hìêíbåäéêö píìçáéü~åçäéçåáåöíáää båäêç îéêã êâ~ î~ííéå J çãã ååáëâçêä~âçãêìäêáâéêå~ ~î píáögçåëëçå^ååáâ~e~öëíê ã 1
Innehållsförteckning Studieanvisning 1. Ansikte mot ansikte med den svåra olyckan 2. Kristeamets möte med drabbade. 3. Omsorgen får ett mänskligt ansikte. 4. Att gå med dödsbud. 5. Sorgens olika ansikten. 6. Människosynen i den svåra olyckan. 7. Våga möta sanning och känslor. 8. Sorgearbetet som ritual. 9. Alla dessa närgångna frågor. 10. Hjälp till hjälparna. 11. Pressen och etiken. dêìåçäçâ ÒbåÄêç îéêã êâ~î~ííéåòemçåâéíf POMëáÇçê mêáëwsvwj c êä~öw`çêçá~ fp_kvnjtmurjpnujr ïïïkåçêçá~këé 2
Djupt berörd, ledsen men inte modlös, till och med glad, så känner jag mig efter att ha mött livsödena i En bro över mörka vatten. Reflexioner, samtal, frågor om hur vi med så skiftande erfarenheter kan gå vidare känns nu angeläget. Avsikten med studiehandledningen är att utveckla vår inlevelseförmåga, medkänsla, äkthet, kärlek och respekt för människovärdet. Min önskan är att ni ska få uppleva det jag har upplevt när ni studerar och arbetar med En bro över mörka vatten. Ett stort tack går till sjukhusdiakon Lennart Björklund, Borås, för sakkunniga synpunkter. Lycka till, önskar Kurt 3
Studieanvisning Studiematerialet 'En bro över mörka vatten", vänder sig till alla som arbetar inom räddningstjänsten, sjukvården, polisen, kyrkan, socialtjänsten m fl. Människor som vill bearbeta och söka förstå de olika mekanismer som sätts i rörelse när vi människor drabbas av oförutsedda händelser. Det kan vara händelser av större eller mindre omfattning och som påverkar både "hjälpare" och mottagare. Studiecirkeln är en arbetsform som bygger på deltagarnas kunskaper och erfarenheter som ni kan spegla i grundbokens och studiehandledningens synpunkter och frågeställningar. Förslag till arbetssätt Tänk dig studiehandledningen som ett dignande smörgåsbord. Det är knappt troligt att du orkar smaka på alla rättema. Det gäller att välja! En del rätter hoppar du över redan från början. Andra smakar du på och tar mer av. Och så finns det naturligtvis de som du aldrig kan få för mycket av. Med andra ord, avsnitten behöver inte läsas i följd. Välj arbetsgång efter gruppens behov och önskemål. Vissa avsnitt kanske ni inte hinner eller orkar med. Till andra kan ni behöva flera sammankomster för att komma igenom. Grundboken En bro över mörka vatten är innehållsrik, här finns mycket bröd att hämta. Här hittar ni mjuka personliga berättelser men även mer faktabetonat "hårt bröd". Tillsammans med egna erfarenheter och slutsatser får ni ett bra "pålägg". Resultatet blir viktiga argument att föra fram i samhällsdebatten. Ni kommer att upptäcka, att mycket av det ni samtalar om berör den offentliga sektorns verksamhet. Här finns många tankar om människan både i den hjälpande funktionen och som mottagare av hjälp. Tillsammans kan studiegruppen bli ett viktigt verktyg för en mer människovänlig offentlig sektor och ett mjukare samhälle. Studiematerial I studiecirkeln behöver varje deltagare ett exemplar av grundboken En bro över mörka vatten" samt denna studiehandledning. Alla sidhänvisningar utan källanvisningar i studiehandledningen gäller grundboken. Pocketupplaga Cordia.. 4
