PROMEMORIA/PM 1(7) Kontaktperson Miljöavdelningen Niccola Eklund 010-2241607 niccola.eklund@lansstyrelsen.se Deponiprojekt 2014 Sammanfattning Under 2014 avsattes tio arbetsdagar till ett mindre projekt med syfte att sammanställa kommunernas inventering av avslutade deponier enligt metodik för inventering av förorenade områden, MIFO. Hittills har endast nio kommuner riskklassat samtliga avslutade deponierna enligt MIFO. I fem kommuner pågår inventeringsarbetet och ytterligare fem kommuner har planer på att inventera. Resterande 14 kommuner har inga planer på att inventera sina avslutade deponier enligt MIFO. Kommunerna gjorde på 1980- till 1990-talet en kartering/inventering av nedlagda deponier enligt Naturvårdsverkets tidigare metodik, Rapport 3164. Förutsättningarna för deponin kan ha förändrats. Det gäller bland annat grundvatten, lakning och markanvändning. Det är dessutom oklart om den tidigare metodiken ger en tillräcklig bedömning av risken för människors hälsa och miljön. Eftersom en genomgång kan bli tidskrävande bör det bli mer tidseffektivt att redan från början göra en MIFO-inventering. Även deponier där undersökningar gjorts bör bedömas enligt MIFO. För att tillgodose kommunernas olika behov inom området skulle en tillsynsdag om avslutade deponier kunna anordnas. Samtidigt kan man höra med kommunerna om de kan tänka sig ett gemensamt projekt för att få igång inventeringen. PM deponiprojekt.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 010-224 10 00 vx 010-224 11 00 102-2847 skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A
PROMEMORIA/PM 2(7) Inledning Bakgrund Under 2013 väcktes frågan om hur arbetet går med kommunernas MIFOinventering av avslutade deponier. Alla länens EBH-samordnare ombads svara på hur arbetet i länets kommuner ser ut. Då Länsstyrelsen Skåne inte aktivt har samlat in kommunens inventeringar av avslutade deponier var det svårt att besvara frågorna. Vid verksamhetsplaneringen inför år 2014 avsattes därför tio arbetsdagar till ett mindre projekt med syfte att sammanställa kommunernas MIFO-inventering av avslutade deponier. I januari 2014 inkom även en enkät från en examensarbetare till Länsstyrelsen Skåne. Där efterfrågades återigen hur inventeringen av avslutade deponier går i Skåne län. Syfte Syftet med projektet är att sammanställa hur långt kommunerna har kommit i MIFO-inventeringen av avslutade deponier, d.v.s. om: MIFO-inventeringen är klar MIFO-inventeringen pågår kommunen planerar att inventera enligt MIFO kommunen har inga planer att inventera enligt MIFO Avgränsning Projektet avgränsades till att omfatta en genomgång av avslutade deponier i kommunernas avfallsplaner samt en kontakt med kommunerna för att korrigera inaktuella uppgifter som hämtats från avfallsplanerna. Avslutade deponier i avfallsplanen Uppgifterna om kommunernas avslutade deponier ska finnas i de kommunala avfallsplanerna. Idag ska avfallsplanen även innehålla en bedömning av risken. I de allmänna råden till avfallsplanen (NFS 2006:6) uttrycker Naturvårdsverket att var avslutad deponi ska ha en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön. Sådana bedömningar görs idag enligt metodiken för inventering av förorenade områden (MIFO) som är framtagen av Naturvårdsverket.
