MILJÖPÅVERKAN FRÅN DEPONI VID SANDVIKSUDDEN

MILJÖPÅVERKAN FRÅN DEPONI VID SANDVIKSUDDEN Rapport över miljöteknisk undersökning och förenklad riskbedömning av mark och grundvatten Erik Brydolf Ylva Persson Sundsvall Uppdragsnummer 1654483 SWECO Södra Järnvägsgatan 37 Box 259, 851 04 Sundsvall Telefon 060-16 99 00 Telefax 060-61 30 07

Innehåll 1 Bakgrund 2 2 Områdesbeskrivning 2 3 Provtagning och analys 4 4 Hydrogeologisk beskrivning 4 5 Deponins påverkan på omgivande miljö 6 5.1 Nedbrytningsgrad av deponins organiska innehåll 6 5.2 Undersökning av miljögifter i grundvatten 7 5.2.1 Kommentarer till analyserade halter 8 5.2.2 Riskbedömning 9 6 Slutsatser och åtgärdsförslag 10 7 Referenser 11 Bilaga 1. Planlagt område samt placering av provtagningspunkter Bilaga 2. Fältanteckningar och jordartsbeskrivning Bilaga 3. Analysprotokoll 1 (11)

1 Bakgrund arbetar med en ny detaljplan för ett område vid Sandviksudde, inom fastigheterna Stenåkern 4:1 och 4:2. Enligt planen ska området bebyggas med bostäder. I den norra delen av Stenåkern 4:1 finns en äldre deponi som enligt uppgifter från främst tagit emot grov- och byggavfall. Efterforskningar har visat att inga eller mycket små mängder hushållsavfall har deponerats. Deponin var aktiv under ca 3 år och har inte sluttäckts efter det. Före deponeringen startade på platsen bedrevs grus/moräntäkt. SWECO har på uppdrag av utfört arbeten i syfte att påvisa om deponins placering är förenlig med den planerade markanvändningen och ge förslag till eventuella åtgärder för att minska eller eliminera risk för störning. Arbetet har omfattat platsbesök med okulärbesiktning, framtagande av provtagningsprogram för grundvatten, analys av grundvatten, framtagande av en hydrogeologisk beskrivning av yt- och grundvattenströmningar. I rapporten presenteras också en enklare riskbedömning samt förslag till principiella åtgärder för att minimera deponins miljöpåverkan. 2 Områdesbeskrivning Sandviksudde är beläget vid Söderhamnsfjärden drygt 3 km från centrala Söderhamn, bild 1. En detaljerad karta över området finns i bild 2, medan det planlagda området med provtagningspunkter redovisas i bilaga 1. Planområdet är idag obebyggt men öster om den avslutade deponin, på Stenåkern 4:20, finns en bostadsfastighet. Inom de delar av området som människan påverkat domineras vegetationen av lövträd och sly. Vegetationen på de orörda höjderna domineras av relativt gles tallskog och de naturliga sluttningarna norr om deponin domineras av granskog med inslag av lövträd som övergår i ren lövvegetation i de strandnära delarna. Där deponin ligger har materialuttag skett (grus/moräntäkt) och söder om deponin finns en mycket tydlig äldre schaktslänt som indikerar gränsen för materialuttaget. De norra delarna av täkten har efter avslutat täktverksamhet, på 1970-talet, fyllts ut med i huvudsak grova överskottsmassor och rivningsavfall. 2 (11)

Bild 1. Det aktuella området, Sandviksudden, är markerat med en blå ellips. Bild 2. Detalj över Sandviksudde. Ungefärlig placering av deponin framgår av rastrerat område. 3 (11)