Första studiesammankomsten Om deltagarna i studiecirkeln inte känner varandra, bör ni ta ordentligt med tid till att lära känna varandra. Samtala om varför ni vill arbeta med En bro över mörka vatten". Tala om vilka förväntningar ni har på studiearbetet. Planera sammankomsternas uppläggning och innehåll med expertmedverkan och studiebesök. Fördela uppgifter inom gruppen så att all den kompetens som finns i gruppen får komma alla till del. En studiecirkel som består av minst tre personer som träffas under minst tre sammankomster och minst nio studietimmar. måste uppfylla följande bestämmelser: en studietimme omfattar 45 minuter maximalt tre sammankomster om fyra studietimmar per vecka rekommenderas högst tolv deltagare (undantag ska kunna motiveras pedagogiskt) cirkelledaren ska vara godkänd av studieförbundet 5
1. Ansikte mot ansikte med den svåra olyckan Fyra lärdomar, sidan 14-16 Natten jag aldrig glömmer sidan 17-23 Möte med Stig, sidan 302-306 "Det var så overkligt och ofattbart", säger Stig Jonsson om den första reaktionen när budet om olyckan i Måbödalen nådde honom den natten han aldrig glömmer. Samtala om känslor som väcks, när man på detta plötsliga sätt ställs ansikte mot ansikte med den svåra olyckan. Hur tror du att du skulle reagera? Finns erfarenhet i gruppen? Vad betyder egna erfarenheter av en hjälparroll i en svår situation då någon anhörig eller vän drabbats av olycka? På vilket sätt är det till hjälp eller skada att ha ett sådant "erfarenhetsärr? Vad har det för betydelse om "ärret" är nytt eller gammalt? Stig Jonsson hade en tydlig roll som präst och kyrkoherde Kista. Vad är det som är bra eller mindre bra med en tydlig yrkesroll när det gäller insatser vid svåra olyckor? Jämför egna och andras yrkesroller. Kan yrkesrollen bli som Annika Hagström uttrycker det - skydd och pansar? I så fall hur? Samtala om "Stålmanssyndromet". Stänger jag av mina känslor eller kontrollerar jag dem annorlunda, när jag har min "uniform" på? Många av oss har varken erfarenhet eller en klar yrkesroll att falla tillbaka på när det gäller hjälpinsatser vid olyckor. Men viljan att göra en insats finns. Hur kan vi på bästa sätt ta tillvara denna vilja? Vilka hjälparuppgifter är viktiga för den vanliga människan? När vi är chockade betyder självklart medmänskliga insatser mycket. Det krävs inga kloka psykologiska ord, bara närhet och omtanke. Så enkla medel behövs för att stötta och trösta en människa vid själva chocktillfället att vi lätt glömmer bort dem, säger Kristina Andersson, psykolog vid psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Alingsås. (Titti Thorsell, Alingsås Tidning 900504) Jämför citatet med råden på sidan 23-25. Stämmer råden med dina tankar och erfarenheter? Samtala om hur yrkesrollen blir medmänsklig i en hjälpinsats. Om ni i studiegruppen känner varandra sedan tidigare, kan det vara lämpligt att tipsa om medmänskliga hjälparegenskaper som ni ser hos varandra. Skriv ner hur du skulle vilja fungera som hjälpare i en svår situation. Berätta sedan för varandra och sammanställ det ni kommer fram till. 6
2. Kristeamets möte med drabbade k~ííéåà~ö~äçêáööä ããéêiëáç~åntjpo cóê~ã íéåãéçëçêöéåiëáç~åprjqr I Stigs och Annikas skildringar möter vi människor som drabbats av en stor sorg och som fått en mötesplats i kyrkan i Kista. Olika yrkesgrupper organiserades spontant och fick stöd av frivilliga. Kyrkan blev en gemensam samlingsplats där alla hjälptes åt. I Norge finns sedan några år en organiserad beredskap med kristeam för stora olyckor och katastrofer. Denna trädde i aktion på ett mycket tydligt sätt vid den svåra bussolyckan. Genom insatser av olika yrkesgrupper, sattes hjälparbetet igång omedelbart och på en bred bas. I Sverige organiseras liknande beredskap med bl.a. psykosociala krisledningsgrupper (PKL-grupper). Kristeam