KB/BIBSAM och SCB 1 Forskningsbiblioteken 2003 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Research libraries 2003. Media stock, media circulation, staff, costs etc. I korta drag Tryckta tidskrifter ersätts med elektroniska Mer än hälften (65 procent) av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken är nu elektroniska. Antalet titlar av seriella publikationer i elektronisk form har ökat med ca 30 000 jämfört med förra året, medan antalet titlar i tryckt form har minskat med ungefär lika många. Explosionsartad tillväxt i antalet e-böcker Drygt 264 000 e-böcker finns tillgängliga för forskningsbibliotekens användare. Det är många fler än vid förra årets slut. 9,8 miljoner lån och minst lika många nedladdade dokument 2003 expedierades 9,8 miljoner lån på de svenska forskningsbiblioteken. Ökningen har under den senaste tioårsperioden varit dramatisk och visar inte några tecken på att avmattas. Lån kan i den digitala världen sägas motsvaras av antalet nedladdade fulltextdokument. 2003 laddades ca 4 miljoner fulltextdokument ner från fulltextdatabaser, ca 5 miljoner fulltextartiklar ur seriella publikationer och ca 80 000 e- böcker. Då inte alla leverantörer redovisar användningen av de elektroniska informationsresurser de tillhandahåller är siffran i realiteten högre. Många deltar i bibliotekens undervisning Undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information har blivit en viktig del av främst universitets- och högskolebibliotekens verksamhet. 2003 deltog 107 000 personer i bibliotekens undervisning vilket är nästan var femte förväntad användare. Sammanlagt erbjöd biblioteken 20 300 lärarledda lektionstimmar. Till detta kommer självstudiekurser tillgängliga på bibliotekens webbplatser. Christina Jönsson Adrial, KB, tfn 08-463 43 58 Bernhard Tesler, SCB, tfn 08-506 948 96 christina.jonsson.adrial@bibsam.kb.se bernhard.tesler@scb.se
KB/BIBSAM och SCB 2 Innehåll Inledning 4 Så görs statistiken 4 Annan statistik 5 Statistikens innehåll 6 Statistiska målstorheter 6 Objekt och population 6 Variabler 6 Mått 9 Redovisningsgrupper 9 Referenstid 9 Statistikens tillförlitlighet 10 Tillförlitlighet totalt 10 Mätning 10 Bortfall 11 Korrigering för bortfall 11 Statistikens aktualitet 12 Frekvens 12 Framställningstid 12 Punktlighet 12 Statistikens jämförbarhet 13 Jämförbarhet över tiden 13 Statistikens tillgänglighet och förståelighet 14 Spridningsformer 14 Tillgång till primärmaterial 14 Upplysningstjänster 14 Resultat 15 Förväntade användare 15 Serviceutbud och tillgänglighet 15 Samlingar 16 Låneverksamhet 17 Fjärrlån 17 Undervisning och referensservice 18
KB/BIBSAM och SCB 3 Användning av den elektroniska samlingen 18 Personal 19 Ekonomi 19 Summary 21 Tabeller 22 Teckenförklaring 22 1. Forskningsbibliotek 2003, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 22 2. Forskningsbibliotek 2003, efter utlån från egna samlingar 23 3. Antal lokala lån per förväntad användare vid universitet och högskolor 1999 2003 24 4. Forskningsbibliotek 2003, efter inkommande fjärrlån 25 5. Forskningsbibliotek 2003, efter personal, antal helårsverken 26 6. Forskningsbibliotek 2003, efter driftkostnader 27 7. Forskningsbibliotek 2003, efter intäkter 28 8. Forskningsbibliotek 2003. Bestånd, användning, personal och ekonomi 29 List of Tables 51 List of Terms 52 Bilaga 55 Sammanställning av det partiella bortfallet i statistiken om forskningsbibliotek 2003 55
KB/BIBSAM och SCB 4 Inledning Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek. Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. För denna rapporteringsperiod ingår 71 bibliotek i statistiken. Ny uppgiftslämnare för 2003 är biblioteket vid Röda Korsets högskola. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1 st), högskolebibliotek (39 st) och specialbibliotek (31 st). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Statistikunderlaget innefattar sammanlagt 194 serviceställen, dvs. lokaler där biblioteksservice erbjuds. Statistiken framställs en gång per år och omfattar uppgifter om bibliotekssystem och användare bestånd och förvärv användning personal ekonomi. Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Från och med uppgiftsåret 1999 består de uppgiftslämnande biblioteken uteslutande av statligt finansierade och allmänt tillgängliga forskningsbibliotek. Från och med uppgiftsåret 2002 innefattas även bibliotek med personalstyrka om tre eller färre årsverken. Så görs statistiken Statistiken har gjorts på uppdrag av Kungl. biblioteket/bibsam. Statistikansvarig myndighet (SAM-myndighet) är Kulturrådet. Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan 1954. Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungl. biblioteket, därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med SCB. När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungl. biblioteket och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. 2001-2002 ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår
KB/BIBSAM och SCB 5 forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. Annan statistik Kungl. biblioteket/bibsam redovisar statistik till LibEcon (http://www.libecon.org) Statistik över forskningsbibliotek i USA och Canada finns publicerade på http://www.arl.org/stats/arlstat/index.html. För statistik som rör svenska folk- och skolbibliotek hänvisas till Kulturrådets olika skriftserier (www.kur.se)
KB/BIBSAM och SCB 6 Statistikens innehåll Statistiska målstorheter Statistiken redovisar för år 2003: antalsuppgifter för bibliotekssystem och användare antalsuppgifter för bestånd och förvärv antalsuppgifter för användning antalsuppgifter för inkommande fjärrlån antalsuppgifter för personal kostnader (antal kronor) för ekonomiuppgifter Objekt och population Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. Uppgifterna samlas in med stöd av ett avtal mellan Kungl. bibliotekets avdelning för nationell samordning och utveckling (BIBSAM) och forskningsbiblioteken. Det innebär bland annat skyldighet för biblioteken att varje år leverera statistik till den nationella forskningsbiblioteksstatistiken. Variabler Variabelbeskrivningen följer grupperingen i Inledning. bibliotekssystem och användare antal serviceställen antal förväntade användare (universitets- och högskolebibliotek) antal sittplatser i publika utrymmen antal publika persondatorer, varav antal med internetuppkoppling antal uppkopplade i lokalt nätverk antal med möjlighet att skanna in dokument antal öppetdagar per år, varav antal dagar med reducerad service antal öppetdagar per vecka, varav antal timmar med reducerad service antal besök per år, om räkningen gjorts med hjälp av automatiskt räkneverk antal besök per dag antal virtuella besök av webbläsare, om webbstatistiken räknas i besök av webbläsare antal virtuella besök av IP-besökare, om webbstatistiken räknas i besök av IP-besökare antal sidleveranser, om webbstatistiken räknas i antal sidleveranser
