Innehållsförteckning VD HAR ORDET... 4 5 VERKSAMHET OCH BOSTADSPOLITIK UNDER 2011... 6 7 MED 90 ÅR I BACKSPEGELN... 8 9

ÅRSREDOVISNING 2011

Innehållsförteckning VD HAR ORDET... 4 5 VERKSAMHET OCH BOSTADSPOLITIK UNDER 2011... 6 7 MED 90 ÅR I BACKSPEGELN... 8 9 NYTT NAMN OCH NY PROFIL...10 11 RESULTAT MARKNADSUNDERSÖKNING...12 13 OMBILDNING I MILJONPROGRAMMET...14 15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...16 17 BALANSRÄKNING...18 19 RESULTATRÄKNING... 20 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER...21 24 REVISIONSRAPPORT... 25 BOSTADSRÄTTERNAS STYRELSE... 26 Årsredovisning 2011 Produktion: InfoMera IMR AB Illustration omslag: Robert Hilmersson Foto: Per Aronsson, Erja Lempinen, Kalle Assbring m fl Tryck: Responstryck, Borås

Vd har ordet BOSTADSRÄTTERNA HAR FYLLT 90 ÅR under 2011 och har efter alla dessa år passat på att byta namn. Det ligger ingenting dramatiskt i detta, utan namnbytet är tvärtom ett tydliggörande av vad vi arbetar med. En diskussion kring ett namnbyte kan ofta kännas introvert och vi ska visserligen inte överdriva betydelsen av namnbytet, men det är viktigt att Bostadsrätterna kan öka sitt medlemsantal och i allas ögon betraktas som en oberoende organisation. På så sätt attraherar vi medlemmar med olika erfarenheter. Detta är det viktigaste skälet till namnbytet att betona oberoendet. Olika förvaltare, byggare, ombildningskonsulter och andra som kommer i kontakt med bostadsrättsföreningar ska tycka att det är viktigt för deras bostadsrättsföreningar att vara medlemmar i Bostadsrätterna. De ska veta att vi står oberoende i förhållande till andra förvaltare och att vi inte säljer några tjänster utöver medlemskapet. Denna syn är långt ifrån självklar hos de som arbetar med bostadsrättsföreningar. Men vi tror att namnbytet ändå underlättar rekryteringen av nya medlemmar. Göran Olsson, vd Bostadsrätterna VAD KAN VARA MER PASSANDE så här efter 90 års verksamhet än funderingar över bostadsrätten, som i och för sig inte är lika gammal som bostadsrättsorganisationen, men ändå har genomlevt många årtionden när samhället utvecklats oerhört mycket. En slutsats jag mycket snabbt drar är att bostadsrätten stått pall för förändringarna i samhället, också det som av många betraktas som individualismens gyllene tid den tid vi befinner oss i idag. Påhoppen har varit många. Vi har genom åren sett flera angrepp med syfte att begränsa möjligheten att fritt sälja sin egendom. Vi ser idag en hel del hånfulla diskussioner runt bostadsrätten särskilt i jämförelse med den nya konkurrerande boendeformen, eller kompletterande om man så vill; ägarlägenheterna. Dessa har hittills inte varit någon succé. Tvärtom verkar inte ens de ivrigaste förspråkarna i form av byggindustrin, bry sig om att bygga några. En del tror att det beror på att svenska folket är osäkert på vad formen betyder. Vi tror att det beror på att vi egentligen gillar bostadsrätten och tycker att den är bra eftersom föreningarna tar hand om huset på ett bra sätt. På Bostadsrätterna har vi aldrig motarbetat denna nya upplåtelseform. Tvärt om har vi välkomnat alternativa modeller så att människor själva får välja hur de vill bo. Självklart har vi gjort djupare studier i de praktiska skillnaderna mellan ägarlägenheter och bostadsrätter och vi har dragit slutsatsen att den främsta skillnaden är att bostadsrätten passar den som känner sig engagerad i sitt boende, och vill veta vem man möter i trappan på morgonen, medan ägarlägenheter passar dem som bara vill bo utan engagemang. De som skapade bostadsrätten på 1930-talet hade känt igen sig i ansvarstagandet för den gemensamma egendomen, men varit främmande för de mer individualistiska inslagen som ombyggnader av lägenheter och den gemensamma finansieringen. 4

SKÖTA FASADER OCH TAK måste man som boende göra vilken ägarform man än har. Anledningen till att skillnaderna inte är större är att bostadsrätten haft förmågan att anpassa sig till en ändrad syn på boendet. Jag brukar säga att bostadsrätten har blivit den svenska formen av ägarlägenhet. Bostadsrätten har anpassats efter de boendes behov. Ett exempel: många som köper bostadsrätt idag vill ändra och bygga om i lägenheten. Här har lagstiftningen anpassats. Nu sätts synen på bostadsrätt på prov när det gäller upplåtelse i andra hand. Statsmakten tror att tillgången på lediga bostäder kan öka genom att lagstiftaren utöka rätten att hyra ut i andra hand. Reaktionerna från föreningarna har inte låtit vänta på sig. Vi vet hur föreningarna vill behålla sin självständighet och bestämma hur man vill leva. Det är verkligen minerad mark i bostadsrättslandskapet och det är på den marken vi på Bostadsrätterna ska försöka lotsa bostadsrätten framåt och fortsätta anpassningen till en ändrad samhällssyn. Det tror jag vi kommer att klara och vi vet att alla föreningar är olika. En del vill att andrahandsuthyrning ska vara fri men de flesta vill att uthyrningen ska begränsas. Synen på andrahandsuthyrning och ombyggnader i lägenheterna är exempel på situationer där man befinner sig mellan två kraftfält. Å ena sidan medlemmens rätt att förfoga över sin egendom, å andra sidan föreningens berättigade krav att ansvarstagandet för hela huset inte i ska försvåras i onödan. Någonstans där mitt emellan möts de två krafterna. MEDLEMMEN HAR BETALT mycket för sin bostadsrätt och vill utöva äganderätten oinskränkt, i vart fall för egen del. Ett annat mycket tydligt kännetecken på en ändrad syn på bostadsrätten är den riskomfördelning som skett på många orter i Sverige. Föreningens lån minimeras och insatserna höjs till nivåer de lokala marknaderna kan bära. Samtidigt är Sverige ett avlångt land. Synen på hur självständig medlemmen kan vara varierar oerhört mycket. Men en sak är säker. De som skapade bostadsrätten på 1930-talet hade känt igen sig i ansvarstagandet för den gemensamma egendomen, men varit främmande för de mer individualistiska inslagen som ombyggnader av lägenheter och den gemensamma finansieringen. Göran Olsson 5

