Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 2014

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 2014 Rapport 2015-05-27 Författare: Jakob Walve Svealands kustvattenvårdsförbunds miljöanalysfunktion Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik, Stockholms universitet

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 VATTENKEMI... 4 Metodik... 4 Kväve- och fosforbelastning... 5 Våtmarksrecipienten... 7 SSAB och Oxelösunds Hamn... 9 REFERENSER... 17 BILAGA 1. Resultat av analyser av metaller och PAH i vatten i Inre Ålöfjärden i anslutning till SSAB EMEA AB samt jämförelse med miljökvalitetsnormer... 18 Bakgrund... 18 Provtagning... 19 Analyser... 19 Resultat... 19 BILAGA 2. Metodförteckning vattenanalyser... 23 2

SAMMANFATTNING Näringspåverkan i våtmarksrecipienten har minskat under perioden 2007-13 som en följd av den förbättrade avloppsreningen, men var i juli 2014 relativt hög och ovanligt höga kväve, fosfor och klorofyllhalter observerades. En delförklaring till de höga halterna bör även vara den cyanobakterieblomning som uppstod i juli längs Sörmlandskusten. I anslutning till SSABs utsläpp är påverkan på närings- och klorofyllnivåerna mycket liten. Ett särskilt uppdrag från SSAB gällande koncentrationer av metaller och PAH i vatten genomfördes 2014 och redovisas i en bilaga till rapporten. Inga gränsvärden överskreds. 3

INLEDNING Provtagningarna vid Oxelösundskusten 2014 genomfördes enligt det samordnade recipientkontrollprogrammet som fastställts för perioden 2013-2017 för SSAB, Oxelö Energi och Oxelösunds Hamn. Programmet omfattar samma variabler som det tidigare programmet för perioden 2008-2012, men provtagningen kommer att genomföras vartannat år för metaller, PAH och TBT i sediment och biota istället för varje år. Provtagningarna 2014 omfattade därmed enbart vattenkemiska anlyser (näringsämnen, klorofyll, siktdjup, salthalt). Ett särskilt uppdrag från SSAB gällande koncentrationer av metaller och PAH i vatten genomfördes 2014 och redovisas i Bilaga 1. Provtagning och rapportering utförs av Svealands kustvattenvårdsförbunds miljöanalysfunktion som utgörs av Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik vid Stockholms universitet i samarbete med Östersjöcentrum. VATTENKEMI Metodik Prover har tagits och analyserats av det kemiska laboratoriet vid Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik (f.d. Systemekologiska institutionen), Stockholms universitet, enligt ackrediterade metoder, och med kvantifieringsgränser och mätosäkerheter enligt högsta standard för den nationella marina milöövervakningen (Bilaga 2). Vattenprover togs med vattenhämtare i ytvattnet (ca en halv meters djup) i samband med Svealands kustvattenvårdsförbunds karteringar av vattenkvalitet i juli och augusti. Salthalt mättes med CTD-sond och/eller laboratorieinstrument (Minisal). Prover för analys av oorganiska näringsämnen filtrerades och förvarades därefter kallt innan de analyserades inom ett dygn. För klorofyllbestämning filtrerades 1-2 liter vatten genom glasfiberfilter (GF/F), som förvarades frysta till analys. Siktdjup mättes med vit siktskiva (25 cm diameter) med användning av vattenkikare. 4

Sö14 N Gustaf Dalén Figur 1. Karta över Oxelösundsområdet med SKVVFs vattenkemistationer, samt recipientkontrollstationer för vattenkemi i våtmarksrecipienten (Ox1-17), vid SSAB (Sö6b, 7b), och Hamnen (Sö5, 5b). 5