KB/BIBSAM och SCB 7 bestånd och förvärv den tryckta samlingen i sin helhet antal fysiska enheter gällande böcker och seriella publikationer i tryckt form antal hyllmeter gällande böcker och seriella publikationer i tryckt form, varav antal hyllmeter i öppna samlingar bestånd och förvärv seriella publika antal prenumerationer (exemplar) liksom antal löpande titlar för periodika fördelade efter periodika i tryckt form respektive elektronisk form antal prenumerationer (exemplar) liksom antal löpande titlar för tidningar fördelade efter tidningar i tryckt form respektive elektronisk form bestånd och förvärv övriga samlingar antal fysiska enheter manuskript antal hyllmeter manuskript antal fysiska enheter musiktryck antal hyllmeter musiktryck antal fysiska enheter grafiska och kartografiska dokument i tryckt form antal fysiska enheter mikrografiska dokument antal fysiska enheter i analog form respektive i digital form audiovisuella dokument antal patent, varav antal patent i elektronisk form antal fysiska enheter databaser för utlån eller installerade på enanvändarstation antal titlar databaser i nätverk antal titlar eböcker antal exemplar eböcker antal fysiska enheter övriga tryckta dokument antal titlar övriga digitala dokument Användning Utlån från egna samlingar (räknat i antal fysiska enheter) fördelat efter hemlån (initiala), hemlån (omlån), papperskopior i stället för lån, läsesalsån (endast för lokala lån) antal lokala lån antal fjärrutlån fördelade efter svenska, övriga nordiska respektive övriga länders bibliotek Användning Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar antal levererade elektroniska dokument direkt till slutanvändare till svenska bibliotek
KB/BIBSAM och SCB 8 till övriga nordiska bibliotek till bibliotek i övriga länder Användning Inlån från andra bibliotek (räknat i fysiska enheter) fördelat efter mottagna originaldokument, mottagna papperskopior i stället för lån, mottagna dokument genom elektronisk dokumentleverans antal fjärrinlån från svenska bibliotek antal fjärrinlån från övriga nordiska bibliotek antal fjärrinlån från bibliotek i övriga länder Användning Undervisning antal timmar med formell lärarledd undervisning, varav antal timmar formell lärarledd undervisning i elektroniska tjänster antal deltagare vid formella lärarledda undervisningstillfällen, varav antal deltagare vid formella lärarledda undervisningstillfällen på elektroniska tjänster antal digitala pedagogiska resurser antal virtuella besök av webbläsare på digitala pedagogiska resurser, om webbstatistiken räknas i besök av webbläsare antal virtuella besök av IP-besökare på digitala pedagogiska resurser, om webbstatistiken räknas i IP-besök av webbläsare antal sidleveranser på digitala pedagogiska resurser, per år, om webbstatistiken räknas i sidleveranser Användning Referensservice antal referensfrågor genom stickprov, varav antal referensfrågor inkomna på elektronisk väg Användning Indexeringar antal poster som indexerats för bibliografiska tjänster och databaser Användning Den elektroniska samlingen (redovisas för de elektroniska tjänster där leverantören levererar statistik över användningen) antal sökningar i OPAC respektive databaser (index) antal framtagna abstrakt, databaser (abstrakt) antal framtagna fulltextdokument fördelade efter databaser (fulltext), seriella publikationer i elektronisk form, eböcker, patent i elektronisk form antal framtagna dokument fördelade efter audiovisuella dokument i digital form, övriga digitala dokument
KB/BIBSAM och SCB 9 Personal antal helårsanställda respektive anställda personer fördelade efter bibliotekarier och dokumentalister, biblioteksassistenter, fackutbildade specialister, övrig personal. Ekonomi antal kronor i 1000- tal efter kostnadsslagen lokalkostnader, löner, kompetensutveckling, förvärv av tryckt material, förvärv av elektroniska resurser, övriga kostnader exkl. lokalkostnader antal kronor i 1000- tal för intäkter och anslag efter anslag från moderorganisation, bidrag och intäkter från offentliga sektorn, bidrag och intäkter från privata sektorn, projektmedel, genererade intäkter, övrigt Mått De vanligaste statistiska måtten är totaler. I vissa fall redovisas även procenttal och kvoter. Redovisningen av statistiken sker med justering för bortfall på riksnivå. Redovisningsgrupper Redovisning sker efter bibliotek, bibliotekstyp (nationalbibliotek, högskolebibliotek, specialbibliotek), samt summa av alla bibliotek. De bibliotek som ingår är alla offentligt tillgängliga forskningsbibliotek med statlig finansiering. Referenstid Bestånds-, utlånings- besöks- kostnads- och intäktsuppgifter avser år 2003. Personaluppgifterna avser per den 31 december 2003. En del bibliotek använder stickprovsenkät för att beräkna antal besök per dag. Stickprovsenkät används också för att beräkna antal referensfrågor under året.
KB/BIBSAM och SCB 10 Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Uppgiftsinsamlingen har nu för femte året - skett via Internet. Därigenom har forskningsbiblioteken på den elektroniska blanketten haft tillgång till vissa av de uppgifter som redovisades året innan för varje fråga som en jämförelse. Dessutom finns inlagt kontroller som uppmärksammar den som registrerar om betydande avvikelser mot föregående års värden. Logiska kontroller och summakontroller har utförts, även manuell granskning med komplettering av uppgifter efter återkontakter med biblioteken. En återkontakt har gjorts med samtliga bibliotek. Antal bibliotek som valt att registrera uppgifterna via Internet uppgår till 71, dvs. samtliga de i undersökningen ingående biblioteken. En viss osäkerhet om kvaliteten i de insamlade uppgifterna finns genom att bibliotekens redovisning oftast är en sammanställning av uppgifter från flera uppgiftslämnare beroende på hur verksamheten är organiserad inom respektive bibliotek. Flera uppgiftslämnare medför att olika tolkningar av de definitioner som används kan förekomma. En del av de efterfrågade uppgifterna laddas ner från bibliotekens verksamhetssystem medan andra åter inhämtas från ansvariga handläggare. Mätning Avsnitt 1: Bibliotekssystem och användare. Biblioteket på Högskolan i Gävle har för uppgiften om antal sidleveranser inte exkluderat icke innehållsbärande deklarations- och navigationselement. Avsnitt 3: Användning; Utlån från egna samlingar. Nio (9) bibliotek (Högskolan i Halmstad biblioteket, Högskolan i Kalmar biblioteket, Mälardalens högskolas bibliotek, Stockholms universitetsbibliotek, Uppsala universitetsbibliotek, Växjö universitetsbibliotek, Patent och registreringsverkets, Svenska barnboksinstitutets bibliotek och Svenska filminstitutets bibliotek saknar uppgift om fjärrutlån hemlån (omlån). Fjärrutlån hemlån (omlån) har redovisats tillsammans med lokala lån hemlån (omlån). Sju (7) bibliotek (Försvarshögskolans bibliotek, Högskolan Dalarna biblioteket, Kungliga akademien för de fria konsterna biblioteket, Linköpings universitetsbibliotek, Statens väg- och transportforskingsinstitut biblioteket, Sveriges Teatermuseum biblioteket och Utrikespolitiska institutets bibliotek har varken kunnat fördela lokala lån eller fjärrutlån efter hemlån (initiala lån) respektive hemlån(omlån). Hemlån (omlån) ingår i redovisningen av hemlån (initiala lån). Ett (1) bibliotek (Högskolan i Gävle biblioteket) har inte fördelat lokala lån efter hemlån (initiala lån) respektive hemlån(omlån). Lokala lån hemlån (omlån) ingår i redovisningen av lokala lån hemlån (initiala lån). Ett (1) bibliotek (Svenska barnboksinstitutets bibliotek) har inte särredovisat fjärrlån papperskopior i stället för lån. Papperskopior ingår i redovisningen av fjärrutlån hemlån (initiala lån).