PROMEMORIA/PM 3(7) Genomförande Avfallsplanen ska ses över var fjärde år, vilket gör att uppgifterna om avslutade deponier kan vara inaktuella. Efter att ha sammanställt uppgifterna i avfallsplanen telefonintervjuades kommunernas handläggare inom förorenade områden. Intervjuerna utfördes i huvudsak under juni och juli 2014, se frågorna i tabell 1. Därefter sammanställdes resultatet. Tabell 1 Intervjufrågor till kommunerna 1. Arbetar ni med inventering av avslutade deponier idag? 2. Har avslutade deponier inventerats enligt MIFO-metodiken? 3. Om ni inte har inventerat deponier enligt MIFO-metodiken, vilken metodik användes? 4. Omfattas alla avslutade deponier av inventeringen? 5. Om ni inte har inventerat deponier enligt MIFO-metodiken, har ni någon plan för att inventera avslutade deponier enligt den metodiken? 6. Vad tänker ni kring att det står i allmänna råden (till NFS 2006:6) att nedlagda deponier ska inventeras enligt MIFO-metodiken? Tycker ni er ha gjort en likvärdig riskklassning? 7. Skulle det tillföra något för er om EBH-stödet uppdaterades med avslutade kommunala deponier? Resultat Efter att ha sammanställt resultaten från intervjufrågorna och informationen i avfallsplanerna visade det sig att kommunerna i Skåne län har kommit olika långt med MIFO-inventeringen av avslutade deponier, se figur 1 och 2.
PROMEMORIA/PM 4(7) Figur 1. Kommunernas arbete med MIFO-inventering av nedlagda/avslutade deponier i Skåne län. De kommuner som inte har inventerat enligt MIFO har inte heller några planer på att inventera, de kan dock ha inventerat enligt en äldre metodik eller inventerat enstaka deponier enligt MIFO.
PROMEMORIA/PM 5(7) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Kommunernas inventering av avslutade deponier enligt MIFO Inventerat enligt MIFO Inventering enligt MIFO pågår Planerar att inventera enligt MIFO Inga planer att inventera enligt MIFO Figur 2. Hur långt kommunerna kommit med MIFO-inventeringen av nedlagda deponier varierar. Det är 9 kommuner som är klara med inventeringen. De 14 kommuner som inte har några planer på en MIFO-inventering har dock inventerat enligt Naturvårdsverkets äldre metodik, rapport 3164. Hittills har endast nio kommuner riskklassat samtliga avslutade deponierna enligt MIFO. Bland dem finns två kommuner som inventerat enligt metodiken Le Grand. Dessa objekt redovisas under Inventerat enligt MIFO eftersom MIFO-metodiken baseras till stora delar på Le Grand. I fem kommuner pågår inventeringsarbetet. Därutöver är det fem kommuner som har planer på att inventera enligt MIFO. Kristianstad kommun planerar att göra ett omtag på den gamla MIFO-inventeringen eftersom man anser att kunskapen om deponier har ökat sedan inventeringen utfördes. Det är 14 kommuner som inte har någon plan för att inventera de avslutade deponierna enligt MIFO. De har dock inventerat enligt Naturvårdsverkets äldre metodik, rapport 3164, under 1980- eller 1990-talet. I de fall det inte har gått att avgöra vilken av de två metodikerna som använts har kommunerna placerats under Inga planer att inventera enligt MIFO. Vid en jämförelse av de två metodikerna bedöms klassindelningen vara liknande men det är något oklart om den äldre inventeringen innefattar en bedömning av risken för människors hälsa och miljön, vilket är ett krav. I 12 av dessa 14 kommuner har det dock utfört enstaka MIFO-inventeringar, undersökningar och/eller åtgärder. Malmö stad och Burlövs kommun gjorde sina inventeringar strax innan MIFOmetodiken publicerades och redogör att man har gjort en bedömning av risken. Båda