Verksamhet och bostadspolitik under 2011 Livet i en bostadsrättsförening är mångfacetterat, små beslut blandas med stora långsiktiga. På samma sätt förekommer det inom Bostadsrätterna Sverige frågor som enbart berör ett fåtal föreningar liksom principiella ställningstaganden som rör hela boendesektorn. KONTROLL AV EGENKONTROLLER Allt fler bostadsrättsföreningar får besök av representanter från kommunernas miljöförvaltningar i syfte att kontrollera hur föreningens egenkontroller sköts. De ideellt engagerade ledamöterna i bostadsrättsföreningarnas styrelser, som tvingas avsätta tid, engagemang och kostnader för inspektionerna, upplever verksamheten som ett ytterst stötande intrång i den personliga integriteten. Från Bostadsrätternas sida har vi påpekat att det borde finnas mer angelägna saker för kommunerna att ta tag i. Som bostadsrättshavare är man lika mån om den egna boendemiljön som såväl villaägare som boende i ägarlägenheter vilka inte kontrolleras. Som stöd till bostadsrättsföreningarna vid inspektionerna har vi tagit fram ett formulär med svaren på de frågor som kan tänkas ställas. AVSKAFFANDE AV BYGGFELSFÖRSÄKRINGEN Bostadsrätterna fick under året departementspromemorian om avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen på remiss. De flesta aktörer hyllar förslaget, dock inte Bostadsrätterna som ser till konsumentintresset då medlemsföreningarna är slutkonsument i byggsituationen. Det förekommer knappast en enda nyproduktion av bostäder där konsumenterna är helt nöjda. Även om byggfelsförsäkringen har fungerat mindre bra talar en hel del för att den ska vara kvar, fast i förbättrad form. LÄTTNADSREGLER FÖR OÄKTA FÖRENINGAR Under våren lovade regeringen åter att förlänga lättnadsreglerna för personerna som bor i en oäkta bostadsrättsförening. Bostadsrätterna ser givetvis positivt på beskedet men efterlyser ett slutgiltigt avgörande i frågan om äkta och oäkta föreningar i stället för att lösa problemet genom temporära undantag från skattereglerna. Bostadsrätterna har därför skrivit ett brev till regeringen med en begäran om att alla bostadsrättsföreningar ska jämställas. I en intervju i TV4 har statssekreterare Hans Lindberg förklarat att regeringen förlänger några år, tills vi hinner utreda frågan. ÄGARLÄGENHETER För två år sedan kom de nya regler som möjliggjorde ägarlägenheter. Boendeformen har fått en svag start, knappt 400 ägarlägenheter finns i landet idag. Ett av problemen är att bankerna ställt sig tveksamma till att långa ut pengar. Men det finns indikationer på att situationen kommer att ändras och att det i framtiden kommer att byggas fler radhus på höjden som boendeformen innebär. SCHABLONAVDRAG VID UTHYRNING AV BOSTÄDER Bostadsrätterna fick möjlighet att yttra sig över en promemoria som bland annat innehåller ett förslag om att schablonavdraget vid uthyrning av bostäder höjs från 18 000 kronor till 21 000 kronor. Bostadsrätterna har i och för sig inget att erinra mot detta även om vi inte tror att det räcker för att ge effekt på viljan att hyra ut i andra hand. Vår uppfattning är dock att uthyrning av permanentbostad borde vara helt befriad från skatt för att uppnå målet ett ökat utbud av lediga bostäder. 6

BOSTADSRÄTTERNA I ALMEDALEN Även 2011 arrangerade Bostadsrätterna seminarier under Almedalsveckan i Visby. Vi valde att fokusera på det svaga konsumentskyddet vid nyproduktion av bostadsrätter. Det finns stora brister i regelverket och garantisystemet som missgynnar köparna i de fall när byggherren inte sköter sina åtaganden. De nyvalda styrelserna i bostadsrättsföreningarna har ofta svårt att få rätt mot byggbolagen som slarvar med färdigställandet. Här efterlyser vi åtgärder som ger konsumenterna någon form av maktmedel gentemot byggherren. UTREDNING OM KONKURRENSUTSATT FJÄRRVÄRME Fjärrvärmemarknaden präglas i högre grad av monopol än de konkurrerande värmealternativen. Även om prisvariationerna inte är stora mellan olika leverantörer av till exempel el eller pellets så finns här en konkurrens är man missnöjd med en leverantör kan man vända sig till någon annan. Konkurrensen borde också skärpas när det gäller produktion av värmen. Därför instämmer Bostadsrätterna i princip i utredningens förslag om att göra det möjligt för fler leverantörer att komma in på fjärrvärmenätet, så kallat tredjepartstillträde. BOSTADSBUBBLA ELLER INTE? Under första delen av 2011 kom diskussionerna om en eventuell förestående bostadsbubbla av sig efter en utfrågning i riksdagen. Det finns en fortsatt oro för vad som ska hända med bostadspriserna men det finns ingen samstämmig bild om hur prisutvecklingen kommer att se ut. Trots att antalet bostäder som är till salu har ökat har priserna har legat stilla eller gått ned med endast någon procent. Flera mäklare har infört så kallade acceptpriser på försäljningsobjekt i de större städerna, vilket innebär att utropspriset sätts i närheten av det slutliga priset. Det har i sin tur fått till följd att budgivningen har dämpats. BOLÅNETAKET IFRÅGASATT Undersökningar visar att bolånetaket, som innebär att det krävs en kontantinsats på 15 procent vid bostadsköp, inte haft någon större effekt på bostadspriserna. Däremot har bolånetaket försvårat för yngre som ska köpa sin första bostad. Flera kritiska röster har hörts i debatten som menar att bolånetaket borde avskaffas till förmån för ett amorteringskrav. UPPSKATTAD TELEFONRÅDGIVNING I bostadsrättsföreningarnas vardag dyker det upp både stora och små problem som styrelseledamöterna behöver hjälp med. Möjligheten att kostnadsfritt få råd per telefon av våra experter skiljer oss från våra branschkollegor och lyfts ofta fram av våra medlemmar som den mest positiva delen med medlemskapet hos Bostadsrätterna. Tjänsten utnyttjas flitigt. Under 2011 noterades 13 431 samtal, en ökning jämfört med 2010 då 12 064 telefonsamtal kom till rådgivningen. Hur viktig rådgivningsfunktionen och expertkunskaperna är fick vi bekräftat i en marknadsundersökning som vi lät Demoskop göra under året. Juridisk kompetens och möjlighet till rådgivning är de allra viktigaste faktorerna när en bostadsrättsförening väljer vilken branschorganisation de ska teckna avtal med. Läs mer om undersökningen på sidorna 12 13. BOSTADSRÄTTSSKOLAN Utbildning är en stor del av Bostadsrätternas verksamhet och varje år erbjuds ett brett utbud av kurser, främst riktade till styrelseledamöter i medlemsföreningarna. I programmet finns såväl grundkurser för styrelsearbetet som mer situationsinriktade utbildningar exempelvis om vattenskador och hur man handlar upp större entreprenader. Alla kurser som hålls med Bostadsrätternas egen personal är kostnadsfria. Under 2011 har 106 utbildningstillfällen arrangerats på olika platser i landet och sammanlagt har cirka 4 300 personer deltagit. MEDVERKAN PÅ BOSTADSRÄTTSMÄSSAN På Bostadsrättsmässan i Stockholm i november anordnade Bostadsrätterna ett seminarium om en ständigt aktuell fråga Mitt ansvar som styrelseledamot eller suppleant. Till seminariet bjöds både medlemmar och icke-medlemmar in och över 200 personer deltog. NAMNBYTE SBC BLEV BOSTADSRÄTTERNA Under 2011 genomförde vi ett namnbyte för att ge organisationen ett namn som bättre speglar den verksamhet som bedrivs. Läs mer om namnbytet på sidorna 10 11. 7