KB/BIBSAM och SCB 11 Avsnitt 3: Användning; Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar. Linköpings universitetsbibliotek inkluderar EBSCOhost i uppgiften om antal prenumerationer (exemplar) i elektronisk form (seriella publikationer periodika). Linköpings universitetsbibliotek inkluderar proceedings i redovisningen av antal titlar för övriga digitala dokument (övriga samlingen). Avsnitt 3: Användning; Inlån från andra bibliotek. Tre (3) bibliotek (Arbetslivsbiblioteket, Högskolan i Dalarna biblioteket och Statens väg- och transportforskningsinstitut biblioteket) har inte särredovisat alla uppgifter avseende inlån från andra bibliotek. Siffrorna ingår i totalerna. Avsnitt 3: Användning; Användning av den elektroniska samlingen. Linköpings universitetsbibliotek redovisar framtagna fulltextdokument för seriella publikationer i elektronisk form (användning av den elektroniska samlingen) exklusive EBSCOhost, IEEE, ACM + diverse övriga där statistik saknas. Avsnitt 5: Ekonomi; Driftskostnader. Sex (6) bibliotek (Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, biblioteket på Högskolan i Jönköping, Immigrantinstitutets bibliotek, Luleå universitetsbibliotek, Nordiska Afrikainstitutets bibliotek och Svenska emigrantinstitutet biblioteket) har inte särredovisat alla typer av driftskostnader. Avsnitt 5: Ekonomi; Intäkter och anslag. Fem (5) bibliotek (biblioteket på Blekinge Tekniska Högskola, biblioteket på Högskolan Dalarna, Naturvårdsverkets bibliotek, Nordiska Afrikainstitutets bibliotek och Svenska Teatermuseum biblioteket) har inte särredovisat alla typer av intäkter och anslag. Växjö universitetsbibliotek har till viss del särredovisat bidrag och intäkter från offentliga sektorn, men till största delen ingår beloppet i redovisningen anslag från moderorganisationen. Vissa bibliotek har redovisat skattade uppgifter. Några bibliotek har meddelat att lämnade uppgifter för 2002 var felräknade. Vilka bibliotek som meddelat felräkningar för år 2002 framgår av noter i tabell 8. Bortfall Samtliga bibliotek har besvarat enkäten men partiellt bortfall förekommer. Den uppgift som flest bibliotek (54) inte kunnat lämna är uppgiften om antal virtuella besök av webbläsare per år. Bortfallet för varje enskild fråga framgår av tabellerna. En sammanställning över det partiella bortfallet finns i bilaga. Korrigering för bortfall För beräkning av totalvärden på riksnivå görs bortfallskorrigering när uppgifter saknas. Det innebär att uppskattade värden läggs in. När en uppgift saknats har där så är möjligt, uppgiften bortfallskorrigerats dvs. den saknade uppgiften har ersatts med en uppskattad uppgift. Den uppskattade uppgiften redovisas inte på biblioteksnivå, däremot ingår den i beräkningen av variabelns värde på riksnivå. Om möjligt har föregående års värde använts. Av metodologiska skäl har inte någon bortfallskorrigering gjorts för de uppgifter som saknas och föregående års redovisade uppgift varit fel.
KB/BIBSAM och SCB 12 Statistikens aktualitet Frekvens Undersökningen genomförs årligen. Framställningstid Fem månader (från referensperiodens sluttid till leveranstidpunkt). Punktlighet Överlämnandet av statistiken har skett den 27 maj 2004 tillsammans med kvalitetsdeklarationen.
KB/BIBSAM och SCB 13 Statistikens jämförbarhet Jämförbarhet över tiden Statistiken fick sin nuvarande utformning fr. o m statistikåret 2002. Jämförelser med statistiken före 2002 bör göras med viss försiktighet. En förändring i variabelinsamlingen gjordes 2002 för de bibliotek som under kalenderåret haft anställd personal vilka tillsammans utförde mindre än tre årsverken. Dessa bibliotek behövde tidigare endast besvara frågan om de haft tre eller fler årsverken under kalenderåret. Fr. o. m. 2002 ska samtliga bibliotek besvara hela enkäten. I Riksarkivets bibliotek siffror inkluderas uppgifter från Krigsarkivet. Institutet för högskolepedagogik och lärprocesser HELP är sedan januari 2003 en del av Karlstads universitetsbibliotek. Siffrorna för biblioteket till Högskolan i Halmstad är inte direkt jämförbara med föregående år, eftersom filialen i Varberg har uppgått i Campusbiblioteket i Varberg. Tidigare benämning för biblioteket på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap var Nordiska hälsohögskolans bibliotek. Biblioteket på Statens Museer för Världskultur har varit stängt under 2003. Mitthögskolans bibliotek och Almedalsbiblioteket (Gotlands högskola) är endast till en del forskningsbibliotek och till den andra delen kommunal/landstingsdriven. Biblioteken har så långt möjligt försökt dela upp statistiken på de olika verksamheterna. Mitthögskolan klarar att dela upp bestånd, förvärv och utlån, Däremot är det svårt att finna en princip för att klara uppdelningen av antal besökare. Högskolan på Gotland (Almedalsbiblioteket) redovisar enligt: Bibliotekssystem och användare Användare som biblioteket förväntas betjäna avser endast högskoledelen. Övriga uppgifter avser hela biblioteket. Bestånd och förvärv Avser hela biblioteket. Användning Avser hela biblioteket. Personal Avser högskoledelen. Ekonomi Avser högskoledelen.
