SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 9/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Hemställan om lagändring avseende avdragsrätt för årsavgiften till Advokatsamfundet Advokatsamfundet har i en skrivelse till Finansdepartementet hemställt att en särskild bestämmelse ska införas i inkomstskattelagen (1999:1229), som klargör att årsavgiften till Sveriges advokatsamfund inte ska räknas som en sådan personlig levnadsomkostnad som inte får dras av. Detta då avgiften är en nödvändig förutsättning för yrkesutövningen som advokat. Advokatsamfundet har tidigare hemställt att Skatteverket ska göra ett s.k. ställningstagande med motsvarande innehåll. Skatteverket har dock ansett sig förhindrad att meddela ett sådant ställningstagande och hänvisat Advokatsamfundet till att hemställa om lagändring. Stockholm den 14 mars 2013 Anne Ramberg
Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 13 mars 2013 ÄR-2011/0532 Hemställan om lagändring I enlighet med bifogad promemoria hemställer Advokatsamfundet att en särskild bestämmelse ska införas i inkomstskattelagen (1999:1229), som klargör att årsavgiften till Sveriges advokatsamfund inte ska räknas som en sådan personlig levnadsomkostnad som inte får dras av. Detta då avgiften är en nödvändig förutsättning för yrkesutövningen som advokat. Advokatsamfundet har tidigare hemställt att Skatteverket ska göra ett s.k. ställningstagande med motsvarande innehåll. Skatteverket har dock ansett sig förhindrad att meddela ett sådant ställningstagande och hänvisat Advokatsamfundet till att hemställa om lagändring. Med vänlig hälsning Anne Ramberg Generalsekreterare
Sveriges advokatsamfund Avdrag för årsavgift till Sveriges advokatsamfund Mars 2013
Promemorians huvudsakliga innehåll I denna promemoria hemställer Advokatsamfundet att en särskild bestämmelse ska införas i inkomstskattelagen (1999:1229), som klargör att årsavgiften till Sveriges advokatsamfund inte ska räknas som en sådan personlig levnadsomkostnad som inte får dras av. Detta då avgiften är en nödvändig förutsättning för yrkesutövningen som advokat. 2
Innehållsförteckning Promemorians huvudsakliga innehåll 2 1. Förslag till lagtext 4 2. Bakgrund 5 3. Gällande rätt 6 4. Beskrivning av Sveriges advokatsamfund 8 5. Överväganden och förslag 10 6. Författningskommentar 12 3
1. Förslag till lagtext Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse, Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 2 Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av. Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket. Årsavgift till Sveriges advokatsamfund räknas inte som utgift enligt första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på utgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2013. 4
2. Bakgrund Enligt rättspraxis är årsavgiften till Sveriges advokatsamfund inte avdragsgill. Detta framgår bl.a. av ett rättsfall från dåvarande Regeringsrätten (RÅ 1944 ref. 52). Enligt denna rättspraxis räknas årsavgiften till en sådan medlemsavgift som enligt 9 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) utgör levnadskostnad och därmed inte får dras av vid inkomstbeskattningen. Advokatsamfundets ställning i samhället har förändrats jämfört med vad som gällde vid tidpunkten för 1944 års avgörande. Genom rättegångsbalkens ikraftträdande har lagstiftaren anförtrott samfundet uppgifter, som innebär myndighetsutövning. Kostnaden för dessa uppgifter förs över på medlemmarna och ingår i årsavgiften till Advokatsamfundet. Advokatsamfundet har tillfrågat samtliga advokatorganisationer i Europa huruvida årsavgiften är avdragsgill eller inte. Svar har inkommit från 21 länder. I alla länder utom Danmark och Liechtenstein är årsavgiften till respektive lands advokatorganisation en avdragsgill kostnad. Sammantaget utgör detta anledning att se över frågan om årsavgiften till Advokatsamfundet inte ska anses som en avdragsgill utgift enligt 12 kap. 1 IL. I denna promemoria föreslås att en särskild bestämmelse införs i inkomstskattelagen (1999:1229), som klargör att årsavgiften till Sveriges advokatsamfund inte ska räknas som en sådan personlig levnadskostnad som inte får dras av. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. 5