PROMEMORIA/PM 6(7) kommunerna placeras dock i kategorin Inga planer att inventera enligt MIFO eftersom Naturvårdsverkets äldre klassningsskala använts. Att öppna upp EBH-stödet för fler användare är viktigt för kommunens fortsatta arbete med förorenade områden. Enigheten var stor i frågan om att riskklassningarna borde läggas in i EBH-stödet. I dagsläget påverkar det inte kommunerna eftersom de inte har tillgång till databasen men de tycker att det är viktigt med en komplett databas. Det framkom även en önskan om att kunna lägga in åtgärder och kontrollprogram i EBH-stödet. En kommun tyckte det skulle vara givande att få ta del av andra kommuners klassningar och se hur de hanterar sina deponier idag. Vid intervjuerna framkom också att det ibland är svårt att avgöra var gränsen går för förvaringsfall och deponi, dvs. skillnaden mellan 9 och 10 kap MB. Det handlar bland annat om att karaktärisera avfall och/eller fyllnadsmaterial under befintliga byggnader inne i städer. Kommentarer och slutsatser Sammanfattningsvis kan sägas att många kommuner har fortsatt arbeta med några av sina deponier efter inventeringen på 1980- eller 1990-talet. Antingen genom inventering, undersökningar och/eller åtgärder. De flesta kommuner har dessutom deponierna i sina egna GIS-skikt. Det har använts två olika metodiker för inventeringen av avslutade deponier. MIFOmetodiken är den som rekommenderas av Naturvårdsverket i de allmänna råden. Eftersom nästan hälften av Skånes kommuner inte har inventerat avslutade deponier enligt MIFO har det varit nödvändigt att titta på uppbyggnaden av Naturvårdsverkets äldre metodik. Klasserna i Naturvårdsverkets äldre metodik är konstruerade med hänsyn till miljöaspekter och tillsynsbehov, precis som i MIFO-metodiken. Eftersom klassningssystemen är likartade är det ur prioriteringssynpunkt inte nödvändigt att inventera deponierna enligt MIFO fas 1. Det är dock oklart om den tidigare metodiken utgör en tillräcklig bedömning av risken för människors hälsa och miljön. Det är därför viktigt att avgöra om det finns med en bedömning av påverkan från deponin i den äldre karteringen/inventeringen. En genomgång av enskilda objekt kan bli tidskrävande, speciellt om det visar sig att den äldre inventeringen saknar en bedömning av miljö och hälsoaspekterna. Det är därför mer tidseffektivt att redan från början göra en MIFO-inventering. Det är många kommuner som har undersökt och åtgärdat de deponier som visade sig ha störst behov. Arbetet har således inte stått helt still sedan inventeringen på 1980-
PROMEMORIA/PM 7(7) eller 1990-talet. Enligt den rekommenderade MIFO-metodiken ska risken bedömmas även efter en undersökning. Det medför att informationen från undersökta deponier bör sammanställas i en översiktlig undersökning enligt MIFO fas 2. Kommuner som ännu inte inventerat sina avslutade deponier enligt MIFO skulle kunna sammarbeta i ett gemensamt projekt för att få igång inventeringen. En plattform för det projektet skulle kunna vara Miljösamverkan Skåne. Utöver ovan nämnda argument för en MIFO-inventering finns också aspekten att tiden kan ha förändrat förutsättningarna för deponin. Även kunskapen om deponier har ökat. Idag är till exempel synen att grundvatten är en ändlig resurs vilket kan medföra att skyddsvärdet på grundvattenförekomster ändrats. Sedan inventeringen på 1980- eller 1990-talet kan deponin gått in i en annan nedbrytningsfas vilket även medför en förändring av lakvatten och deponigasbildning. Markanvändningen på och runtom deponin kan ha ändrats med åren. Känsligheten kan således vara större idag än vid tidpunkten för klassningen enligt den äldre metodiken. En inventering enligt MIFO skulle tydliggöra de potentiella risker som kan finnas med deponierna idag. För att tillgodose kommunernas olika behov inom området skulle en tillsynsdag om avslutade deponier kunna anordnas. Den skulle bland annat kunna inrikta sig på att ta upp kommuners erfarenheter av avslutade deponier vid inventering, undersökningar och åtgärder. En presentation om avslutade deponier och problematiken kring dem skulle också kunna bli ett givande inslag för att främja MIFO-inventeringen. Samtidigt skulle Länsstyrelsen Skåne kunna bidrar med en genomgång av MIFO-metodiken med fokus på problematik vid inventering av avslutade deponier. Seminariet skulle även kunna kombineras med information om aktiva deponier och inkludera lagstiftning. En del underlag om avslutade deponier finns på EBH-portalen och är framtaget av län i olika tillsynsprojekt. Fortsatt arbete för Länsstyrelsen Skåne Anordna en tillsynsvägledningsdag om avslutade deponier Uppmuntra kommunerna till att titta på äldre inventeringar för att se om de motsvarar en bedömning av risken för människors hälsa och miljön Hör med kommunerna om de vill gå ihop och inventera tillsammans