Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor 2006 en ökning med 12,7 % eller 4,4 miljarder kronor jämfört med 2005. Exkluderas exporten av fisk, där en stor del utgörs av vidareexport av norsk fisk, var exportökningen 6,7 % eller 1,7 miljarder kronor. Den totala varuexporten ökade med 12 %. Jämfört med 2005 har både euron och dollarn försvagats marginellt mot kronan, Växelkurserna borde därmed ha spelat en liten roll för utvecklingen av handeln med jordbruksvaror och livsmedel under 2006. Tabell 1: Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2006 jämfört med 2005 SITC Produktgrupper enligt SITC 2005 2006 Förändring % 00 Levande djur 219 159-27 01 Kött och köttvaror 1 498 1 593 6 02 Mejeriprodukter och ägg 2 523 2 614 4 03 Fisk, kräft- och blötdjur 8 773 11 448 30 04 Spannmål och varor därav 4 155 4 429 7 05 Frukt och grönsaker 2 077 2 500 20 06 Socker, sockervaror m.m. 837 1 111 33 07 Kaffe, te, kakao, kryddor 2 572 2 677 4 08 Djurfoder 367 399 9 09 Diverse livsmedel 4 489 4 734 5 11 Drycker 5266 5 498 4 12 Tobak och tobaksvaror 272 320 18 22 Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter 53 116 117 4 Oljor och fetter 1 558 1 468-6 SUMMA 34 659 39 068 13
Jordbruksverket 2007-03-02 2(8) Tabell 2: Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2006 jämfört med 2005 Produktgrupper Export () Förändring, % 2005 2006 Levande djur 219 159-27 % Kött och köttvaror 1 498 1 593 6 % - Nötkött 124 87 - Griskött 582 607 - Får, lamm och getkött 12 10 - Fjäderfäkött 156 200 - Övrigt kött inkl vilt 78 87 - Beredda köttprodukter 546 603 Mejeriprodukter och ägg 2 523 2 614 4 % - Mjölk, grädde, yoghurt m.m. 895 981 - Smör och andra smörfettsprodukter 534 602 - Glassvaror 327 293 - Ost och ostmassa 613 636 - Ägg och äggalbuminer 154 101 Fisk, kräft- och blötdjur 8 773 11 448 30 % - Fisk, kräft- och blötdjur 8 020 10 735 - Beredda produkter 753 714 Spannmål och varor därav 4 155 4 429 7 % - Spannmål 1 043 1 130 - Mjöl, gryn, malt m.m. 561 427 - Ris 33 93 - Bakverk och bröd m.m. 2 195 2 377 - Okokt pasta 21 27 - Övr. beredningar av spannmål 302 373 Frukt och grönsaker 2 077 2 500 20 % - Färska och kylda grönsaker 221 414 - Frysta grönsaker 261 240 - Torkade grönsaker m.m. 37 26 - Beredda potatisprodukter 168 286 - Övriga beredningar av grönsaker 226 265 - Färsk, kyld, torkad frukt, bär och nötter 628 599 - Fryst frukt och bär 274 320 - Saft, sylt och marmelad 159 230 - Övriga beredningar. av frukt och bär 102 120
Jordbruksverket 2007-03-02 3(8) Socker, sockervaror m.m. 837 1 111 33 % - Socker, melass och honung 424 659 - Sockerkonfektyrer 412 452 Kaffe, te, kakao, kryddor 2 572 2 677 4 % - Kaffe och kaffeersättningar 848 831 - Choklad och kakaoberedningar 1 573 1 671 - Te, kakao och kryddor 152 174 Djurfoder 367 399 9 % Diverse livsmedel 4 489 4 734 5 % - Soppor, såser och buljonger 657 684 - Margarin och annat matfett 237 238 - Välling och andra beredningar av 483 463 spannmål, mjöl m.m. - Övriga livsmedel 2 230 2 487 - Ej varufördelad handel 882 863 Drycker 5 266 5 498 4 % - Starksprit 4 448 4 656 - Vin 240 161 - Övriga alkoholdrycker 290 404 - Alkoholfria drycker 288 276 Tobak och tobaksvaror 272 320 18 % Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 53 116 117 % Oljor och fetter 1 558 1 468-6 % SUMMA 34 659 39 068 13 % Exporten av produktgrupperna oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter, socker och sockervaror, fisk, frukt och grönsaker samt tobak har ökat mer än genomsnittet medan exporten av levande djur samt oljor och fetter har minskat. I fråga om exporten av fisk rör det sig nästan uteslutande av vidareexport av norsk fisk. Den kraftiga ökningen av exporten av socker kan förklaras av panelutslaget i WTO mot EU:s marknadsordning för socker, vilket fick till följd att en stor mängd socker exporterades under första halvåret 2006. Sverige har ett relativt stort positivt handelsnetto i handeln med spannmålsvaror. För övriga produktkategorier är handelsbalansen negativ. Handelsunderskottet för diverse bearbetade produkter är emellertid marginellt. Vid en studie på mer detaljerad nivå, se tabell 2, ser man att exporten av helmjölkspulver och smör gått bra liksom att samma sak gäller för exporten av bakverk och bröd. Exporten av drycker framförallt vodka och cider m.m. har också gått förhållandevis bra. Samma sak gäller potatis och beredda potatisprodukter, choklad och kakaoberedningar och vissa övriga förädlade livsmedel.