3. Gällande rätt Av 9 kap. 2 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), (IL), framgår att skattskyldigs levnadskostnader och liknande utgifter inte får dras av. I andra stycket ges exempel på vissa sådana utgifter, bl.a. premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i. Avdragsförbudet för levnadskostnader var en av de grundläggande principerna redan vid tillkomsten av kommunalskattelagen. Även förtydligandet har funnits med sedan dess. Tidigare angavs att avdragsförbudet avsåg skattskyldigs levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter. Regeringen uttalar i prop. 1999/2000:2 del 2 s. 107 som sin uppfattning att uttrycken därtill hänförliga kostnader och liknande utgifter i princip är synonyma och att någon utvidgning av avdragsförbudet som en remissinstans befarat inte är avsedd. Uppräkningen i andra stycket är inte avsedd att vara uttömmande, utan en exemplifiering av utgifter som inte är avdragsgilla. Således har avdrag inte tillåtits för utgifter för årsavgift till Sveriges advokatsamfund. Detta trots att medlemskapet är obligatoriskt för yrkesutövandet som advokat (se RÅ 1944 ref. 52 och RÅ 1951 not. 1426). Däremot har avdrag fått ske för utgifter för avgift till servicebolag (RÅ 1982 ref. 1:13, avgift till Optotek Service AB, ett servicebolag för optiker). Principen har på senare tid fastslagits bl.a. av Kammarrätten i Sundsvall i en dom den 27 januari 2011 (mål nr 2528-10). Enligt den domen ansågs en advokatbyrå ha utgett skattepliktig förmån till anställda vid advokatbyrån, genom att ha erlagt årsavgift till Advokatsamfundet för de anställdas räkning. Advokatbyrån blev därför skyldig att erlägga arbetsgivaravgifter på förmånen. Enligt beslut i protokoll meddelade Högsta förvaltningsdomstolen inte prövningstillstånd (beslut den 26 januari 2012 i mål nr 1919-11). Från Högsta förvaltningsdomstolens beslut var justitierådet Olle Stenman skiljaktig. Han ansåg att prövningstillstånd borde meddelas i frågan om en medlems årsavgift till Sveriges advokatsamfund omfattas av avdragsförbudet för medlemsavgifter även till den del den avser att täcka samfundets kostnader för sådana förvaltningsuppgifter som avses i 12 kap. 4 andra stycket regeringsformen. Den rättspraxis som utbildats med ledning av 1944 års rättsfall, får således alltjämt anses ge uttryck för gällande rätt. Årsavgift till Sveriges advokatsamfund utgör därmed en sådan personlig levnadskostnad som inte får dras av. I sammanhanget kan nämnas att Skatteverket i ett s.k. ställningstagande den 21 september 2009 behandlat frågor om avdrag och förmånsbeskattning för avgifter till Fastighetsmäklar- och Revisorsnämnden. Skatteverket anger sammanfattningsvis att anställda bör ha rätt till avdrag för den årliga avgift som betalas till Fastighetsmäklarnämnden eller Revisorsnämnden. Om en arbetsgivare betalar denna årsavgift för sina anställda, bör denna ersättning betraktas som en sådan kostnadsersättning, som inte utgör underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter. Skatteverket motiverar sitt ställningstagande med att 6
fastighetsmäklare och revisorer enligt fastighetsmäklarförordningen respektive förordningen om revisorer är skyldiga att betala en årlig avgift till Fastighetsmäklar- och Revisorsnämnden, för att behålla sitt godkännande eller auktorisation. Eftersom båda nämnderna är statliga myndigheter och då avgiften avser en utgift som utgår i samband med godkännande och auktorisation inom en viss yrkeskår, kan årsavgiften enligt Skatteverket inte anses jämförlig med sådan medlemsavgift i förening eller sammanslutning som omfattas av avdragsförbudet i 9 kap. 2 IL. Avgiften anses i bägge fallen vara en nödvändig förutsättning för yrkesutövningen. Av såväl bestämmelserna i fastighetsmäklarlagen, som i revisorslagen framgår att godkännandet respektive auktorisationen upphör för den som inte erlägger årsavgiften. Med hänsyn härtill är årsavgiften enligt Skatteverkets uppfattning en sådan utgift som är avdragsgill enligt 12 kap. 1 IL. Om arbetsgivaren betalar årsavgift för fastighetsmäklare eller revisor, kan betalningen anses som en kostnadsersättning, som motsvarar vad den anställde får göra avdrag för i sin inkomstdeklaration. Kostnadsersättningen är skattepliktig och ska redovisas på kontrolluppgift. Arbetsgivaravgifter ska inte betalas på en sådan kostnadsersättning. 7