Kväve- och fosforbelastning Våtmarken mynnar i en mindre vik i Örsbaken, medan SSABs utsläpp tillförs Ålöfjärden (Fig. 1). Det mesta av Oxelösunds avloppsreningsverks utsläpp går via våtmarken, men en mindre del förs direkt till Ålöfjärden (Tabell 1). På grund av åtgärder i avloppsreningsverket har det årliga utsläppet av kväve från våtmarken sedan 2010 minskat med cirka 50%. Minskningen av ammoniumkväve är ännu mer markant. De minskade kväveutsläppen beror främst på att koncentrationerna nu är mycket låga under sommaren. Under sommaren 2014 var dock kvävehalten i juli och augusti förhållandevis hög (Fig. 2). Fosforhalten under sommaren 2014 var dock normal för perioden 2011-2013, då fosforhalten varit lägre än under perioden 2007-2010. Endast en liten del av flödet från avloppsreningsverket går direkt till Ålöfjärden (via SSABs avlopp 20), men på grund av lägre reningsgrad är andelen av kväve- och fosforutsläppen förhållandevis större än för flödet. Cirka hälften av fosforutsläppen sker genom direktflödet till Ålöfjärden. Tabell 1. Årlig tillförsel av kväve och fosfor från våtmark till Örsbaken, samt från avloppsreningsverk (ARV) och SSAB till Ålöfjärden. *mycket nitratkväve detta år ** stor del kylvatten ***tillskott från masugnarnas vattenreningssystem har inte medräknats tidigare 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Flöde (Mm3) Våtmark 1,43 1,58 1,76 1,47 1,57 1,67 1,65 1,55 1,58 ARV till Ålöfjärden 0,14 0,12 0,11 0,07 0,2 0,09 0,14 0,07 0,07 SSAB** 91 105 96 94 95 66 86 Totalkväve (ton) Våtmark 27 16 16 14 7,1 6,8 6,1 6,0 6,7 ARV till Ålöfjärden 3,9 1,6 1,8 1,6 2,3 1,1 1,1 0,7 0,7 SSAB 18 6,3 22* 4,2 2,0 3,4 14*** 16*** Totalfosfor (kg) Våtmark 319 190 205 164 195 116 101 113 87 ARV till Ålöfjärden 264 178 122 152 206 113 94 61 65 SSAB 105 76 90 210 193 100 84 71 98 Ammoniumkväve (ton) Våtmark 24 15 11 2,2 3,8 1,4 2,4 2,4 ARV till Ålöfjärden 2,7 1,3 1,1 0,9 0,3 0,3 0,2 0,2 SSAB 4 2,5 1,3 1,7 1,4 0,6 1,1 12*** 13*** Nitratkväve (ton) Våtmark 2,3 3,0 ARV till Ålöfjärden 0,3 0,3 SSAB 6

250000 Utflöde från våtmark, m 3 /månad 200000 150000 100000 50000 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Månad Figur 2. Vattenflöde och halter i våtmarkens utlopp. (Data från Ulf Karlsson, Oxelö Energi AB). 7

Våtmarksrecipienten Koncentrationerna av totalkväve och totalfosfor var ovanligt höga i juli 2014 på alla stationer i våtmarksrecipienten. Även jämförelsestationerna Ox3, Ox16 och Sö8 uppvisade relativt höga koncentrationer. Korrelationerna mellan totalkväve och salthalt i juli (blå punkter för våtmarken och rosa för stationerna i Nyköpingsgradienten i Fig. 4a) tyder dock på att en delförklaring Våtmarksrecipienten i Örsbaken ändå var belastningen från våtmarken. Korrelationen för våtmarken predikterar en totalkvävehalt på cirka 1,7 mg/l och en totalfosforhalt på 0,14 mg/l för en salthalt på noll vilket för kväve är lägre än vad som skulle förväntas från de uppmätta halterna i våtmarkens utflöde (jämför Fig. 4b). Denna prediktion är dock gansk osäker. Påverkan på kvävehalten i juli 2014 i våtmarksrecipienten ser ändå ut att ha varit högre för sötvatten från våtmarken än för sötvatten från Nyköpingsåarna. Det är också rimligt att den i juli 2014 var högre än normalt för de senaste åren. En annan bidragande orsak kan vara den stora cyanobakterieblomning som observerades i kustområdet i juli, särskilt i slutet av månaden (se bild nedan). Eftersom cyanobakterierna ansamlas vid ytan kan denna ha bidragit till att höja koncentrationerna både i våtmarksrecipienten och på jämförelsestationerna, även om den största påverkan bör ha varit ännu senare under månaden. Även klorofyllkoncentrationen var ovanligt hög i juli 2014 (Fig 3). Tidsutvecklingen i våtmarksrecipienten 2005-2014 visas i figur 5 med årsvisa medianvärden och spridning (exkl. station Ox1, 3 och 16). Data har även plottats i förhållande till station jämförelsestationen Ox16. Halterna i våtmarksrecipienten var inte så förhöjda jämfört med denna station (fig. 5). 8