KB/BIBSAM och SCB 14 Statistikens tillgänglighet och förståelighet Spridningsformer Kungl biblioteket/bibsam ansvarar för spridning och tillgänglighet av statistiken. Resultaten publiceras på SCB:s webbplats www.scb.se. Vissa uppgifter publiceras även i Statistisk årsbok. Tillgång till primärmaterial På begäran kan specialbearbetningar utföras av Kungl biblioteket/bibsam eller SCB. Upplysningstjänster Upplysningar om undersökningen kan erhållas från Kungliga biblioteket/bibsam Christina Jönsson Adrial, tfn. 08 463 43 58 E-post christina.jonsson.adrial@bibsam.kb.se Statistiska centralbyrån: Bernhard Tesler, tfn 08-506 948 96, E-post bernhard.tesler@scb.se
KB/BIBSAM och SCB 15 Resultat Förväntade användare (se tabell 8) De akademiska bibliotekens uppgift är att betjäna högre utbildning och forskning, först och främst det egna lärosätet, men också i ett bredare sammanhang, Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupp (förväntade användare) räknas primärt studenter, lärare och forskare knutna till högskolan. Tillväxthastigheten i antal förväntade användare vid universitet och högskolor är hög. Jämfört med 2002 har de akademiska bibliotekens underlag ökat med ca 47 000 personer. 2003 är antalet förväntade användare på landets universitets- och högskolebibliotek ca 570 500 personer. Forskningsbibliotek som inte är knutna till något lärosäte rapporterar inte in antalet förväntade användare i den nationella statistiken. Serviceutbud och tillgänglighet (se tabell 8) Trots ökad service via Internet har bibliotekslokalernas tillgänglighet fortfarande stor betydelse. De bibliotek som är knutna till ett lärosäte har en viktig funktion som studieplats för högskolans studenter, inte minst till följd av att pedagogiken förändras och lärartätheten minskar. Under året hade universitets- och högskolebiblioteken i genomsnitt öppet 275 dagar och specialbiblioteken 215. Antalet öppettimmar per vecka varierar stort mellan biblioteken allt från 82 timmar (Göteborgs universitetsbibliotek) till 8 (biblioteket vid Statens maritima museer). Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel generösare öppettider än de övriga forskningsbiblioteken. Genomsnittet för universitets- och högskolebiblioteken är 57 timmar öppet per vecka. Motsvarande siffra för specialbiblioteken är 29 timmar. De stora biblioteksorganisationerna har i regel öppet på flera serviceställen samtidigt, vilket inte framgår av statistiken. Flera bibliotek har öppet med reducerad service vissa timmar i veckan. Detta kan exempelvis innebära att lokalerna är tillgängliga men utan bibliotekariebemanning, eller att biblioteket är öppet för vissa kundgrupper med tillgång till egen nyckel. Antalet öppettimmar med reducerad service kan vara allt från ett par timmar i veckan uppemot 40 (Göteborgs universitetsbibliotek). Se vidare tabell 8. Drygt 69 000 besök per dag gjordes på forskningsbiblioteken under 2003. Antalet besök i de fysiska bibliotekslokalerna har ökat jämfört med föregående rapporteringsperiod. Detta kan ha ett samband med att antalet förväntade användare på universitets- och högskolebiblioteken ökat under samma period. De användare som besökte de fysiska biblioteken har under året haft tillgång till sammanlagt ca 23 700 sittplatser och ca 4 000 persondatorer. Nästan alla publika persondatorer har uppkoppling till Internet. På universitets- och högskolebiblioteken uppgår antalet förväntade användare per sittplats till 25,5 (2002:24) och på varje publik persondator går det 150 användare (2002:164). Tillgången till sittplatser har blivit något sämre i relation till antalet användare. För biblioteken kan lokalerna skapa begränsningar i förmågan att bemöta en ökad efterfrågan på sittplatser. När det gäller tillgång till sittplatser och datorer i bibliotekslokalerna, är variationen mellan de olika biblioteken stor. Statistiken ger inte heller en fullständig bild av tillgängligheten, då siffrorna måste sättas i relation till den allmänna tillgången till publika läsplatser och persondatorer på högskolorna. Man ska också
KB/BIBSAM och SCB 16 ta med i beräkningen att till de förväntade användarna hör lärare och forskare vid lärosätena som har tillgång till egna arbetsrum och därför inte har samma behov av utrustade studieplatser som studenterna. Använder man Högskoleverkets statistik över antal helårsstudenter som underlag (www.nu.hsv.se) kan man konstatera att det i genomsnitt går 16 helårsstudenter per sittplats (2002: 13) och 96 helårsstudenter per publik persondator (2002: 85) på universitets- och högskolebiblioteken. Då många av bibliotekens tjänster finns tillgängliga på Internet, blir det alltmer intressant att räkna antalet besök på bibliotekens webbplatser, så kallade virtuella besök. Under en övergångsperiod kommer biblioteken att kunna redovisa detta i tre olika format, se vidare tabell 8. Av de bibliotek som redovisat antal virtuella besök/sidleveranser är webbplatserna för de stora universitetsbiblioteken (Göteborg, Uppsala och Stockholm) flitigast besökta. Även vissa specialbibliotek uppvisar en förhållandevis hög användning av webbplatsen, främst Totalförsvarets forskningsinstitut. Att mäta användning av webbsidor är komplicerat och bortfallet i inrapporteringen har varit stort (se bilaga). Några slutsatser kan därför inte dras utifrån 2002 och 2003 års siffror. Samlingar (se tabell 1 och 8) Ur ett samlat nationellt perspektiv har det inte skett någon tillväxt i forskningsbibliotekens tryckta samlingar jämfört med 2002. Vid årets slut fanns det på forskningsbiblioteken sammanlagt ca 31 miljoner böcker och seriella publikationer i tryckt form, vilket motsvarar 774 600 hyllmeter. Den stagnerande tillväxten beror förmodligen på att de tryckta tidskrifterna sägs upp och ersätts av elektroniska. Samtidigt pekar statistiken på att förvärvets andel av bibliotekens totala driftskostnader minskar, vilket kan tolkas som att det även finns ekonomiska orsaker till den stagnerande tillväxten. Sedan några år tillbaka är mer än hälften (2003 ca 65 procent) av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken digitala. I kategorin periodika ingår tidskrifter, årsböcker och serier. Antalet löpande titlar i elektronisk form var vid rapporteringsperiodens slut ca 170 000 titlar. Jämfört med 2002 har antalet seriella publikationer i elektronisk form ökat med ca 30 000 titlar, medan antalet titlar i tryckt form har minskat med ungefär lika mycket. En stor del av licensavtalen för de elektroniska tidskrifterna tecknas centralt i form av konsortieavtal. Som enskild konsortiemedlem får man tillgång till alla titlar som de i konsortiet ingående högskolorna/institutionerna prenumererat på i tryckt form, alternativt till ett förlags hela tidskriftsutgivning. Detta medför att de enskilda högskolorna/institutionerna har tillgång till avsevärt fler elektroniska tidskrifter än man skulle ha fått om man skrivit enskilda avtal med tidskriftsleverantörerna. Elektroniska informationsresurser utgör en allt större del av bibliotekens tjänsteutbud. Statistiken över bibliotekens elektroniska informationsresurser inkluderar endast titlar som biblioteken betalar för och inte gratistjänster som finns allmänt tillgängliga på Internet. I slutet av 2003 hade biblioteken tillgång till ca 2 500 online-databaser, 1 500 databaser på CD-ROM, 264 000 e-böcker och 44 000 övriga digitala dokument, exempelvis uppslagsverk i digital form. I synnerhet har antalet e-böcker och övriga digitala dokument ökat jämfört med 2002. I bibliotekens samlingar finns även andra materialtyper som kan vara väsentliga delar av vissa biblioteks samlingar, exempelvis manuskript, musiktryck och audiovisuella dokument. Bestånd och tillväxt för de olika materialtyperna redovisas i tabell 8.