3 Provtagning och analys Med stöd av observationer gjorda vid ett rekognoserande fältbesök, 2008-04-09, togs en provtagningsplan fram som inkluderade tre grundvattenrör samt provtagning ur en kallkälla vilken rinner upp vid strandkanten nedströms deponin. De tre grundvattenrören placerades mellan deponin och de planlagda tomterna. Provpunkternas placering framgår av bilaga 1 och jordartsbeskrivning/fältprotokoll sammanfattas i bilaga 2. Grundvattenrören installerades 2008-04-17, vattentillgången var god och vattenvolymen i rören omsattes. Vid installation av grundvattenrör noterades att ytvatten som rann i vägdiket nedanför deponin hade lakvattenliknande doft. Ingen provtagning av detta vatten har utförts då vägdiket hann torka upp innan provtagningen. Provtagning utfördes 2008-04-22 av personal från Al-Control i Söderhamn. Vattenprover skickades för analys till ALS Analytica. Proverna analyserades med avseende på syreförbrukande ämnen (BOD7 samt COD), kväveinnehåll (ammoniumkväve, nitrat- och nitritkväve), metaller samt oljeförekomst (C10-C40). På vattenprov från en punkt, 0802, gjordes även en bred s.k. GC-MS screening, med vilken förekomst av klorbensen, PAH, oljeföreningar bestäms. Genom denna analys kan även andra mer okända föreningar bestämmas och den är därför lämplig att använda vid analys av prov med okänt innehåll. 4 Hydrogeologisk beskrivning Sandviksudde har en naturlig ytvattendelare ungefär mitt på udden med utsträckning nordost sydväst. Deponin bedöms i sin helhet vara belägen på den norra sidan av den tolkade ytvattendelaren. Grundvattendelaren bedöms huvudsakligen sammanfalla med ytvattendelaren, men då deponin ligger nära ytvattendelaren går det dock inte att utesluta att en viss del av det bildade grundvattnet kan avbördas mot söder. Det lokala avrinningsområde som omfattar deponin är litet, ca 13700 m 2 (varav ca 7700 m 2 utgör deponi). Eftersom deponins area utgör så stor andel av det lokala avrinningsområdet innebär det också att utspädningsgraden i grundvattnet kan förväntas vara liten om man antar att liknande infiltrationsförhållanden råder över hela ytan. Analogt med detta bör 4 (11)

de analyser som utförs på grundvatten nedströms deponin vara relativt outspädda. Enligt SGU:s grundvattenkarta över Gävleborgs län (Serie Ah nr 16) kan den effektiva nederbörden i området förväntas vara 350-400 mm/år. Den potentiella grundvattenbildningen inom deponins lokala avrinningsområde kan utifrån detta beräknas till ca 4 800-5 500 m 3 /år, motsvarande ett medelflöde om ca 0,2 l/s. Nedströms deponin finns en kallkälla som vid platsbesök 2008-04-09 okulärt bedömdes ha ett flöde på ca 1-2 l/s. Det är möjligt att kallkällans relativt stora flöde vid detta tillfälle härrörde från snösmältning eller nederbörd, detta är dock inte utrett. Det är inte känt om källan alltid är vattenförande eller om den sinar under torrare perioder eller på vintern. Nedströms deponin finns ett vägdike som samlar upp ytvatten och eventuellt ytligt grundvatten (vid högt grundvattenstånd) från området runt provpunkterna 0801 och 0802. I området runt dessa rör finns även tecken på att vattenspeglar kan finnas i perioder, eventuellt sker viss utströmning av grundvatten i detta område vid höga grundvattenstånd. Vatten som avleds via dike har riktning mot söder vid utkanten av det planerade bostadsområdet BII. Diket återfinns längs hela vägen förbi deponin men förde vid platsbesöket vatten enbart nedströms 0801 och 0802. Eftersom deponins botten utgörs av en äldre täkt har de ytligare jordlagren avlägsnats i detta område. Om dessa ytliga jordlager innehållit jordmaterial med avsevärt lägre hydraulisk konduktivitet, alltså tätare, så kan lakvatten från deponin infiltrera till de djupare jordlagren och sedan avledas ned mot havet på större djup. Indikation på att det förekommer grövre jordmaterial på större djup erhölls dels i samband med placering av grundvattenrör 0803 då vatten bedömdes tillrinna hastigt efter att de ytligare jordlagren punkterats (vattnet tryckte upp en bit i röret). Vidare är kallkällan en tydlig indikation på att vatten från djupare liggande, mer genomsläppliga jordarter, tränger upp i en punkt. Sammantaget bedömer vi att de placerade provpunkterna är placerade på ett sådant sätt att den totala miljöpåverkan från deponin skall kunna påvisas genom uttag av vatten från punkterna. Värt att notera är att kallkällans flöde speglar avbördningen från ett, relativt grundvattenrören, större område. 5 (11)

