Årgång 20 Nr 3 2008 NOTISER Välkommen tillbaka efter en förhoppningsvis skön och avkopplande sommar med massor av sol och bad. Nu stundar hösten och vintern med mörkare kvällar och svalare väder och vad kan då vara bättre än att delta i någon av våra aktiviteter. Höstens program omfattar intressanta föredrag och studiebesök som vi hoppas skall locka många medlemmar - med eller utan gäster- till några timmars trevlig gemenskap. Flera arrangemang görs i samverkan med andra föreningar. Den 12 och 16 september samarbetar vi med INUG-Lund, den 25 september med Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe och den 14 oktober är det ett flertal föreningar som står bakom projektet Vårt marina arv med föredragshållare från både LTH, Malmö Museer och Kustbevakningen. Senaste nytt om Skånska Ingenjörsklubben hittar Du på vår webbsida www.ingenjorsklubben.m.se Huvudsponsorer: 1
SIKs SIKs STYRELSE 2008 2008 Ordf Ordf Tomas Tomas Rasmusson Rasmusson 046-29 046-2934347979 Veterinärvägen Veterinärvägen 21, 21, 237 2373232 BJÄRRED BJÄRRED ordf@ingenjorsklubben.m.se ordf@ingenjorsklubben.m.se v v Ordf Ordf Agneta Agneta Leander Leander 040-15 040-1579795858 Näktergalsvägen Näktergalsvägen 7, 7, 218 2183333 BUNKEFLOSTRAND BUNKEFLOSTRAND v.ordf@ingenjorsklubben.m.se v.ordf@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ledamot Ulf Ulf Darinder Darinder Marknad Marknad - Ceremonimästare - Ceremonimästare 040-15 040-1502023737 Ynglingagatan Ynglingagatan 19, 19, 217 2177474 MALMÖ MALMÖ marknad@ingenjorsklubben.m.se marknad@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ledamot Hampus Hampus Ekwall-Hansson Ekwall-Hansson Sekreterare Sekreterare 040-98 040-9819199999 Roslins Roslins väg väg 6 6 A, A, 217 2175555 MALMÖ MALMÖ sekr@ingenjorsklubben.m.se sekr@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ledamot Leif Leif Eneberg Eneberg Information Information 040-16 040-1619190606 Skäralidsgatan Skäralidsgatan 43, 43, 216 2161717 LIMHAMN LIMHAMN info@ingenjorsklubben.m.se info@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ledamot Lars-Olof Lars-Olof Hartzén Hartzén Ekonomi Ekonomi - Skattmästare - Skattmästare 040-16 040-1672724444 Kvarnvingegränd Kvarnvingegränd 10, 10, 236 2363434 HÖLLVIKEN HÖLLVIKEN ekonomi@ingenjorsklubben.m.se ekonomi@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ledamot Josip Josip Zeljko Zeljko Tucak Tucak Projekt Projekt 040-39 040-3944448080 Bunkeflovägen Bunkeflovägen 39, 39, 218 2183636 BUNKEFLOSTRAND BUNKEFLOSTRAND projekt@ingenjorsklubben.m.se projekt@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ledamot Jan-Eric Jan-Eric Ståhl Ståhl Program Program 046-222 046-22285859595 Solbjersgårdens Solbjersgårdens allé, allé, 224 2246868 LUND LUND program@ingenjorsklubben.m.se program@ingenjorsklubben.m.se Fackkommittéer Fackkommittéer Ordf Ordf E E Bengt Bengt Wilén Wilén 040-42 040-4212123232 Sparvgatan Sparvgatan 2, 2, 235 2353737 VELLINGE VELLINGE el@ingenjorsklubben.m.se el@ingenjorsklubben.m.se Ordf Ordf IT IT Leif Leif Eneberg Eneberg 040-16 040-1619190606 Skäralidsgatan Skäralidsgatan 43, 43, 216 2161717 LIMHAMN LIMHAMN it@ingenjorsklubben.m.se it@ingenjorsklubben.m.se Ordf Ordf K K Pär Pär Tufvesson Tufvesson 046-222 046-22273736363 Lindells Lindells väg väg 4, 4, 212 2123636 MALMÖ MALMÖ kem@ingenjorsklubben.m.se kem@ingenjorsklubben.m.se Ordf Ordf M/I M/I Dan Dan Petersen Petersen 0411-704 0411-7045454 Ryngevägen Ryngevägen 190, 190, 271 2719494 YSTAD YSTAD moi@ingenjorsklubben.m.se moi@ingenjorsklubben.m.se Ordf Ordf Mv Mv Agneta Agneta Leander Leander 040-15 040-1579795858 Näktergalsvägen Näktergalsvägen 7, 7, 218 2183333 BUNKEFLOSTRAND BUNKEFLOSTRAND mv@ingenjorsklubben.m.se mv@ingenjorsklubben.m.se Ordf Ordf Sk Sk Tomas Tomas Rasmusson Rasmusson 046-29 046-2934347979 Veterinärvägen Veterinärvägen 21, 21, 237 2373232 BJÄRRED BJÄRRED sk@ingenjorsklubben.m.se sk@ingenjorsklubben.m.se Ordf Ordf VH VH Johan Johan Hellqvist Hellqvist 040-16 040-1672725151 Brisgränd Brisgränd 4 4 B, B, 234 2343939 LOMMA LOMMA vh@ingenjorsklubben.m.se vh@ingenjorsklubben.m.se Ordf Ordf VVS VVS Vakant Vakant vvs@ingenjorsklubben.m.se vvs@ingenjorsklubben.m.se SIK-AKTUELLT SIK-AKTUELLT nr nr 3, 3, augusti augusti 2008 2008 SIKs SIKs kansli kansli Organ Organ för för Skånska Skånska Ingenjörsklubben Ingenjörsklubben Kanslist: Kanslist: Birgit Birgit Arkenstedt Arkenstedt Malmöhusvägen Malmöhusvägen 7, 7, 211 2111818 MALMÖ MALMÖ Malmöhusvägen Malmöhusvägen 7, 7, 211 2111818 MALMÖ MALMÖ Ansvarig Ansvarig utgivare: utgivare: Tomas Tomas Rasmusson Rasmusson Öppettider: Öppettider: tisdag-torsdag tisdag-torsdag 11.00-15.00 11.00-15.00 Redaktion: Redaktion: Tomas Tomas Rasmusson Rasmusson Telefon: Telefon: 040-611 040-61178787777 Leif Leif Eneberg Eneberg Telefax: Telefax: 040-97 040-9705055555 Birgit Birgit Arkenstedt Arkenstedt E-post: E-post: sik@ingenjorsklubben.m.se sik@ingenjorsklubben.m.se Hemsida: Hemsida: www.ingenjorsklubben.m.se www.ingenjorsklubben.m.se Tryckt Tryckt hos hos Litos Litos i Malmö i Malmö 2008 2008 Postgiro: Postgiro: 3 3868669-8 69-8 Tidskriften Tidskriften utkommer utkommer med med 4 4 nr/år nr/år Bankgiro: Bankgiro: 200-6955 200-6955 2