KB/BIBSAM och SCB 17 Låneverksamhet (se tabell 2,3 och 8) Lokala lån omfattar i statistiken hemlån (initiala- och omlån), läsesalslån och kopior istället för lån. Under året uppgick antalet lokala lån till ca 9,8 miljoner. Det är en ökning med ca 1,2 miljoner lån jämfört med föregående år. 1. Låneverksamhet 1999 2003 Antal i tusental 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Lokala lån Fjärrutlån Fjärrinlån 2 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 Den lokala utlåningen är ett klassiskt mått på bibliotekens produktivitet. Måttet håller emellertid på att tappa i betydelse då bibliotekens verksamhet blir alltmer mångfacetterad och inte längre kan beskrivas i antal utlån. Man kan dock konstatera att 1990-talet har uppvisat en dramatisk ökning som inte visar några tecken på att avmattas. Utvecklingen 1999-2003 finns redovisad i diagram 2. Ökningen kan bero på att målgruppen blivit större samtidigt som biblioteken har höjt sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem gör det lättare att hitta litteratur samtidigt som användarna får möjligheter till utökad självservice; det har blivit enklare för användarna att exempelvis förnya sina lån via Internet. I genomsnitt är ca hälften av de lokala lånen initiala lån, medan resterande andel är omlån. Relateras de lokala utlånen till antalet förväntade användare, framgår det att universitets- och högskolebiblioteken i genomsnitt effektuerar 16,5 lån per användare. 2002 var motsvarande siffra 16. Även i relation till målgruppens storlek har alltså antalet lån ökat något, vilket också har varit trenden sedan flera år tillbaka. Antalet lån per förväntad användare varierar starkt mellan olika bibliotek och mellan olika typer av bibliotek. Detta beror framförallt på att litteraturbehovet hos studenter och forskare skiljer sig åt inom olika discipliner. Dessutom varierar bibliotekens organisation, exempelvis när det gäller förekomsten av institutionsbibliotek som inte redovisas i statistiken. Detta mått bör därför inte användas vid jämförelser mellan olika bibliotek, utan enbart för att göra jämförelser över tid inom ett och samma bibliotek. I tabell 3 redovisas utvecklingen 1999 2003. Fjärrlån (se tabell 4 och 8) Den kostsamma hanteringen av fjärrlån (lån mellan bibliotek) har under den senaste sexårsperioden minskat med ungefär en tredjedel. 2003 bryts den neråtgående trenden och både fjärrutlån (bibliotekens lån till andra bibliotek) och fjärrinlån (bibliotekens lån från andra bibliotek) visar på en marginell ökning totalt sett. Ökningen består till största del av fler omlån av böcker (hemlån). Detta kan bero på att behoven och antalet förväntade användare har ökat, men möjligen
KB/BIBSAM och SCB 18 också på en minskad självförsörjning av litteratur bland biblioteken. Nästa års statistik får utvisa om detta är ett trendbrott eller en tillfällig uppgång. Det samlade fjärrutlånet från de svenska forskningsbiblioteken till andra bibliotek uppgick under verksamhetsåret till ca 484 000 utlån (2002: 477 880). Av det totala antalet fjärrutlån var ca 274 000 initiala lån av originaldokument, dvs. huvudsakligen böcker. Forskningsbibliotekens inlån av dokument och kopior från andra bibliotek uppgick under året till ca 255 300 (2002: 253 808). För universitets- och högskolebiblioteken har fjärrutlånet ökat medan fjärrinlån ligger på ungefär samma nivå som 2002. För specialbiblioteken gäller det omvända: fjärrutlånet har minskat medan fjärrinlånet ökat. Cirka 93 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige. Tidskrifter lånas i regel inte ut som fjärrlån och ersätts istället med papperskopior av den beställda artikeln. Antalet kopior som skickas till andra bibliotek har minskat. 2003 var 32 procent alla fjärrutlån kopior (2002: 43 procent). Trenden visar på att behovet minskar med den utökade tillgången till elektroniska tidskrifter. Undervisning och referensservice (se tabell 8) Då undervisning av traditionell natur på många lärosäten ersätts av handledda självstudier baserade på studentens eget kunskapssökande har bibliotekens, främst universitets- och högskolebibliotekens, pedagogiska roll diskuteras mer och mer. Många akademiska bibliotek utvecklas i riktning mot resurscentra där studenterna hämtar stöd och vägledning. Bibliotekens undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information och hur man använder biblioteket och dess tjänster, har blivit en viktig del av verksamheten. 2003 deltog ca 107 000 personer i bibliotekens undervisning (2002: 102 000). Detta innebär att nästan var femte förväntad användare har deltagit i bibliotekens undervisning. Sammanlagt erbjöd biblioteken 20 300 lärarledda lektionstimmar. Till detta kommer självstudiekurser på Internet, så kallade digitala pedagogiska resurser. 2003 fanns sammanlagt 171 olika digitala pedagogiska resurser som skapats av biblioteken tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser. Bibliotekens referensservice, dvs. vägledning, rekommendation eller hjälp att hitta svar på en fråga, räknas som en kärntjänst på de flesta forskningsbibliotek. Under 2003 har forskningsbibliotekens personal besvarat nästan 660 000 inkomna referensfrågor. En del av dessa frågor togs emot på elektronisk väg, en större andel på specialbiblioteken än på universitets- och högskolebiblioteken där handledningen fortfarande främst sker i bibliotekslokalerna som direktkontakt mellan bibliotekarie och besökare. Användning av den elektroniska samlingen (se tabell 8) För att få information om den kvantitativa användningen är man beroende av den användningsstatistik som databasleverantörerna tar fram. Statistikrapporteringen har hittills inte varit särskilt tillförlitlig. Internationella projekt pågår dock för att ta fram riktlinjer och standarder. Inrapporteringen för 2002 präglades av ett stort bortfall och därför har inga jämförelser bakåt i tiden kunnat göras.