på primärvårdsnivå är inte lika vanliga. Här har frivilliga möjlighet att göra en insats. Samtala om hur studiegruppen kan vara med och utveckla detta lokala arbete. Om arbetsuppgiften för kristeamet anslutet till Alingsås lasarett; "Vår uppgift är att stötta de anhöriga och hjälpa de drabbade vid chocktillstånd och andra efterreaktioner. Det arbetet utför vi tillsammans med barnpsyk, kuratorer från olika avdelningar, kyrkan och socialtjänsten, säger Kristina Andersson på öppenvårdsmottagningen. Hon har katastrof- och krispsykologi som specialitet" (Titti Thorsell, Alingsås Tidning) Samtala om fördelarna med att ha organiserade kristeam. Vilka lärdomar kan vi dra av att arbeta tillsammans som man gjorde i kristeamet i Kista. Kristeam organisationen på Haukelands sjukhus i Norge visade sig fungera bra. Samtala om vilka lärdomar det ger er. Vilken människosyn visar sig hos hjälparna på Haukelands sjukhus. Någon har sagt, "Där inte omsorgen fungerar vid vardagsolyckan, kan vi inte räkna med att den ska fungera vid den svåra olyckan". Hur fungerar vi när olyckan är framme? Hur borde vi fungera vid vardagsolyckan? Tänk er att ni tillsammans utgör ett lokalt kristeam. Planera insatser som telefonkontakter, besök, lokaler, information till anhöriga och kontakter med massmedia. 7
3. Omsorgen får ett mänskligt ansikte Fyra möten med sorgen, sidan 46-61 Han levde bara två dygn, sidan 62-71 I ovanstående skildringar får vi ta del av vad det betyder att få prata om sin sorg. Att få vara "konstig" och att bli bemött av människor i vården som tar sig tid. Barbro fick prata och vara ledsen på sitt arbete på sjukhuset. "Numera talar Barbro med sina patienter på ett annat sätt. Hon delar med sig av sina egna känslor och hon ger patienterna andra svar på frågorna än tidigare." (Annika Hagström, sidan 41) Låter vi känslor och samtal få den tid de behöver på våra sjukhus och i vården? Samtala om det norska sjukhusets sätt att uppmuntra Barbro när det gällde visningen, "syningen" av hennes omkomne son. Stämmer det som Barbro säger att "t o m på ett sjukhus städar man undan döden? Liktransporter får aldrig förekomma i sjukhusets allmänna delar, utan måste ske i särskilda för ändamålet avsedda korridorer och hissar. Och bårhuset vet inte många var det ligger, för inga skyltar får visa vägen dit eller ens markera platsen. Det är såna saker som gör döden undangömd och osynlig för allmänheten och därav kommer tabut! Det är inte för mycket begärt att sjukvården kunde acceptera och behandla döden för vad den faktiskt är: en del av livet. (Hans Teke, sjukvårdsanställd, insändare i Expressen 900806) Är det fortfarande så? Göms döden undan och vad kan i så fall göras för att få den mer synlig? Både Barbro och Piglett tyckte att de betedde sig konstigt i sorgechocken. Samtala om vad som är konstigt utan att vara sjukt. Vad uppfattar ni som speciellt viktigt i bemötandet från Pigletts läkare och barnmorska? De flesta i vårt samhälle är säkert angelägna om att vården kommer så nära människan som möjligt. Många försök görs, men ofta frågar man inte dem som arbetar direkt med de vårdbehövande. Tala om hur ni skulle vilja bli bemötta. Ge vården ett mänskligt ansikte. 8