HÖSTPROGRAM 2008 Datum Fackavd Rubrik 12 sep K Den reflekterande ingenjören Energy Solutions for Africa 17.00 Föredrag av Dr Lawrence E. Jones som kommer att tala om Afrikas energisektor: möjligheter, hållbarhets- och säkerhetsaspekter. 16 sep K Hållbara lösningar för den indiska textilindustrin 17.00 Föredrag av doktorand Linda Önnby som kommer att berätta om nedbrytning av textiliefärger och rättvis handel 16 sep SIK Studiebesök på Höganäs AB 17.00 25 sep SIK Gaia-projektet 19.00 Föredrag av professor Lennart Lindegren som är vetenskaplig ledare för astrometrigruppen i detta esa-projekt. 7 okt SIK Presentation av projektet Framgångsrika Friska Företag 18.00 (3F) 14 okt Sk Vårt marina arv Vad döljer sig under havsytan? 18.30 Föredragshållarna Kjell Andersson och Peter Jonsson, LTH, Jan Öijeberg, Malmö Museer, och Henrik Roosberg, Kustbevakningen, kommer att berätta om projektet Vårt marina arv och resultaten av undersökningar av havsbotten i Kämpingebukten och vid Falsterbo under 2008. 30 okt Sk Luftaffärer till sjöss 18.00 Föredragshållare Andreas Madsen kommer att berätta om vad man kan göra med luft ombord. Två arrangemang är förlagda till den 16 september och vi har tyvärr inte kunnat flytta något av dem till annan dag. Vi hoppas dock att båda skall tilltala våra medlemmar den som inte vill åka med till Höganäs vill kanske hellre lyssna till föredraget om den indiska textilindustrin. Deltagandet i våra aktiviteter är med få undantag GRATIS. Kostar det något anges detta i inbjudan. Om Du anmält Dig men får förhinder, glöm inte att meddela detta. Välkomna! 3
SVENSK KVALITET I VÄRLDSKLASS STUDIEBESÖK SVENSK PÅ KVALITET CHRIS-MARINE I VÄRLDSKLASS AB, MALMÖ 2008-03-27 STUDIEBESÖK PÅ CHRIS-MARINE AB, MALMÖ Ett litet företag i Malmö, en jätte på 2008-03-27 världsmarknaden, så kan man kortfattat beskriva Chris-Marine. Ett litet företag i Malmö, en jätte på världsmarknaden, så kan man kortfattat beskriva Chris-Marine. är specialister på design och utveckling av underhållsmetoder och verktygsmaskiner för underhåll av dieselmotorer på fartyg, kraftverk och verkstäder. Man har ett Chris-Marine nära samarbete är med specialister alla stora på design internationella och utveckling motortillverkare, av underhållsmetoder fick vi höra och av verktygsmaskinenadschef Karina för underhåll Linnér av som dieselmotorer tillsammans på med fartyg, Per Svensson kraftverk och tog emot verkstäder. oss och Man engagerat har ett Mark- nära berättade samarbete om företaget med alla och stora dess produkter. internationella motortillverkare, fick vi höra av Marknadschef Karina Linnér som tillsammans med Per Svensson tog emot oss och engagerat Företaget berättade om har företaget 80 anställda och dess och en produkter. omsättning på ca 120 MSEK. Man utvecklar och tillverkar i egna verkstäder de transportabla verktygsmaskiner som man levererar till sina Företaget kunder. Kunderna har 80 anställda är rederier, och varv, en omsättning kraftproducenter på ca 120 och MSEK. verkstäder Man som utvecklar utför service och tillverkar stora dieselmotorer. i egna verkstäder Man de erbjuder transportabla också verktygsmaskiner specialservice och som assistans man levererar för arbeten till som sina på kunder. utförs hos Kunderna kunderna, är rederier, dvs i kraftverk varv, kraftproducenter och ombord på och fartygen. verkstäder Man som har dotterbolag utför service och på stora agenter dieselmotorer. på flera platser Man runt erbjuder om i världen. också specialservice Inom sin nisch och har assistans man, lite för beroende arbeten på som hur utförs man räknar, hos kunderna, 50-60 % av dvs världsmarknaden. i kraftverk och ombord på fartygen. Man har dotterbolag och agenter på flera platser runt om i världen. Inom sin nisch har man, lite beroende på hur Själva man räknar, affärsidén 50-60 är % att av utföra världsmarknaden. underhåll som t ex honing av cylinderfoder, slipning av ventiler etc på plats och även under gång till sjöss. På så vis kan man minska underhållskostnaderna affärsidén och är att minska utföra den underhåll tid då fartygens som t ex måste honing ligga av i hamn. cylinderfoder, slipning av Själva ventiler etc på plats och även under gång till sjöss. På så vis kan man minska underhållskostnaderna och minska den tid då fartygens måste ligga i hamn. Per Svensson visar ett av företagets verktyg för slipning av cylinderfoder Per Svensson visar ett av företagets verktyg för slipning av cylinderfoder 4