Jordbruksverket 2007-03-02 4(8) 2. Viktiga marknader för svensk export av jordbruksvaror och livsmedel 2006 Jämförelserna nedan görs mellan 2006 och 2005. De tre nordiska länderna, Danmark, Norge och Finland, är de viktigaste marknaderna för svensk export av jordbruksvaror och livsmedel. Exporten till Danmark, som är den viktigaste marknaden, har ökat mest (14 %) och de produktgrupper som ökat mest är diverse bearbetade livsmedel, spannmålsvaror, frukt och grönsaker samt fisk. Den export som ökat mest till Norge är frukt och grönsaker samt spannmål och spannmålsvaror. Den största exportökningen till Finland avser socker och sockervaror. Exporten till USA fortsätter att tappa i värde. Det är framförallt exporten av spannmålsvaror och diverse förädlade livsmedel som har minskat. Värdet av exporten till USA har minskat varje år sedan 2002. Värdet av vodkaexporten, som är den viktigaste exportprodukten till USA, har däremot ökat. Tabell 3: Viktiga marknader för svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Land Export 2005 Export 2006 Förändring (%) (MSEK) (MSEK) Danmark 4 508 5 150 14 Finland 3 749 3 948 5 Norge 3 564 3 790 6 USA 3 973 3 782-5 Frankrike 2 260 2 927 30 Tyskland 2 580 2 774 8 Storbritannien 1 875 2 377 27 Polen 1 452 1 980 36 Spanien 1 183 1 380 17 Italien 1 132 1 366 21 Portugal 861 1 152 34 Nederländerna 798 1 115 40 Ryssland 648 428-34 Kina 129 159 23 Övriga länder 5 947* 6 740* 15 SUMMA 34 659 39 068 13 * Inkluderar även icke-länderfördelad EU-handel De stora ökningarna av exporten till Frankrike, Polen, Spanien, Portugal och Italien förklaras huvudsakligen av en ökad vidareexport av norsk fisk. Även exporten av spannmål och spannmålsvaror har gått bra till t.ex. Polen och Portugal. När det gäller exportökningarna till Storbritannien och Nederländerna är även där vidareexport av norsk fisk en viktig orsak. Men till Storbritannien har också exporten av spritdrycker ökat. Till Nederländerna har exporten av spannmålsvaror gått bra.
Jordbruksverket 2007-03-02 5(8) Till Tyskland har exporten av mjölk och mejerivaror samt spannmålsvaror ökat medan det i Kinas fall rör sig om en ökning av exporten av frukt och grönsaker, framförallt export av frysta blåbär. 3. Importutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel 2006 Sverige importerade jordbruksvaror och livsmedel för 71 miljarder kronor 2006, en ökning med 13.3 % eller 8,3 miljarder kronor. Exkluderas importen av fisk var importökningen 10,8 % eller 5,5 miljarder kronor. Den totala varuimporten ökade 2006 med 12 %. Tabell 4: Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2006 jämfört med 2006 SITC Produktgrupper enligt SITC: 2005 2006 Förändring % 00 Levande djur 133 213 60 01 Kött och köttvaror 6 819 7 611 12 02 Mejeriprodukter och ägg 3 790 4 474 18 03 Fisk, kräft- och blötdjur 12 024 14 889 24 04 Spannmål och varor därav 3 605 3 719 3 05 Frukt och grönsaker 13 511 14 961 11 06 Socker, sockervaror m.m. 1 790 1 854 4 07 Kaffe, te, kakao, kryddor 4 930 5 056 3 08 Djurfoder, ej omalen spannm. 2 030 2 142 6 09 Diverse livsmedel 4 134 4 755 15 11 Drycker 6 031 6 302 4 12 Tobak och tobaksvaror 1 273 1 278 0 22 Oljeväxtfrön, oljehaltiga 384 434 13 nötter 4 Oljor och fetter 2 182 3 278 50 SUMMA 62 635 70 965 13 Importen av levande djur, fisk, mejeriprodukter och diverse förädlade livsmedel har ökat mer än genomsnittet.