4. Att gå med dödsbud Fyra möten med sorgen, sidan 50-61 Natten jag aldrig glömmer, sidan 17-18 Kanske känns det inte aktuellt för alla att gå med dödsbud. Trots det blir de flesta av oss tvungna att lämna svåra besked, en del på grund av sitt yrke. Hur det känns att ta emot dödsbud är också en viktig erfarenhet. Oavsett yrke och erfarenheter kan ett samtal kring dessa frågor öka förståelsen för känslor i samband med ett dödsbud. Några korta "kom ihåg" för förmedling av dödsbud, fritt återgett från Medmänniska i tragedin - En rapport om katastrofberedskap, kristeam och kyrkans roll. Kyrkans roll i katastrofberedskapen, dödsbud. J Polisen är ansvarig J Ibland anlitas andra lämpliga, präster, diakonissor m fl. J Uppgifterna måste kontrolleras noga. Inga falska dödsbud får ske. J Andlig och mental förberedelse är viktig, även om den bara blir några minuter. J Ämbetsdräkten utgör ett "identitetskort". J Det är viktigt att kontrollera att man pratar med rätt person. J Om man är obekant är presentation viktig innan man lämnar budet. Meddela sedan att det är en viktig underrättelse och be att få komma m. J Att lämna dödsbud tar tid. Var beredd att stanna upp till 2 3 timmar. J Man bör aldrig lämna den meddelade ensam, utan sällskap. Samtala om ovanstående kom ihåg. Finns det något du vill betona, lägga till eller kommentera på annat sätt? Samtala om vilka känslor ni får när ni tänker er in i rollen - att förmedla dödsbud - att ta emot dödsbud Vilka yrkesgrupper bör ha ansvaret att förmedla dödsbud? Tycker du att man kan förmedla dödsbud per telefon? 1 så fall när och hur? Efter ett olycksfall ville en polisman meddela de anhöriga snarast. Kollegan ville vänta till morgonen. De anhöriga väcktes på efternatten och reagerade med: "ni kunde väl ha väntat till morgonen". Polismannen kände att de handlade rätt som inte dröjde med besked till de anhöriga. Nu efteråt med de anhörigas reaktion kan man diskutera om det var rätt. Åtminstone visar detta hur känsligt och viktigt det är att förmedla dödsbud. Gjorde polismännen rätt eller skulle de ha väntat till morgonen? Vilka synpunkter har ni i gruppen? Till det här har ni kanske egna erfarenheter och exempel som kan lyftas fram. Dela dem med varandra. 9
RKpçêÖÉåëçäáâ~~åëáâíÉå cóê~ã íéåãéçëçêöéåiëéç~åprjpv ^ííñ êäçê~ëáííéåç~ä~êåiëáç~åtojtt héêëíáåääéîon êiëáç~åuvjnmt ^ííñ êäçê~ëáåüìëíêìiëáç~ånmujnnr pà äîãçêçéíiëáç~ånosjnpu dä ÇàÉíêçíëëçêÖIëáÇ~åOOQJOOT aéñäéëí~ëçêöéëáíì~íáçåéêîáã íéêápíáöëçåü^ååáâ~ëäéê ííéäëéêiü~åçä~ çãñ ê äçê~êëçã êäçê~íä~êåkfå Öê~Ñ~ääÜ~åÇä~êÇÉíçÅâë çã~ííñ êäçê~ëáåã~âééääéêã~â~kj åö~~î Ç ÇëÑ~ääÉå éä íëäáö~çåüçî åí~çéi~åçê~ãéêî åí~çék ê Ñ ê ^ííçéíñáååëöéãéåë~ãã~ã åëíéêáëçêöéåëçäáâ~ñ~ëéêíóåâëçéñäéëí~éñééêíéêî~ê~ îéêéåë çãkp~ãíáçáöíîéíîáiëçãpíáöëâêáîéêxòüà äééåã ëíéî~ê~áåçáîáçìéääí~åé~ëë~çòk^ää~êé~öéê~ê ìíáñê åëáåééêëçåäáöüéíiî~ê~ííäóñí~ñê~ãëáå~éöå~éêñ~êéåüéíéêçåüëáííë íí~ííë êà~é Kqî ééêëçåéêë êàéêáåíéé ë~ãã~ë ííi îéåçãëçêöéêé~âíáçåéêå~ü~êäéê êáåöëéìåâíéêlëáçktrj UOFK läáâüéíéêñáååëçåâë áä~êåëçåüîìñå~ëë íí~ííë êà~k _~êåçåüëçêöiëáç~ånnsjnor k êéííä~êåç êiëáç~åtujuu s~çëâéêáåçãñ~ãáäàéåiëáç~åumjuo s~ç êéåâêáë\ëáç~åotmjotp p~ãí~ä~áëã ÖêìééÉêçãçäáâ~ëçêÖÉëáíì~íáçåÉêÑê åpíáöëçåüléääéê^ååáâ~ëëâáäçêáåö~êk cìåçéê~âêáåöñ äà~åçéñê Öçê J sáäâ~â åëäçêçåüêé~âíáçåéê êöéãéåë~ãã~üçëë êà~åçé\ J s~ç êìåáâíáî~êçéê~ñ~ääéí\ J s~ç êëééåáéääíëî êíáêéëééâíáîéëáíì~íáçå\ J cáååëçéíäàìëéìåâíéê\ J eìê î~êîáä ëíî êéãé~íáiáåäéîéäëéñ êã Ö~IãÉÇÇÉÇê~ÄÄ~ÇÉáÇÉëë~ëéÉÅáÉää~ ëáíì~íáçåéê\ c êçéä~ñ~ääéåáçéåëíçê~öêìéééåë ~ííñäéê~çäáâ~ëçêöéëáíì~íáçåéêñáååëêééêéëéåíéê~çék p~ãí~ä~çãçåüë~ãã~åëí ääéê~áåëáâíéêáöêìéééå 10