Rundvandring i verkstaden Efter presentationen av företaget gjorde vi en rundvandring i Chris-Marines verkstad. Per Svensson, som ansvarade för den Rundvandring strategiska i produktutvecklingen, verkstaden visade de olika produkterna och tillverkningen av dessa i den egna verkstaden. Efter presentationen av företaget gjorde vi en rundvandring i Chris-Marines verkstad. Per Svensson, Efter rundvandringen som ansvarade fick för vi den special strategiska information produktutvecklingen, om den optimala visade smörjningen de olika produkterna cylinderfoder och tillverkningen i stora 2-takts av dieselmotorer. dessa i den egna Vi verkstaden. fick lära oss att egentligen borde inte av smörjningen av cylinderfoder fungera eftersom på en punkt i den upp- och nergående Efter rörelsen rundvandringen står cylindern fick still vi dvs en i special vändlägena. information Här borde om den ingen optimala oljefilm smörjningen kunna uppstå. av cylinderfoder Förmodligen är i det stora åtminstone 2-takts dieselmotorer. delvis så eftersom Vi fick vi där lära också oss att har egentligen de största problemen borde inte med smörjningen påverkan av på cylinderfoder. fungera eftersom på en punkt i den upp- och nergående rörelsen står cylindern still dvs i vändlägena. Här borde ingen oljefilm kunna uppstå. Intresset Förmodligen var stort är det bland åtminstone de medlemmar delvis så från eftersom Skånska vi där Ingenjörsklubben också har de största som var problemen med på med mötet. påverkan Detta märktes på cylinderfoder. inte minst på de, många gånger mycket initierade, frågor som ställdes under hela besöket. Intresset var stort bland de medlemmar från Skånska Ingenjörsklubben som var med på mötet. Stort tack Detta till Karina märktes och inte Per minst för ett på mycket de, många givande gånger möte. mycket initierade, frågor som ställdes under hela besöket. Stort tack till Karina och Per för ett mycket givande möte. Tack till Karina och Per Tomas Rasmusson Ordf SIK Tomas Rasmusson Ordf SIK Tack till Karina och Per 5
TEMA SJÖORMEN 2008-04-15 En riktig arbetshäst med lång uthållighet och framförallt ett långt liv, så skulle man kunna karakterisera ubåten typ Sjöormen. Hela livshistorien fick vi höra under en temakväll organiserad av Ubåtsklubben U3 med Jan Nordenman som moderator. Till mötet var även Malmöföreningen Sjöfart Sjöförsvar, Flottans Män, och Varvshistoriska föreningen inbjudna. Historien börjar omkring 1955 med en lång utvecklingstid (projekt A11) fram till beställningen 1964 av fem ubåtar typ Sjöormen. Det slutar med leverans av fyra ombyggda och moderniserade ubåtar och en reservdelsubåt. De fyra ubåtarna är fortfarande i drift för Singapore Navy. Jan Nordenman inledde med en översikt av svensk ubåtsteknik och svenska ubåtar sedan 1900-talets första decennium. Han avslutade inledningen med att ge kravbilden för A11. Man skulle bl a kunna operera helt under vatten i 24 dygn och göra full fart, 24 knop, i uläge i 10 timmar. Därefter fick vi höra Paul Pålsson, tidigare VD på Kockums AB, berätta om Kockums engagemang i utvecklingen från 1957 då man fick uppdraget att utveckla projekt A11. Paul, som följt projektet från start till mål, kunde förmodligen ha berättat hela kvällen men fokuserade på de tidiga skedena då valet av teknik i stort skulle avgöras. Man studerade bränsleceller, flytsyre och besökte varv och utvecklingsföretag i USA. Till stor hjälp var US Navy som, enligt Paul, tog emot som om Sverige varit ett NATO-land. Peter Skantze berättade om det amerikanska ubåtsprojektet Albacore och de erfarenheter som svenskarna kunde ta del av från denna ubåtstyp som hade sjösatts 1952. Albacore hade gått igenom ett antal testfaser, bl a hade man provat olika roderarrangemang. Man valde till slut ett så kallat kryssroder, som också blev lösningen på Sjöormen, om än med ett något annorlunda tekniskt utförande. Jan Nordenman fortsatte sedan med en genomgång av de system och de tekniska lösningar som kom fram och sedan installerades i Sjöormen. En stor fråga under utvecklingen var vilket framdrivningsmaskineri man skulle välja. Tre alternativ utvärderades. Kretsloppsmaskineri, atomdrift och bränslecellmaskineri. Något förenklat kan man säga att atomdriften ansågs för dyr och onödigt kraftfull i de relativt grunda farvatten där svenska ubåtar opererade. Kretsloppsmaskineriet liksom tekniken för bränsleceller var vid denna tid inte mogen och Hedermora/Motala Verkstad respektive ASEA (nu ABB) som vardera drev dessa utvecklingslinjer råkade ut för att respektive prototypanläggningar brann eller exploderade med ett års mellanrum. Detta satte stopp för utvecklingen av luftoberoende enhetsmaskinerier - för denna gång. Till slut valde man diesel-elektrisk drift. Efter lång tjänst i svenska marinen kom Sjöormen så småningom att ersättas av ubåtar typ Näcken och typ Västergötland. Ubåtskonceptet Sjöormen var dock fortfarande modernt och när Singapore Navy skulle anskaffa ubåtar var ett av alternativen att bygga om och modernisera Sjöormenubåtarna. Örlogskapten Per-Erik Nyström, ansvarig för utbildningen som ingick i försäljningen, gav en intressant beskrivning av Singapore och förutsättningarna för denna upphandling. 6