4. Beskrivning av Sveriges advokatsamfund Sveriges advokatsamfund bildades på enskilt initiativ år 1887 och fick officiell status när nya rättegångsbalken trädde i kraft 1948. Samfundet har numera fler än 5 200 ledamöter. Antalet ledamöter har ökat kraftigt de senaste 20 åren år 1980 hade samfundet 2 000 ledamöter. På sätt som anges i 12 kap. 4 andra stycket regeringsformen har åt Sveriges advokatsamfund överlämnats förvaltningsuppgifter, som även innefattar myndighetsutövning. Närmare bestämmelser om Advokatsamfundets förvaltningsuppgifter finns i 8 kap. rättegångsbalken. I 1 finns allmänna bestämmelser om samfundet. Det framgår där att det för riket ska finnas ett allmänt advokatsamfund, med stadgar som fastställs av regeringen. Advokat är den som är ledamot av samfundet. Bestämmelser om kompetenskraven för advokater finns i 2. I 3 finns bestämmelser om inträdesansökan. Frågor om advokaternas skyldigheter behandlas i 4. Tillsynsverksamheten regleras i 6 och 7. Tillsynen utövas i första hand av medlemmarna själva, genom styrelsen för samfundet och en disciplinnämnd. Det allmänna har ett inflytande genom Justitiekanslern, JK, och genom offentliga representanter i disciplinnämnden. Av 8 framgår att ett beslut av ett samfundsorgan i vissa fall kan överklagas till Högsta domstolen. Advokatsamfundet har en offentligrättslig karaktär, men är ingen myndighet i t.ex. tryckfrihetsförordningens eller förvaltningslagstiftningens mening. Samfundet har dock getts vissa statliga förvaltningsuppgifter. Dessa uppgifter innefattar även myndighetsutövning (se JK 1984 s. 67 med där förekommande hänvisningar). De myndighetsutövande uppgifterna avser inträdesförfarandet, tillsynen över advokatväsendet och det disciplinära förfarandet. Kraven är höga på den som vill bli ledamot av Advokatsamfundet. För att bli advokat krävs en omfattande teoretisk och praktisk utbildning. Efter cirka fem års juridisk utbildning och juristexamen vid universitet ska sökanden ha arbetat som biträdande jurist vid en advokatbyrå eller drivit egen juridisk byrå. Från och med den 1 januari 2004 krävs dessutom att sökanden ska ha avlagt advokatexamen för att kunna beviljas inträde. Den som ansöker om inträde i Advokatsamfundet ska dessutom, genom åberopande av referenser, styrka att han eller hon är lämplig att utöva advokatverksamhet. Sökanden ska också vara redbar. Det är Advokatsamfundets styrelse som prövar ansökningar om inträde. Förra året behandlade styrelsen 406 ansökningar om inträde. Motsvarande siffra för år 2011 var 529 ansökningar. Styrelsen består av ordförande, vice ordförande och nio andra ledamöter jämte nio suppleanter. Advokatsamfundets disciplinnämnd prövar anmälningar mot advokater. Om disciplinnämnden anser att en advokat brutit mot god advokatsed, kan nämnden besluta att tilldela advokaten en disciplinär påföljd. Påföljderna är erinran, varning (som kan kombineras med en straffavgift om högst 50 000 kronor) och i de allvarligaste fallen uteslutning. Disciplinnämnden har även möjlighet att enbart göra ett uttalande. Statistiken från disciplinnämnden under senare år visar att det inkommer cirka 500 anmälningar per år. 8
