Nytt om lagen för personförsäkring och sparande 2009-01-01

Nytt om lagen för personförsäkring och sparande 2009-01-01 Här ges en kortfattad sammanställning av nya lagar och lagförslag m.m., som bedöms vara av intresse för vår verksamhet. Innehåll: PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Stärkt skydd för omyndigs tillgångar Ny lag mot penningtvätt och finansiering av terrorism RÄTTSFALL Information var inte bindande utfästelse SKATTER INKOMSTSKATT Värdering av vissa anställningsförmåner och reseavdrag Skiktgränser för statlig inkomstskatt Grundavdrag Höjda jobbskatteavdrag Sänkt bolagsskatt Ändrade skatteregler för viss utdelning från fåmansföretag Ändringar i det nordiska skatteavtalet Beskattning av engångsutbetald direktpension till idrottsutövare RÄTTSFALL Omkostnadsbeloppet för såld kapitalförsäkring Fråga om andelar i fåmansbolag är kvalificerade Trängselskatt ingår i bilförmånsvärde ÖVRIGT Avkastningsskatt Kontrolluppgift om förmögenhet slopad Beskattningen av K-försäkringar utreds Kommunala fastighetsavgiften höjd i enlighet med inkomstbasbeloppet SOCIALFÖRSÄKRING Sänkta socialavgifter Arbete samtidigt med sjukersättning Översyn av aktivitetsersättning 1

PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Stärkt skydd för omyndigs tillgångar I föräldrabalken finns en bestämmelse om att försäkringsgivare vid utbetalning till omyndig av försäkringsbelopp, som överstiger två prisbasbelopp, ska insätta beloppet på ett bankkonto, från vilket uttag måste godkännas av överförmyndare (16 kap. 11 ). Motsvarande gäller vid utbetalning från individuellt pensionssparande (IPS) och för den som ombesörjer utbetalning av arv och testamentsförvärv. Vid årsskiftet utvidgades denna överförmyndarspärr till att gälla utbetalningar som överstiger ett prisbasbelopp. Bestämmelsen utvidgades också till att omfatta utbetalningar från Brottsoffermyndigheten, skadestånd från staten och från skolhuvudmän. Lagändringarna ingår i en översyn av förmynderskapsreglerna. I lagen förtydligas att förmyndare inte utan överförmyndarens tillstånd får sätta den omyndige i skuld på något sätt. Vidare ges överförmyndare rätt att meddela förvaltare och förvarare av finansiella instrument och andelar i investeringsfonder att förmyndaren inte får förfoga över den omyndiges tillgångar. Ny lag mot penningtvätt och finansiering av terrorism EU:s tredje penningtvättsdirektiv har resulterat i en ny lag, som träder i kraft 2009-03-15. Den nya lagen omfattar fler aktörer än tidigare, bl.a. företag för bokföring och revision. Penningtvättsdirektivet har en riskbaserad utgångspunkt. Det innebär att direktivet har som utgångspunkt att risken bland annat kan skilja sig mellan olika länder, kunder och att förändringar av risken kan ske över tiden. Mer detaljerade krav finns på vad berörda aktörer ska ta reda på om sina kunder. Fokus i den nya lagen ligger på kundkännedom och transaktionsgranskning. Aktörerna som omfattas av lagen ska ha tillräckliga rutiner och kunskaper för att bedöma om en situation innebär en risk för penningtvätt. Finansinspektionen väntas komma med nya föreskrifter tidigast under sommaren 2009. I Folksam pågår nu ett arbete med att anpassa ansökningshandlingar, rutiner, utbildning mm till den nya lagen. RÄTTSFALL Information var inte bindande utfästelse När försäkringsbolaget (Trygg-Hansa) betalade ut ersättning för medicinsk invaliditet informerade man om möjlighet till ekonomisk invaliditetsersättning. Den försäkrade hade insjuknat vid 59 års ålder. Enligt försäkringsvillkoren hade man dock inte rätt till sådan ersättning efter fyllda 55 år. Allmänna reklamationsnämnden ansåg inte att försäkringsbolaget genom informationen gjort någon bindande utfästelse utöver försäkringsavtalet (Allmänna reklamationsnämndens beslut 2008-10-03 i ärende nr 2008-2076). 2