Näcken och typ Västergötland. Ubåtskonceptet Sjöormen var dock fortfarande modernt och när Singapore Navy skulle anskaffa ubåtar var ett av alternativen att bygga om och modernisera Sjöormenubåtarna. Örlogskapten Per-Erik Nyström, ansvarig för utbildningen som Singapore ingick i försäljningen, är lika stort gav som en Bornholm intressant men beskrivning har något av fler Singapore innevånare och - 3,12 förutsättningarna miljoner. Cirka för 1000 denna handelsfartyg upphandling. ligger ständigt utanför i väntan på plats i hamnen. Man lossar/lastar 250-280 fartyg per dygn. Försvarsanslaget utgör av budgeten = cirka 36 miljarder kronor. Singapore Vattentemperaturen är lika stort kan som vara Bornholm 27 grader både men på har ytan något och fler ner innevånare till cirka 60 - m 3,12 djup. miljoner. Cirka 1000 handelsfartyg ligger ständigt utanför i väntan på plats i hamnen. Man lossar/lastar 250- Till 280 försäljningen fartyg per dygn. av sammanlagt Försvarsanslaget fem ubåtar, utgör varav av en budgeten reservdelsubåt, = cirka 36 hörde miljarder ett omfattande kronor. Vattentemperaturen utbildningspaket. Det kan innehöll vara 27 såväl grader teknisk både på utbildning ytan och som ner till handhavande, cirka 60 m drift djup. och underhåll av ubåtarna. För att få fram lämpliga personer för utbildningen utgick man från personer med Till erfarenhet försäljningen från motsvarande av sammanlagt befattningar fem ubåtar, på övervattensfartyg. varav en reservdelsubåt, I den sista hörde fasen ett omfattande av utbildningen opererades Det ubåtarna innehöll helt såväl och hållet teknisk med utbildning egen besättning som handhavande, förutom att drift en svensk och underhåll fartygs- utbildningspaket. av chef, ubåtarna. maskinchef För att och få torpedmästare fram lämpliga också personer fanns för med utbildningen ombord. utgick man från personer med erfarenhet från motsvarande befattningar på övervattensfartyg. I den sista fasen av utbildningen Per-Erik opererades Nyströms ubåtarna föredrag helt och hållet berättade med egen överste besättning Cyril Lee förutom från att Singapore en svensk om fartygs- sina Efter erfarenheter. chef, maskinchef Han och har torpedmästare tidigare varit också fartygschef fanns med på ombord. en av ubåtarna, the RSN Submarine Squadron. Ubåtar typ Challenger har visat sig vara bra och effektiva. Detta har man, enligt Efter Cyril Lee, Per-Erik visat Nyströms vid flera föredrag övningar berättade som man överste har haft Cyril med Lee ytfartyg från i Singapore farvattnen om utanför sina erfarenheter. Singapore. Han har tidigare varit fartygschef på en av ubåtarna, the RSN Submarine Squadron. Ubåtar typ Challenger har visat sig vara bra och effektiva. Detta har man, enligt Cyril Jan Nordenman Lee, visat avslutade vid flera med övningar en sammanfattning. som man har haft Därefter med följde ytfartyg en kort i farvattnen frågestund utanför som Singapore. säkert kunde pågått längre om inte klockan hade rusat iväg. Jan Stort Nordenman tack till Ubåtsklubben, avslutade med Jan en Nordenman sammanfattning. och alla Därefter föredragshållare följde en kort som frågestund gav bilden som av ubåten säkert kunde Sjöormen pågått och längre en sällsynt om inte lyckosam klockan teknisk hade rusat utveckling. iväg. Stort tack till Ubåtsklubben, Jan Nordenman och alla föredragshållare som gav bilden av ubåten Sjöormen och en sällsynt lyckosam teknisk utveckling. Föredragshållarna från vänster: Paul Pålsson, Per-Erik Nyström, Peter Skantze, Jan Nordenman och Cyril Lee Föredragshållarna från vänster: Tomas Rasmusson Paul Pålsson, Per-Erik Nyström, Peter Skantze, Jan Nordenman och Cyril Lee Ordf SIK Tomas Rasmusson Ordf SIK 7
Referat från föredragen vid Tekniska Museiföreningens årsmöte 2008-04-21 Referat från föredragen MALMÖ vid Tekniska EN Museiföreningens NY STAD årsmöte 2008-04-21 MALMÖ EN NY STAD Ilmar Reepalu Från industri- till kunskapsstad på 20 år. OH-bilderna fladdrade genom luften när Ilmar Reepalu drog Malmös historiska utveckling Ilmar på Reepalu en och halv timme. En fantastisk utveckling som fortfarande pågår. Samma dag som Teniska Museiföreningen hade sitt årsmöte tog sig Från tunnelborren industri- Katrin till kunskapsstad genom bergväggen på 20 och år. anlände OH-bilderna vid Malmö fladdrade Central. genom Det luften var inom när budget Ilmar Reepalu och före planerad drog Malmös tid. Om historiska ca 3 år kan utveckling vi åka tåg på rakt en och genom halv Malmö timme. direkt En fantastisk till Köpenhamn. utveckling som fortfarande pågår. Samma dag som Teniska Museiföreningen hade sitt årsmöte tog sig tunnelborren I sitt komprimerade Katrin föredrag genom bergväggen om Malmös och utveckling anlände vid berättade Malmö Ilmar Central. Reepalu Det var bl a inom de budget stora förändringar och före planerad som tid. skett Om på ca Kockumsområdet. 3 år kan vi åka tåg När rakt Kockums genom Malmö var som direkt störst till sysselsatte Köpenhamn. man ca 6000 personer. Nu har man inom samma område byggt affärs- och bostadshus och ännu fler människor I sitt komprimerade är sysselsatta. föredrag Den om dramatiska Malmös utveckling omställningen berättade var smärtsam Ilmar Reepalu för många bl a om Kockums- de stora förändringar anställda och som nådde skett kanske på Kockumsområdet. rent symboliskt en När kulmen Kockums då den var gamla som störst bockkranen sysselsatte monterades man ca 6000 ner. Kranen personer. transporterades Nu har man inom till samma ett av område världens byggt största affärs- varv, och det bostadshus sydkoreanska och ännu varvet fler människor HYUNDAI, är där sysselsatta. den idag gör Den full dramatiska tjänst. omställningen var smärtsam för många Kockumsanställda och nådde kanske rent symboliskt en kulmen då den