5 Deponins påverkan på omgivande miljö 5.1 Nedbrytningsgrad av deponins organiska innehåll Resultat från analyser av syretärande ämnen, näringsämnen samt klorid presenteras i tabell 1. Klorid, nitrit och nitrat har analyserats till halter motsvarande tillståndsklass 1 och 2, enligt Naturvårdsverket Rapport 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet - grundvatten. Analyserade halter av ammonium är nära eller under detektionsgränsen. Halterna av TOC och COD Cr är relativt höga för ett naturligt opåverkat grundvatten men bedöms antingen kunna visa påverkan från deponerat material eller spegla egenskaperna hos ett vatten som haft kort uppehållstid i marklagren. Analyserade halter av BOD 7 påvisar också närvaro av organiskt material men då kvoten mellan BOD 7 /COD Cr varierar mellan 0,2-0,5 indikerar dominans av ett mer svårnedbrytbart organiskt material (exempelvis humus). Tabell 1. Tillståndsklassning enligt Naturvårdsverket rapport 4915 avseende halter av syretärande ämnen, näringsämnen och klorid i grundvatten. enhet 0801 0802 0803 kallkälla BOD7 mg/l 15 14 15 <1 CODCr mg/l 47 50 29 6 klorid mg/l 2,0 3,4 6,2 13 TOC mg/l 17 18 8,6 2,2 ammonium mg/l 0,04 <0.025 0,027 <0.025 nitrit+nitratkväve mg/l 0,028 <0.020 0,2 0,94 Tillståndsklassning, avvikelse från normaltillstånd i grundvatten 1 ingen avvikelse 2 måttlig avvikelse 3 tydlig avvikelse 4 stark avvikelse 5 mycket stark avvikelse Enligt de efterforskningar som kommunen gjort saknas uppgifter om deponering av hushållsavfall inom deponin. De analyserade halterna BOD 7 och nitrit och nitrathalter i 0803 och kallkällan indikerar att det finns en källa till organiskt lättnedbrytbart material i närheten. Totalkvävehalt i källflödet är 1 mg/l vilket är klass 2 avseende kväveläckage (Naturvårdsverket Rapport 4917, Bedömningsgrunder för miljökvalitet - skogslandskap). Nitrat och nitritkväve utgör den största andelen kväve från kallkällan vilken kan indikera en omvandling av ammoniumkväve. 6 (11)

5.2 Undersökning av miljögifter i grundvatten Resultatet från analys av metaller och oljeföreningar visas i tabellerna 2 och 3. Både analys av oljeföreningar och den breda screeninganalysen (som gjordes i provpunkt 0802) visade på halter under detektionsgränsen (tabell 2). Samtliga analysprotokoll redovisas i bilaga 3. Tabell 2. Resultat från oljeanalyser. Enhet 0801 0802 0803 kallkälla Oljeindex µg/l <50 <50 <100 <50 fraktion >C10-C12 µg/l <5 <5 <10 <5 fraktion >C12-C16 µg/l <5 <5 <10 <5 fraktion >C16-C35 µg/l <30 <30 <60 <30 fraktion >C35-C40 µg/l <10 <10 <20 <10 Avseende metaller, tabell 3, visade provpunkt 0803 samt källflödet låga och generellt samstämmiga halter. Dock visar 0803 något högre halter av metaller såsom koppar (16 µg/l) och mangan (56 µg/l) jämfört med källflödet. Kloridhalterna är också högre i dessa båda provpunkter jämfört med 0801 och 0802. Detta indikerar påverkan även om halterna är låga. Provpunkterna 0801 och 0802 har tydligt högre halter av magnesium, aluminium, kadmium, kobolt, krom, nickel, och zink än kallkällan och 0803. Avseende kadmium och zink, vilka har de relativt sett högsta koncentrationerna i förhållande till jämförvärden, klassas halterna som måttliga halter respektive höga halter enligt Naturvårdsverket rapport 4915. 7 (11)

