Bibliotek Nummer 3 2003 Utgiven av Talboks- och punktskriftsbiblioteket för alla Torbjörn Lundgren: Först ut med DAISY direkt DAISY och KURT på café Hyllad debutant på TPB 1
Innehåll nr 3 2003 3 Ledare: Goda nyheter i förslag om ny upphovsrätt Ingar Beckman Hirschfeldt. 4 Integrerad service på Malmö högskola Malmö högskola ligger långt framme med service till funktionshindrade studenter. 13 6 Forskning om synskadades läsning Nya forskningsrön om bland annat vad som händer i hjärnan vid blindas och seendes läsning. 7 Notiser Bland annat ny affisch om vilka som är talboksberättigade. 10 8 Rutten, blodig och skön - direkt som DAISY Torbjörn Lundgrens bok är första skönlitterära bok att ges ut samtidigt som tryckt bok och DAISY- cd. 7 4 8 9 Vad tycker du om DAISY? Fem bibliotekarier ger sina åsikter om bra och dåligt med DAISY. 10 Tidskriftscafé med DAISY och KURT Försök pågår att ge läshandikappade tillgång till fler kulturtidskrifter. 12 Kort och gott om DAISY Fakta och notiser. 13 Uppmärksammad författare på TPB TPB-bibliotekarien Maria Tapaninen har gjort uppmärksammad debut med boken Vid Lärkvatten. 14 Tekniken förenklar Evas vardag Eva Björk är blind och skulle inte klara vardagen utan tekniska hjälpmedel. 15 Om och för barn Notiser om bland annat taktila barnböcker. 6 16 Filmade böcker Tips om talböcker som har blivit film. 2
Ledare Bibliotek för alla utges av Talboksoch punktskriftsbiblioteket 3 2003 Utgivning: 3 ggr/år Nästa nummer beräknas utkomma i februari 2004 Ansvarig utgivare: Ingar Beckman Hirschfeldt Vik redaktör: Inger Öhrqvist inger.ohrqvist@tpb.se Layout: Annika Sundin Redaktion: Beatrice Christensen Sköld Jesper Klein Jenny Nilsson Cia Sutinen Adress: Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Prenumeration (gratis) Telefon: 08-39 93 50 (vx) Telefax: 08-659 94 67 E-post: info@tpb.se Internet: www.tpb.se För att läsa Bibliotek för alla på webbplatsen, klicka på länken Om TPB och välj Tidskriften Bibliotek för alla. Bibliotek för alla finns även på kassett och cd-rom (DAISY-format). ISSN 1400-6332 Omslagsfoto: Erik Öhman Läs om Torbjörn Lundgrens nya bok. Citera oss gärna, men glöm inte att ange källan! Information om Bibliotek för alla Bibliotek för alla speglar biblioteksvärlden ur läshandikappades perspektiv. Här presenteras olika verksamheter på TPB och ute i landet, intervjuer med låntagare, boktips, information om ny teknik och mycket mer. Goda nyheter i förslag om ny upphovsrätt Produktionen av talböcker har sedan 1960 varit reglerad som en inskränkning i upphovsmannens rättigheter. Paragraf 17 har haft stor betydelse för talboks- och punktskriftsverksamhet i Sverige. Ett nytt och uppdaterat förslag, Upphovsrätten i informationssamhället, är nu på väg till riksdagen med en omarbetad paragraf 17. Tidigare kunde var och en framställa exemplar i punktskrift. Denna rättighet utvidgas nu och innebär att böcker, Foto: Erik Öhman tidskrifter, noter, bilder och annan information kan anpassas till den läshandikappade målgruppens behov. Text får skannas in för att läsas med läsprogram eller tolkas till teckenspråk. Detta kan man göra inte enbart som enskild person utan även för spridning i en verksamhet. Det får dock inte ske i förvärvssyfte. Målgruppen ska vara personer med funktionshinder som annars inte kan ta del av verket. Förslaget innefattar, enligt författningskommentaren, även personer med svåra läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, som nu alltså skulle omfattas av lagen och inte bara av det avtal som staten har med Författarförbundet om utvidgad lånerätt av talböcker. Produktion av talböcker och andra ljudupptagningar kommer att även i fortsättningen vara förbehållet de bibliotek och organisationer som får särskilt tillstånd av regeringen. Möjligheten att i DAISY producera talböcker med synkroniserad elektronisk text är ett efterlängtat resultat av en ny lagstiftning. De framställda talböckerna kan enligt förslaget inte bara lånas ut som idag utan även överlåtas och överföras över Internet. Dessa möjligheter kommer säkert att väcka diskussion om den rådande biblioteksmodellen. Det föreslås också att förbudet att framställa talböcker av ljudböcker som har kommit i handeln skall tas bort vilket är glädjande. Bäst vore naturligtvis om förlagen själva gav ut i DAISY-format. En komplikation jämfört med nuvarande förhållanden är betonandet av att framställningen enligt paragraf 17 inte får ske i förvärvssyfte vilket kan drabba två av dagens talboksproducenter. En övergångsbestämmelse ger dock dessa rätten att producera enligt den äldre lagstiftningen. TPB har i sitt remissvar, som finns på www.tpb.se, framfört att Bibliotekstjänst i kraft av sin centrala ställning i den svenska talboksmodellen borde kunna omfattas av den nya paragraf 17 om Bibliotekstjänst kan visa att framställningen inte är vinstgivande. Planen är att lagen ska träda i kraft 1 januari 2004 så innan dess bör riksdagen ha fattat sitt beslut och vi får hoppas att det blir lika välavvägt som förslaget. Ingar Beckman Hirschfeldt Bibliotekschef 3