gamla bockkranen monterades ner. Satsningen Kranen på transporterades Turning Torso och till BO ett 01 av har världens gjort Malmö största känt varv, som det en stad sydkoreanska med framstående varvet satsningar HYUNDAI, på där hållbar den idag teknologi. gör full Med tjänst. vindkraftverk, solfångare och värmepumpar är man till 100 % självförsörjande på el och värme med hjälp av solenergi. Den mängd el som vid vissa tillfällen Satsningen måste på Turning köpas in Torso är inte och större BO än 01 den har el gjort som Malmö man kan känt sälja som då en man stad har med ett överskott. framstående satsningar på hållbar teknologi. Med vindkraftverk, solfångare och värmepumpar är man till 100 Ett av % självförsörjande viktigaste besluten på el för och att värme förändra med Malmö hjälp av var solenergi. att bygga Den Malmö mängd Högskola. el som vid Det vissa kan tillfällen sägas vara måste själva köpas grundförutsättningen är inte större än för den att el få som just man en kunskapsstad. kan sälja då man Viktigt har ett var överskott. också att högskolan placerades centralt inne i Malmö för att ge innerstaden en puls och ett ungdomligt Ett inslag av i de stadsbilden. viktigaste besluten Andra satsningar för att förändra som nämndes Malmö var den att bygga internationellt Malmö Högskola. uppmärksammade Det kan skateboardbanan sägas vara själva och grundförutsättningen byggandet av Malmö för att Arena. få just en kunskapsstad. Viktigt var också att högskolan placerades centralt inne i Malmö för att ge innerstaden en puls och ett ungdomligt Ett inslag av i de stadsbilden. svåraste besluten Andra satsningar att få igenom som var, nämndes enligt var Ilmar den Reepalu, internationellt Citytunneln. uppmärksammade Här krävdes skateboardbanan en omfattande finansiering och byggandet också av från Malmö Malmö Arena. kommun. Bidrag till finansieringen kom bl a genom försäljningen av kommunens andel i Sydkraft. Ett av de svåraste besluten att få igenom var, enligt Ilmar Reepalu, Citytunneln. Här krävdes en omfattande finansiering också från Malmö kommun. Bidrag till finansieringen kom bl a 8 genom försäljningen av kommunens andel i Sydkraft.
Den viktigaste förutsättningen för den förändring av företagsklimatet, som vi upplever i Malmö idag, måste ändå byggandet av Öresundsbron sägas vara. Nu pendlar dagligen 19000 personer över bron. Svenskar jobbar i Danmark och danskar flyttar till Sverige. Det går fortare att ta sig till Köpenhamn från Malmö än att ta sig från västra Själland till Köpenhamn. Öresundregionen är Nordens befolkningstätaste område och bron har här också fått ett stort symbolvärde. Den förändrade bilden av Malmö har lett till att ett stort antal företag har flyttat sina huvudkontor till Malmö. Från en arbetslöshet på 11,7 % 1995 är Malmö i dag nere på ca 3,3 %. Bertil Öhrström Bertil Öhrström från SWECO avslutade kvällen med en presentation av ett förslag till tillbyggnad av Tekniska Museet, Etapp 3. Framtagningen av förslaget har finansierats av Tekniska Museiföreningen och SWECO med vardera 50 %. Förslaget har en maritim och miljöinriktad profil. Bland annat har man föreslagit en ny och annorlunda exponering av ubåten U3 och även tänkt sig spår inne i hallen där spårvagnar kan visas upp. På taket skall finnas en restaurant med utblick över grönskande tak och med servering även på tider då museet är stängt. Till föredragen var även i år medlemmar i Skånska Ingenjörsklubben inbjudna varav en del också passade på att bli medlemmar i Tekniska Museiföreningen. Stort tack till föredragshållarna Ilmar Reepalu och Bertil Öhrström. Tomas Rasmuson Ordf SIK 9
STUDIEBESÖK HOS STADSBIBLIOTEKET I MALMÖ 2008-03-27 STUDIEBESÖK HOS STADSBIBLIOTEKET I MALMÖ 2008-03-27 Hur ser ett modernt Hur bibliotek ser ett ut, modernt vilka är bibliotek de nya informationsformerna nya informations- och vilket ut, vilka är de formerna datorstöd och har vilket man? datorstöd Det var en har del man? av de Det frågor var vi en fick del svar av de på frågor under besöket vi fick svar den på 27 under mars. besöket den 27 mars. Malmö stadsbibliotek, www.malmo.se/ bibliotek, Malmö är stadsbibliotek, ett av Nordens www.malmo.se/ största och modernaste folkbibliotek. är ett av Nordens Det består största av och tre mo- hus- bibliotek, dernaste kroppar; folkbibliotek. Slottet, Cylindern Det består och av tre Ljusets huskroppar; kalender. Slottet, byggdes Cylindern 1901 och och Ljusets var kalender. ursprungligen Slottet museum. byggdes 1997 1901 invigdes och var de ursprungligen nya byggnaderna, museum. vilka ritats 1997 av invigdes den danska de nya arkitektbyrån byggnaderna, Henning vilka ritats Larsen av den Tegnestue danska arkitektbyrån A/S. Totalytan Henning är ca 15.000 Larsen m 2 Tegnestue och samlingarna A/S. Totalytan består av är ca ca 500.000 15.000 böcker, m 2 och samlingarna 20.000 musik-cd, består av ca 500.000 2.000 tidskrifter, böcker, 160 dagliga 20.000 tidningar, musik-cd, talböcker, 2.000 tidskrifter, video och 160 CD-ROM. I hela biblioteket har man ett trådlöst dagliga nätverk till tidningar, vilket besökaren talböcker, kan video koppla och upp CD-ROM. sin egen I eller