KB/BIBSAM och SCB 19 2003 utfördes nästan 20 miljoner sökningar i forskningsbibliotekens olika OPAC (Online Public Access Catalogue). Detta resulterade, som tidigare redovisats, i ca 9,8 miljoner lån. Lån kan i den digitala världen sägas motsvaras av antalet nedladdade fulltextdokument. 2003 laddades ca 4 miljoner fulltextdokument ner från fulltextdatabaser, ca 5 miljoner fulltextartiklar ur seriella publikationer och ca 80 000 eböcker. Samtliga uppgifter uppvisar ett bortfall, så i realiteten ligger siffran förmodligen högre. Användningen av övriga digitala resurser redovisas närmare i tabell 8. Personal (se tabell 5 och 8) Forskningsbibliotekens sammanlagda personalstyrka har minskat något under året och uppgick vid mätperiodens slut till 2 238 helårsverken (2002: 2 250). 65 procent av de helårsanställda är bibliotekarier och dokumentalister. På universitets- och högskolebiblioteken innebär detta att det går 506 användare på varje helårsanställd bibliotekarie. Motsvarande siffra 2002 var 468. 6 procent av forskningsbibliotekens personal är fackutbildade specialister, det vill säga personer som arbetar med annan profession än bibliotekarie, exempelvis pedagoger, ekonomer och systemvetare. Fördelningen i olika personalkategorier framgår av diagram 2. 2. Personal, antal årsverken 2003 Övriga, 15 % Fackutb. spec., 6 % Biblioteksassistenter, 14 % Bibliotekarier/ dokumentalister, 65 % Ekonomi (se tabell 6 8) Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgick under året till drygt 1 907 miljoner kronor (2002: 1 852 milj). 510 miljoner kronor av den summan gäller specialbiblioteken. I genomsnitt fördelade sig de sammanlagda driftskostnaderna på följande sätt: Personal, löner och kompetensutveckling 66,8% Förvärv, tryckt och elektroniskt Övrigt, exklusive lokalkostnader 20,6% 12,6%
KB/BIBSAM och SCB 20 Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv fortsätter att minska jämfört med tidigare år (2002: 21,4 procent, 2001: 22,1 procent 2000: 21,1 procent ). 2003 gick totalt sett 50 procent av förvärvskostnaderna till abonnemang eller inköp av elektroniska resurser, vilket är en ökning jämfört med 2002 då motsvarande siffra var 43 procent. Intäkterna uppgick 2003 till 1 853 miljoner kronor (2002: 1 709 miljoner kronor). Cirka 88 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen.
KB/BIBSAM och SCB 21 Summary This report contains data from different kinds of research libraries: the national library, university and other higher education libraries and special libraries. The data refers to the calendar year 2003. Statistics Sweden is responsible for collecting data and producing tables. BIBSAM, The Royal Library s department for National Coordination and Development, is responsible for analyzing the data. Library statistics are being collected according to both international (ISO 2789) and Swedish standard (SS 03 80 01). Questionnaires were sent to Swedish research and special libraries. 71 libraries answered the questionnaire. The book stock of the 71 libraries included in this report amounts to 774 616 shelf meters. The electronic collection includes about 2 500 databases online, 1 500 databases (CD-ROM), 264 500 e-books, 44 140 other digital documents and about 170 000 electronic periodicals. 9.8 million local loans and 483 891 outgoing interlibrary loans were effectuated at the Swedish research libraries 2003. The staff of the Swedish research libraries amounts to 2 239 full-time equivalents and of those, 65 per cent were either librarians or documentalists.
KB/BIBSAM och SCB 22 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Forskningsbibliotek 2003, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 1. Research libraries 2003, by stock and additions of current serial publications Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bestånd, antal löpande seriella titlar 20 000 0 0 0 0 15 000 19 999 0 3 0 3 10 000 14 999 1 2 0 3 5 000 9 999 0 15 3 18 2 500 4 999 0 3 3 6 1 000 2 499 0 2 2 4 500 999 0 1 1 2 250 499 0 1 7 8 100 249 0 4 5 9 1 99 0 1 4 5 Uppgift saknas 0 7 6 13 S:a antal bibliotek 1 39 31 71 Totalt antal löpande titlar 14 989 205 644 36 043 256 676 Periodika 14 661 204 535 1 36 136 255 332 Varav tryckt 10 787 69 051 12 334 92 172 Varav elektroniskt 3 874 142 384 23 802 170 060 Tidningar 328 1 179 2 107 1 614 Varav tryckt 311 1 139 90 1 540 Varav elektroniskt 17 79 17 113 Förvärv under året, totalt antal löpande titlar 9 838 31 376 4 453 45 667 Periodika 9 328 32 036 3 4 424 45 788 Varav tryckt 5 454 9 913 811 16 178 Varav elektroniskt 3 874 22 279 3 613 29 766 Tidningar 510 76 29 615 Varav tryckt 316 52 12 380 Varav elektroniskt 194 24 17 235 1) Luleå universitetsbibliotek har inte lämnat beståndsuppgifter för antal löpande titlar för periodika i tryckt form. Blekinge Tekniska Högskolas bibliotek har inte lämnat beståndsuppgifter för antal löpande titlar för periodika i elektronisk form. 2) Luleå universitetsbibliotek och Blekinge Tekniska högskolans bibliotek har inte lämnat beståndsuppgifter för antal löpande titlar för tidningar i elektronisk form. 3) Högskolan Trollhättan / Uddevalla har inte lämnat förvärvsuppgifter för antal löpande titlar för periodika i tryckt form. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts varken för de bibliotek som helt saknar uppgifter eller de bibliotek som lämnat vissa statistikuppgifter.