Tabell 3. Resultat av metallanalyser. Tillståndsklassning enligt Naturvårdsverket rapport 4915. enhet 0801 0802 0803 kallkälla Ca mg/l 74 185 80 32 Fe mg/l 0,0142 0,12 0,0091 0,0022 K mg/l 9,1 17 4,8 1,8 Mg mg/l 18 28 4,8 3,4 Na mg/l 7,9 6,4 15 12 S mg/l 59 180 13 6,2 Si mg/l 4,9 12 4,5 5,5 Al µg/l 44 187 9,2 9,1 As µg/l <0.07 0,304 0,28 0,80 Ba µg/l 13 24 4,0 2,6 Cd µg/l 0,15 0,82 0,033 0,040 Co µg/l 7,3 28 1,9 0,034 Cr µg/l 0,36 0,46 0,042 0,050 Cu µg/l 36 39 16 6,9 Hg µg/l 0,0057 0,0052 0,0095 0,0037 Mn µg/l 125 454 56 0,89 Mo µg/l 3,9 2,0 4,7 1,2 Ni µg/l 23 40 4,3 2,1 P µg/l 7,9 14 1,8 14 Pb µg/l 0,11 0,22 0,11 0,11 Sr µg/l 159 422 149 70 Zn µg/l 59 524 11 19 Tillståndsklass 1 mycket låg 2 låg 3 måttlig 4 hög 5 mycket hög 5.2.1 Kommentarer till analyserade halter Samtliga påvisade halter är låga men en avvikelse mot förväntade bakgrundsvärden syns, vilket indikerar påverkan från en lokal punktkälla som med största sannolikhet är deponin. Generellt sett är likheten tämligen stor avseende vattenkemi i rören 0801 och 0802 och på motsvarande sätt liknar vatten från rör 0803 och kallkällan varandra. Generellt bedöms att de högre halterna av klorid och näringsämnen som påvisats i 0803 och kallkällan visar en påverkan från deponin. 8 (11)

De högre metallhalterna som påvisats i grundvattenrör 0801 och 0802 är mer svårförklarliga men de tyder på en lokal påverkan från en punktkälla. En förklaring till dessa förhållanden skulle kunna finnas i deponins uppbyggnad i olika delar i förhållande till rörens placering och den ursprungliga moräntäktens bottenform. Ingen detaljkunskap finns avseende deponins uppbyggnad, mäktighet eller eventuella skillnader i permeabilitet i botten av deponin. En möjlig förklaring till förhållandena kan vara att organiskt material har deponerats i de inre delarna av deponin och att lakvatten från detta område går på djupet och därför inte påverkar vattenkvaliteten i grundvattenrören 0801 och 0802. På motsvarande sätt kan de högre metallhalterna i rör 0801 och 0802 förklaras av att det i delar av deponin förekommer deponerat material som ger upphov till lakning av metaller eller att rören ligger så pass nära deponin att effekten av eventuell fastläggning i marklagren inte är lika påtaglig. 5.2.2 Riskbedömning Metallhalterna i vattenfasen är generellt sett låga men halterna av aluminium och zink överskrider nivån för otjänligt som dricksvatten respektive nivå där effekt på vattenlevande organismer kan förekomma (Livsmedelsverket FS 2001:30 respektive Naturvårdsverket 4915). Det är dock inte aktuellt med grundvattenuttag på området därför kan risk för exponering för boende klassas som låg. Vidare bedöms att utspädningen är mycket stor i den vik där grundvattnet mynnar vilket gör att de effekter på vattenlevande organismer som skulle kunna ske elimineras. Vi bedömer inte heller att det finns förutsättningar för någon gasbildning av betydelse vilket baseras på: att halten organiskt material (BOD/TOC) är låg i analyserade vattenprover, att den historiska beskrivningen visar att endast en mycket liten del av deponin, om ens någon, kan utgöras av organiskt material (det tillfördes eventuellt hushållssopor från ca fem hushåll på 1960-talet). Det till deponin tillförda organiska materialet utgörs i huvudsak av trärester från bränder. att inget organiskt material har tillförts deponin på ca 35 år (vilket medför att de eventuellt lättnedbrytbara föreningar som funnits sannolikt redan brutits ned). 9 (11)