själva skulle söka och låna litteratur. Högskolebibliotekets personal skulle assistera studenterna när det behövdes. Lotta Wogensen kom in i arbetet under projektets planeringsstadium våren 2002. Under denna vår deltog alla de av högskolans instanser som på något sätt hade kontakt med funktionshindrade studenter i arbetet. Man ville vara säker på att man fick kunskap om alla led som måste finnas med och anpassas för den nya servicen. Mitt i biblioteket har supportansvarige Peter Leanderz och bibliotekarie Lotta Wogensen placerat datorer med hjälpmedelsprogram så att alla studenter kan använda dem. Integrerad service på Malmö högskolebibliotek Sedan våren 2002 erbjuder Malmö högskolebibliotek en ny och förbättrad service till sina läshandikappade studenter. Frontfigurerna i genomförandet är bibliotekarie Lotta Wogensen och supportansvarige Peter Leanderz. Idén att införa en ny service för funktionshindrade studenter på Malmö högskolebibliotek kom våren 2001. Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, höll en utbildning i hur högskolebiblioteken skulle kunna ta över en del av den service som TPB då tillhandahöll. Med på utbildningen var Peter Leanderz, supportansvarig på Bibliotek och IT (som ansvarar för högskolans informationsförsörjning och IT-service). Peter äskade pengar ur högskolans budget och drog sedan igång ett projekt för att kunna genomföra idén. Den nya servicen skulle bestå i att studerande med funktionshinder i så stor utsträckning som möjligt Studenterna i fokus Peter och Lotta betonar särskilt ett område som stod i centrum för diskussionerna i arbetet med projektet. Nämligen bemötandet av de funktionshindrade studenterna. Vi ville att servicen till de funktionshindrade studenterna helt skulle integreras i vår allmänna service och inte vara utpekande på något sätt, säger Lotta. Därför bestämde man sig för att inte skapa speciella resursrum. I dag finns datorer med hjälpmedelsprogram som alla studenter får använda utplacerade mitt i biblioteket. Under hösten 2001 anlitade man i ett annat projekt - DTV, digital tillgänglighet - tekniska konsulter inom området hjälpmedel för olika typer av läshandikapp. Det är något vi verkligen är tacksamma för idag, säger Peter. Genom konsulterna fick vi kunskapen som behövdes för att göra den nya tekniken så enkel som möjligt att använda för studenterna. Arbete på bred front I dag hoppas vi att det nya sättet att tänka kring funktionshinder och tillgänglighet genomsyrar all verksamhet inom Bibliotek och IT, säger Lotta. Allt från tillgänglighetsanpassade webbplatser till bemötande av funktionshindrade studenter. Personalen som i dag arbetar på Malmö högskolebibliotek har fått en halvdags utbildning i den nya servicen. Varje delbibliotek har en bibliotekarie som fungerar som kontaktperson till TPB. Dessutom har man 4
sedan 1998 en verksamhet som heter Helpdesk i alla delbibliotek. Bemanningen vid dessa utgörs av 30 anställda studenter som hjälper andra studenter med frågor kring ITsupport och användning av teknisk utrustning, till exempel på de anpassade datorerna. Lotta anser att arbetet med projektet har flutit på mycket bra och att det till stor del beror på att högskolebiblioteket arbetar på bred front tillsammans med andra områden och avdelningar på högskolan. Exempelvis genomförde tio elever på medie- och kommunikationsutbildningen sina examensarbeten genom att göra in- formations- och instruktionsfilmer om hur den nya servicen fungerar. Dessa finns idag tillgängliga för alla på Bibliotek och IT: s webbplats. Engagemang viktigt En faktor tycks dock ha varit avgörande för projektets framgång. Peters engagemang och förmåga att förmedla kunskap till både personal och studenter gav de bästa av förutsättningar. Det är absolut nödvändigt att den supportansvarige är en god pedagog, säger Lotta. Trots goda förberedelser menar Peter och Lotta att man ändå blivit överraskad av den stora mängden arbete som den nya servicen innebär. Mest tyngd har legat på de bibliotekarier som fungerat som kontaktpersoner. Det beror på att man i dag har många fler användare än man först räknade med. Det är med andra ord tydligt att det tidigare funnits ett mörkertal av läshandikappade studenter som nu har möjlighet att utnyttja de nya tekniska hjälpmedlen och bibliotekets service. Text och foto: Mia Peterson Läs mer om hur Bibliotek och IT: s service fungerar på: www.bit.mah.se/dtv Helpdesk- Studenter som hjälper studenter Alexandra Ernberg läser sitt tredje år på programmet för medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola. Hon arbetar vid högskolebibliotekets Helpdesk, en del av flera, i den nya service för funktionshindrade som erbjuds på Malmö högskolebibliotek. Alexandra kom i kontakt med arbetet i Helpdesk genom en annons på bibliotekets webbplats. Där sökte man studenter som ville hjälpa andra studenter genom att arbeta i studenternas Helpdesk. Jag har själv dyslexi och tänkte att det här skulle vara ett bra sätt att lära mig och få tillgång till den hjälp som erbjöds, berättar Alexandra. Hon har genomgått en kortare utbildning i de programvaror som används samt litteratursökning i bibliotekskatalogerna. Men inte bara dessa moment ingår när man står och arbetar i Helpdesk. Jag pratar med studenterna om det mesta som rör studierna och jag hoppas kunna vara en kontakt som stödjer och ger uppmuntran. Alexandra är mycket nöjd med den nya servicen, som hon själv till Alexandra Ernberg med blanketten för studenternas datorbokning. stor del använder som studerande. Hon nämner exempelvis workshops, som anordnas två gånger per termin, dit studenterna bjuds in för att få information och utbyta kunskap med varandra och personalen. Att ha ett funktionshinder innebär att man måste vara aktiv inom alla områden som rör studierna. Tyvärr drar sig många studenter för att söka upp den hjälp som faktiskt finns, säger Alexandra. Det fina med Helpdesk är att man slipper det eventuella obehaget att prata med en datatekniker, som är ett proffs, utan istället kan prata med andra studenter med samma bakgrund och erfarenheter. Lika villkor? Joakim Nordell läser sedan tre år tillbaka elektroteknikprogrammet vid Malmö högskola. Han välkomnar den nya service som syftar till att skapa lika villkor för tillgång till litteratur och studiehjälpmedel för alla som studerar. Joakim är student och synskadad. Han ser positivt på utvecklingen av den nya service som erbjuds på Malmö högskolebibliotek. Just i dagarna fick Joakim tillgång till en ny skrivare, Ultima, som varit mycket efterlängtad. Den skriver ut taktila bilder (upphöjda linjer och punkter) på speciella svällpapper. Joakim använder den bland annat till att skriva ut kopplingsscheman, något som han tidigare fått ordna med själv. 5