KB/BIBSAM och SCB 23 2. Forskningsbibliotek 2003, efter utlån från egna samlingar 2. Research libraries 2003, by local and interlibrary lending Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Lokala lån, antal 250 000 13 13 100 000 249 999 1 7 8 50 000 99 999 8 8 25 000 49 999 2 3 5 10 000 24 999 4 4 8 5 000 9 999 3 3 2 500 4 999 1 5 6 1 2 499 1 8 9 Uppgift saknas 3 8 11 S:a antal bibliotek 1 39 31 71 Totalt antal lokala lån 1, 2 138 835 9 466 201 213 342 9 818 378 Därav angivet som hemlån, initiala lån 22 499 4 150 274 109 472 4 282 245 hemlån, omlån 1 878 4 165 135 65 498 4 232 511 kopior i stället för lån 3 566 529 187 12 793 545 546 läsesalslån 1 110 892 160 597 42 920 314 409 Kategori ej angiven 0 461 008-17 341 443 667 Fjärrutlån, antal dokument 2 50 000 1 1 25 000 49 999 5 5 10 000 24 999 1 6 1 8 5 000 9 999 7 1 8 2 500 4 999 8 3 11 1 000 2 499 5 4 9 500 999 2 4 6 100 499 1 6 7 1 99 2 2 Uppgift saknas 4 10 14 S:a antal bibliotek 1 39 31 71 Totalt antal fjärrutlån 10 623 424 951 48 317 483 891 Därav angivet som hemlån, initiala lån 7 432 227 271 38 927 273 630 hemlån, omlån 728 51 458 7 329 59 515 kopior i stället för lån 2 463 143 303 7 005 152 771 Kategori ej angiven 0 2 919-4 944 2 025 Fjärrutlån fördelade efter mottagare 3 Bibliotek i Sverige 8 581 366 892 27 931 403 404 övriga Norden 1 674 23 153 987 25 814 övriga länder 368 4 304 552 5 224 Mottagarland ej angivet 30 602 18 847 49 449 Totalt antal utlån från egna samlingar 1, 2 149 458 9 891 152 265 046 10 305 656 Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar, totalt antal 13 200 25 593 38 793 Därav direkt till slutanvändare 12 372 25 553 37 925 till svenska bibliotek 473 25 498 till övriga nordiska bibliotek 85 10 95 till övriga länders bibliotek 5 5 Mottagaren ej angiven 270 270 1) Karolinska Institutets Universitetsbibliotek har inte redovisat totala antalet läsesalslån liksom totala antalet lokala utlån från egna samlingar. Korrigering för bortfallet har gjorts och ingår i redovisade rikstotaler. 2) Luleå universitetsbibliotek har inte redovisat totala antalet lokala lån liksom totala antalet fjärrutlån från egna samlingar. Korrigering för bortfallet har gjorts och ingår i redovisade rikstotaler. 3) Nordiska museets bibliotek har inte redovisat antal fjärrutlån till svenska bibliotek. Korrigering av bortfallet har gjorts och redovisas i rikssiffran för fjärrutlån till svenska bibliotek. Anm. Differenser (större / mindre än noll) mellan totaler och summan av därav siffror beror på att vissa bibliotek inte lämnat statitikuppgifter för alla variabler. Se vidare förklarande noter i tabell 8.
KB/BIBSAM och SCB 24 3. Antal lokala lån per förväntad användare vid universitet och högskolor 1999 2003 3. Local loans per expected user at university and other higher education libraries 1999 2003 Bibliotek 1999 2000 2001 2002 2003 Blekinge Tekniska Högskola. Bibl. 7,4 5,4 6,7 7,0 8,0 Chalmers bibl. 5,0 5,3 6,5.. 5,2 Försvarshögskolans bibl... 9,4 12,8 13,8 19,5 Göteborgs universitetsbibl. 13,1 13,0 13,4 13,7 12,5 Handelshögskolan i Stockholm. Bibl. 35,2 32,5 29,2 33,1 32,8 Högskolan Dalarna. Bibl. 16,0 18,1 14,3 14,3 14,5 Högskolan i Borås. Bibl. 12,9 14,7 10,0 5,6 7,0 Högskolan i Gävle. Bibl. 6,5 7,2 6,6 5,8 5,8 Högskolan i Halmstad. Bibl. 5,7 8,5 8,8 11,6 9,4 Högskolan i Jönköping. Bibl. 13,6 15,5 14,6 13,6 13,3 Högskolan i Kalmar. Bibl......... 3,1 Högskolan Kristianstad. Bibl. 12,9 15,6 11,0 11,7 12,5 Högskolan i Skövde. Bibl. 12,5 12,8 13,9 12,7 9,4 Högskolan på Gotland, Almedalsbibl. 9,0 10,3 11,0.... Högskolan Trollhättan/Uddevalla. Bibl. 7,7 8,1 8,9 8,6 6,7 Idrottshögskolans bibl. 29,2 30,6 33,2 39,7 40,0 Ingesunds musikhögskolans bibl..... 55,0.... Karlstads universitetsbibl. 33,5 29,5 29,1 28,1 30,0 Karolinska Institutet Universitetsbibl. 12,1 15,8 21,6 29,1.. Konstfacks bibl. 14,1 16,1 18,5 23,8 21,1 Kungl. akademien för de fria konsterna. Bibl....... 4,3 4,8 Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolans bibl. 1.......... Kungl. Tekniska högskolans bibl. 6,9 4,1 3,8 6,8 5,0 Linköpings universitetsbibl. 22,1 22,9 25,5 25,2 26,6 Luleå universitetsbibl. 1 10,4 11,1 10,1 28,8.. Lunds universitets bibl. 9,4 8,5 8,2 11,1 14,1 Lärarhögskolan i Stockholm. Bibl. 26,2 26,1 20,5 12,5 14,3 Malmö högskola. Bibl. och IT 21,9 14,7 18,6 19,7 21,6 Mitthögskolans bibl. 11,5 13,3 18,3 17,5 15,2 Mälardalens högskolas bibl. 11,0 11,7 13,6 13,6 18,0 Nordiska högsk.för folkh.vetensk. Bibl. 1,9 2,3 2,0 2,0 2,0 Polishögskolans bibl... 0,3 0,4 0,5 0,5 Röda Korsets Högskola. Bibl. 2.... 51,0 Stockholms universitetsbibl. 3 7,4 19,3 25,2 22,5 21,2 Sveriges lantbruksuniversitets bibl. 10,5 12,2 14,1 15,0 17,2 Södertörns högskolebibl. 16,9 27,1 33,4 34,2 29,6 Umeå universitetsbibl. 8,1 17,9 23,4 26,1 40,6 Uppsala universitetsbibl. 7,5 6,4 5,0 5,6 5,7 Växjö universitetsbibl. 19,5 20,0 16,8 36,9 35,2 Örebro universitetsbibl. 14,3 17,6 24,3 24,2 26,1 Medelvärde 12 13 14,1 16,0 16,5 1) För Karolinska Institutets bibliotek, Kungliga Konsthögskolan Arkitekturskolans bibliotek och Luleå universitetsbibliotek saknas uppgifter helt eller delvis för år 2003. Korrigering för bortfallet avseende Karolinska institutets bibliotek och Luleå universitetsbibliotek ingår i redovisningen på riksnivå. 2) Fr. o. m. 2003 ingår Röda korsets bibliotek i statistikundersökningen. 3) Vissa bibliotek har redovisat omlånen för fjärrutlån tillsammans med omlånen för lokala lån. Se vidare förklarande noter i tabell 8. Anm. Se vidare noter i tabell 8 angående utebliven särredovisning av fjärrutån.