2011 med 90 år i backspegeln År 1921 var det sextio bostadsföreningar som slöt sig samman i Sveriges och kanske också världens första organisation för det vi idag kallar för bostadsrättsföreningar. 2011 hade medlemsantalet hundrafaldigats. Här nedan följer nio decennier av spännande bostadshistoria. 1921-1929 Den 12 maj 1921 satt ett hundratal personer i en lokal på Teknologgatan 5 i Stockholm. De hade samlats där på initiativ av C F Törnå, ordförande i bostadsföreningen Eken 1. Budskapet var kort och gott Vi behöver en sammanslutning för att våra föreningars gemensamma intressen ska tillvaratas och bevakas. En kommitté utsågs för att utarbeta stadgar för den nya organisationen och fyra månader sedan bildades Stockholms Bostadsföreningars Centralförening upa. Den hade då 60 medlemmar. Inledningsvis arbetade man primärt med tre viktiga frågor; att avskaffa hyresregleringen, att se till att bostadsföreningar inte skulle missgynnas av de nya skattelagarna samt att värva fler medlemmar. 1923 kunde man bocka av punkt nummer två när riksdagen beslutade att avskaffa en betungande dubbelbeskattning. 1923 bildades HSB och strax därefter inleddes ett samarbete mellan HSB och SBC som varade långt in på 1960-talet. Tjänsteutbudet utvecklades och 1928 anställdes både en ombudsman (Hjalmar Hedström) och en hissmontör. 1930-1939 Under 1930-talet byggdes bostäder i ett rasande tempo och cirka 10 000 lägenheter tillkom varje år i Stockholm. Varken förr eller senare har så många bostäder byggts i huvudstaden. Efter flera års påtryckningar antogs den första bostadsrättslagen 1930. Den innehöll bland annat ett krav på att alla föreningar skulle kunna presentera en godkänd ekonomisk plan till trygghet för såväl boende som långivare. SBC lade grunden till sin byggavdelning under 1930-talets första år och redan 1933 hade man 60 anställda. En annan viktig uppgift för organisationen var att förse medlemmarna med bränsle. Efter att kol i många år varit den stora produkten tecknades 1932 ett avtal om oljeleveranser. På grund av oroligheterna ute i Europa fick SBCs byggavdelning ge sig på ett helt nytt projekt under seklets sista år att bygga skyddsrum. 1939 byggdes 125 stycken. 1940-1949 En stor uppgift för SBC under krigsåren var att hitta lösningar på medlemsföreningarnas bränslebehov. Ransoneringen av kol, koks och olja medförde att vedpriserna steg och i stället användes torv och träkolsavfall. Under krigsåren infördes ett så kallat hembud vid försäljning av bostadsrätter. Det innebar att hyresnämnden måste godkänna alla överlåtelser och att försäljningspriset inte fick överstiga medlemmens andel av föreningens tillgångar. De nya bestämmelserna innebar att SBCs advokat fick ta emot många frågor från medlemmarna. 1950-1959 Trots att bostadsbyggandet kom igång igen efter andra världskriget bestod en markant bostadsbrist under hela 1950-talet. Två nya lagar tillkom som påtagligt berörde SBCs verksamhet. En ny lag om ekonomiska föreningar fick till följd att flertalet av medlemmarna behövde hjälp med att ändra sina stadgar. Dessutom infördes ändringar som påverkade beskattningen. 1959 tvingades SBC att upphöra med sin försäljning av försäkringar till medlemmarna, något som man gjort ända sedan 1925. Orsaken var att juridiska personer inte längre fick vara försäkringsombud. 1960-1969 Efter 32 år på sin post gick SBCs förste ombudsman, Hjalmar Hedström i pension 1960. Under hans tid i organisationen hade antalet anställda växt från några få till 60 personer. 1963 fick medlemmarna tillgång till en ny tjänst, fastighetsförvaltning, och en helt ny organisation byggdes upp. 1968 kom det första datoriserade bokföringssystemet vilket underlättade hanteringen av aviseringar och inbetalningar. Fasadrenoveringar och stambyten var en viktig verksamhet för SBCs byggavdelning vid denna tid. Enligt uppgift renoverades under en tioårsperiod cirka 200 000 kvadratmeter fasadyta, vilket motsvarar cirka trettio fotbollsplaner. 1960-talet var också det decennium när riksdagen beslutade om det så kallade miljonprogrammet. Idag kommer ungefär var femte lägenhet från den tidens byggande. 1970-1979 1971 firade SBC sitt 50-årsjubileum bland annat med att flytta in i nya lokaler på Kungsholmsgatan. På föreningens agenda under 1970-talet fanns bland annat höjningarna av de kommunala taxorna. SBC vände sig till Statens pris- och kartellnämnd för att undersöka kommunernas faktiska kostnader för sophämtning. En ny bostadsrättslag kom i början av årtiondet som följdes av ytterligare ny lagstiftning på bostadsmarknaden. För att bli en ännu starkare motpart sökte SBC samarbete med privata bostadsföreningar utanför Stockholm. 1978 bildas Bostadsrätternas Riksförbund på SBCs initiativ och grunden lades till en nationell organisation. 8 År 1921 År 1930 År 1949 År 1959 60 medlemmar 150 medlemmar 322 medlemmar 380 medlemmar