Joakim Nordell har fått tillgång till efterlängtad skrivare för taktila bilder. Mitt funktionshinder kräver stor framförhållning i studierna, säger Joakim. Mina seende kurskamrater får en litteraturlista, går till studentbokhandeln i stan och kan redan samma kväll börja läsa sin litteratur. Jag måste låna talböcker och tyvärr finns litteraturen ofta inte ens inläst. Att få en nyinläst bok från TPB kan ta mellan sex och tio veckor från och med att man beställt den. Utvalda delar av boken kan man få inläst inom två veckor. Därför efterlyser Joakim en förbättring av den nya servicen när det gäller samarbetet mellan kursansvariga och biblioteket. Han menar att det borde vara deras uppgift att tillsammans diskutera hur kurslitteraturen bäst kan anpassas till den enskilda studenten och i god tid ordna så att litteratur finns tillgänglig på anpassade media när kursen startar. Då skulle servicen fungera likadant för alla, såväl för funktionshindrade, som för andra studenter, menar Joakim. Text och foto: Mia Peterson Forskning om synskadades läsning Vid en konferens arrangerad av IFLA:s Libraries for the Blind Section, i Marburg i Tyskland under månadsskiftet juli - augusti kom det fram intressanta forskningsrön från hela världen. Vad händer i hjärnan? Läsforskaren Birgitte Röder, biträdande professor på psykologiska institutionen vid Phillipsuniversitetet i Marburg, redogjorde för ett projekt som rör blindas läsförmåga. Projektets ena del gick ut på att se hur barndomsblinda läste jämfört med seende. Man ville veta vad som händer i hjärnan när blinda respektive seende läser. Undersökningen visade att blinda och seende använder exakt samma del av hjärnan vid läsning även om den förra gruppen läser med fingrarna och den senare med ögonen. Det var inte heller någon skillnad i hastighet. Talboksläsning Professor Röder redovisade också resultatet av ett projekt med talboksläsning. Det som skilde den blinda gruppen från den seende var att blinda använde både auditivt centrum och läscentrum i hjärnan då de lyssnade till talböcker. Den seende gruppen använde bara auditivt centrum. Synproblem för hälften av fyrtiotalisterna Om tio år kommer hälften av fyrtiotalisterna att ha problem med maculadegeneration, spår Frances Cutler från Canadian Institute for the Blind. Sjukdomen innebär att gula fläcken i ögat långsamt förstörs och man får bland annat svårt att fokusera. Många med denna sjukdom kan läsa stor stil men är på grund av begränsat utbud hänvisade till talböcker. Verdana bästa typsnittet Det bästa typsnittet på marknaden för personer med maculadegeneration är, enligt Cutler, Verdana. Också i två andra projekt har man kommit fram till att Verdana är det typsnitt som fungerar bäst: i det schweiziska blindbibliotekets XML-projekt, och i det av Europakommissionen finansierade projektet Tiresias. Men Verdana är inte perfekt. Därför arbetar Tiresias med att få fram ett annat som är helt anpassat för personer med maculadegeneration. Nya typsnitt Man har kommit fram till att det i de flesta typsnitt är svårt att skilja mellan siffran 1 och bokstaven l. Därför har man utarbetat en hel familj av typfonter, bland annat en font för tv och en för dataterminaler som kassaregister och biljettautomater, berättade dr John Gill, som lett projektet. Dessutom finns en font, Tiresias LP-font, med alla bokstäver i europeiska språk. Det är en fetstil som passar bra i storstilsböcker och informationsmaterial för personer med maculadegeneration. Fonten finns att köpa via nätet på adress www.tiresias.org. Där kan man också läsa projektledarnas rapporter. Föredragen från hela konferensen finns på IFLA:s webbplats www.ifla.org. Text: Beatrice Christensen Sköld Fotnot: IFLA, International Federation of Library Associations and Institutions, är bibliotekens internationella samarbetsorganisation. 6
Affisch med talboksberättigade TPB:s textaffisch med en lista över vilka grupper av personer som har rätt att låna talböcker kom på försommaren och har haft en strykande åtgång. Affischen finns i A3- och A4-format och kan beställas på www.tpb.se, klicka på Om TPB sedan Informationsmaterial. Hitta till punktskriften! En folder om synskadade barn och läsning har tagits fram av TPB. Den är tänkt för vuxna som kommer i kontakt med synskadade barn och ungdomar och som inte har några förkunskaper på området. Till exempel föräldrar, lärare, elevassistenter, bibliotekarier, informatörer och andra. Foldern tar upp de olika former av punktskriftsböcker och taktila böcker som finns på TPB och hur man bär sig åt för att låna och köpa dem. Den kan beställas på www.tpb.se. Nobelpris Årets Nobelpristagare i litteratur är den sydafrikanske författaren J.M. Coetzee. Han är en kompromisslös författare, som i sina romaner med glasklar logik skriver om hur de värderingar och beteenden som det sydafrikanska apartheidsystemet skapat, kan uppstå överallt. Alla hans böcker finns att låna som talbok på TPB. Många av dem finns även på biblioteken ute i landet. TPB-katalogen på nätet Snart går TPB över till ett nytt utlåningssystem. I slutet av november kommer TPB:s låntagare att få tillgång till TPB-katalogen på nätet. Där kan man se om en önskad bok finns inne eller om det är kö på boken. Det går också att förlänga lån, reservera en utlånad bok eller låna andra böcker i väntan på de reserverade. Biblioteken kommer att få låntagar-id och pin-kod för att kunna boka och låna i den nya TPB-katalogen. Katalogen ska även anpassas för personer med läshandikapp. Handikat-katalogen finns kvar för sökning precis som tidigare. Tills vidare kan läshandikappade studenter med låne-id fortsätta att boka lån hos TPB via Handikat. 7