SKATTER INKOMSTSKATT Värdering av vissa anställningsförmåner och reseavdrag Förmån av fri lunch eller middag ska i år värderas till 74 kr. Statslåneräntan (SLR) den 30 november föregående år har betydelse i olika sammanhang. Den som lånar av sin arbetsgivare måste för att slippa förmånsbeskattning betala en ränta som uppgår till SLR + 1 procentenhet. För den som har förmån av fri bil bestäms förmånsvärdet delvis av SLR. Den 30 november 2008 var SLR 2,89 % jämfört med 4,16 % året innan. Avdraget för resor till och från arbetet minskar genom att gränsen för den icke avdragsgilla delen höjs från 8 000 till 9 000 kr. Avdraget för resor med egen bil till och från arbetet samt vid tjänsteresor är oförändrat 18,50 kr per mil. Skiktgränser för statlig inkomstskatt Skiktgränserna har för i år höjts till följande nivåer. Upp till en beskattningsbar förvärvsinkomst på 367 600 kr erläggs endast kommunal inkomstskatt. Med hänsyn till grundavdraget innebär det att man kan tjäna upp till 380 200 kr (ca 31 700 kr per månad) utan statlig inkomstskatt. På beskattningsbar förvärvsinkomst mellan 367 600 kr och 526 200 kr tillkommer 20 % statlig skatt. Det innebär att för lönedelar mellan 380 200 kr och 538 800 kr erläggs kommunal skatt och 20 % statsskatt. Vid beskattningsbar inkomst över 526 200 kr, dvs. för lönedelar över 538 800 kr (44 900 kr per månad), ökar den statliga skatten till 25 %. Den som pensionssparar 12 000 kr kan således ha en inkomst på (380 200 + 12 000 =) 392 200 kr utan att få statlig skatt. Grundavdrag Grundavdraget beräknas med hjälp av prisbasbeloppet. Om den taxerade förvärvsinkomsten uppgår till högst 42 800 kr är grundavdraget i år 18 200 kr. När förvärvsinkomsten överstiger 42 800 kr, ökar avdraget med 20 % av överskjutande inkomst till som mest 33 000 kr vid inkomst mellan 116 400 och 133 600 kr. Vid högre inkomst sjunker grundavdraget med en avtrappningstakt på 10 % ner till 12 600 kr, som gäller för inkomstnivån 336 700 kr och däröver. Pensionärer har hittills haft samma grundavdrag som yrkesaktiva. I år har införts ett förhöjt grundavdrag för dem som vid årets ingång fyllt 65 år. Höjningen är störst vid inkomster mellan 18 200 och ca 116 400 kr. För t.ex. en garantipensionär ökar den årliga nettoinkomsten med ca 2 600 kr. För den som har inkomster mellan ca 133 000 och 337 000 kr blir skattelättnaden omkring 800 kr per år. 3

Höjda jobbskatteavdrag Jobbskatteavdrag infördes 2007 och höjdes 2008. Även i år har jobbskatteavdraget höjts, med ca 2 000 3 000 kr för de flesta inkomsttagare under 65 år. För den som t.ex. har en årsarbetsinkomst på 300 000 kr ökar jobbskatteavdraget med ca 3 000 kr till totalt cirka 17 000 kr. Avdraget kan som högst bli drygt 18 000 kr för den som tjänar över 350 000 kr. Det beräknas enligt en särskild formel, som tar hänsyn till arbetsinkomstens storlek, prisbasbeloppet, grundavdraget och den kommunala skattesatsen. Den som har fyllt 65 år vid årets början får ett högre jobbskatteavdrag enligt följande, något enklare, beräkningsmetod. - 20 % av arbetsinkomster som inte överstiger 100 000 kr plus - 5 % av arbetsinkomster mellan 100 000 och 300 000 kr. Högsta möjliga jobbskatteavdrag för en pensionär blir således 30 000 kr. Sänkt bolagsskatt Inkomstskatten för aktiebolag har sänkts från 28 till 26,3 %. Enskilda näringsidkare kan göra avsättning till expansionsfond och får på avsättningen betala skatt, som motsvarar bolagsskatten. Expansionsfondsskatten följdändras också till 26,3 %. Ändrade skatteregler för viss utdelning från fåmansföretag Enligt de s.k. 3:12-reglerna beskattas en del av utdelningen från eget bolag med endast 20 % skatt i inkomstslaget kapital. Denna del kan bestämmas till ett schablonbelopp enligt en förenklingsregel eller enligt en löneunderlagsregel. Schablonbeloppet har i år höjts från 2,0 till 2,5 inkomstbasbelopp, det vill säga 120 000 kr i år eftersom föregående års inkomstbasbelopp används. I löneunderlagsregeln har kravet på eget löneuttag sänkts från 15 till 10 inkomstbasbelopp. Ändringar i det nordiska skatteavtalet Mellan de nordiska länderna finns ett skatteavtal för att undvika dubbelbeskattning. Pensioner har enligt avtalet endast fått beskattas i källstaten, det vill säga den stat varifrån utbetalningen sker. Avtalet har nu ändrats så att pension även får beskattas i hemviststaten, som