1980-1989 1982 tog SBC över Bostadsföreningarnas Riksförbunds arbete och därmed togs steget fullt ut till att skapa en riksorganisation. Det fanns gott om arbetsuppgifter att ta tag i. Hembud, prisregleringar och bostadsbeskattning. I flera fall kunde SBC övertyga politikerna om att det fanns bättre lösningar på de förslag som lades fram. I början av 1980-talet bidrog SBC också till att lagstiftningen ändrades så att det blev lättare att ombilda hyresrätter till bostadsrätter. I och med det tog den första vågen av ombildningar fart. 1984 sålde SBC sin bygg- och underhållsverksamhet till JM Byggnads- och Fastighets AB. 1987 startades bosparverksamheten, där ett regelbundet sparande gav förtur till bostad i SBCs byggprojekt. Tre år senare fanns det drygt 20 000 bosparare i kön och 2 000 lägenheter var under planering eller produktion. Byggnadsarbetare i Stockholm på 1930-talet. Foto Peddy Moberg, Scanpix 1990-1999 Under 1990-talet slog konjunkturpendeln mellan ytterheterna och Sverige fick uppleva sin största bankkris i modern tid. I spåren av krisen kom många bostadsrättsföreningar på obestånd och SBCs egen föreningsdoktor fick rycka ut och hjälpa medlemmarna. Totalt gick över 600 bostadsrättsföreningar i konkurs. 1991 kom en ny proposition om bostadsfinansiering som innebar att räntesubventionerna skulle ersättas med räntelån. Dessutom belades byggsektorn med full moms. I sitt remissvar varnade SBC för följderna av förslaget. Fastighetsskatten var i fokus. I april 1997 samlades den största boendedemonstration Sverige har sett när 15 000 deltagare tågade genom Stockholm och överlämnade 30 000 namnunderskrifter till bostadsministern. 2000-2011 Under det nya seklets första år stärktes bostadsrättens position markant. Den borgerliga regeringen genomförde en rad skattelättnader för boendet och tog också bort den så kallade stopplagen. Ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter hos framför allt de allmännyttiga bostadsbolaget tog fart, under en treårsperiod ombildades närmare 40 000 lägenheter. SBCs organisation förändrades markant 2004. Den del av verksamheten som bestod av bostadsbyggande, ekonomisk och teknisk förvaltning samt juridiska tjänster fördes över till ett eget aktiebolag medan den ursprungliga ekonomiska föreningen behöll sin roll som intresseorganisation med opinionsbildning samt utbildning och rådgivning till medlemmarna. 2011 fick den nittioåriga organisationen ett nytt namn med en tydligare koppling till verksamheten Bostadsrätterna. Vedupplag på Kungsholmen i Stockholm under andra världskriget. Foto Bertil Norberg, Scanpix Under 1950-talet ökade levnadsstandarden markant. Både antalet bilar och bostäder blev betydligt fler. Foto Peddy Mobert, Scanpix Demonstration mot fastighetsskatten i Stockholm 1997. Foto Ola Torkelsson, Scanpix År 1979 År 1999 År 2011 641 medlemmar 3 000 medlemmar 6 000 medlemmar 9

Nytt namn, ny profil men samma hjärtefrågor Under hösten 2011 fattade SBCs fullmäktige det formella beslutet att ändra organisationens namn från SBC till Bostadsrätterna. Det är inte första namnbytet i historien. Under de 90 år som gått har bostadsrättsföreningarnas organisation kallat sig för bland annat Stockholms Bostadsföreningars Centralförening, Stockholms Bostadsföreningars Centralkontor och Sveriges Bostadsrätters Centralorganisation. Nu tog vi ett betydligt längre steg från det ursprungliga namnet och blev kort och gott Bostadsrätterna. EGET NAMN PÅ INTRESSEORGANISATIONEN 2004 gjordes en omfattande omorganisation inom SBC när verksamheten delades. Den del som innefattade bostadsbyggande, teknisk och ekonomisk förvaltning samt juridiska tjänster fördes över till ett eget aktiebolag, SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB och intresseorganisationen SBC Ek för fokuserade i stället fullt ut på opinionsbildning, medlemsstöd och utbildning. Under åren som gått har vi båda använt namnet SBC, vilket ibland har lett till förvecklingar. Därför valde vi i samråd med aktiebolagets ledning att under 2011 byta namn. Bostadsrätterna är dock fortfarande en stor ägare i Sveriges BostadsrättsCentrum AB, som behåller sitt nuvarande namn och fortsätter att utveckla sin verksamhet. Valet av namn föll på Bostadsrätterna, eller Riksförbundet Bostadsrätterna Sverige Ekonomisk förening som det formella namnet är. Det första beslutet togs på SBCs fullmäktigemöte i maj 2011 men eftersom namnbytet sker via en stadgeändring krävdes ett andra bekräftande stämmobeslut, vilket togs under hösten. Lennart Hedquist, styrelseordförande i Bostadsrätterna Vi tittade på andra intresseorganisationer som har tagit enkla namn, till exempel Skattebetalarna, Fastighetsägarna och Villaägarna. Då låg det nära till hands även för oss att välja ett namn som tydligt beskrev vår verksamhet, förklarar Lennart Hedquist, styrelseordförande. Namnet är nytt men verksamheten består. Bostadsrätterna kommer att fortsätta på den inslagna vägen med att stödja sina medlemsföreningar, bosparare och bedriva opinionsbildning kring bostads- och ägarfrågor. Lennart Hedquist ser flera positiva möjligheter med det nya namnet. I och med namnbytet får vi tillfälle att vässa vårt budskap, att tala om vilka vi är till för och vilken service vi ger våra medlemmar. Vårt mer självförklarande namn kommer säkert också att innebära att vi märks bättre i media och bland allmänheten därmed kommer nog vårt opinionsarbete att underlättas. ETT SKYDDANDE GRÖNT SKAL Vår nya logotyp är en grön kub som omsluter ytterligare en grön kub. Enligt formgivaren vill han beskriva hur den enskilda bostadsrättsföreningen den lilla kuben ingår i en större organisation som stöttar och visar vägen. Kuben och den gröna färgen har fått sällskap av en stark rosa signalfärg samt två kompletterande mildare färger; blått och beige. Tillsammans skapar de effektfulla kontraster som förstärker vårt budskap. Under hösten har vi arbetat om alla våra trycksaker efter den nya grafiska profilen. SBC Direkt, vårt månatliga nyhetsbrev till styrelseledamöterna har döpts om till Bostadsrätterna Direkt. NY OCH BÄTTRE WEBBPLATS I samband med namnbytet valde vi att arbeta om vår webbplats från grunden med nytt innehåll och nya tjänster. All viktig medlemsinformation finns självklart med men vi har också valt att ta en aktivare roll i den opinionsbildande debatten direkt på webbplatsen. En annan stor kommande nyhet är Forum, en plats för erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna. Hur gjorde ni ert stambyte? Vilka är de bästa tipsen för att sänka värmekostnaden? I Forum styr våra medlemmar innehållet. Blogg och inlägg på Twitter är andra självklara delar av vår externa kommunikation och webbplatsen länkar till de inlägg som vi själva gör där men också till andra som är aktiva debattörer inom vårt verksamhetsområde. 10

Nytt namn innebär också ny grafisk profil som under året har fått full genomslagskraft i all extern kommunikation. Samtidigt utvecklas vår webbplats med nya funktioner och större möjlighet för alla besökare att både ta del av och bidra till den bostadspolitiska debatten. Besök gärna den nya webbplatsen www.bostadsratterna.se. 11