Disciplinnämnden består av elva ledamöter. Ordförande, vice ordförande och sex andra ledamöter är advokater. Nämndens återstående tre ledamöter är offentliga representanter och utses av regeringen. Justitiekanslern, som utövar tillsyn över Advokatsamfundet, kan i vissa fall begära omeller överprövning av beslut av nämnden. Kostnaderna för samfundets förvaltningsuppgifter övervältras på medlemmarna och ingår i årsavgiften. Årsavgift erläggs av ledamot av Advokatsamfundet. Bestämmelser om årsavgiften finns i 31 1 mom. Advokatsamfundets stadgar. Avgiften fastställs årligen av Advokatsamfundets fullmäktige och är för närvarande 4 200 kronor per advokat. Årsavgiften finansierar bl.a. inträdesförfarandet och den disciplinära verksamheten, dvs. de uppgifter som är av offentligrättslig karaktär. Vidare betalas en serviceersättning till Sveriges Advokaters Service AB. Serviceersättning utgår för samtliga på advokatbyrån verksamma jurister. Bestämmelser om serviceersättningen finns i 31 2 mom. i stadgarna. Serviceersättningen fastställs årligen av Advokatsamfundets fullmäktige och är för närvarande 6 200 kronor per jurist. På avgiften utgår mervärdesskatt. Serviceersättningen är en avdragsgill kostnad i rörelsen. Om inte ledamot betalar stadgeenlig avgift till Advokatsamfundet, serviceersättning till Sveriges Advokaters Service AB eller stadgeenlig avgift till den avdelning advokaten tillhör eller straffavgift i anledning av beslut från disciplinnämnden, kan styrelsen förklara advokaten utträdd enligt 50 i stadgarna. 9
5. Överväganden och förslag Promemorians bedömning: Sedan dåvarande Regeringsrätten år 1944 prövade frågan om avdragsrätt för årsavgiften till Advokatsamfundet har samfundets ställning förändrats genom att staten har anförtrott samfundet uppgifter som innehåller myndighetsutövning. På samma sätt som gäller för kostnader för förvaltningsuppgifter hos statliga myndigheter, såsom Revisorsnämnden och Fastighetsmäklarnämnden, bör årsavgiften till Advokatsamfundet inte anses ha karaktär av sådan personlig levnadskostnad som inte får dras av. För att klargöra detta bör en särskild bestämmelse införas i IL, av innebörd att årsavgift till Sveriges advokatsamfund inte utgör en personlig levnadskostnad. Skälen för promemorians bedömning: Dåvarande Regeringsrätten prövade frågan om avdragsrätt för årsavgiften till Advokatsamfundet år 1944. Sedan dess har Advokatsamfundets ställning förändrats genom att staten har anförtrott samfundet uppgifter som innehåller myndighetsutövning. Såsom justitierådet Olle Stenman konstaterar i sin skiljaktiga mening till Högsta förvaltningsdomstolens beslut den 26 januari 2012 har staten överlämnat förvaltningsuppgifter, som omfattar myndighetsutövning till Advokatsamfundet. Det gäller prövningen av dem som söker inträde i samfundet, tillsynen över advokaterna och disciplinverksamheten. Advokatsamfundets kostnader för förvaltningsuppgifterna övervältras på samfundets ledamöter och ingår i årsavgiften. Motsvarande kostnader för förvaltningsuppgifter hos statliga myndigheter anses avdragsgilla när det gäller revisorer (Revisorsnämnden) och fastighetsmäklare (Fastighetsmäklarnämnden). Det saknas sakliga skäl för att vid inkomstbeskattningen särbehandla kostnaderna för de förvaltningsuppgifter som utförs av de statliga myndigheterna Revisorsnämnden och Fastighetsmäklarnämnden å den ena sidan och de förvaltningsuppgifter som utförs av Advokatsamfundet å den andra. På samma sätt som avgifterna till dessa två nämnder, avser årsavgiften till Advokatsamfundet en utgift som utgår i samband med godkännande och auktorisation inom en viss yrkeskår. Varken avgifterna till Revisorsnämnden, Fastighetsmäklarnämnden eller Advokatsamfundet kan därför anses jämförliga med sådana medlemsavgifter i förening eller sammanslutning, som omfattas av avdragsförbudet i 9 kap. 2 IL. Avgifterna är i alla fallen en nödvändig förutsättning för yrkesutövningen. Om en advokat försummar att erlägga betalning för årsavgiften, ska styrelsen förklara advokaten utträdd ur Advokatsamfundet. Till detta kommer att Advokatsamfundet har tillfrågat samtliga advokatorganisationer i Europa huruvida årsavgiften är avdragsgill eller inte. Svar har inkommit från 21 länder. I alla länder utom Danmark och Liechtenstein är årsavgiften till respektive lands advokatorganisation en avdragsgill kostnad. Med hänsyn härtill är årsavgiften enligt Advokatsamfundets mening en sådan utgift som måste anses avdragsgill enligt 12 kap. 1 IL. Om arbetsgivaren betalar årsavgiften, kan betalningen anses som en kostnadsersättning, som motsvarar vad den anställde får göra avdrag för i sin inkomstdeklaration. 10
