjda, se WDEHOOÃ. 7DEHOOÃÃ$QGHOÃVRPÃEOHYÃQ MGDÃPHGÃGHQÃKMlOSLQIRUPDWLRQÃPDQÃILFNÃYLGÃ VHQDVWHÃNRQWDNWHQÃPHGÃ$UEHWVI UPHGOLQJHQÃÃnUVÃDQGHOÃ LQRPÃSDUHQWHV Huvudsakligt ärende Ja Ja, delvis Nej Hämta platslista 60 (54) 21 (25) 19 (22) Hjälp att söka jobb 56 (50) 24 (28) 20 (22) Få arbetslöshetsersättning 66 (60) 16 (20) 18 (19) Få yrkesvägledning 62 (66) 18 (22) 19 (13) Få annan information 65 (61) 21 (22) 14 (17) Få åtgärd 63 (70) 15 (17) 21 (12) Samtliga 62 (58) 20 (23) 18 (19) Andelen helt eller delvis nöjda kunder har ökat under de tre senaste åren. Jämfört med 1997 har förbättringen framförallt skett för kunder som ville få hjälp att söka jobb, hämta platslista, få 13

17 8UDÃ $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ arbetslöshetsersättning och yrkesvägledning. Andelen nöjda kunder har emellertid minskat i de fall kunderna ville få en åtgärd eller annan information. I ILJXUÃ ser vi andelen som blev helt eller delvis nöjda med hjälpen till jobbsökande som de fick av Arbetsförmedlingens personal. )LJXUÃÃ$QGHOHQÃDYÃGHPÃVRPÃYlQGHÃVLJÃWLOOÃ$UEHWVI UPHGOLQJHQÃI UÃDWWÃ ÃInÃKMlOSÃDYÃI UPHGOLQJHQVÃSHUVRQDOÃDWWÃV NDÃMREEÃVRPÃEOHYÃKHOWÃ ÃHOOHUÃGHOYLVÃQ MGDÃPHGÃGHQÃKMlOSÃGHÃILFN W Q H F R U Ja Ja, delvis Samtliga i undersökningen tillfrågades också om de skulle ta kontakt med Arbetsförmedlingen om de skulle byta eller söka jobb i framtiden, se WDEHOOÃ. 32 procent svarade att de skulle ta kontakt med förmedlingen om de i framtiden skulle söka jobb. Därtill uppgav 21 procent att de kanske skulle ta kontakt. Tillsammans utgör detta 53 procent av den arbetsföra befolkningen. Det är något lägre än under DEHOOÃÃ$QGHOÃVRPÃVNXOOHÃNRQWDNWDÃ$UEHWVI UPHGOLQJHQÃRPÃGHÃVNXOOHÃ E\WDV NDÃMREE Ja 29,2 37,2 44,3 41,6 39,6 39,0 37,1 34,6 Ja, kanske 17,6 18,0 18,4 18,6 18,2 19,1 19,3 19,7 Förmodligen 14,1 11,8 11,5 12,1 12,9 11,8 12,5 12,2 inte Nej 32,0 26,3 20,0 21,9 23,4 23,8 25,3 27,8 Vet ej 7,1 6,6 5,9 5,9 5,8 6,3 5,7 5,7 ÃÃ Från 1990 och fram till 1992 steg andelen förhållandevis snabbt, varefter den minskade, se ILJXUÃ. Sannolikt påverkas utvecklingen av det förväntade arbetsmarknadsläget. Det är rimligt att tänka sig att personer som tror att de kommer att få behov av hjälp, främst som en följd av ett förväntat sämre arbetsmarknadsläge, är 14

18 $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUà 8UDà mer villiga att kontakta Arbetsförmedlingen än de som gör en annan bedömning av utvecklingen. Således borde en förväntan om sämre tider öka andelen och en förväntad förbättring minska andelen. )LJXUà $QGHOÃSHUVRQHUÃVRPÃVYDUDWÃ-Dà HOOHUÃ-Dà NDQVNHà Snà IUnJDQà RP GHà VNXOOHÃNRQWDNWDÃ$UEHWVI UPHGOLQJHQÃRPÃGHÃVNXOOHÃE\WDV NDà MREE W Q H F R U Personer som varit i kontakt med Arbetsförmedlingen är i allmänhet mer positiva till en ny kontakt i framtiden. 75 procent uppgav att de kunde tänka sig att åter kontakta förmedlingen. Av de som uppgav sig ha blivit nöjda med den information de fick vid kontakten kunde 82 procent tänka sig att åter ta kontakt. 15

19 8UDÃ $UEHWVI UPHGOLQJHQVÃPDUNQDGVDQGHODUÃ Referenser Harkman, Anders och Fredrik Jansson (1995); Sökaktivitet, återanställning och chansen att få jobb, Ura 1995:4, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna Jansson (1994) Marknadsandelar för fasta och tillfälliga platser, PM, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna Klingvall, Mats (1998), Arbetsgivarnas rekryteringsmetoder, Ura 1998:2, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna. Okeke, Susanna (1998), Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1997, Uin 1998:3, Arbetsmarknadsstyrelsen, Solna. 16

20 Ura 1999:8 Rapporten har rekv.nr Serien Ura innehåller två återkommande redovisningar per år av Arbetsmarknadsutsiktern och Var finns jobben samt redovisningar från olika utredningar som utförs inom AMS Utredningsenhet. Rapporten finns på vår hemsida Rapporten kan också beställas från AMS Närservice, Box 6, Gnesta, fax AMS Utredningsenhet. Rekv.nr Ura 1999:8