Eftersom det lokala tillrinningsområdet uppströms och intill deponin är relativt litet och eftersom de undersökta punkterna ligger i direkt närhet till deponin bedöms att utspädningen är begränsad för grundvatten i området. Detta innebär att möjligheterna att kunna spåra en påverkan är god. Eftersom de analyserade halterna överlag är låga blir slutsatsen att utläckaget från deponin är litet. 6 Slutsatser och åtgärdsförslag Grundvatten nedströms deponin visar låg påverkan från det deponerade materialet. Halter av näringsämnen och syreförbrukande ämnen är förhållandevis låga men viss påverkan från organiskt material, möjligtvis från deponin, noteras genom förekomsten av BOD, COD och TOC. Enligt uppgift skall möjligen en mindre mängd hushållsavfall ha deponerats (från ca fem hushåll under något år) och merparten av deponins volym utgörs av grova överskottsmassor samt rivningsavfall. Metallhalterna var generellt låga med undantag för kadmium och zink som visade måttliga respektive hög halt i någon punkt. Vidare visade metallinnehållet en tydlig skillnad mellan provpunkt 0801 och 0802 respektive 0803 och källflödet där metallhalterna var högre i punkterna närmast deponin. Detta kan tyda på ett ytligt grundvatten som rinner genom deponin till 0801/0802 medan 0803 och källflödet påverkas av djupare grundvatten. Området bedöms inte vara negativt påverkat av gas, lukt eller ämnen i grundvattnet på ett sådant sätt att särskilda åtgärder skulle behöva vidtas med hänsyn till den planerade markanvändningen. Idag finns ett dike längs vägen nedströms deponin vilket leder vatten in i och emellan de planerade bostadsområdena. För att minimera påverkan och störningsmoment från deponin bör detta dike ledas om och istället mynna norr om de planerade bostadsområdet. Vidare är de norra delarna av bostadsområde BI och BII placerade över det område där grundvattnet är påverkat av deponin. Som en extra försiktighetsåtgärd föreslås vi att kommunen överväger att förse deponin med ett täckskikt i syfte att minska urlakningen från deponin. I annat fall bör man utföra en fördjupad riskbedömning som säkerställer att problem inte kommer att föreligga i framtiden. Denna rapport och de provtagningspunkter som använts bedöms kunna användas vid ett eventuellt fördjupningsarbete. 10 (11)

Täckningsåtgärder bedöms även vara nödvändiga av andra skäl. Deponin har i dagsläget mycket branta slänter och i ytan förekommer grovt material och håligheter vilket tillsammans med stora mängderna block i anslutning till deponin ger ett ogästvänligt intryck och risk för personskada. Att utföra åtgärder på och i anslutning till deponin skulle kunna omvandla området till en resurs för det rörliga friluftslivet. Täckningsarbetena bör principiellt inledas med att slänterna flackas ut och ges en maximal lutning om 1:3 samtidigt som den flacka överytan ges en svagt välvd form med en minsta lutning på 1:20 så att ytavrinning gynnas. Efterföljande övertäckning föreslås ske med ett utjämnings/skyddsskikt bestående av finkornig morän eller annat relativt tätt material. Skyddsskiktet bör täcka befintligt fyllmaterial med minst 0,3 meter. På detta påförs ett ca 0,2 meter tjockt växtetableringsskikt som består av lämpligt material (t.ex. kompostjord från Långtå inblandat med naturmaterial). Arbetet avslutas genom att utföra en kontrollerad växtetablering (sprutsådd). 7 Referenser Naturvårdsverket rapport 4915. Bedömningsgrunder för grundvatten. Naturvårdsverket rapport 4917. Bedömningsgrunder för skogslandskap. Livsmedelsverket föreskrift om dricksvatten. SLVFS 2001:30. 11 (11)