Förslaget innebär att den allmänna regeln i 9 kap. 2 IL om avdragsförbud för personliga levnadskostnader ändras. I ett nytt tredje stycke införs en bestämmelse som klargör att årsavgift till Sveriges advokatsamfund inte ska räknas som en sådan personlig levnadskostnad som avses i första stycket. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på utgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2013. I sammanhanget kan nämnas att Advokatsamfundet hemställt att Skatteverket ska göra ett s.k. ställningstagande av innehåll att årsavgiften till samfundet är en avdragsgill utgift enligt 12 kap. 1 IL. Skatteverkets svar av den 7 mars 2013 framgår av bilaga 1. 11
6. Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 9 kap. 2 Paragrafen ändras på så sätt att ett nytt tredje stycke införs där det klargörs att årsavgift till Sveriges advokatsamfund inte räknas som en sådan personlig levnadskostnad som avses i första stycket. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Den nya bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på utgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2013. 12
M\ Skatteverket Birgitta von Euler-Chelpin Muller 010-574 80 27 SVAR Datum 2013-03-07 Dnr 131 53974-13/111 1(1) Sveriges advokatsamfund INKOIVI 2013-03- 1 1 Anne Ramberg Sveriges Advokatsamfund Box 27321 102 54 Stockholm Avdrag för årsavgift till Sveriges Advokatsamfund Vi har lagil del av skrivelsen ochfirmeralt del onekligen finns omständigheter som talar för att årsavgiften till Sveriges Advokatsamfund ska behandlas som en nödvändig kostnad för arbetet på motsvarande säll som årsavgiftema till de två statliga myndigheterna, Faslighelsmäklarinspeklionen och Revisorsnämnden. Även årsavgiften till samfundet täcker kostnader för förvaltningsuppgifter som anförtrolts samfundet och som innefattar myndighetsutövning. Årsavgiften är dock samtidigt en avgiftförmedlemskap i samfundet såsom en intresse- och branschförening för advokater. Sådana medlemsavgifter far enligt 9 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) inle dras av. Mot avdragsförbudel svarar bestämmelsen i 15 kap. 2 samma lag om all medlemsavgifter inte ska las upp som inläkt i föreningen. Del generella avdragsförbudet för medlemsavgifter korresponderar således mol skattefriheten för föreningama. Årsavgiften till Advokatsamfundet har under lång lid ansetts som en sådan medlemsavgift som inte får dras av (RÅ 1944 ref. 52 1 och II, RÅ 1951 Fi 1426). Från senare lidfinnsen dom från Kammarrätten i Sundsvall den 27 januari 2011, mål nr 2528-10, som överklagades fill HFD. Som du nämner i din skrivelse var en ledamot skiljaktig när HFD beslöt all inle meddela prövningsfillstånd. Frågan var således föremål för diskussion, men majoriteten ansåg ändock att det inte skulle meddelas prövningsfillstånd. Den mest näriiggande tolkningen av skälet till detta torde vara att majoriteten inle ansåg att förhållandena hade ändrats i den utsträckning att det fanns skäl alt ändra den etablerade praxis som fanns. Mot bakgmnd av detta anser Skatteverket all det inle är möjligt att inta någon annan ståndpunkt än atl avgiften till Sveriges Advokatsamfund inte utan lagändring kan göras avdragsgill. Skatteverket anser därför sig förhindrad all meddela ell ställningstagande med det innehåll du önskar. Skrivelsen borde därför ställas till lagstiftaren med en begäran om lagändring i stället för lill Skatteverket. änug hälsning Ingg^^nr^kérsjö Birgilta~vbn Euler www.skatteverket.se Postadress 171 94 SOLNA Skalleverket 0771-567 567 E-postadress huvudkontoret@skatteverket.se