Rutten, blodig och skön direkt som DAISY Den första skönlitterära svenska bok som ges ut samtidigt som tryckt bok och digitalbok i DAISY-format har nu sett dagens ljus. Med Torbjörn Lundgrens Rutten, blodig och skön, en bok om en dyslektikers resa till läsning och författande, följer cd-romskivan som gör att också läshandikappade kan läsa boken direkt utan att den behöver förvandlas till talbok på TPB. För en dyslektiker kan tanken på att läsa en hel bok förefalla oöverstiglig. Orden tornar upp sig i ogenomträngliga murar, bokstäver byter plats, texten myllrar fram över sidorna Att erövra en skriven text kan kräva lång tid och mycket tålamod. Men det innebär inte att förståelsen av orden i sig erbjuder motstånd det är det skrivna ordet, texten på papper eller skärm som är problemet. Därför är inläsningar av texter ett viktigt hjälpmedel för en person med läsoch skrivsvårigheter. Jag hade något jag ville säga. Jag ville säga det på mitt sätt skriver Torbjörn Lundgren i sin bok om varför han blev författare, trots sina läs- och skrivsvårigheter. Profil först i Sverige Att just Torbjörn Lundgren är den förste författaren i Sverige vars bok samtidigt kommer ut som tryckt bok och som digitalbok en DAISY-cd med både text och ljud - förklarar han med att han helt enkelt har seglat i medvind. - Det hänger ihop med rollen: min egen dyslexi, mitt författarskap, mitt engagemang i FMLS... Jag har befunnit mig mitt i vad som har hänt. Torbjörn Lundgren är en känd profil bland dem som själva är eller har anknytning till personer med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Han har tidigare givit ut bland annat Det skrivna ordets tystnad, en roman om en pojke med dyslexi, och På spaning efter ordblindheten, en stridsskrift om upplevelser bland ordblinda. Han är också en drivande kraft i FMLS (Förbundet Funktionshindrade Med 8
Läs och Skrivsvårigheter) och projektet Språka loss. De senaste åren har han ägnat en stor del av sin tid åt att resa runt i Sverige och sprida kunskap om dyslexi. Vägen till läslusten Boken Rutten, blodig och skön till litteraturens och dyslexins försvar är vad Torbjörn Lundgren själv kallar ett hopkok, en blandning av skönlitteratur och debatt. Där undersöker han sin egen komplicerade väg in i litteraturen. Skolan hade inte givit honom den nyckel han skulle ha behövt. Då, på femtio- och sextiotalen, var kunskapen om läs- och skrivsvårigheter inte så stor, även om viljan visst fanns där. De lässvaga eleverna skulle hjälpas av läsklasser och speciallärare. Men det hjälpte inte Torbjörn. - I sjuan gav jag upp, jag valde att bli en aktiv icke-läsare, säger han. Hans räddning när läraren kom med klassupplaga och Hemsöborna landade på skolbänken var att den samtidigt gick som tv-serie. Men inte gav det läslust. Lusten fann han istället flera år senare. En kompis gav honom en bok av Dylan Thomas. Jag hoppade in och var där. Förälskad. I orden. I litteraturen, skriver Torbjörn i sin bok Rutten, blodig och skön. Han var sjutton år och hade hittat tillbaka till litteraturen. Börja tidigt viktigt Torbjörn Lundgrens val i sjuan att bli en aktiv icke-läsare medförde ett utanförskap som följde honom i flera år. För så är det, dyslexin är inte bara ett problem med praktiska konsekvenser. I boken skriver han om hur den i värsta fall också kan få sociala följder. Idag ska inga barn och ungdomar behöva hamna i det utanförskapet, säger han. Med hjälp av talböcker kan de läsa samma böcker som sina jämnåriga, med anpassade läromedel kan de hålla jämna steg i skolarbetet. - Det är därför det är så viktigt att börja tidigt med talböcker, säger han. När nu hans egen bok har kommit ut i tryck och som DAISY-cd i samma paket ser han det som ett första steg mot att också dyslektiker direkt får tillgång till nyutkommen litteratur. Men han anser att den viktiga prioriteringen just nu ändå är att läromedelsförlagen förser läromedlen med DAISY-cd. - Ansvaret för att det blir en sådan efterfrågan ligger på kommunerna. De ska anslå tillräckliga resurser till skolan för det här, säger han. Däremot tycker han inte att pengar ska öronmärkas för ändamålet. - Det ska ingå som en naturlig del. Dessutom blir kostnaden ganska låg om man regelmässigt gör det och slår ut det på stora upplagor, säger han. Framtidens bok som DAISY-cd Det var han själv som föreslog att Rutten, blodig och skön skulle ges ut som tryckt bok och talbok samtidigt. Förläggaren ställde sig positiv när han kom med förslaget, men det dröjer nog innan det förlaget ger ut nya böcker med DAISY-cd. Det är dyrt i små upplagor. Någon gång i framtiden kanske ändå alla böcker läromedel, fackböcker, skönlitteratur, uppslagsverk - har en DAISY-cd i en liten ficka på omslagets insida. I alla fall om Torbjörn Lundgren och många med honom får som de vill. Text: Inger Öhrqvist Foto: Erik Öhman I vimlet på Bok & Biblioteksmässan passade vi på att fråga några besökare: VAD TYCKER DU OM DAISY? Karin Sold, barnbibliotekarie, Rättvik Smart format. Ger möjlighet att sätta bokmärken, att spola, att leta. Suveränt. Mycket bättre än talböcker på kassett. Hanna Stein, bibliotekarie, Olympiaskolan, Helsingborg Det verkar vara ett modernt sätt att läsa talböcker. De flesta har ju dator nu och man kan hoppa mellan avsnitten. Jag jobbar mest med dyslektiker i gymnasiet och de har behov av att läsa samma böcker som sina kompisar och där verkar DAISY jättebra. Nackdelen är att man inte kan lyssna i freestyle. Det skulle vara precis vad dom behöver. Carina Ljung, bibliotekarie, Norrköpings stadsbibliotek Jag är förvånad över att det har gått så fort att acceptera den nya tekniken det är ju många gamla människor som använder den. De flesta tycker den är jättebra och kan inte tänka sig att återgå till kassetter. Gunnel Christensson, bibliotekarie, Färgelanda kommunbibliotek Jag tycker det är ett alldeles utmärkt nytt medium. Lätthanterligt, mera hållbart än de gamla kassetterna men det finns ett aber: att det är så få gamla som förstår sig på ny teknik. Calle Sundewall, bibliotekarie, Landskrona Jag tycker inte om DAISY. Vi har problem med det. Folk har inte råd att köpa DAISYspelare. Förut köpte jag in Bok och band, men nu köper jag inget eftersom allt ligger på DAISY. Det positiva är att det blir lättare att hantera och förvara och för den nya generationen är det bra. Men de gamla tanterna har kommit i kläm. 9