Gott betyg på oss och vår verksamhet Hur välkända är vi bland bostadsrättsföreningarna och hur står vi oss i konkurrensen med övriga bostadsrättsorganisationer? Inför vårt namnbyte beställde vi en marknadsundersökning av Demoskop som visade på våra styrkor, men också var förbättringspotentialen finns. KÄNNEDOM OM OSS OCH VÅRA KOLLEGOR För att i framtiden kunna mäta eventuella effekter av vårt namnbyte valde vi att under sommaren genomföra en marknadsundersökning, där 545 slumpvis utvalda bostadsrättsföreningar kontaktades per telefon. Bland dessa fanns såväl våra egna medlemmar som medlemmar hos HSB, Riksbyggen och Fastighetsägarna liksom ett antal oorganiserade. På frågan om vilka bostadsrättsföreningar man spontant känner till svarar 27 procent av de tillfrågade SBC (Bostadsrätterna), vilket är ungefär lika många som svarade HSB. Siffrorna som anges för Riksbyggen och Fastighetsägarna är väsentligt lägre. Bryter man ner informationen och mäter mot hur respektive organisations egna medlemmar svarar är siffrorna av förklarliga skäl högre. 74 procent av våra egna medlemmar nämner oss först jämfört med 81 procent för HSB. Minst kännedom om de olika organisationerna finns bland de oorganiserade föreningarna där 42 procent inte kan nämna någon organisation vid namn. Kännedomen om de olika organisationerna ökar markant när Demoskops intervjuare nämner dem vid namn. HSB ligger fortsatt i topp men följs då av Riksbyggen. Här kommer SBC först på tredje plats. JURIDISK EXPERTIS ÄR VIKTIGT Vad är det man söker hos sin bostadsorganisation? De föreningar som idag var medlemmar i någon organisation fick ange vilket eller vilka kriterier som var de absolut viktigaste när de valde vem de skulle bli medlem hos. 83 procent av föreningarna anger att expertis inom juridik är allra viktigast. Det är också viktigt att medlemskapet är prisvärt, att organisationen bevakar nyheter och kan erbjuda rådgivning. Att organisationen erbjuder förvaltningstjänster respektive driver en aktiv bostadspolitik kommer däremot längre ner på listan liksom om man kan erbjuda medlemsrabatter. Svaren redovisas i detalj i diagram 1 här intill. När hänsyn tas enbart till vad SBCs egna medlemmar svarar kan vi konstatera att de i högre utsträckning än de andra organisationernas medlemmar anger att det är viktigt att organisationen har juridisk expertis, att medlemskapet är prisvärt, att organisationen bevakar nyheter och att man som medlem erbjuds rådgivning. STORT FÖRTROENDE FÖR SBC Bland dem som känner till respektive organisation, är förtroendet störst för SBC, även om skillnaden mellan SBC och tvåan HSB är liten. Det genomsittliga förtroendet för SBC är 3,52 på en femgradig skala och motsvarande för HSB 3,38. Föreningarna som svarat att de kände till någon eller några av de olika organisationerna fick också svara på hur väl de presterar inom fyra olika områden. Här fick SBC högst betyg inom samtliga områden, se diagram 3. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att våra styrkor ligger i det stora förtroende som finns för oss liksom för de goda expertkunskaperna. Däremot behöver vi bli ännu bättre på att skapa mervärden för våra egna medlemmar samt att synas mer för att öka kännedomen om Bostadsrätterna bland de föreningar som idag inte är medlemmar. 12

DE VIKTIGASTE SKÄLEN NÄR MAN VÄLJER BOSTADSORGANISATION (diagram 1) Att organisationen har expertis inom juridik. Att medlemskapet är prisvärt. Att organisationen bevakar relevanta nyheter. Att organisationen erbjuder rådgivning. Att organisationen säljer förvaltningstjänster. Att organisationen driver en aktiv bostadspolitik. Helt avgörande Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Inte alls viktigt Vet ej/ej svar Att organisationen erbjuder bra medlemsrabatter. 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % FÖRTROENDE FÖR DE OLIKA BOSTADSORGANISATIONERNA (diagram 2) SBC (Bostadsrätterna), 6 000 medlemmar HSB, 3 800 medlemmar Riksbyggen, 2 000 medlemmar Fastighetsägarna, 2 700 medlemmar 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 100 Mycket stort (5) Stort (4) Varken eller (3) Litet (2) Mycket litet (1) Vet ej/ej svar JÄMFÖRELSE MELLAN ORGANISATIONERNA I FYRA VIKTIGA FRÅGOR (diagram 3) Betyg 5 4 SBC (Bostadsrätterna) HSB Riksbyggen Fastighetsägarna 3 2 1 0 De har goda expertkunskaper. De visar ett starkt engagemang. De bidrar till att skapa mervärden för sina medlemmar. De erbjuder prisvärda tjänster. 13

Ombildning ger bättre ekonomi och nöjdare boende Det stora eftersatta underhållet i miljonprogramsområdena kan lösas genom att ombilda hyresrätterna till bostadsrätter. På så sätt får de boende själva kontroll över sina boendekostnader och kan renovera i en takt som de själva styr över. I Solna har till exempel brf Jungfrudansen visat hur man stoppat alla privata ägarbyten och själva tagit över huset. ETT AV ALLA GODA EXEMPEL I Solna ligger brf Jungfrudansen 1 med 233 lägenheter fördelade på åtta portar. Fastigheten byggdes 1973 av BGB, Byggmästares i Stockholm Gemensamma Byggnads AB. Några av de allra första hyresgästerna som flyttade i den nybyggda fastigheten var Stig Fernström och hans hustru May. De bor fortfarande kvar i sin lägenhet och idag är Stig ordförande i den bostadsrättsförening som tog över fastigheten år 2005. BGB skötte huset mycket bra, här fanns bland annat en anställd maskinist som såg till att allt fungerade. Men BGB gick i konkurs 1992 och huset togs över av Vasakronan som sålde till Mandamus som i sin tur sålde till Akelius Fastigheter. På slutet var vi inte speciellt nöjda med underhållet utan kände att vi kunde göra det bättre på egen hand. Fastigheten värderades till 195 miljoner kronor och vid en stämma 2005 blev det klart att de boende skulle ta över. 168 lägenheter blev bostadsrätter mer eller mindre direkt, övriga valde att vara kvar som hyresgäster. Det var många äldre personer som valde att vara kvar som hyresgäster hos föreningen. Direkt efter ombildningen hade vi 65 hyresrätter i föreningen, idag har vi 40 kvar. Av våra hyresgäster har alla utom en eller två bott här hela tiden sedan ombildningen, det tar jag som ett gott betyg för hur vi har fungerat som hyresvärd. Övriga hyresrätter har successivt blivit bostadsrätter i samband med att hyresgästerna har flyttat ut eller avlidit. Pengarna som vi fått in har vi använt till att amortera på våra lån. Ursprungligen hade vi 101 miljoner kronor i lån. 47 miljoner av dem har vi löst bort, främst genom de nya insatserna. GOD EKONOMI I FÖRENINGEN En hel del underhållsåtgärder har genomförts efter att de boende tog över. Ventilationen var i dåligt skick, därför har alla fläktarna på taken bytts ut. De flesta allmänna utrymmena är renoverade liksom vissa av hyresgästernas lägenheter. Dessutom är gården iordninggjord med gräs, planteringar och buskar. I samband med köpet hade vi planerat att renovera alla badrum men på grund av likhetsprincipen visade det sig inte vara möjligt att genomföra. Var och en fick i stället bestämma själv hur man ville göra med sitt badrum. Ett stambyte ligger framför oss, men enligt den underhållsplan som gjordes 2007 ska våra stammar förhoppningsvis klara sig i tio år till. Totalt sett skulle jag vilja påstå att huset för närvarande är i okej skick utifrån fastighetens ålder. Ekonomin i föreningen är god. Under de tre senaste åren har månadsavgiften legat kvar på samma nivå men troligen blir det en höjning nästa år. Min uppfattning är att May och jag bor betydligt billigare än om vi hade hyrt vår lägenhet. Då har vi ändå tagit en del lån för att renovera kök och badrum. En av anledningarna till att vi har en bra boendekostnad är att vi fick köpa fastigheten till ett ganska bra pris. I genomsnitt betalade vi vid ombildningen ungefär 12 000 kronor per kvadratmeter för våra lägenheter, idag ligger priset på cirka 30 000 kronor. Sedan ombildningen har Stig och May Fernström renoverat både köket och badrummet. Brf Jungfrudansen 1 i Solna. 14