hela någon biblioteket av de har 60 publika man ett datorerna. trådlöst nätverk till vilket besökaren kan koppla upp sin egen eller någon Det av finns de 60 500 publika läsplatser datorerna. och Det biblioteket finns besöks 500 läsplatser av ca 4.500 och biblioteket personer/dag. besöks av ca 4.500 personer/dag. Projektledare Katarina Forsström Projektledare och IT-tekniker Katarina Andreas Forsström Ingefjord, och vilka IT-tekniker var våra Andreas värdar, Ingefjord, gav oss en vilka mycket var våra informativ värdar, gav rundvandring oss en mycket i bibliotekets informativ rundvandring många salar och i utrymmen. bibliotekets Vi många fick en salar intressant och utrymmen. genomgång Vi av fick hur en sökning intressant kan genomgång göras i all av de hur sökning kan göras i all de 10
register och databaser som finns tillgängliga på biblioteket och via internet malmo.stadsbibliotek.org. Här kan man även söka i uppslagsböcker och leta i tidnings- och tidskriftsartiklar i databaser som biblioteket prenumererar på. register och databaser som finns tillgängliga på biblioteket och via internet malmo.stadsbibliotek.org. Här kan man även söka i uppslagsböcker och leta i tidnings- och Allt material som lånas ut har tidskriftsartiklar i databaser som biblioteket prenumererar på. en streckkod. Denna används i utlånings- och återlämningsautomaterna för att tillfälligt Allt material som lånas ut har en streckkod. Denna används i registrera låntagaren. Denna har utlånings- och återlämningsautomaterna för att tillfälligt ett lånekort, vilket används tillsammans med en fyrsiffrig registrera låntagaren. Denna har PIN-kod som identifiering. ett lånekort, vilket används Man lånar själv vid bokautomaterna, som finns på alla tillsammans med en fyrsiffrig PIN-kod som identifiering. våningsplan. Återlämningen av Man lånar själv vid bokautomaterna, som finns på alla böcker är automatiserad och sker vid ett transportband i entrén. våningsplan. Återlämningen av Här avregistreras lånet och eventuell förseningsavgift meddelas. Böckerna transporteras in till böcker är automatiserad och sker två robotar som sorterar materialet till små vagnar, vilka sedan manuellt körs till respektive vid ett transportband i entrén. avdelning. Här avregistreras lånet och eventuell förseningsavgift meddelas. Böckerna transporteras in till Det finns även möjlighet att via internet låna s k e-media böcker i pdf-format, ljudböcker och två robotar musik online som sorterar allt man materialet behöver till är ett små lånekort vagnar, från vilka Malmö sedan Stadsbibliotek. manuellt körs till respektive avdelning. Leif Det Eneberg finns även möjlighet att via internet låna s k e-media böcker i pdf-format, ljudböcker Ordf och musik IT-avd online allt man behöver är ett lånekort från Malmö Stadsbibliotek. Leif Eneberg Ordf IT-avd MATRIKELN Glöm inte bort att noggrant kontrollera uppgifterna i matrikeln som bifogades SIK-Aktuellt nr 4-2007. Har Du bytt arbetsplats, ändrat mailadress eller telefonnummer etc, vänligen hör av MATRIKELN Dig snarast möjligt till kansliet så att vi kan hålla medlemsregister och matrikel uppdaterade. Glöm inte bort att noggrant kontrollera uppgifterna i matrikeln som bifogades SIK-Aktuellt nr 4-2007. Har Du bytt arbetsplats, ändrat mailadress eller telefonnummer etc, vänligen hör av Dig snarast möjligt till kansliet så att vi kan hålla medlemsregister och matrikel uppdaterade. 11
STUDIEBESÖK PÅ A&R CARTON DEN 19 MAJ 2008 Besöket inleddes STUDIEBESÖK med en genomgång PÅ A&R av koncernen CARTON och dess DEN produkter. 19 MAJ Civilingenjör 2008 Jonas Bååth informerade SIK-medlemmarna alltmedan de lät sig väl smaka av framdukat kaffe och Besöket kaka. inleddes med en genomgång av koncernen och dess produkter. Civilingenjör Jonas Bååth informerade SIK-medlemmarna alltmedan de lät sig väl smaka av framdukat kaffe och A&R kaka. Carton är en ledande europeisk leverantör av förpackningslösningar av kartong. Dominerande ägare är finska Ahlström Capital Oy. A&R Carton har 1700 anställda och omsätter A&R 320 MEuro. Carton är en ledande europeisk leverantör av förpackningslösningar av kartong. Dominerande ägare är finska Ahlström Capital Oy. A&R Carton har 1700 anställda och omsätter 320 A&R MEuro. Carton har sitt huvudkontor i Malmö och har 14 fabriker i 8 länder. I dessa fabriker konverteras 240.000 ton kartong till förpackningsmaterial. Lund är en av anläggningarna, där A&R det tillverkas Carton har s k förpackningsblanks sitt huvudkontor i Malmö som distribueras och har 14 till fabriker kunder i för 8 länder. fyllning I dessa i någon fabriker A&R förpackningsmaskin konverteras 240.000 ton eller kartong något till annat förpackningsmaterial. maskinfabrikat. Lund är en av anläggningarna, där det tillverkas s k förpackningsblanks som distribueras till kunder för fyllning i någon A&R förpackningsmaskin Marknadssegmenten för eller förpackningarna något annat maskinfabrikat. fördelar sig på: Marknadssegmenten - Livsmedel 58 % för förpackningarna fördelar sig på: Öl och läskedrycker 15 % - Livsmedel 58 % Tobak 14 % - Öl och läskedrycker 15 % Non-food 13 % - Tobak 14 % - Lund Non-food är dessutom 