Försök pågår: Tidskriftscafé med DAISY och KURT DAISY och KURT, ett äkta par? Ja, just nu är det precis vad de är men det har ingenting med kärlek att göra. Istället handlar det om ett försök att med ny teknik ge läshandikappade möjligheter att läsa fler kulturtidskrifter. Denna onsdagkväll ska den första utgåvan av en tidskrift i DAISY format diskuteras på Tidskriftscaféet på Malmö Stadsbibliotek. Det är Forskning & Framsteg som är först ut. Men det är inte innehållet som diskuteras. Här är det strukturer, nivåer, hastighet, Playback 2000 hit och TPB Reader dit. Deltagarna utgör testgrupp för projektet KURT, Kulturtidskrifter i DAISY format. - Är det någon mer än jag som tycker att talsyntesen är för långsam? - Nää, jag tycker det är bra när det går långsamt. - Hur vet man när rubriken är slut? - Man kan väl varva manlig och kvinnlig röst? Frågor, synpunkter och förslag på problemlösningar korsar luften. Det mesta handlar om strukturen - det är svårt att veta vad som är vad när man inte ser layouten. Kulturrådet finansierar Projektet KURT föddes efter många års fruktlösa försök att göra kulturtidskrifter mer tillgängliga för läshandikappade. Nu kanske tiden äntligen är mogen. Med ny teknik och finansiering av Kulturrådet har TPB fått uppdraget att utveckla, testa och utvärdera en metod att enkelt, snabbt och till låg kostnad göra tidskrifter i format som även läshandikappade kan ta till sig. En tidning - en cd En av fördelarna med tidning på cd-rom jämfört med kassett är att på en cd-skiva får hela tidningen plats medan en kassett ofta endast rymmer ett urval av tidningens innehåll. DAISY-formatet gör det dessutom möjligt att söka, bläddra och lägga bokmärken. Men ännu är inte tekniken för att överföra tidning till DAISY utvecklad. Det är här projektet KURT kommer in i bilden. Ann-Margret Järås förbereder kvällens Tidskriftscafé Teknik på frammarsch Tanken är att man ska utnyttja det faktum att redan i dag finns det mesta av allt tryckt material någon gång under processen i digitalt format. Ett sådant format som nu är på frammarsch är XML. Enkelt uttryckt kan man säga att XML är ett uppmärkningsspråk ett språk för att märka upp text - som gör det möjligt att från ett och samma dokument producera både tryckt text - och text i DAISY-format. Ett XML-dokument, till exempel en tidskrift, kan då lätt och snabbt struktureras om till DAISY format. Från förlag till prenumerant I projektet KURT skickar förlaget sin tidskrift i XML-format till TPB. Därifrån sänds tidskriftstexten över Internet till en server som omvandlar det med talsyntes och spelar in det i DAISY-format. När detta är gjort återsänds det till TPB. Hela proceduren tar inte mer än någon timme och arbetsinsatsen bara några minuter. På TPB kopieras dokumentet på cd-romskivor och så distribueras den färdiga tidskriften till läsarna. - Utmaningen är att få förlagen att använda XML så att så få ingrepp som möjligt behöver göras för att överföra förlagstexter till DAISY-format, säger Jesper Klein, projektledare för KURT-projektet på TPB. Om vi får det här att fungera bra kan det bli mycket billigare att anpassa tidskrifter, och då kommer ju utbudet kunna bli mycket större, säger han. 10
Marianne Johnsson, Ulla-Britt Rönnhage och Sten Nilsson är några av deltagarna på Tidskriftscaféet där alla åldrar finns representerade. Tidskriftscafé för påtryckning Ann-Margret Järås på Malmö stadsbibliotek kopplades in på projektet våren 2002. Hon och Christina Herder, som är den på Kulturrådet som ansvarar för att öka anpassningen av kultur för funktionshindrade, hade då redan haft kontakt i andra frågor om tillgänglighet för läshandikappade. Ann-Margret sökte och fick bidrag av Svensk Biblioteksförening för Tidskriftscaféer på biblioteket en idé som hon hade haft länge. Tidskriftscaféerna startade i januari i år. De ska fungera som testgrupp i KURT-projektet tillsammans med en grupp i Stockholm. Men inte bara det. - Vi ser som en av våra stora uppgifter att agera påtryckargrupp, säger Ann-Margret. Det är viktigt att alla tidningsutgivare får upp ögonen för möjligheten att göra tidningar och tidskrifter tillgängliga för alla, att göra det känt inte bara bland de smala tidskrifterna, säger hon. Hennes engagemang går inte att ta miste på. Och kanske är hon rätt person att lyckas, i våras fick hon Svensk Biblioteksförenings och Greta Renborgs pris som utdelas till person som utmärkt sig speciellt på marknadsföringsområdet. Fler att välja på - Det här öppnar nya dimensioner, säger Sten Nilsson, en av deltagarna i Tidskriftscaféet. Jag kommer kunna läsa tidningen precis som seende gör, i hängmattan eller på stranden, i stället för att vara hänvisad till datorn. Och DAISY är ju helt överlägsen kassetten. - Om det här funkar bra så får vi tillgång till fler tidskrifter, säger Ulla-Britt Rönnhage, en annan av deltagarna i Tidskriftscaféet och blind sedan födseln. - Det är jätteviktigt att kunna välja själv vilka tidningar man vill läsa, säger Marianne Johnsson, som också deltar i Tidskriftscaféet. Att göra fler tidskrifter tillgängliga är ett av de viktigaste målen med KURT-projektet. När tekniken väl är utvecklad kommer varje publikation att bli billigare. Det gör att de pengar som nu fördelas av Statens Kulturråd till kassettidningar, det så kallade kassettstödet, kommer att räcka till fler tidningar. Utvärdering visar vägen Christina Herder på Kulturrådet vill inte