Satellitbild från NASA (Aqua/MODIS), 17 juli 2014. SSAB och Oxelösunds Hamn I likhet med tidigare år var koncentrationen av nitratkväve en aningen förhöjd vid Sö7b. Påverkan på totalkvävehalten är dock inte märkbar. 9

Totalkväve (µg/l) 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Sö13 Sö11 Sö8 Ox1 Ox4 Ox6 Ox17 Ox8 Ox16 Sö7 Sö6 Sö5 Sö14 Sö12 Sö10 Ox3 Ox5 Ox10 Ox9 Ox7 Ox13 Sö16 Sö7b Sö6b Sö5b 1000 Ammoniumkväve (µg/l) 800 600 400 200 0 Sö13 Sö11 Sö8 Ox1 Ox4 Ox6 Ox17 Ox8 Ox16 Sö7 Sö6 Sö5 Sö14 Sö12 Sö10 Ox3 Ox5 Ox10 Ox9 Ox7 Ox13 Sö16 Sö7b Sö6b Sö5b Örsbaken Nyköpingsfjärdarna Våtmarksrecipienten Risöomr. SSAB Hamnen N Gustaf Dalén Fig. 3 Box-plottar ovan och på följande sidor. Resultat 2014 visas med röda ringar för juli, blå ringar för augusti. Som jämförelse visas box-plottar med resultat juli-augusti 2007-2013 med medianvärde (fyrkant), 25-75% range (box), non-outlier range (linje), outliers (ringar) och extremvärden (stjärnor). Station Ox1 ligger vid våtmarksmynningen. En outlier (2200 µg/l) och ett extremvärde (3500 µg/l) på station Ox1 ligger utanför skalan i figuren. Station Sö13 ligger vid Nyköpingsåns mynning, innaför station Sö12. Figurerna för totalkväve och ammonium ovan visas även på nästa sida med annan skala. 10

11 Sö13 Sö12 Sö11 Sö10 Sö8 Ox3 Ox1 Ox5 Ox4 Ox10 Ox6 Ox9 Ox17 Ox7 Ox8 Ox13 Ox16 Sö16 Sö7 Sö7b Sö6 Sö6b Sö5 Sö5b Sö14 0 20 40 60 80 100 120 140 Ammoniumkväve (µg/l) Sö13 Sö12 Sö11 Sö10 Sö8 Ox3 Ox1 Ox5 Ox4 Ox10 Ox6 Ox9 Ox17 Ox7 Ox8 Ox13 Ox16 Sö16 Sö7 Sö7b Sö6 Sö6b Sö5 Sö5b Sö14 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Nitrat+nitrit-kväve (µg/l) Våtmarksrecipienten Örsbaken Hamnen Risöomr. SSAB N Gustaf Dalén Nyköpingsfjärdarna