då ska avräkna den skatt som betalats i källstaten. Ändringen har tillkommit på initiativ av Danmark. Den svenska regeringen bedömer att pensionärer i Sverige kan drabbas av högre skatt på ett oförutsebart sätt. Ändringen ska därför inte gälla för pensionärer, som den 4 april 2008 hade hemvist i Sverige och redan då tog emot pension från annat nordiskt land. Den svenska regeringen väntar nu på att övriga nordiska länder också ska ratificera (lagstifta om) avtalsändringen. Regeringens förhoppning är att avtalet ska kunna tillämpas från och med 2009-01-01. Beskattning av engångsutbetald direktpension till idrottsutövare Det förekommer att idrottsutövare efter avslutad karriär önskar bryta pensionsavtalet och i stället erhålla hela värdet som ett engångsbelopp. Till exempel kan en 33-åring, som lämnade föreningen för fem år sedan, vilja få ut kapitalvärdet av försäkringen på en gång och inte som pension mellan 35 och 40 års ålder. Frågor uppkommer om hur beloppet ska beskattas, särskilt om idrottsutövaren numera är bosatt utomlands. 4

Skatteverket har i ett ställningstagande uttalat att engångsutbetalningen i exemplet ovan är att anse som pension. Eftersom särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) omfattar pensioner ska SINK betalas på engångsbeloppet. SINK är en statlig inkomstskatt på 25 %. I skatteavtal mellan Sverige och andra länder regleras vilket land som får beskatta pensioner. Huruvida Sverige får ta ut SINK beror således på gällande skatteavtal (Skatteverkets ställningstagande 2008-05-29, dnr 131 335261-08/111). RÄTTSFALL Omkostnadsbeloppet för såld kapitalförsäkring Inkomstskattelagen ändrades 2008 så att det inte längre är möjligt att dra av förlust från såld kapitalförsäkring. Fortfarande finns dock mål hos skattedomstolarna om hur avdraget ska beräknas. En tvistefråga har varit hur försäkringsutbetalningar från t.ex. en kapitallivränta och delåterköp före försäljningen påverkar omkostnadsbeloppet för försäkringen. Skatteverket har ansett att tidigare utbetalda belopp ska omräknas i förhållande till aktuellt försäkringsvärde vid utbetalningstillfället, vilket minskar den skattemässiga förlusten. Regeringsrätten har i ett förhandsbesked prövat frågan om försäkringsutbetalningar och håller inte med Skatteverket. Regeringsrätten anser att omkostnadsbeloppet ska reduceras med de faktiska belopp som utbetalats tidigare (Regeringsrättens dom 2008-10-08 i mål nr 4474-08). Skatteverket vidhåller dock att vid återköp ska omkostnadsbeloppet reduceras med samma andel som återköpet utgjorde av försäkringens värde vid återköpet (Skatteverkets ställningstagande 2008-10-30, dnr 131 636845-08/111). Fråga om andelar i fåmansbolag är kvalificerade När ägaren till ett fåmansaktiebolag säljer sina aktier ska hälften av vinsten beskattas som inkomst av tjänst, dock högst 100 inkomstbasbelopp, och återstoden som inkomst av kapital. Det följer av inkomstskattelagens regler för s.k. kvalificerade andelar. Enligt lagen är andelarna kvalificerade om ägaren varit verksam i betydande omfattning i bolaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren. Syftet med reglerna är att arbetsinkomster inte ska kunna omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster. De ska, enligt lagens förarbeten, tillämpas när ägarens arbetsinsats haft en påtaglig betydelse för bolagets vinst. Om andelarna inte är kvalificerade ska vinsten i sin helhet beskattas med 25 % i inkomstslaget kapital. Det har lett till att många äldre företagare numera väntar med att sälja eller likvidera sina bolag i drygt fem år för att få endast 25 % skatt. Under denna karenstid kan de önska placera bolagets kapital i värdepappersfonder eller fondförsäkringar. Osäkerhet råder därvid om hur aktiv företagaren kan vara med t.ex. fondbyten. I ett förhandsbesked var situationen den att A ägde samtliga aktier och var ensam styrelseledamot i aktiebolaget. Fram till år 2003 bedrev bolaget vanlig affärsverksamhet men därefter endast värdepappersförvaltning, som sköttes av A. Omsättningen har varit mellan 14 000 kr och 1 400 000 kr per år och antalet transaktioner har varierat mellan 17 och 52 om året. A:s arbetsinsats har understigit 10 timmar per år. På fråga från A svarade Skatterättsnämnden att hans aktier inte var kvalificerade. Även om köp och försäljning av aktier varit frekventa och avsett inte obetydliga belopp kan emellertid hans arbetsinsats inte anses haft en påtaglig betydelse för vinstgenereringen i bolaget (Skatterättsnämndens förhandsbesked 2008-10-16, dnr 29-08/D). Förhandsbeskedet är överklagat till Regeringsrätten. 5