ge några utfästelser om hur snabbt en sådan utveckling kan gå, eller ens om det faktiskt är DAISY som är lösningen. - Om vi ska ersätta kassettstödet med ett stöd till tidskrifter i DAISY - format beror på vad läsarna tycker och vad projektet KURT visar. Projektet ska svara på frågorna om vilka vägar som finns att gå. Nu testar vi, sen utvärderar vi hur vi kan ta nästa steg. Caféprotokoll - Jag har inte en susning om vad som är rubrik. - Och jag lyckas inte börja om från början! - Man vet inte längden på artikeln - eller är det en notis? - Vad är NCC för något? De flesta av deltagarna på Tidskriftscaféet har läst tidskriften noga och kommer med synpunkter. På Tidskriftscaféerna är det inte bara KURT som utvärderas utan också programvaran som man använder för att läsa tidskriften. Det blir ett digert protokoll efter kvällens möte som Jesper Klein och hans medarbetare på TPB kommer att få ta del av och många problem återstår att lösa. Men det är ju också meningen med denna testgrupp: att hjälpa teknikerna på TPB att utveckla en metod för struktur och läsbarhet som enkelt kan överföras till fler tidskrifter. Kulturrådet avgör Vad prenumeranterna tycker har undersökts i en studie av Zanyar Adami på Kungliga Tekniska Högskolan. Sista juli 2004 ska hela projektet vara klart och utvärderat. Sedan är det Kulturrådets sak att bedöma hur utvecklingen ska gå vidare; om det ska satsas på DAISY eller om någon annan teknisk lösning är bättre. Text och foto: Inger Öhrqvist Fotnot: Bibliotek för alla och SRF:s tidning Perspektiv kommer redan nu i DAISY-format 11
Kort och gott om DAISY DAISY gav 90 000 i prispengar Upphovsmännen bakom DAISY, Kjell Hansson, Jan Lindholm och Lars Sönnebo, har fått 30 000 kronor vardera från Stiftelsen Märta och Nils Barthelssons samt deras föräldrars minne. De tre pionjärerna har sedan början av 90-talet arbetat med att ta fram, utveckla och sprida kunskap om DAISY, bland annat genom det internationella DAISY-konsortiet. Kjell Hansson och Lars Sönnebo arbetar på TPB med att fortsätta utveckla DAISY. Jan Lindholm är tidigare chef för Labyrinten Data AB som utvecklade programvaran för TPB. Underlag för nomineringen kan läsas på www.tpb.se under Nytt, frågor. Mänsklig talsyntes på heldag om framtidens DAISY Snart finns talsyntes som knappt går att skilja från vanlig inläsning. Ett smakprov gavs på Hjälpmedelsinstitutets årligen återkommande ID-dagar, där DAISY i år var ett av flera teman. Exemplet på talsyntes av mycket hög kvalitet, närmast jämförbar med mänsklig inläsning, var på engelska. Ännu finns inte fullt så högkvalitativ talsyntes på svenska. Att utveckla talsyntes är kostsamt och varje språk kräver sina lexikon och regler, till exempel för uttal. I ett litet språkområde som det svenska med relativt få användare går därför utvecklingen lite långsammare. Inom en inte alltför avlägsen framtid är det dock möjligt att DAISY böcker spelas in med hjälp av talsyntes som är omöjlig att skilja från traditionell inläsning. Nya talboksspelare och gamla I somras kom de bärbara DAISY-spelarna Victor Vibe och Telex Scholar. Den enkla spelaren Victor Classic 102 har ett nytt utseende på knapparna för volym, ton och hastighet och ersätter Victor Classic. Den avancerade Victor Classic Plus ersätter Victor Pro. Spelaren har nytt utseende men har kvar alla tidigare finesser. Plextalk-spelarna finns inte längre i handeln. Tidigare återförsäljaren Iris Hadar AB har support på Plextalk-spelarna under ett antal år framåt. Spelarna finns till utlåning på TPB och på många bibliotek i landet. Bästa sättet att informera sig om de spelare som är aktuella på marknaden är att kontakta återförsäljarna direkt. På www.tpb.se under Talböcker - Läsprogram och spelare finns adresser till svenska återförsäljare. TPB Reader TPB Reader, det lätthanterliga läsprogrammet i dator för att läsa DAISY-böcker, finns nu i en ny version (TPB Reader RC3). Programmet har funnits tillgängligt en längre tid, men nu är också den viktiga delen med reglerbar uppspelningshastighet färdig. Man kan beställa den nya programversionen på cd-rom från TPB på www.tpb.se, klicka på Talböcker, sedan Läsprogram och spelare. Därifrån kan det också laddas ner. Programmet är 9,49 megabyte och med 56k modem tar det 23 min att ladda ner. Svenska DAISY-konsortiet håller utbildning Sedan juni 2003 håller det svenska DAISY-konsortiet återkommande utbildningar för sina medlemmar inom det senaste i tillämpningar och nyheter i DAISY-teknik. Hittills har man avverkat två kurstillfällen. Det senaste ägde rum den 10-12 oktober på TPB i Stockholm. Då tog man bland annat upp produktionsverktyg för DAISY-produktion. Deltog gjorde personal från Skånes taltidning i söder till Jämtlandsbandet i norr. För mer information, gå in på se.daisy.org, Utbildning. För anmälan, kontakta bitte.kronqvist@tpb.se Fakta om DAISY DAISY (Digital Accessible Information System) är ett standardiserat sätt att lagra textinformation på en cd-rom som gör att man både kan läsa den på datorn - som tal, som vanlig text, som storstil eller med punktskriftsskärm - och lyssna på den i en speciell DAISY-spelare. En viktig fördel jämfört med talbok på kassett är att man kan bläddra och söka i texten på ett enkelt sätt. En annan fördel är att mycket mer text ryms på en cd-rom än på kassetter. DAISY-standarden används i dag vid produktion av alla TPB:s talböcker. 12