6. Människosynen i den svåra olyckan j ååáëâ~å êéåüéäüéíiëáç~ånqnjnqr "Människan är en helhet", hävdar Stig Jonsson. Som kontrast till det tänkandet säger han vidare: "Sjukvården idag är starkt specialiserad. Tid måste beställas hos olika experter för att vi skall få hjälp till hela vår person; ande, själ och kropp. Det är inte hela människan vi tar hand om utan bara sektorer hos henne." (sidan 142-145) Håller ni med Stig om att "det kan vara förödande for den som är i akut behov av hjälp"? Vad kan göras för att motverka denna specialisering? Vad anser ni om Dr Forstr nens tankar att kombinera kunskap och teknisk utveckling med "likhet, närhet, gemenskap och trygghet"? (se sidan 143) Är sjukhuskyrkan en viktig länk i kedjan av omsorgspersonal? Motivera ditt svar. Ska kyrkan vara med i fler liknande sammanhang? FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla i en anda av broderskap. Artikel 2 Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller annan ställning i övrigt. Sätt er i grupper tre och tre och samtala om den människosyn som ligger till grund för FN:s deklaration. Vilken människosyn bygger bibelverserna nedan på? Vilka konsekvenser får vår människosyn... - i arbetet? - i vårt handlande i möten med människor i olika livsfaser? - i vår kontakt med människor överhuvudtaget? - i vår syn på kyrkans roll? Hur har svenskens syn på ett människoliv förändrats de senaste 20 åren? Vilka faktorer kan tänkas ligga bakom förändringen? Vilken människosyn bör styra omsorgen omhändertagandet vid en svår olycka? Formulera er i några punkter. Bibelverser ur Psaltaren: När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna, du fäste där, vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att 11
du tar dig an honom? Du gjorde honom nästan till en gud, med ära och härlighet krönte du honom. Ps 8:4 6 7. Våga möta sanning och känslor Fyra lärdomar, sidan 14-16 Håller jag på att bli tokig, sidan 146-159 Att söka efter svar, sidan 161-174 Jag bara gråter, sidan 175-193 Omsorg om sorg, sidan274-286 Möte med Stig, sidan 302-306 "Ett naturligt försvar för en chockad människa är att avskärma sig från sina känslor och från verkligheten. Det betyder att man har svårt att ta emot den information som ges; därför måste den oftast upprepas många gånger." (Titti Thorsell, Alingsås Tidning ) Inte nog med att informationen måste upprepas, den måste vara sann också. "Att dölja verkligheten av barmhärtighetsskäl är det mest obarmhärtiga som kan ske." (Stig Jonsson, sidan 167) Är sanningen så viktig för en sund sorgereaktion? I så fall varför? Vi märker också hur viktigt det egna sökandet efter sanning är, att själv få ställas inför verkligheten, sanningen, genom att se den döde, besöka olycksplatsen m. m. Hur kan vi stödja detta? Vad utmärker informationen som gavs i Norge? Vem ska avgöra vad som ska meddelas i en katastrof situation? Berätta om egna erfarenheter av brist på information samband med sorg. Formulera hur du skulle ha velat ha det istället. Vilka tankar får ni, när ni läser om visningen av de döda Norge? Vad tror du styrde TV-aktuellts motiv att ställa in reportaget från jordfästningen i Kista kyrka? Omsorg om de sörjande, rädsla för egna känslor eller något annat? Hur ska vi gå tillväga för att hjälpa varandra att visa känslor i sorgen? Formulera era tankar tillsammans. Ger vi tillräckligt med tid i dagens samhälle för människors behov av att arbeta sig igenom sanningssökande och känsloutlevelse? 12