Trängselskatt ingår i bilförmånsvärde Om arbetsgivaren betalar trängselskatten för den anställdes privata körning ska det, enligt en dom av Regeringsrätten, inte föranleda beskattning utöver bilförmånsvärdet (Regeringsrättens dom 2008-10-22 i mål nr 4006-08). ÖVRIGT Avkastningsskatt Skatten bestäms bl a av den genomsnittliga statslåneräntan (SLR) under det föregående året. Under 2008 var snittet 3,88 %. På en traditionell försäkring tas skatten ut fortlöpande från återbäringsräntan med 0,6 % på P-försäkring och kapitalpension och 1,0 % på övrig K- försäkring. Från fondförsäkring tas hela skatten ut vid ett tillfälle i början av beskattningsåret genom inlösen av fondandelar. Även från den traditionella försäkringen med och utan garanti (CTRSH) och från Alternativ tjänstepension med valfri placering tas hela skatten ut i början på året. Engångsuttag görs från IPS i december för årets avkastningsskatt. För närvarande (2009-01-02) är SLR = 2,28 %. Kontrolluppgift om förmögenhet slopad Förmögenhetsskatten slopades från och med beskattningsåret 2007. Kontrolluppgiftsskyldigheten för t.ex. försäkringsbolag angående förmögenhetsvärde på K-klassade försäkringar behölls dock. Nu har denna skyldighet slopats med verkan från och med 2009 års taxering. Den slopade förmögenhetsredovisningen gäller även tillgångar i form av aktier och fondandelar, andelar i privatbostadsföretag, fordringsrätter, elcertifikat och utsläppsrätter. Beskattningen av K-försäkringar utreds I budgetpropositionen för 2009 angavs att regeringen ska påbörja ett arbete med att se över beskattningen av sparande genom bland annat indirekt ägande av aktier genom kapitalförsäkring med syfte att åstadkomma en enkel, neutral och effektiv beskattning. Enligt uppgifter i media från finansdepartementet vill man förenkla reglerna för olika sparformer samt förhindra att avkastningsskatten kringgås genom uttag över årsskiftet. Ett lagförslag kan förväntas i år. Kommunala fastighetsavgiften höjd i enlighet med inkomstbasbeloppet Fastighetsavgift infördes 2008 med 6 000 kr per småhus och 1 200 kr per bostadslägenhet. Avgifterna ska följa den årliga förändringen av inkomstbasbeloppet, vilket innebär att avgiften i år är höjd till 6 362 kr för ett småhus och 1 272 kr för en lägenhet. Fortfarande gäller begränsningarna om 0,75 respektive 0,4 % av taxeringsvärdet. För den som vid årets ingång fyllt 65 år gäller också en begränsning till högst 4 % av inkomsten. 6

SOCIALFÖRSÄKRING Sänkta socialavgifter Bland socialavgifterna har sjukförsäkringsavgiften sänkts med en procentenhet, vilket medför en lika stor sänkning av de sammanlagda avgifterna. Arbetsgivaravgifterna är nu 31,42 % och egenavgifterna för enskilda näringsidkare är 29.71 %. En särskild sänkning av avgifterna för ungdomar har genomförts. För alla som vid årets början inte fyllt 26 år ska endast betalas ålderspensionsavgift och en fjärdedel av övriga avgifter. Summan arbetsgivaravgifter blir därmed 15,49 % och egenavgifter 15,07 %. Den särskilda löneskatten på 24,26 % för bland annat pensionskostnader är oförändrad. Arbete samtidigt med sjukersättning Den som i juni 2008 hade rätt till icke tidsbegränsad sjukersättning kan återgå i arbete utan att rätten till ersättning omprövas. Sjukersättningen ska istället minskas med arbetsinkomsten och andra s.k. reduceringsinkomster, som överstiger ett fribelopp. För den som har hel sjukersättning uppgår fribeloppet till ett prisbasbelopp per år. Den som har partiell sjukersättning har ett högre fribelopp. Sjukersättningen minskas med 50 % av reduceringsinkomst