Om skrivandet Tidigare har du deltagit med ett bidrag i en antologi men det här är din egentliga debut. Hur länge har du skrivit? Inte speciellt länge. Jag skrev på finska när jag var yngre. Flytten till Sverige gjorde att jag tappade språket. Måleriet blev istället min uttrycksform. Men sedan gick jag en skrivarkurs på Biskops-Arnö folkhögskola och då började jag skriva igen. Cirkeln är sluten kan man säga. Uppmärksammad författare på TPB Maria Tapaninen arbetar sedan 1989 på TPB som internationell bibliotekarie. Men här ska vi möta henne i en annan roll: författarens. I höstas debuterade hon nämligen med boken Vid lärkvatten. Den möttes av idel lovord och fick stor uppmärksamhet. Vi ställde några frågor till författaren Maria Tapaninen. Om boken Det här är en bok som är svår att genrebestämma, den benämns i recensionerna som lyrik, prosalyrik, poetisk berättelse, prosadiktsamling, sagofragment På försättsbladet kallas den Album. Hur vill du själv definiera den? Som en prosalyrisk berättelse. Om man läser den som ren prosa kan man uppleva den som stillastående men om man läser den som lyrik kanske man inte förväntar sig så mycket handling utan istället ser mer bilder. Jag ville kalla den Album därför att den består av bilder men bilder som hänger ihop och bildar en enhet. Boken är väldigt fragmentariskt skriven. Du lämnar mycket åt läsaren och åt dennes associationer. Texten har stora hål som läsaren själv får fylla i. Hur har du hittat fram till den här högst personliga formen? Det har varit en lång process. Huvudtexterna kom väldigt snabbt men sedan tog det över ett år att sortera och skriva sjötexterna - de texter som binder ihop boken till en helhet. Anledningen till att det blev den här formen kanske är att jag gillar att röra mig på osäker mark, att experimentera lite. Att jag känner mig hemma i ett gränsland kan hänga ihop med att jag har två länder i mig Finland och Sverige. Om förhållandet till naturen De sju systrarna som bor vid Lärkvattnet lever i och genom naturen och dess växlingar. Hur är ditt eget förhållande till djur och natur? Jag är väldigt beroende av natur, det är min miljö. Som man säger i Finland skogen är min kyrka och min meditationsplats och människan är ett stycke natur. Sen har jag ju läst och hört många sagor där djuren har sina egna epitet och naturen spelar en viktig roll. Jag har lärt mig mycket om människans psykologi genom sagorna. Vad är din drivkraft? I samband med en svår period i mitt liv året efter att jag hade gått skrivarkursen - började texter trängas i mitt huvud. Jag hade inget val, texterna måste bara ut, de kom som en källa från underjorden. Det var inget planerat eller medvetet. Så var det just för den här boken. Om det blir någon mer bok blir det på ett annat sätt. Om framtiden Har du nya böcker på gång? Jag har texter men efter de recensioner jag fick för boken har ju ribban höjts. Kraven har ökat och man är rädd att falla. Jag inser att det måste få ta tid med en ny bok. Vill du berätta något om det? Vad som intresserar mig är platsernas poesi. Jag har bott en del under kortare perioder i andra länder där jag har funnit platser som jag vårdar inom mig. Text: Inger Öhrqvist Foto: Annika Sundin Skrivet om Till Lärkvatten min läsning präglas av den lockande osäkerheten och den stillsamma suggestionen hos den poetiska trakt som är Vid Lärkvatten Jesper Olsson, Svenska Dagbladet Lika ljuvlig som förrädisk Henriette Zorn, Södra Dalarnes tidning Vid Lärkvatten är fascinerande men alltför kortfattad läsning Björn Gunnarsson, Göteborgsposten Tapaninen har skrivit en högst läsvärd och suggestiv berättelse Agneta Rosendal, Nerikes Allehanda Vid Lärkvatten finns som talbok, inläst av Maria Tapaninen själv, från december 2003 13
Tekniken förenklar Evas vardag DAISY, punktskriftstjänst, lässervice... Med hjälpmedel och ny teknik blir vardagen betydligt enklare för Eva Björk, blind sedan födseln och chef för Synskadades Riksförbunds informations- och IT-avdelningar. Följ henne en helt vanlig dag. Klockan sex på morgonen väcks jag av min talande väckarklocka. Jag har inte bestämt vilken tröja jag ska ta idag, den röda eller den beiga. De är likadana, bortsett från färgen förstås, så jag använder min färgindikator för att skilja dem åt. Jag vacklar in i köket och öppnar kylskåpet. Förhoppningsvis har barnen satt in mjölkpaketen på rätt ställe. Dem kan jag inte skilja åt, om jag inte själv märker dem. Det är jag oftast för lat för. Jag stoppar ner min cd/mp3-spelare i ryggsäcken tillsammans med styrelseinformationen på DAISYskiva. Jag har läst den, men vill repetera ett par ärenden. Jag tar upp min vita käpp ur fickan och ger mig iväg till jobbet. Framme på jobbet läser jag min e- post med syntetiskt tal och punktskrift. Jag lyssnar av min röstbrevlåda via telefonen. Mitt arbetsbiträde och jag går igenom min post i svartskrift. Efter lunch ska jag på styrelsemöte i Sigtuna. Jag beställer färdtjänst. I taxin tar jag upp cd/mp3- spelaren och snabbläser styrelsehandlingarna igen. Skönt att slippa plocka med kassetter, för de ramlar alltid ner på golvet när man är ute och reser, och det är så besvärligt att hitta dem igen. Mötet gick ovanligt fort, men det är ingen idé att åka tillbaka till jobbet. Så jag kommer hem igen redan klockan fyra. Det har kommit en hel del post i brevlådan. En veckotidning i punktskrift, denna gång med månadens korsord, ett nyhetsbrev för synskadade kvinnor på kassett och TPB:s tidning Bibliotek för alla på DAISY. Det är den enda DAISY-tidningen än så länge. I brevlådan ligger också två DAISY-romaner jag beställde från kommunbiblioteket i förrgår. Ett tjockt kuvert med punktskrift innehåller bruksanvisningen till min nya mikrovågsugn. Jag skickade På punktskrift kan Eva läsa både sin almanacka och bruksanvisningen till mikron som kom med posten. bruksanvisningen till TPB:s punktskriftstjänst för några veckor sen, och nu har den kommit i punktskrift. Det gör det möjligt för mig att använda alla finesserna på mikron. Från ett studieförbund har jag fått höstens studieprogram på kassett. Jag läser lite snabbt och fastnar för en studiecirkel om min hembygd. Jag ska ringa SRF och beställa studieboken. Den finns inte inläst, men de läser in den på DAISY åt mig så jag får den i tid inför cirkeln. Sen är det förstås en del svartskriftspost. Jag