Stig Fernström, ordförande i brf Jungfrudansen 1. GOD TRIVSEL OCH LÅG OMFLYTTNING Trivseln i huset är god och läget är alldeles utmärkt. Nära till allt, som Stig själv uttrycker det. Från balkongen har de utsikt över Ulvsundasjön som ligger några hundra meter bort. Intill Jungfrudansen ligger också Ingentingskogen, där det sägs att Bellman hade ett sommarställe på sin tid, men tyvärr är det nästan ingenting kvar av skogen längre. Sannolikt bidrar den goda trivseln till den låga omsättningen på lägenheter i fastigheten. Några av grannarna valde att sälja direkt efter ombildningen men det stora flertalet bor kvar. Stig och May har till och med några grannar, som liksom de själva flyttade in när huset var alldeles nybyggt. Under de senaste åren har omsättningen av lägenheter legat på ungefär tjugo stycken om året. En del flyttar inom huset, andra lämnar oss. Vi har några små, marknära lägenheter utan balkong som byter ägare lite oftare, vilket kanske inte är så konstigt. De passar för bäst för yngre utan familj. Styrelsearbetet fungerar också bra. Stig är omgiven av ledamöter av olika åldrar som alla drar sitt strå till stacken. Förra gången ställde alla ledamöter upp för omval och till och med valberedningen ville själva fortsätta med sitt uppdrag ett år till. I styrelsen har vi nu en bra sammansättning, som väl representerar de boende. FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTT I mars 2012 publicerade Stockholms Stadshus AB en undersökning av de ombildningar som skett i regionen och vilka effekter de har medfört för de boende. Underlaget är stort. Under åren 1999 2010 har 33 000 allmännyttiga lägenheter och 45 000 privata hyresrätter ombildats i Stockholm. I undersökningen framkommer att de flesta som köpt sin lägenhet är mer nöjda och trivs bättre efter ombildningen. De känner sina grannar i högra utsträckning och är betydligt mer aktiva i gemensamma aktiviteter som städdagar och liknande än tidigare. Bostadsrättshavarna engagerar sig också i fastighetens skötsel och ekonomi. 85 procent av de tillfrågade styrelseordförandena anser att föreningens ekonomiska situation är god och de gör också bedömningen att de sannolikt investerat mer i fastighetsförbättrande åtgärder jämfört med den tidigare hyresvärden. Föreningarnas goda ekonomi återspeglas också av att hela 92 procent av bostadsrättshavarna är nöjda med sin nuvarande boendekostnad jämfört med 73 procent hos allmännyttan. Möjligheten att påverka sin boendekostnad har varit ett tungt vägande skäl i samband med ombildningar. Nästan lika viktigt har det varit att få ett större inflytande över såväl lägenheten som fastigheten, vilket till exempel har resulterat i att många balkonger har byggts. I de ombildade föreningarna har det också varit relativt vanligt att vindar och lokaler byggts om till lägenheter och därmed har ett nettotillskott av bostäder skapats. Större fastigheter har ombildats i mindre utsträckning än mindre, oavsett var de har varit belägna. Ett större antal lägenheter innebär att fler boende ska bli överens om köpet, därmed har färre ombildningar har kunnat genomföras. 15