över fribeloppet. Om summan av sjukersättning och reduceringsinkomst överstiger åtta prisbasbelopp utbetalas ingen sjukersättning. En årlig avstämning av inkomster och ersättning måste ske och därför har införts begreppen preliminär och slutlig sjukersättning. Om man beviljats sjukersättning från och med juli 2008 eller har tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan man få ersättningen vilande och arbeta. Försäkringskassan ska under arbetsperioden betala ut ett månatligt belopp, som motsvarar 25 % av den vilande ersättningen. Den försäkrade måste lämna in en ansökan till Försäkringskassan innan arbete påbörjas. Vidare är den försäkrade skyldig att anmäla till Försäkringskassan innan han eller hon utökar omfattningen av redan påbörjat arbete eller fortsätter att förvärvsarbeta efter tid då ersättningen varit vilande. Sjukersättningen kan dras in eller minskas om en försäkrad återfått arbetsförmåga. Tidigare år krävdes att Försäkringskassan kunde påvisa att arbetsförmågan hade förbättrats väsentligt för att en indragning eller minskning skulle vara möjlig. Den försäkrade ska anmäla förbättrad arbetsförmåga även om inte arbete påbörjas. Översyn av aktivitetsersättning I en utredning, SOU 2008:102, föreslås att den nuvarande aktivitetsersättningen avskaffas. En ny ersättning, sjukersättning till unga (SU), föreslås införas för de ungdomar som har så omfattande funktionsnedsättningar att de aldrig kommer att kunna förvärvsarbeta. SU ska dock endast kunna beviljas som hel ersättning. Till skillnad från dagens aktivitetsersättning ska SU inte vara tidsbegränsad utan ska utges tills vidare, dock längst intill 30 års ålder. I utredningen bedöms att knappt hälften av dem som idag har aktivitetsersättning kommer att ha rätt till den nya ersättningen. Övriga ska bli föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 7

Enligt förslaget ska förändringarna börja gälla från och med januari 2010. För personer som avslutar sin aktivitetsersättning under år 2010 föreslår utredningen att en period om ytterligare sex månader med aktivitetsersättning ska kunna beviljas som en övergångslösning. Bakgrunden till det nya förslaget är att nuvarande ersättningsform inte har fungerat. Aktivitetsersättning har funnits sedan 2003 och kan beviljas för personer mellan 19-29 år. Antalet unga som uppbär ersättning har ökat kraftigt och uppgår år 2008 till totalt 24 000 personer. Även personer med begränsad funktionsnedsättning har beviljats aktivitetsersättning. Ytterst få av dem som beviljats ersättning återgår till arbete eller studier. Utredningen betraktar införandet av SU som en tillfällig lösning och föreslår en mer omfattande reform som bland annat beaktar situationen för personer med så omfattande medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar att de aldrig någonsin kan arbeta. VIKTIGA SIFFROR 2009 Jfr 2008 Prisbasbeloppet för pensionsavdrag mm 42 800 kr 41 000 kr Förhöjda prisbasbeloppet för beräkning 43 600 kr 41 800 kr av pensionsrätt mm Inkomstbasbeloppet 50 900 kr 48 000 kr Särskild löneskatt 24,26 % oförändrad Arbetsgivaravgifter 31,42 % 32,42 % Näringsidkares fulla egenavgifter 29,71 % 30,71 % Löntagares allmänna pensionsavgift 7,00 % oförändrad Särskild premieskatt på 45 % på 95 % av premieinkomsten oförändrad grupplivförsäkring (TGL-bolagens skatt) Statslåneräntan (SLR) 2008-11-30 2,89 % 2007-11-30: 4,16 % Genomsnittlig SLR under 2008 3,88 % 2007: 4,13 % Högsta sjukpenninggrundande inkomst SGI 321 000 kr 307 500 kr Högsta pensionsgrundande inkomst PGI 381 750 kr* 360 000 kr * eftersom allmän pensionsavgift först frånräknas måste inkomsten dock ha uppgått till minst 410 700 kr (8,07 inkomstbasbelopp avrundat till närmast lägre hundratal). För ytterligare information, hör av dig till Juridik Person: Kjell Pettersson, tel 27129, kjell.pettersson@folksam.se Karin Dannberg Hamrin, tel 26555, karin.dannberg-hamrin@folksam.se Lars-Åke Geijron, tel 26245, lars-ake.geijron@folksam.se Heidi Ibring, tel 27130, heidi.ibring@folksam.se Kristina Ståhl, tel 26142, kristina.stahl@folksam.se 8