Jordbruksverket 2007-03-02 6(8) 4. Handelsutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel 1998-2006 Tabell 5: Utvecklingen av export och import 1998-2005 Tabell 6: Utvecklingen av export och import 1998 2006 exklusive handeln med fisk (SITC 03) Import Export Handelsnetto % % 1998 39 226 18529-20 697 1999 41 234 5 19257 4-21 977 2000 41 933 2 20786 8-21 147 2001 47 862 14 24824 19-23 038 2002 51 963 9 26535 7-25 428 2003 53 924 4 27926 5-25 998 2004 57 143 6 30731 10-26 412 2005 62 635 10 34659 13-27 976 2006 70 965 13 39068 13-31 897 Import Export Handelsnetto % % 1998 33 981 15317-18 664 1999 35 154 3 15507 1-19 647 2000 35 314 0 16598 7-18 716 2001 40 146 14 19907 20-20 239 2002 44 080 10 21416 8-22 664 2003 45 451 3 22269 4-23 182 2004 47 578 5 24050 8-23 528 2005 50 611 6 25887 8-24 724 2005 56 076 11 27620 7-28 456 Kommentar till tabell 5 och 6: Den långsiktiga trenden, med undantag av 1999 och 2002, har fram till 2005 varit att exporten ökat i snabbare takt än importen. Förra året ökade emellertid importen i snabbare takt än exporten, se tabell 5. Exkluderas handeln med fisk, vilken till stor del avser vidareexport av norska produkter, har ökningstakten under 2006 för importen varit betydligt högre än ökningstakten för exporten, se tabell 6.
Jordbruksverket 2007-03-02 7(8) Exportens andel av importen 2006 uppgår till 55 % (49 % exklusive handeln med fisk). Motsvarande siffra 1998 var 47 % (45 % exklusive handeln med fisk). Handelsnettot är dock negativt och har successivt ökat från 20,7 miljarder 1998 till 31,9 miljarder 2005. Till en del beror detta på att många produkter som vi konsumerar inte produceras i Sverige, t.ex. tropiska och subtropiska frukter, kaffe, te, kakao, många fiskprodukter, ris, sojabönor, många vegetabiliska oljor, vin, tobak. Om man bortser från varuområden där det är naturligt med ett negativt handelsnetto är handelsunderskottet mindre. Till en del beror det negativa saldot också på att vissa svenska produktionsgrenar har tappat marknadsandelar till importen. Ett tydligt exempel på detta är handeln med kött och köttvaror. Under hela perioden har exporten av förädlade produkter ökat. 6. Vidareexport 2006 En viss del av exporten utgörs av s.k. vidareexport, dvs. varor som inte har genomgått någon nämnvärd förädling i Sverige. Delar av exporten, som 2006 uppgick till 39,1 miljarder kronor, utgörs alltså av produkter som varken producerats eller vidareförädlats i Sverige. Nedan följer några exempel på produkter där det finns skäl att anta att stora delar av exporten utgörs av vidareexport. Tabell 7: Handel som kan betraktas som vidareexport 2006 Varuslag, HS-nr Import, Kvantitet ( 000 ton) Export, Kvantitet ( 000 ton) Färsk lax, 030212 6 233 165 5 817 151 Färska fiskfiléer m.m. 1 277 22 903 17 030410 Frysta fiskfiléer m.m. 1 549 35 408 7 030420 Bananer, 0803 1 432 193 333 41 Vin 3 575 125 151 4 14 066 7 612 SUMMA Kommentar till tabell 7: Exporten av lax till andra EU-länder motsvaras av en motsvarande importutveckling från Norge. Också exporten av bananer är att betrakta som vidareexport eftersom ingen nämnvärd förädling sker i Sverige förutom lagring, mogning och omlastning. Vidareexport av annan färsk frukt som inte odlas i Sverige förekommer också fast i mindre skala än för bananer. Den svenska exporten av vin är också att betrakta som reexport eftersom Sverige inte producerar vin för export.
Jordbruksverket 2007-03-02 8(8) En indikation på värdet av vidareexporten är summeringen av tabell 7, dvs. 7,6 miljarder kronor. Även om varorna i tabellen är de mest uppenbara exemplen på tänkbar vidareexport så förekommer även vidareexport även inom andra produktgrupper.