12 Sö13 Sö12 Sö11 Sö10 Sö8 Ox3 Ox1 Ox5 Ox4 Ox10 Ox6 Ox9 Ox17 Ox7 Ox8 Ox13 Ox16 Sö16 Sö7 Sö7b Sö6 Sö6b Sö5 Sö5b Sö14 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Totalfosfor (µg/l) Sö13 Sö12 Sö11 Sö10 Sö8 Ox3 Ox1 Ox5 Ox4 Ox10 Ox6 Ox9 Ox17 Ox7 Ox8 Ox13 Ox16 Sö16 Sö7 Sö7b Sö6 Sö6b Sö5 Sö5b Sö14 0 5 10 15 20 25 30 35 Fosfatfosfor (µg/l) Sö13 Sö12 Sö11 Sö10 Sö8 Ox3 Ox1 Ox5 Ox4 Ox10 Ox6 Ox9 Ox17 Ox7 Ox8 Ox13 Ox16 Sö16 Sö7 Sö7b Sö6 Sö6b Sö5 Sö5b Sö14 0 1 2 3 4 5 6 7 Salinitet (psu) Våtmarksrecipienten Örsbaken Hamnen Risöomr. SSAB N Gustaf Dalén Nyköpingsfjärdarna

13 Sö13 Sö12 Sö11 Sö10 Sö8 Ox3 Ox1 Ox5 Ox4 Ox10 Ox6 Ox9 Ox17 Ox7 Ox8 Ox13 Ox16 Sö16 Sö7 Sö7b Sö6 Sö6b Sö5 Sö5b Sö14 0 10 20 30 40 50 60 Klorofyll a (µg/l) Sö13 Sö12 Sö11 Sö10 Sö8 Ox3 Ox1 Ox5 Ox4 Ox10 Ox6 Ox9 Ox17 Ox7 Ox8 Ox13 Ox16 Sö16 Sö7 Sö7b Sö6 Sö6b Sö5 Sö5b Sö14 0 400 800 1200 1600 2000 2400 2800 Silikatkisel (µg/l) Våtmarksrecipienten Örsbaken Hamnen Risöomr. SSAB N Gustaf Dalén Nyköpingsfjärdarna

Figur 4a. Samband mellan totalkväve och salthalt, och totalfosfor och salthalt för Ox-stationer i anslutning till våtmarken (blå punkter) och Sö-stationer (rosa punkter). Tre Sö-stationer (Sö11, Sö12 och Sö13) i Sjösafärden, Mellanfjärden och Stadsfjärden nära Nyköping (salthalt <3) har lagts till för att illustrera potentiell påverkan från Nyköpingsåarna. 14

Fig. 4b. Totalkväve och salt för valda tillfällen 2007-2013, i övrigt som figur 4a. Det är tydligt att sambandet för våtmarken har förändrats efter 2009 på grund av minskad kvävehalt i vattnet från våtmarken. 15

Salinitet (psu) 6.6 6.2 5.8 5.4 5.0 4.6 4.2 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Salinitet Kvot mot Ox16 1.04 1.00 0.96 0.92 0.88 0.84 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Totalkväve (µg/l) 700 600 500 400 300 200 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Tot-N Kvot mot Ox16 1.5 1.4 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Totalfosfor (µg/l) 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Tot-P Kvot mot Ox16 1.7 1.6 1.5 1.4 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Klorofyll a (µg/l) 24 20 16 12 8 4 0 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Klorofyll Kvot mot Ox16 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 2005 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Fig. 5. Jämförelse mellan år för stationer inne i våtmarksresipienten (Ox2-17, men ej Ox3 och Ox16 som ligger utanför. Ox1 vid våtmarksmynningen är inte heller inkluderad). De vänstra figurerna visar koncentrationer, de högra kvoten mot Ox16 utanför våtmarksrecipienten. 16

REFERENSER Walve, J. Larsson U. 2008. Program för samordnad recipientkontroll i Oxelösunds kustvatten: näringsämnen, metaller, PAH och TBT 2008-2012. SKVVF rapport 2008-09-03 Walve, J. 2013. Program för samordnad recipientkontroll i Oxelösunds kustvatten: näringsämnen, metaller, PAH och TBT 2013-2017. SKVVF rapport 2013-06-25. 17