Förvaltningsberättelse 16 Styrelsen och verkställande direktören för Riksförbundet Bostadsrätterna Sverige Ekonomisk Förening (Bostadsrätterna) får härmed lämna årsredovisning 2011-01-01 2011-12-31. Verksamhetens art och inriktning Föreningens startade 1921 och verksamhet har bedrivits i 90 år. Verksamheten syftar till att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Bostadsrätterna uppfyller sitt ändamål genom att på olika sätt stödja medlemsföreningarnas verksamhet och skapa nya bosparprojekt för bosparmedlemmar. Medlemmarna består av bostadsrättsföreningar och bosparare. Den viktigaste delen i stödjandet av medlemsföreningarnas är styrelserådgivningen. Genom denna kan bostadsrättsföreningarna ta kontakt med Bostadsrätterna för att per telefon och e-post snabbt få svar på olika frågor som uppkommer i föreningarnas verksamhet. En viktig del av arbetet är att se till att styrelserna har goda kunskaper. Bostadsrätterna skickar ut nyhetsbrev en gång varje månad, där olika aktuella frågor behandlas. Bostadsrätterna har sedan flera år tillbaka utbildning som ingår i medlemskapet utan särskild avgift. Ungefär 4 000 personer har deltagit i utbildningarna som hållits på flera platser i landet. Sammanlagt har under året nära 100 kurstillfällen arrangerats. Utbildning har också bedrivits mot fastighetmäklare, högskolor och olika utbildningsföretag. En viktig del av informationen mot medlemmarna är att berätta om aktuella frågor som rör bostadsrätten och som har betydelse för verksamheten i föreningarna. Nyhetsbrevet Bostadsrätterna Direkt som behandlar aktuella frågor skickas ut till medlemmarna en gång per månad. I tidningen Din Bostadsrätt behandlas olika bostadsrättsfrågor och lämnas information om Bostadsrätternas verksamhet och bostadsrättens villkor. Tidningen skickas ut i cirka 230 000 exemplar fyra gånger per år till alla bostadsrättshavare i medlemsföreningarna och bospararna. Bostadsrätterna har enligt sina stadgar som uppgift att verka för bostadsrättens ställning i samhället genom opinionsbildning och kunskapsspridning om bostadsrätten. Detta sker genom att på olika sätt synas i massmediala sammanhang och att gynna olika typer av arbeten kring bostadsrätten. Under året har avgivits tolv remissvar och föreningen har synts i artiklar och nyhetssändningar på tv. Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess slut Under året har föreningen genom beslut i fullmäktige bytt namn från SBC ek för till Riksförbundet Bostadsrätterna Sverige Ekonomisk Förening. I den dagliga verksamheten kommer uttrycket Bostadsrätterna att användas för att beskriva föreningen. Föreningen har under året sålt av en större aktiepost och därigenom minskat sitt innehav i SBC Sveriges Bostadsrätts- Centrum AB. Efter försäljningen är föreningens ägarandel 45,04 % (67,42 %). Målsättningen att minska innehavet ytterligare ligger fast. Den 11 april 2011 avslutades fusionen mellan Bostadsrätterna ek för och SBC Stiftelseförvaltning AB varigenom bolaget upphörde genom att gå upp i föreningen. Fusionen redovisas i not 18. Föreningen lanserade under året en ny egen hemsida för bostadsrättsföreningarna och en ny hemsida för bospararna. Hemsidorna som vart efter kommer att fyllas med material återfinns under bostadsratterna.se och bospararna.se. I och med att en ny helt egen hemsida tagits fram har föreningen nu mycket bättre möjligheter att snabbt publicera aktuell information. Föreningen deltog i Almedalsveckan med seminarier. Ett behandlade konsumentskyddet vid nyproduktion och det andra tog upp frågor om bostadsrätt i allmänhet. Inom bosparverksamheten har bospararna under året erbjudits nya projekt i Göteborg, Malmö, Stockholm och Ekerö. Många projekt är under utveckling och de kommer att erbjudas bospararna successivt fram till 2019. Ägarförhållanden Antalet bostadsrättsföreningar som är medlemmar uppgick vid räkenskapsårets slut till 6 086 (6 046) och antalet bosparmedlemmar med bosparkonto uppgår fortfarande till cirka 15 000. Förslag till vinstdisposition Till fullmäktigesammanträdets förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel från föregående år 83 271 743 Årets resultat 29 328 779 112 600 522 disponeras så att balanseras i ny räkning 112 600 522 112 600 522 Föreningens resultat och ekonomiska ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med tilläggsupplysningar.

Flerårsöversikt Omsättning, resultat och ställning 2011 2010 2009 2008 2007 Nettoomsättning 27 046 27 456 22 127 19 113 18 677 Rörelseresultat -1 978 1 269-3 504-5 261-2 427 Resultat efter finansiella poster 29 041-19 832 1 109-6 626 10 716 Balansomslutning 173 804 146 138 165 690 165 311 171 928 Soliditet (1) 97 % 95 % 96 % 96 % 96 % Avkastning på eget kapital (2) 19,04 % -13,60 % 0,01 % -0,42 % 6,70 % Medelantal anställda 12 12 12 11 9 (1) Justerat eget kapital/balansomslutning (2) Nettoresultat/genomsnittliga justerat eget kapital 17

Balansräkning Belopp i kkr not 2011-12-31 2010-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Balanserade utgifter, investering i hemsida 5 2 361-2 361 - Materiella tillgångar Inventarier 6 963 991 963 991 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 7 2 200 2 200 Andelar i intressebolag 8 92 741 93 283 Fordringar hos SBC Stiftelseförvaltning AB 9-6 926 94 941 102 409 Summa anläggningstillgångar 98 265 103 400 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 6 105 Skattefordringar 1 226 995 Övriga fordringar 10 27 330 114 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 470 572 29 032 1 786 Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar 13 44 412 24 336 44 412 24 336 Kassa och bank 12 2 095 16 616 2 095 16 616 Summa omsättningstillgångar 75 539 42 738 SUMMA TILLGÅNGAR 173 804 146 138 18

Belopp i kkr not 2011-12-31 2010-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 14 Bundet eget kapital Medlemsinsatser 15 100 17 695 Reservfond 40 943 38 307 56 043 56 002 Fritt eget kapital Balanserad vinst 83 359 103 617 Årets resultat 29 329-20 346 112 688 83 271 Summa eget kapital 168 731 139 273 Obeskattade reserver 15-288 0 288 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 2 120 1 341 Övriga kortfristiga skulder 1 202 1 107 Skulder till dotterbolag 30 1 030 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 16 1 721 3 099 5 073 6 577 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 173 804 146 138 POSTER INOM LINJEN Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser 17 547 543 19

Resultaträkning 2011-01-01 2010-01-01 Belopp i kkr not 2011-12-31 2010-12-31 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 27 046 26 467 Övriga intäkter - 989 27 046 27 456 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 1, 2-15 682-14 693 Personalkostnader 3-12 212-11 028 Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar 5, 6-1 130-466 Rörelseresultat -1 978 1 269 Resultat från finansiella intäkter och kostnader 4 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 37 650 1 652 Räntekostnader och liknande resultat poster -6 631-22 753 Resultat efter finansiella poster 29 041-19 832 Bokslutsdispositioner 15 288-288 Resultat före skatt 29 329-20 120 Skatt - -226 ÅRETS RESULTAT 29 329-20 346 20

Tilläggsupplysningar och noter Redovisningsprinciper De redovisningsprinciper som är tillämpade överensstämmer med Årsredovisningslagen samt Allmänna råd och rekommendationer från Bokföringsnämnden och FAR. Föreningen är en moderförening men med hänsyn till undantagsreglerna i ÅRL 7:3 upprättas ingen koncernredovisning då dotterföretaget Institutet för Bostadsrätt IFB AB är av ringa betydelse och ej väsentligt påverkar det egna kapitalet i Bostadsrätterna. Följande värderings- och omräkningsprinciper är tillämpade i årsredovisningen: Intäktsredovisning Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitlig sätt och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträffar i samband med leverans. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna är redovisade till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas livslängd. Avskrivning enligt plan är gjorda enligt följande: Inventarier 20 % Balanserade utgifter 20 % Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta. Periodiseringar Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Not 1 Upplysning om revisorns arvode och kostnadsersättning 2011 2010 Revisionsuppdrag 140 98 Övriga uppdrag - - Summa 140 98 Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är övriga uppdrag. Not 2 Leasing Årets kostnad för leasingavtal uppgår till 182 (144) kkr. Samtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal, vilket innebär att leasingavgiften fördelas linjärt över leasingperioden. Not 3 Antal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2011 2010 Antal anställda Varav antal män Antal anställda Varav antal män Medeltalet anställda 12 8 12 8 Totalt 12 8 12 8 2011 2010 Löner och andra Sociala kostn. Löner och andra Sociala kostn. ersättningar (varav pens.kostn.) ersättningar (varav pens.kostn.) Styrelse och vd 1 459 1 349 Övriga anställda 6 530 5 980 Totalt 7 989 4 386 7 329 4 155 (1 453) (1 489) Av föreningens pensionskostnader avser 0,4 (0,5) vd. Vd har ett avtal med föreningen gällande tjänstepension från 60 till 65 års ålder. Kostnaden för detta är betald. Vd har i samråd med styrelsen valt att kvarstå i sin befattning varvid gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. För pension efter 65 år gäller ITP-planen. Sjukfrånvaro har under räkenskapsåret uppgått till 2,29 % (2,21 %) av total ordinarie arbetstid. 21