13 % centrum för förpackningslösningar baserat på Cekacan, i Sverige mest känd som O boy-burken. Lund är dessutom centrum för förpackningslösningar baserat på Cekacan, i Sverige mest A&R känd som Carton O boy-burken. har sitt ursprung från Åkerlund & Rausing och i Lund använder man en del av det som var detta bolags lokaler. Med sig i bagaget har man även några klassiska förpackningar, Carton såsom har Expresso. sitt ursprung från Åkerlund & Rausing och i Lund använder man en del av A&R det som var detta bolags lokaler. Med sig i bagaget har man även några klassiska förpackningar, Bland A&R såsom Cartons Expresso. förpackningar kan nämnas: Bland Expresso A&R Cartons förpackningar kan nämnas: Expresso Expresso används t ex för förpackning av pulver, flingor, te, djupfryst och djurmat. Förpackningen är tät genom att vara förseglad med ett membran. Expresso används t ex för förpackning av pulver, flingor, te, djupfryst och djurmat. Förpackningen är tät genom att vara förseglad med ett membran. 12
Hermetet Hermetet Hermetet är ett förpackningsalternativ till påse eller bag-in-box. I Sverige säljs bl a Fruktgröt från Nestlé/Findus i denna förpackning. Hermetet är ett förpackningsalternativ till påse eller bag-in-box. I Sverige säljs bl a Fruktgröt från Nestlé/Findus i denna förpackning. Primepac Primepac Primepac är, som namnet antyder, ett lite mera exklusivt förpackningskoncept. Det används t ex till kakor, konfekt, glass och frusna färdigrätter. Förpackningen förses med de barriärer Primepac som erfordras är, för som respektive namnet antyder, produkt. ett Den lite finns mera att exklusivt få i många förpackningskoncept. olika former och designer. Det används t ex till kakor, konfekt, glass och frusna färdigrätter. Förpackningen förses med de barriärer som Cekacan erfordras för respektive produkt. Den finns att få i många olika former och designer. Cekacan Cekacan består av en mantel och botten av kartong med barriärer samt ett plastlock som kan användas för återförslutning. Under plastlocket sitter, från fyllningen fram till konsumentens bord, Cekacan ett membran består av som en mantel förseglar och och botten skyddar av kartong produkten. med barriärer Under plastlocket samt ett plastlock kan placeras som t kan ex en användas mätskopa. för återförslutning. Förpackningen Under levereras plastlocket i volymer sitter, upp från till 4,3 fyllningen liter och fram finns till i konsumentens ett antal olika bord, former. ett Förpackningen membran som är förseglar framförallt och avsedd skyddar för produkten. torra produkter Under plastlocket mjöl, malet kan kaffe placeras etc. t ex en mätskopa. Förpackningen levereras i volymer upp till 4,3 liter och finns i ett antal olika former. Förpackningen är framförallt avsedd för torra produkter mjöl, malet kaffe etc. 13
Under presentationen fick vi möjlighet att bekanta oss närmare med de olika förpackningarna genom att klämma och känna på dem, provöppna och återförsluta samt se ett antal förpackningar för olika konsumentprodukter från barnmjölkspulver till tobak. Efter förflyttning till fots till en test- och monteringslokal inom området fick vi bekanta oss med en nyutvecklad version av Cekacan fyllutrustning, 120-serien. Den ersätter 360-serien. Den största skillnaden för kunden är att fyllhastigheten har mer än fördubblats till 120 burkar per minut. Samtidigt har antalet fyllhuvuden utökats till 4 mot tidigare 1. Trots fördubblad kapacitet är därigenom tillgänglig tid för försegling längre och kan därmed kontrolleras bättre. Stort fokus har det varit på att maskinen skall hålla en hög hygien och det mesta är därför tillverkat av rostfritt material. Det nya konceptet baseras på servermotorteknik, medan 360-serien var kurvstyrd. Nu går det därför i högre grad att utnyttja standardkomponenter vilket är gynnsamt för ledtid och inköpspris. Montering och intrimning underlättas också. Arbetet med att ställa in synkroniseringen av rörelserna görs numera i den bärbara datorn. Efter presentation och demonstrationskörning av maskinen och en fråge- och diskussionsstund avslutades besöket på A&R Carton i Lund. Dan W Petersen Ordf M/I-avd Värva medlemmar till SKÅNSKA INGENJÖRSKLUBBEN 14
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA AV HÖGSTA KLASS 2008-04-23 Lunds Tekniska Högskola, LTH, är en högskola med mycket gott internationellt rykte och i jämförelse med andra högskolor i landet tillhör man toppen. Man är den största mottagaren av EU-bidrag för forskning och utveckling i Sverige och tar in cirka 600 miljoner kronor per år. För Skånska Ingenjörsklubben, som en gång var med och bidrog till att LTH bildades, är det viktigt att bibehålla den goda kontakten med LTH. Det var därför extra roligt att hälsa tidigare rektorn för LTH, Gunilla Jönson, välkommen som föredragshållare i samband med Skånska Ingenjörsklubbens årsmöte. Vi fick höra ett mycket intressant föredrag där Gunilla Jönson berättade om sina erfarenheter som ledare och samordnare av hela verksamheten vid LTH. Högskolan har tre huvuduppgifter: Grundutbildning av civilingenjörer Forskning och utveckling Samverkan med det omgivande samhället. Det viktigaste