BILAGA 1. Resultat av analyser av metaller och PAH i vatten i Inre Ålöfjärden i anslutning till SSAB EMEA AB samt jämförelse med miljökvalitetsnormer Bakgrund Vattendirektivet kräver i princip att vattenkoncentrationer av vissa metaller (bl. a kadmium och bly) och polyaromatiska kolväten (PAH) mäts och klassificeras. Samtidigt är dessa ämnen svåra att mäta i vattenfasen och de flesta undersökningar genomförs på sediment eller biota, bl. a SSABs nuvarande reguljära mätprogram. Naturvårdsverket önskar en redogörelse av hur bolaget kan visa att inte några miljökvalitetsnormer för vatten överskrids, med hänvisning till EU direktivet 2008/105/EG. Ett antal större och omfattande undersökningar har genomförts de senaste åren och i samband med bolagets miljöprövning och införandet av ramdirektivet för vatten i svensk lagstiftning. Exempel på undersökningar som bolaget genomfört är bottenfaunaundersökning, rapporter angående sediment, karaktärisering av vatten och temperaturgradientens utbredning i Ålöfjärden. Dessa utöver den årliga miljöövervakningen i recipienten (SRK). Resultaten från undersökningarna har redovisats till myndigheterna. Bolaget har under året tagit kontakt med bland annat länsstyrelsen i Stockholms län, Naturvårdsverket och vattenmyndigheten i Norra Östersjön för att få vägledning i hur provtagning ska genomföras och hur analysresultaten ska tolkas då vattenproverna tas strax utanför en större industri. Utifrån dessa kontakter med olika myndigheter kan bolaget konstatera att det ännu inte finns några klara riktlinjer för hur och var i recipienten som mätning ska ske för att en miljökvalitetsnorm ska vara gällande. På vilket djup ska protagningen ske? Med vilken metod? Hur långt från verksamhetens avlopp? Finns blandningszon och inom vilket område från avloppet sträcker sig i så fall blandningszonen? För att ändå göra ett försök att möta upp till kraven och testa utfallet av vattenanalyser togs vattenprover under sommaren 2014 för analys av vissa metaller samt PAH. 18

Provtagning Provtagning samordnades med Svealands kustvattenvårdsförbunds provtagningar vid SSAB i juli (15/7) och augusti (14/8) 2014. Provtagning utfördes på en punkt som bedömts som representativ för området Inre Ålöfjärden (Station Sö7c) samt i referensområdet Dragviksfjärden (station Sö21) (se karta nedan). Ytvattenprov, ett par decimeter under ytan, togs från båt direkt till provflaskor som var fästa vid en provtagningsstång så att prov kunde tas en bit från båten. Provflaskorna hade levererats av analyslaboratoriet. Analyser Metaller (filtrerat prov) och total halt av respektive PAH-förening analyserades av ALS Scandinavia AB eller deras underleverantörer. Metoder och detaljerade resultat framgår av bifogade resultatrapporter nedan. Eftersom proverna är från brackvatten och metaller måste analyseras enligt paket V-6 blir rapporteringsgränserna högre än för vattendirektivspaket PRIO-V-2 Metaller (tabeller nedan) (ref. Jenny Lundmark ALS). Vattendirektivspaketet för PAH (PRIO- PAH) är särskilt anpassat för att nå låga rapporteringsgränser. Resultat Koncentrationerna för utvalda metaller och PAH:er i vatten, med gränsvärden i form av miljökvalitesnormer, redovisas i tabell B1-1 nedan. I tabellen redovisas även resultat från SSABs analyser av avloppsvatten samt recipientkontrollprogrammets tidigare mätningar av koncentrationer i fisk, omräknat till halter jämförbara med miljökvalitetsnormerna. Inga gränsvärden överskreds. Resultat för alla ämnen i havsvatten redovisas i tabell B1-2. De allra flesta analyserna av PAH visade på koncentrationer under kvantifieringsgränsen. Ett undantag var naftalen, acenaftylen, acenaften och fluoren i juli i Inre Ålöfjärden, men halterna var fortfarande mycket låga. Mätbara halter av naftalen på visades även i augusti i Inre Ålöfjärden men då även på referensstationen. 19

Inre Ålöfjärden Sö7c Lat 58 40.47N Lon 17 08.80E Dragviksfjärden: referensstation Sö21 Lat 58 44.56N Lon 17 21.33E 20