KB/BIBSAM och SCB 25 4. Forskningsbibliotek 2003, efter inkommande fjärrlån 4. Research libraries 2003, by interlibrary borrowing Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Fjärrinlån, antal dokument 20 000 1 1 17 500 19 999 2 2 15 000 17 499 1 1 10 000 14 999 4 4 5 000 9 999 11 1 12 2 500 4 999 1 8 2 11 1 000 2 499 3 3 500 999 2 2 100 499 5 12 17 1 99 11 11 0/uppgift saknas 2 5 7 S:a antal bibliotek 1 39 31 71 Totalt antal fjärrinlån 4 112 232 165 19 072 255 349 Därav angivet som originaldoument 3 749 126 276 4 900 134 925 papperskopior i stället för lån 335 83 729 14 182 98 246 elektronisk dokumentleverans 28 29 773 497 30 298 Kategori ej angiven 7 613 507 8 120 Fjärrinlån fördelade efter avsändare Bibliotek i Sverige 3 127 170 819 16 402 190 348 övriga Norden 716 10 351 149 11 216 övriga länder 269 44 682 2 484 47 435 Avsändarland ej angivet 6 313 37 6 350 Anm. Differenser (större / mindre än noll) mellan totaler och summan av därav siffror beror på att vissa bibliotek inte lämnat statitikuppgifter för alla variabler.
KB/BIBSAM och SCB 26 5. Forskningsbibliotek 2003, efter personal, antal helårsverken 5. Research libraries 2003, by staff, number of full-time equivalents Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bibliotekarier och dokumentalister, antal helårsverken 100 1 3 4 50 99 4 4 25 49 5 5 10 24 16 5 21 5 9 4 6 10 0 4 7 20 27 Uppgift saknas S:a antal bibliotek 1 39 31 71 Totalt antal helårsverken 161 1 127 157 1 445 Biblioteksassistenter, antal helårsverken 100 50 99 25 49 1 1 10 24 1 10 11 5 9 10 2 12 0 4 18 29 47 Uppgift saknas S:a antal bibliotek 1 39 31 71 Totalt antal helårsverken 17 259 42 318 Fackutbildade specialister, antal helårsverken 100 50 99 25 49 1 1 10 24 4 4 5 9 4 1 5 0 4 31 30 61 Uppgift saknas S:a antal bibliotek 1 39 31 71 Totalt antal helårsverken 25 100 11 136 Övrig personal, antal helårsverken 100 50 99 1 1 25 49 6 6 10 24 3 3 5 9 1 1 0 4 29 31 60 Uppgift saknas S:a antal bibliotek 1 39 31 71 Totalt antal helårsverken 55 272 13 340 Samtliga personalkategorier, antal helårsverken 200 1 1 100 199 6 6 50 99 4 4 25 49 11 1 12 10 24 10 7 17 5 9 3 8 11 0 4 5 15 20 Uppgift saknas S:a antal bibliotek 1 39 31 71 Totalt antal helårsverken 258 1 757 223 2 238 Anm. Avrundningsfel kan förekomma.
KB/BIBSAM och SCB 27 6. Forskningsbibliotek 2003, efter driftkostnader 6. Research libraries 2003, by operating costs Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala driftskostnader, tusental kr (exkl lokalkostnader) 100 000 1 3 1 5 50 000 99 999 6 6 25 000 49 999 4 4 10 000 24 999 13 5 18 5 000 9 999 4 3 7 2 500 4 999 4 5 9 1 000 2 499 3 5 8 1 999 1 6 7 Uppgift saknas 1 6 7 S:a antal bibliotek 1 39 31 71 Totalt tusental kr 155 050 1 242 109 509 889 1 907 048 Differens Totalt Summa andelar 258 1 008 1 266 Därav angivet för Personal löner 108 503 712 714 434 411 1 255 628 kompetensutveckling 1 861 15 496 1 009 18 366 totalt 110 364 728 210 435 420 1 273 994 Andel i procent 71,2 58,6 85,4 66,8 Förvärv tryckt material 6 881 160 812 54 227 221 920 elektroniska resurser 726 161 521 9 573 171 820 totalt 7 607 322 333 63 800 393 740 Andel i procent 4,9 26,0 12,5 20,6 övriga kostnader exklusive lokalkostnader 37 079 191 824 11 677 240 580 Andel i procent 23,9 15,4 2,3 12,6 Lokalkostnader, tusental kr 61 515 938 636 20 099 1 020 250 Anm. Differenser mellan totaler och summan av därav siffror beror på att vissa bibliotek inte lämnat statistikuppgifter för alla variabler. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Se vidare noter i tabell 8.
KB/BIBSAM och SCB 28 7. Forskningsbibliotek 2003, efter intäkter 7. Research libraries 2003, by incomes Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala intäkter, tusental kronor 5 000 1 31 9 41 2 500 4 999 3 5 8 1 000 2 499 2 4 6 500 999 1 3 4 250 499 3 3 100 249 1 1 50 99 25 49 10 24 1 9 0/uppgift saknas 1 7 8 S:a antal bibliotek 1 39 31 71 Totalt tusental kronor 230 760 1 506 508 115 940 1 853 208 Differenser Totalt Summa andelar 368 368 Därav angivet för anslag från moderorganisationen 210 320 1 329 798 92 374 1 632 492 bidrag och intäkter från offentliga sektorn 5 239 47 803 17 834 70 876 bidrag och intäkter från privata sektorn 1 056 28 931 984 30 971 projektmedel 4 540 21 249 1 374 27 163 genererade intäkter 9 055 58 741 1 911 69 707 övrigt 550 19 986 1 463 21 999 Anm. Differenser mellan totaler och summan av därav siffror beror på att Tekniska museets bibliotek inte lämnat statitikuppgifter för alla variabler. Se vidare noter i tabell 8. Fem bibliotek (Kungliga akademien för de fria konsterna biblioteket, Kungliga skogs- och lantbruksakademien biblioteket, Svenska barnboksinstititets bibliotek, Svenska emigrantinstitutes bibliotek och Sveriges geologiska undersökningsbibliotek) har inte lämnat intäktsuppgifter. Ingen bortfallskorrigering har gjorts.