Not 4 Finansnetto 2011 2010 Ränteintäkter och övriga finansiella intäkter 1 002 1 652 Värdereglering kortfristiga placeringar 1 222 - Värdereglering långfristiga placeringar 35 426-37 650 1 652 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader/förluster -6 543-45 Värdereglering kortfristiga placeringar - -313 Värdereglering långfristiga placeringar - -20 398 Nedskrivning långfristig fordran (Stiftelseförvaltning AB) -88-1 997-6 631-22 753 Finansnetto totalt 31 019-21 101 Not 5 Balanserade utgifter 2011-12-31 2010-12-31 Utveckling av föreningens hemsida Ingående anskaffningsvärde 0 - Balanserade utgifter hemsida 2 951 - Utgående ack. anskaffningsvärden 2 951 0 Ingående avskrivningar enligt plan - - Årets avskrivningar enligt plan -590 - Utgående ack. avskrivningar enligt plan -590 0 Utgående planenligt restvärde 2 361 0 Not 6 Inventarier, verktyg och installationer 2011-12-31 2010-12-31 Ingående anskaffningsvärde 2 328 2 070 Inköp 511 258 Utgående ack. anskaffningsvärden 2 839 2 328 Ingående avskrivningar enligt plan -1 337-871 Årets avskrivningar enligt plan -539-466 Utgående ack. avskrivningar enligt plan -1 876-1 337 Utgående planenligt restvärde 963 991 Not 7 Andelar i koncernföretag Antal andelar Kapitalandel % Bokfört värde Institutet för Bostadsrätt IFB AB 3 000 100 % 2 200 Org.nr Säte Eget kapital Resultat Institutet för Bostadsrätt IFB AB 556252-2135 Stockholm 1 266-804 2011-12-31 2010-12-31 Ingående anskaffningsvärde 2 200 2 200 Anskaffning - 100 Utgående anskaffningsvärde 2 200 2 300 2011-12-31 2010-12-31 Ingående nedskrivning -100 0 Årets värdereglering 100-100 Utgående nedskrivning 0-100 Bokfört värde 2 200 2 200 22

Not 8 Andelar i intressebolag Antal andelar Kapitalandel % Rösträttsandel % Anskaffningsvärde Bokfört värde SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB 6 182 766 45,04% 45,04% 95 248 92 741 Org.nr Säte Eget kapital Resultat 556576-7299 Stockholm 81 935-2 488 2011-12-31 2010-12-31 Ingående anskaffningsvärde 113 692 113 692 Avyttring -18 444 0 Utgående anskaffningsvärde 95 248 113 692 2011-12-31 2010-12-31 Ingående nedskrivning -20 409 0 Årets värdereglering 17 902-20 409 Utgående nedskrivning -2 507-20 409 Bokfört värde 92 741 93 283 Innehavet i SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB har justerats till 92 741 tkr vilket motsvarar börskursen per balansdagen den 31/12 2011. Justeringen är en återföring av tidigare nedskrivning. Not 9 Fordran SBC Stiftelseförvaltning 2011-12-31 2010-12-31 Belopp vid årets ingång 6 926 8 923 Amortering - - Värdereglering -6 926-1 997 Belopp vid årets utgång 0 6 926 Not 10 Övriga fordringar 27 134 tkr avser fordran vid försäljning av SBC aktier. Not 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2011-12-31 2010-12-31 Upplupna ränteintäkter 40 - Upplupen ränteintäkt Stiftelseförvaltning - 206 Övriga förutbetalda kostnader 430 366 470 572 Not 12 Checkräkning 2011-12-31 2010-12-31 Utöver kassa och bank finns en beviljad checkkredit Beviljad kredit 1 000 1 000 Utnyttjad kredit 0 0 Not 13 Kortfristiga placeringar 2011-12-31 2010-12-31 Aktier, industricertifikat 12 665 12 214 Likviditet i depåkonto 8 232 13 829 Obligationer med förfall 1 2 år, som dock innehas som likviditetsreserv 24 000 - Kursreserv jämfört med kurs per balansdagen -485-1 707 44 412 24 336 23

Not 14 Förändring i eget kapital Grundinsatser Reservfond Balanserad vinst Årets resultat Totalt eget kapital Belopp vid årets ingång 17 695 38 307 103 617-20 346 139 273 Förändring grundinsatser -2 595 2 636 Resultatdisposition enligt beslut vid årets föreningsstämma -20 346 20 346 0 Fusionsdifferens 88 88 Årets resultat 29 329 29 329 Belopp vid årets utgång 15 100 40 943 83 359 29 329 168 731 Not 15 Obeskattade reserver 2011-12-31 2010-12-31 Periodiseringsfond tax 2011-288 0 288 Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2011-12-31 2010-12-31 Upplupna semesterlöner 781 490 Upplupna sociala kostnader 594 513 Upplupna kostnader för drift av föreningars hemsida - 901 Upplupna kontorskostnader 253 717 Upplupna kostnader för tidskriften Din bostadsrätt - 395 Övriga upplupna kostnader 93 83 1 721 3 099 Not 17 Ansvarsförbindelser 2011-12-31 2010-12-31 Garantiförbindelse Fastigo 147 143 Garantiförbindelse Diligentia Storstockholm AB 400 400 Summa 547 543 Not 18 Fusion av Stiftelseförvaltning AB Per 2011-04-11 har det tidigare helägda dotterföretaget SBC Stiftelseförvaltning AB (556667-2894) fusionerats med moderföretaget. I moderföretagets resultaträkning för 2011 ingår 19 tkr i nettoomsättningen och -118 tkr i rörelseresultatet som hänför sig SBC Stiftelseförvaltning ABs resultaträkning för tiden före fusionen. Koncernmässiga värden på tillgångar och skulder som övertogs av moderbolaget var, vid tidpunkten för fusionen, enligt följande: (tkr) Aktier SBC 6 802 Omsättningstillgångar 237 Skulder -9 275 Netto -2 236 Stockholm den 15 april 2012 Lennart Hedquist Bo Hård af Segerstad Malin Celander Harald Hagnell Maritza Horn Bengt Hökervall Ordförande Vice ordförande Hans Jönsson Joacim Lundberg Göran Orup Emilia Slaghök Lars-Gunnar Wallin Göran Olsson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 8 maj 2012 Ernst & Young AB 24 Lars-Olov Stéen Auktoriserad revisor Håkan Lyckeborg