Tabell B1-1. Sammanställning av resultat från mätningar i havsvattenrecipienten Inre Ålöfjärden (provpunkt Sö7c) och referensområdet Dragviksfjärden (provpunkt Sö21) och i avloppsvatten. Ämne Ox pp82 Ox PP96 Enhet (AA- MKN) (AA MKN) Ox pp82 (MAC) Ox pp96 (MAC) Sö7C 20140715 Sö7C 20140814 Sö21 20140715 Sö21 20140814 Ox biota AA-MKN* Andra ytvatten MAC-MKN* Andra ytvatten Kadmium (Cd) µg/l <4 <4 <4 <4 0.0265 <0,02 <0,02 <0,02 0.2 0,45** Kvicksilver (Hg) µg/l <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 58 µg/kg TS i lever = 15 µg/kg våtvikt*, vilket motsvarar ca 11 µg/kg våtvikt i muskel** 0.07 20 (fisk) Nickel (Ni) µg/l <5 <5 <5 <5 0.811 0.762 0.632 0.623 8.6 34 Bly (Pb) µg/l <4 <4 <4 <4 <0,1 0.14 <0,1 0.197 1.3 14 Zink (Zn) µg/l 1.1 5.7 2.9 9.3 Naftalen µg/l 0.074 <0,01 0.074 <0,01 0.0034 0.0025 <0,0010 0.0016 2 130 Antracen µg/l <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 0.1 0.1 Fluoranten µg/l 0.048 <0,01 0.048 <0,01 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <8 µg/kg TS i abborre vilket motsvarar <2 µg/kg våtvikt* 0.0063 0.12 30 (fisk) Bens(b)fluoranten µg/l <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 0.017 Bens(k)fluoranten µg/l <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 0.017 Bens(a)pyren µg/l 0.194 <0,01 0.194 <0,01 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 0.00017 0.027 *Värden för MKN för AA= Årsmedelvärde samt för MAC= Maximal tillåten konc. enligt MKN direktivet *Data abborre och gärs 2007-2013 Ålöfjärden. Ca 25% TS av våtvikt. ** Värdet beroende på hårdet i vattnet. Det är samma Hg-halter i fisk från referensområdet. MKN värden enligt EU direktiv 2008/105/EG ** enligt data Ålöfjärden 2007 (mätn både i lever och muskel). Ox proverna är analys från Karaktärisering av avloppsvatten, samlingsprov 14-17 nov 2011. Analysresultaten avser provtagning vid utsläppspunkt för respektive avlopp. Provpunkt 82= Koksverkets biologiska rening. Spädning innan utsläpp till recipienten (tot flöde ca 8 000 000 m3/år) Provpunkt 96 = Masugnarnas gasreningsvatten. Spädning innan utsläpp till recipienten (tot flöde ca 600 000 m3/år) Biotillgängliga värden för bly = 1,2 mikrogram/l och för nickel = 4 mikrogram/l avser lösligt halt och räknas ut med beräkningsmodell (ej analyserat) Grön markering betyder att MKN=OK MKN* Biota µg/kg våtvikt