8. Sorgearbetet som ritual Fyra lärdomar, sidan 14 Att söka efter svar, sidan 161-174 Sommarlandet sidan 251-254 Möte med Stig, sidan 302-306 Journalisten Anne Johansson: "Fredagen den 28 april förlorade Marie-Louise sin man och två barn i en flygolycka." Vid hennes sida i sorgearbetet fanns läkaren Harriet Otterloo. Anne skriver vidare: "Harriet, som medger att hon tidigare varit skeptisk till alla ritualer som är förknippade med en begravning, tycker att det är en oerhört viktig ceremoni. Jag behövde vara med om en så stor begravning för att lära mig vad dessa traditioner egentligen betyder. Det behövs som hjälp för alla oss som är kvar... Vi får inte värja oss för att ceremonin kan vara uppslitande. Det är ju faktiskt det som är meningen, vid begravningen skall sorgesåret vara öppet för att sedan kunna läkas på rätt sätt." (Göteborgs-Posten 900617) Stämmer era erfarenheter med Harriets? Samtala om vad ritualer betyder för er. "Mitt i sorgen är kyrkan symbol bärare också för hoppet. Kyrkan är ett ställföreträdande hopp det hopp den drabbade själv inte kan känna finns ändå representerat i kyrkans närvaro. Kyrkan kan ibland också få rollen av en syndabock; någon som får stå till svara för alla frågor, all klagan och bitterhet' ("Diakonin i tragedin" under rubriken: Kyrkans roll i katastrofberedskapen, varför behövs kyrkan i katastrofberedskapen?) Samtala om vilka känslor ni har för kyrkan som symbolbärare? Berätta om minnesvärda begravningar ni varit med om. Vad utmärkte dessa stunder? Berätta om negativa erfarenheter från begravningar. Vad var fel? Tänk igenom din egen begravning. Såhär skulle jag vilja ha min begravning. (Formulär att fylla i, finns att hämta på begravningsbyråerna.) "En djupt gripande sorgeakt hölls av prosten Tor Gösta Hake från Oslo vid det eldhärjade skrovet Scandinavian Star i Köpenhamn på söndagsförmiddagen. Trehundra anhöriga till fartygskatastrofens offer fanns på plats. Ett kors i vita rosor och liljekonvalj symboliserade framtiden och hoppet." (Bild text, Lars Helgen, Göteborgs-Posten 900528) Hur uppfattar ni kyrkans engagemang med ritualer vid olycksbåtar, olycksplatser och liknande? Formulera och sammanställ hur ni ser p& kyrkans uppgift med ritualer vid dessa platser. Vilka tankar får ni när ni Läser om "sommarlandet"? 13
9. Alla dessa närgångna frågor Fyra möten med sorgen, sidan 35-39 Han levde bara två dygn, sidan 62-71 Religionens roll i krisen, sidan 197-211 Frågan om mening, sidan 212-223 Det finns ingen död, sidan 228-240 Hopp och lidande, sidan 241-250 "Frågan om livsåskådning blir särskilt aktuell i samband med stora händelser i livet, som sorger och glädjeämnen?' (Stig Jonsson, sidan 202) Trosfrågor blir extra ömtåliga i kriser, vid den svåra olyckan och katastrofen. Här kan vi inte klampa på hos den/de drabbade hur som helst. Stig bryter bort korset, den heligaste kristna symbolen, från den judiske mannens kistlock med motiveringen: "Kristus tvingar aldrig någon under sitt kors... jag visar gärna det som ger mig trygghet utan att tvinga på den sörjande min tro.., genom den respekt som visas uppstår en naturlig dialog om livsfrågorna" (sidan 200-201) Hur uppfattar ni Stigs handlande när han som präst bryter bort korset? Är förankring och trygghet i egen tro viktig för att kunna möta människor med annan livsåskådning? Hur får vi denna förankring? Blir det alltid krystat när man ska tala om livsfrågor, eller finns det en naturlig dialog? Hur blir den dialogen naturlig? Cyndee Peters blev förbannad på Gud. (sidan 39) Känner ni igen er? På vilket sätt? Hur uppfattar Gud våra förbannelser? Läs hur bibelgestalten Job uttrycker sig: Då tog Job till orda och förbannade den dag han blev född. Han sade; Må den dag då jag föddes förintas, den natt då man sade: Ett gossebarn! Job 3:1 3 Piglett kände inte att hon ville förbanna Gud för det som hänt. Kan ni känna igen er i hennes känslor? På vilket sätt? Frågan varför" är vanlig vid svåra händelser. Vilka tankar får ni inför följande frågor: Varför drabbas snälla, vanliga människor? Varför är lidandet så orättvist fördelat? Varför drabbas unga som bara börjat livet? 14
