För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga
Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi satsar 3,75 miljarder på de allra mest sjuka äldre De allra flesta patienter är nöjda med den vård och omsorg de får. Det finns dock en grupp patienter som är tydligt missnöjda - de som är äldre och har ett omfattande vård- och omsorgsbehov. De står i dag för uppskattningsvis hälften av vårdens samlade kostnader. Stat, kommuner och landsting har försökt ge en fullgod vård, men inte lyckats. I dag utser vi därför en särskild äldresamordnare och ordförande i en arbetsgrupp på socialdepartementet. Det är inledningen på ett omfattande arbete för att rätta till de brister som finns. Sammanlagt satsar vi 3,75 miljarder på denna mycket prioriterade fråga, skriver socialministern och äldreministern. Svensk hälso- och sjukvård och äldreomsorg uppvisar på många områden goda resultat. Vårdköerna kortas. Valfriheten, tillgängligheten och den kvalitet som patienterna upplever förbättras. Det sker en tydlig utveckling mot en vård och omsorg som bygger på kunskap med nationella riktlinjer på allt fler områden. Användandet av öppna jämförelser, där alla enkelt kan jämföra olika vårdenheter, ökar kontinuerligt. Flera olika mätningar visar att de allra flesta patienter är nöjda med den vård och omsorg de får. Det finns dock en grupp patienter som avviker och som är tydligt missnöjda. Det är äldre personer med omfattande vård- och omsorgsbehov. Detta är en växande grupp i vårt samhälle. Enligt SCB:s prognoser kommer antalet personer som är 80 år och äldre att öka med omkring 45 procent mellan åren 2020 och 2030.
Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 2(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister Det finns tydliga varningssignaler att ta på allvar. Stat, kommuner och landsting har försökt - men inte lyckats - ge de mest sjuka äldre en fullgod vård och omsorg. Dessa personer står redan i dag för uppskattningsvis hälften av hälso- och sjukvårdens och omsorgens samlade kostnader. I stället för en vård och omsorg som bygger på kontinuitet, överblick och samverkan, tvingas många av dessa äldre personer till återkommande besök på akutmottagningar. I vården och omsorgen kan flera, upp till ett tiotal, verksamheter och en mängd personal vara inblandade. En omfattande läkemedelsbehandling leder inte sällan till biverkningar, som orsakar lidande och onödiga inläggningar på sjukhus. För många äldre är det svårt att hantera alla nödvändiga kontakter med vården och omsorgen. I stället för att få hjälp hamnar de i telefonköer för att hitta rätt. Trots att det finns mycket personal runt de äldre är det lätt hänt att de "faller mellan stolarna". Anhöriga och närstående får rycka in - men det är en hjälp som inte alla äldre har. De mest sjuka äldre har rätt att få hälso- och sjukvård efter behov, precis som alla andra patienter. Enstaka punktinsatser behöver ersättas av överblick och återkommande, planerad uppföljning av hälsotillstånd och sjukdomar. Äldre personer ska kunna se vårdens och omsorgens insatser och känna kontroll över sin livssituation.
Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 3(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister Sjuka och sköra personer har av naturliga skäl ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. Det ställs stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränser. Problemet är att vården och omsorgen ofta inte är organiserad eller saknar tillräckliga drivkrafter för att på ett lämpligt sätt möta dessa sköra personer med omfattande eller snabbt föränderliga behov. Att ge äldre personer en god vård och omsorg är komplicerat. Det har inte saknats initiativ för att göra det bättre genom åren. Regeringen har, tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting (SKL), vidtagit åtgärder för de mest sjuka äldre i form av en överenskommelse som träffades under 2010. Det är en positiv början. Men det är nödvändigt med ett fortsatt och mer kraftfullt och gemensamt utvecklingsarbete. Vår bedömning är att här finns stora möjligheter till bättre vård och omsorg. Vi utser i dag Eva Nilsson Bågenholm, tidigare ordförande för Läkarförbundet, till äldresamordnare och ordförande i en arbetsgrupp på socialdepartementet. Det är ett omfattande arbete som nu inleds för att komma till rätta med de brister som finns. Totalt uppgår satsningen till 3,75 miljarder kronor under mandatperioden. Frågan om de mest sjuka äldres vård och omsorg ska vara en mycket prioriterad fråga under de närmaste fyra åren. Målet är att få omsorgen och vården i form av hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentral och sjukhusvård att samverka bättre kring de äldre. Nya sätt att samla insatser för ett bättre omhändertagande behöver utvecklas. Nya och intressanta sätt att arbeta finns redan på flera håll i kommuner och landsting men mer behöver göras.
Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 4(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister Ett annat mål är att mer effektivt använda resurserna så att vården och omsorgen i högre grad utgår från patienternas behov. Satsningen ska premiera resultat så att lokala lösningar kan växa fram, som är mer anpassade till förutsättningar i respektive landsting och kommun. Arbetsgruppen ska därför överväga hur kommuner och landsting kan få del av de riktade resurstillskotten i proportion till uppnådda förbättringar. I Sverige finns en mycket bra barnhälsovård, där barnens hälsa följs noga under uppväxtåren. En viktig fråga är om det bör införas liknande lösningar för den här gruppen äldre, eller om det går att komma fram till goda resultat genom olika förbättringsmetoder och ekonomiska "morötter". Utmaningen är att likna vid en gordisk knut - men lösningen innehåller inget alexanderhugg. Erfarenheter från decennier av utvecklingsarbete och resultat från forskning visar att det är komplicerat att anpassa vården till de mest sjuka äldres behov. Ändå är det precis vad som behöver göras. Vi måste nu förbereda oss på att ett ökat antal personer med flera, samtidiga sjukdomar, kommer att uppnå hög ålder. Äldre personer, med omfattande behov av insatser både från kommunens äldreomsorg och landstingens hälso- och sjukvård, ska som alla andra medborgare få en vård och omsorg efter behov. GÖRAN HÄGGLUND socialminister MARIA LARSSON barn- och äldreminister
Varför försöksstudie (projekt)? Hur ska vi med allt mer begränsade medel bedriva vård och omsorg till en allt äldre befolkning?
Försöksverksamhet i Malå Intresset för försöksverksamheterna var stort. 94 ansökningar inkom till SKL med en sammanlagd summa på drygt 300 miljoner kronor. SKL valde ut de 19 projekt som bäst uppfyllde urvalskriterierna. Dessa 19 projekt har tilldelats medel till försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. Projektet För malåbons bästa beviljades 1 050 000 kr årligen för 2010, 2011 och 2012. Länk till sammanfattning av försöksprojekten:
Vad vill vi i projektet Vi skapar en arena där sjukvårdens och omsorgens kompetenser dagligen kan mötas för att göra gemensamma bedömningar och fatta beslut inom en kort tidsrymd.
Från akutvårdsavdelning - till korttidsboende Gärna data som beskriver antalet inläggningar från sjukvård till omsorg.
Vad vill vi i projektet Vi önskar en bättre kontinuitet i insatserna. Vi vill att de mest sjuka äldre inte ska behöva byta miljö i onödan. Våra mest sjuka äldre som vårdats vid sjukstugans akutvårdsavdelning och är i behov av korttidsboende erbjuds ett korttidsboende på samma avdelning om det är möjligt. Miljö och personal är densamma vilket vi anser vara positivt för målgruppen.
Vad vill vi i projektet Vi vill hitta kostnadseffektiva metoder och samarbetsformer som gör det möjligt för Malå att behålla sjukstugan och sjukvårdsavdelningen på orten Ett vårddygn vid Lycksele lasarett kostar 6 667 kronor, det är 1,6 gånger så dyrt som en likvärdig plats på Malå sjukstuga (4 176 kronor). Vi vill stärka stödet till anhöriga genom tidig upptäckt och utredning vid demenssjukdom.