Tabell B1-2. Alla data metaller och PAH i vatten 2014. Juli Augusti Juli Augusti ELEMENT SAMPLE Sö7c Sö7c Sö21 Sö21 filtrering 0,45µm; metaller Ja Ja Ca mg/l 83.5 96.8 84.7 95.3 Fe mg/l 0.00256 <0.002 <0.002 <0.002 K mg/l 71.8 65.7 73.3 66.6 Mg mg/l 224 209 229 210 Na mg/l 1750 1630 1860 1650 Si mg/l 0.361 0.497 0.345 0.528 Al µg/l 0.432 9.55 1.66 12.1 Ba µg/l 18.6 18.5 18.1 19.2 Cd µg/l 0.0265 <0.02 <0.02 <0.02 Co µg/l 0.0277 <0.02 <0.02 <0.02 Cr µg/l 0.237 <0.04 0.254 <0.04 Cu µg/l 0.609 1.14 2.54 0.974 Hg µg/l <0.002 <0.002 <0.002 <0.002 Mn µg/l 1.62 0.454 1.01 0.532 Mo µg/l 2.22 1.7 1.64 1.67 Ni µg/l 0.811 0.762 0.632 0.623 P µg/l 9.73 17.7 9.43 18.3 Pb µg/l <0.1 0.14 <0.1 0.197 Sr µg/l 1380 1270 1410 1270 Zn µg/l 1.14 5.73 2.9 9.32 naftalen µg/l 0.0034 0.0025 <0.0010 0.0016 acenaftylen µg/l 0.0014 <0.0010 <0.0010 <0.0010 acenaften µg/l 0.0016 <0.0010 <0.0010 <0.0010 fluoren µg/l 0.0029 <0.0010 <0.0010 <0.0010 fenantren µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 antracen µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 fluoranten µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 pyren µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 bens(a)antracen µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 krysen µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 bens(b)fluoranten µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 bens(k)fluoranten µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 summa 2 PAHer (1) µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 bens(a)pyren µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 dibenso(ah)antracen µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 benso(ghi)perylen µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 indeno(123cd)pyren µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010 summa 2 PAHer (2) µg/l <0.0010 <0.0010 <0.0010 <0.0010

BILAGA 2. Metodförteckning vattenanalyser Laboratoriet Marinekologi, Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, revision 17, 2012-08-30 Mätstorhet Metod Mätprincip Provtyp Mätosäkerhet (*) (utvidgad mätosäkerhet täckningsfaktor k=2) Mätområde Ammoniumkväve (SFA) ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # 319526 Fosfatfosfor (SFA) ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # 319528 Fosfor, totalt (SFA) (vattenprover) ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # 319528 Uppslutning. Egen kombimetod för N+P (980119) Klorofyll a Helcom: Annex C4. Phytoplankton chlorofyll a Kväve, totalt (SFA) (vattenprover) Nitrit+nitratkväve (SFA) Salinitet (CTD) Salinitet (Minisal) Siktdjup Silikatkisel (SFA) ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # 319527 Uppslutning. Egen kombimetod för N+P (980119) ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # 319527 Enl. Operating manual, Version 1, 1990 och User s manual Rev. 4.0. Enl. Minisal Model 2100, Salinometer, Technical and Operating & Maintenance Manual, 1986. Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning, 1.1, 2001-02-20 ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # 319529 SFA, bestämning av bildat indofenolblått SFA, bestämning av bildat antimonfosfomolybdenblått, (reduktion med ascorbinsyra) SFA, bestämning av bildat antimonfosfomolybdenblått efter persulfatuppslutning. Spektrofotometrisk bestämning efter extraktion med etanol SFA, bestämning av bildat nitrit/nitrat-kväve efter persulfat-uppslutning. SFA, reducering av nitrat till nitrit i Cd/Cu-reduktor. Bestämning av nitrit efter bildandet av ett azofärgämne. In situ mätning med CTDsond 1:1,3 0.5-20 µg/l 0.5µg/l >20 µg/l 2.4% 0.5-20 µg/l 0.5µg/L >20 µg/l 3% 1:1,3 0.5-25 µg/l 1µg/l >25 µg/l 6% 0.5-2500 µg/l 0.5-500 µg/l 0.7-500µg/l 1:1,3 25% >0,2µg/l 1:1,3 5% 10-2000 µg/l 1:1,3 0.2-20 µg/l 0.3µg/l >20 µg/l 2.5% 0.2-1600 µg/l 1:1,3 0.04psu 2-42 psu Salinometer 1:1,3 0.02psu 2-42 psu Secchi-skiva 1:1,3 20% 0.1-40 m SFA, bestämning av bildat kiselmolybdenkomplex, reducerat med ascorbinsyra 1:1,3 1-60 µg/l 1.5 µg/l >60 µg/l 2.5% 1-14000 µg/l 23