Stig ger en beskrivning av Jobs väg fram till hopp och förtröstan. (sidan 215 218). Samtala om hur vi kan känna igen oss i Job. Ska vi ge mer plats för livsåskådningsfrågor vid svåra olyckor och krissituationer över huvudtaget. I så fall hur? 10. Hjälp till hjälparna Natten jag aldrig glömmer, sidan 17 Hjälp till hjälparna, sidan 289-295 "Det är psykiskt påfrestande att utföra ett effektivt arbete mitt i gråt och smärtfyllda skrik bland döda och svårt skadade." (Stig Jonsson, sidan 19) Uppföljningssamtalen bland yrkesmän sker spontant, men även organiserat under ledning av utbildad personal ("debriefing"). Brandmän efter Scandinavian Star-olyckan: "kamratstödet viktigast.. Det här med att bearbeta vad som har hänt sköter vi automatiskt... Det snacket brukar vi ta i bastun eller köket." Till skillnad från det spontana snacket är alla berörda med vid det organiserade mötet: Det finns alltid de som inte har lika lätt att prata av sig, och för dem är det viktigt att det ges tillfällen där alla träffas. Det får inte bli så att ett gäng psykologer kastar sig över ett gäng oförberedda brandmän. Då fungerar det inte alls. Det ska fungera som ett kamratstöd, men med någon som är lite mer utbildad än de andra-" (Susanne Selin, Göteborgs-Posten 900807) Finns det likheter mellan den anhöriges sorgreaktioner och insatspersonalens känslor? I så fall vilka? Är den galghumor som förekommer bland räddnings- och hjälparpersonal bra eller dålig? Bör debriefing ledaren vara en av gänget eller utifrån? Hur ska eftersnacket organiseras för den frivillige hjälparen som saknar den professionelles stödorganisation? Vilka personliga egenskaper bör en bra debriefing ledare ha? Samtala om lyssnandets konst när det gäller eftersnack. "Skövde brandstation är först i landet med att ha egen präst. Den nye husprästen heter Clas T. Björnram. Hans uppgift är att ge stöd åt räddningspersonalen i deras arbete som många gånger innehåller svåra situationer." (Kerstin Svensson, Kyrkans Tidning nr 29/30 1990) Claes har en tjänst med fyra timmar i veckan på brandstationen. Är det en tjänst som normalt borde finnas hos dem som arbetar med räddningsarbete? 15
11. Pressen och etiken Pressen och etiken, sidan 296-301 Möte med Stig, sidan 302-306 Annika Hagström skriver om Stig Jonsson: Han fick mig att förstå att man aldrig kan lämna sin moral, sitt privata jag och gå in i en yrkesroll med andra normer. Men det är ju precis vad vi journalister gör. Vi ringer upp anhöriga till omkomna och ber om foto, vi går nära med kameran för att se en tår på kinden, vi ställer ut andra människors lidande till beskådande. (Sidan 304) Samtal om vilka krafter som styr journalisternas handlande Hur kan vi som mediakonsumenter påverka massmedia till en sundare journalistik? Hur balanserar vi yttrandefrihet och den enskildes integritet? Hur reagerar ni inför kvällstidningarnas rubriker och löpsedlar? Har ni själva drabbats av pressen? Samtala om era erfarenheter. Vilka etiska normer ska styra massmedia? Formulera era tankar. Tag kontakt med någon journalist och jämför med de etiska normer som denne fått i sin utbildning. 16
Anteckningar........ 17