Vad vill vi i projektet Men ändrade förutsättningar exempelvis antalet vårdplatser, personalkompetenser och ingångna avtal under projektets gång gör att det är svårt att dra ekonomiska slutsatser av en gemensam avdelning. Ett vårddygn vid Lycksele lasarett kostar 6 667 kronor, det är 1,6 gånger så dyrt som en likvärdig plats på Malå sjukstuga (4 176 kronor). Vi vill stärka stödet till anhöriga genom tidig upptäckt och utredning vid demenssjukdom.
Demensproblematik i glesbygd - Brist på demenssjuksköterskor - (Brist på) stafettläkare - Vem tar hand om demensärendena? En processkartläggning av våra demensärenden, från initiering till avslut, resulterade i 32 områden där vi idag har brister eller där dubbelarbete förekommer. En av dessa identifierade brister har resulterat i demenslådan.
Vad vill vi i projektet Vi hoppas finna former för att vården och omsorgen ska utgå ifrån vad som efterfrågas istället för att behov och önskemål ska tillgodoses utifrån vad kommunen och landstinget har att erbjuda. Vi vill att patienterna, de boende och de anhöriga ska känna sig nöjda med den vård som givits.
Vad vill vi i projektet Från grå massa till färgstarka individer Vi vill ha engagerad personal som arbetar med de mest sjuka äldre, personal som ser de sjuka äldre i ett helhetsperspektiv. Vi vill att de mest sjuka äldre ska kunna leva och åldras i Malå och veta att de kan lita på att landsting och kommun tillsammans verkar för deras bästa vad gäller vård och omsorg. Vi hoppas kunna vara en förebild för andra små kommuner med en åldrande befolkning.
Skala Beskrivning/identifikation Patientenkät av undersökningsartikeln från akutvårdsavd. Nej, inte alls Ja, i högsta grad Ingen åsikt / Ej aktuellt 1. Är du nöjd med den information du fått under din vistelse här (tex personalbyte, ändrade tider m.m.)? 1 2 3 4 5 6 1. Är du nöjd med personalens sätt att bemöta dig? 1 2 3 4 5 6 1. Är du nöjd med dina möjligheter till inflytande? 1 2 3 4 5 6 1. Litar du på personalen? 1 2 3 4 5 6 1. Anser du att personalen har den kunskap som krävs för att ge dig en trygg och säker vård/omsorg? 1 2 3 4 5 6 1. Känns det tryggt för dig att vistas här? 1 2 3 4 5 6 1. Är det lätt att få kontakt med personalen? 1 2 3 4 5 6 1. Anser du att personalen är omtänksam? 1 2 3 4 5 6 1. Anser du att personalen utför sina arbetsuppgifter väl på ett tillfredställande sätt? 1 2 3 4 5 6 1. Är du nöjd med den hjälp du får vid medicinering och såromläggning (t.ex. att ge ögondroppar, läkemedel m.m.)? 1 2 3 4 5 6 1. Är du nöjd med den rehabilitering, gymnastik, promenader eller liknande du får? 1 2 3 4 5 6 1. Är du nöjd med den vård du får av läkare? 1 2 3 4 5 6 1. Har du möjlighet att kunna göra sådant som du trivs med under din vistelse här? 1 2 3 4 5 6 1. Är du nöjd med de aktiviteter som erbjuds under din vistelse här? 1 2 3 4 5 6 1. Är du nöjd med ditt rum/lägenhet här? 1 2 3 4 5 6 1. Är du nöjd med de gemensamma utrymmena här? 1 2 3 4 5 6 1. Är du tillfreds med att du fick plats just här (i Malå)? 1 2 3 4 5 6 1. Är du sammantaget nöjd med den hjälp/omvårdnad du får? 1 2 3 4 5 6 1. Uppfyller boendet dina förväntningar? 1 2 3 4 5 6
Personalenkät, ny organisation + Personalen upplever att patienten, i allra högsta grad, fått det bättre medans brukaren inte nödvändigtvis fått det bättre. + Arbetet har blivit mycket mera omväxlande vilket upplevs som positivt. + Personalen upplever att deras kompetens har ökat mycket och känner sig inte främmande att arbeta för annan huvudman. + Personalen anser att den gemensamma avdelningen är en god modell för andra kommuner. - Två huvudmän komplicerar; scheman, löner och att fatta beslut.