är grundutbildningen. För att klara den krävs en forskning som är förstklassig och relevant för det samhälle vi har och är på väg mot. För att göra riktiga prioriteringar krävs en dialog med industrin och samhället. De senaste åren har påverkats av vårt inträde i EU och den samordning av krav på examina som måste till för att man på ett rättvist sätt skall kunna jämföra t ex en Master of Science från olika länder. En stor förändring har gjorts för att få en bättre samverkan mellan de olika utbildningslinjerna. Från att tidigare ha haft 17 olika utbildningsnämnder har man nu fyra grupper inom vilka man fastställer kurser och utbildningsvägar. Tidigare sökte varje sektion sina egna projekt. Nu eftersträvas även där en samordning. Gunilla Jönson betonade dock att det fortfarande fanns en stor frihet för de enskilda institutionerna att söka forskningsstöd och utveckla sina verksamhetsområden. En viktig del i grundutbildningen har tidigare varit att ge de blivande civilingenjörerna praktik från yrkeslivet. Den obligatoriska praktikperioden har emellertid slopats p g a svårigheter att få fram tillräckligt många praktikplatser. Nu inför man en möjlighet att på annat sätt få praktik. Man har skrivit kontrakt med ett stort antal företag som åtar sig att ta emot blivande civilingenjörer och ge dem arbetsuppgifter som ger dem relevant praktik från ingenjörsarbete. Detta skall ge 15 examenspoäng för dem som väljer att ta denna praktik. Det är således fortfarande inte obligatoriskt för en civilingenjörsexamen. När det gäller den pedagogiska ledning av verksamheten har man infört något som man kallar utbildningsberedning. Genom att också få feed-back från föreläsningarna försöker man kontinuerligt förbättra den pedagogiska nivån på utbildningen. Inom den administrativa sidan försöker man samordna det som går att samordna, dvs gemensamma funktioner för rapportering, personalplanering, 15 betygsplanering etc.
utbildningsberedning. Genom att också få feed-back från föreläsningarna försöker man kontinuerligt förbättra den pedagogiska nivån på utbildningen. Inom den administrativa sidan försöker man samordna det som går att samordna, dvs gemensamma funktioner för rapportering, personalplanering, betygsplanering etc. Många frågor dök upp under föredraget. Bland annat undrade man i vilken utsträckning man försökte påverka de sökande att välja inriktningar som bedömdes ha en framtida marknad. Hade man t ex någon utbildning inom Brandbekämpning? Svaret var att just brandbekämpning hade man en gemensam utbildning med Köpenhamn som kallades Master of Disaster. I övrigt var det nog så att var och en läste mycket efter vad man själv ville ägna sig åt. Det faktum att det under lång tid varit överskott på t ex Arkitekter har inte hindrat ungdomar från att söka sig till denna utbildningslinje. Gunilla Jönson betonade behovet av samarbete med industrin och även samarbetet med Region Skåne. Från Industrin har t ex kommit önskemål om att återinföra gymnasieingenjörsutbildningen. Så kommer det också att bli och Campus Helsingborg kommer här att spela en stor roll. En positiv signal var att ansökningarna till LTH har gått upp 30 % i år. Stort tack till Gunilla Jönson för ett intressant föredrag. Tomas Rasmusson Ordf SIK 16
FÖDELSEDAGAR OKTOBER OCH NOVEMBER 2008 50 år 3/10 Jonas Bäck 12/10 Ola Ivarsson 26/10 Ingemar Persson 60 år 15/10 Nils Bertil Nilsson 9/11 Rolf Ek 22/11 Lars-Göran Nilsson 65 år 3/10 Bernt Ahlm 4/10 Hans-William Jöngard 4/10 Ronnie Lundkvist 18/10 Lars A E Olsson 24/10 Björn Algéus 25/10 Lars Magnus Nilsson 6/11 Claes G H Svensson 70 år 17/10 Weine Fransson 19/10 Håkan Magnusson 24/10 Sune Cederpil 27/10 Lars-Erik Nydahl 75 år 5/10 Erkki Johansson 15/10 Kjell R Andersson 80 år 1/10 Anders Lundholm 5/10 Ivan U Johansson 16/10 Olof Stark 20/10 Hans Carlioth 20/10 Paavo Lipiäinen 2/11 Bertil W A Karlsson 17/11 Torbjörn Samuelsson 22/11 Bror G Olsson 28/11 Leif G Persson 90 år 10/10 Egon Westrell 14/10 Göte Lindgren 13/11 Helge E E Hansson Vi gratulerar och önskar lycka till! INVAL Åke Bengtsson, Alexander Gamelius, Lars-Erik Grönvall, Roger Nilsson, Göte Sernbo, Josip Zeljko Tucak IN MEMORIAM Rickard Broås, Per Engfors, Leif Johansson, Kjäll Nigard, Tore Olbjer, Ulf Sundberg DEMENTI I senaste numret av SIK-Aktuellt kom Tor Wadmark av misstag med under rubriken In Memoriam. Vi beklagar detta och vill härmed meddela att Tor är vid god hälsa. 17
Ifö Sanitär för funktionell harmonisk tidlös design med hög finish Står för Kreativitet - Kompetens Kvalitet - Miljökunskap www.sweco.se 18
Anmälningsblankett Efternamn:... Förnamn:... Födelseår:... Titel:... Verksam vid:... Adress:... Telefon:... Telefax:... E-post:... Bostadsadress:... Telefon:... Telefax:... E-post:... Fackområde (markera ett eller flera): q VH Väg-och husbyggnadsteknik q E El-och kommunikationsteknik q K Kemisk teknologi q M/I Maskinteknik, Industriell organisation q Mv Miljövård q Sk Skeppsbyggnadsteknik q VVS Värme-, Ventilations- och Sanitetsteknik q IT Informationsteknik Värva medlemmar till SKÅNSKA INGENJÖRSKLUBBEN 19
Nedanstående företag stödjer Skånska Ingenjörsklubben 20 Litos 040-94 65 40. Juli 08