abonnerar på SRF:s tjänst Lässervice via telefax. För en låg kostnad har jag fått låna en förprogrammerad telefax. Så jag sätter mig vid telefaxen och skickar de båda breven och reklamen via fax till Läscentralen som har öppet ända till tio på kvällen. Efter några minuter ringer de upp mig och berättar att det första brevet var en räkning och det andra en kallelse till läkaren. Jag skriver upp läkartiden i min punktskriftsalmanacka. Reklamen innehöll bl.a. extrapriser från min matvaruaffär. Jag lägger till de matvaror jag ska köpa på min köplista, i punktskrift förstås. Idag var det ingen post jag ville spara i datorn. I så fall skannar jag in den. Jag tar med mig köplistan och käppen och går till mataffären. Där får jag hjälp av personalen att plocka ihop varorna. Jag betalar med mitt kort, som jag har på en bestämd plats i plånboken, och bär sedan hem varorna. Vi ska ha tjejträff i kväll. Jag tar fram min DAISY-spelare och min favoritkokbok. Jag har redan valt recept och lagt in bokmärken på rätt ställen. Jag stoppar spelaren i en plastpåse, så jag inte ska kladda ner 14
Om och för barn En plastpåse skyddar DAISY-spelaren när Eva lagar mat efter recept. den, och sätter igång med matlagningen. Det är mycket lätt att förflytta sig mellan de olika recepten i DAISY-boken, och bokmärkena flyttar jag med mig vartefter matlagningen framskrider. Det är underbart att slippa ha hela köksbordet fullt av kokböcker i punktskrift, för recepten är ju alltid i olika volymer. Recept på kassett har jag aldrig lärt mig använda. Det är ju helt omöjligt om man ska använda två recept som finns på olika ställen på samma kassett. En av mina gäster är blind precis som jag, en är synsvag och två är fullt seende. Jag har med hjälp av datorn plockat ihop ett sånghäfte, som jag tagit ut i punktskrift, på storstil och i vanlig skrift. Det underlättar när vi ska sjunga tillsammans. Innan de kommer tänder jag mysbelysningen i vardagsrummet. Med min ljusindikator kollar jag om lamporna är tända eller släckta. Jag väljer duk och servetter med hjälp av färgindikatorn. Hur klarade man sig innan den fanns? När jag kryper i säng vid tvåtiden lägger jag in ett bokmärke i DAISYboken, för jag kommer nog att somna fort, när jag haft en så jäktig dag. Jag orkar inte läsa min punktskriftsbok som jag fick från bokklubben Club Braille i går. Det är lättare att somna till en talbok. På natten vaknar jag till. Talboken läser snällt på. Jag går tillbaka till bokmärket jag satte innan jag somnade, startar läsningen och somnar om lika fort igen. Foto: Annika Sundin Fotnot: Sedan september i år kommer även tidningen Perspektiv ut som DAISY. Taktila bilderböcker Nalle heter en ny taktil bilderbok för små barn. Boken bygger på den klassiska pekboken av Grete Janus Hertz. I boken beskrivs bland annat färgen på alla de kläder och saker som omger Nalle. Den taktila bilderboken Hej, titta här! bygger på Ilon Wiklands pekbok och avbildar några vanliga föremål i ett litet barns vardag. Båda böckerna passar mycket bra att använda för synsvaga barn och barn med synrester. Låna gärna böckerna från TPB. Barntåget i österled Foto: Studio Lindström Barntåget, en utställning från Hjälpmedelsinstitutet, visar med praktiska exempel hur barn med funktionshinder kan leka och ha roligt om de får rätt hjälpmedel. Våren 2002 turnerade Barntåget i Sverige. Därefter har utställningen varit i Bryssel och S:t Petersburg och skall våren 2004 vidare till Estland, Lettland, Litauen och Polen. TPB deltar med DAISY-spelare och exempel på barnböcker. Lästips för barn med utvecklingsstörning Vi vill också läsa! heter en ny och moderniserad upplaga av Britt Nedestams antologi med lästips för barn med utvecklingsstörning (utg. Bibliotekstjänst). I boken presenteras bland annat LL-böcker, böcker med symbolspråken pictogram och bliss, talböcker, taktila böcker, datorprogram, specialbibliotek och äppelhyllor på barnbibliotek. En användbar bok för alla som arbetar med funktionshindrade barn och deras rätt till kulturell stimulans. 15
Posttidning B Talboks- och punktskriftsbiblioteket 122 88 Enskede ENSKEDE 1 Porto betalt Port payé P 3 Filmade böcker Det är ganska vanligt att en film börjar sitt liv som bok. Film i all ära, men den är trots allt alltid en tolkning av den skrivna texten. Därför vill man ibland gå till källan till boken. Här presenteras ett urval av de böcker som de senaste åren har resulterat i filmer och som finns på TPB. Vuxenböcker Cunningham, Michael Timmarna Speltid 6 tim 27 min/1 cd-rom Inläsare Cecilia Agrell Romanen är en kärleksfull hyllning till Virginia Woolfs roman Mrs Dalloway. Den första berättelsen handlar om Virginia Woolf själv. I den andra förbereder Clarissa Vaughan en fest för Richie Brown, en aidssjuk, döende poet. Den tredje historien handlar om Richies mor, Laura Brown, som i Los Angeles 1949 hamnar i en virvel av tvivel och livssmärta. Inläst ur Bonnier, 2000. Hce Harris, Joanne Choklad Speltid 11 tim 32 min/1 cd-rom Inläsare Maj-Britt Remper Till en liten by i södra Frankrike kommer Vianne och hennes dotter Anouk. Vianne öppnar en chokladbutik vid torget inom syn- och dofthåll för byprästen curé Reynaud. Bara namnet gör prästen arg: den himmelska pralinen, La Céleste Praline. Alla oheliga allianser till trots så kan prästen inte stoppa den förändring som byn och dess invånare genomgår. Inläst ur Richter, 1998. Hce Highsmith, Patricia En man med onda avsikter : samt novellen Vem dör, vem lever? Speltid 10 tim 3 min/1 cd-rom Inläsare Leif Liljeroth En roman om den känslokalle och amoraliske Tom Ripley. Han lever ett lugnt liv i sin villa i Frankrike när han kontaktas av en bekant som ber om hjälp. Efter diverse förvecklingar åtar sig Tom några mord på beställning, och råkar därmed i konflikt med maffian. Inläst ur Spektra, 1976. Hce Mazetti, Katarina Grabben i graven bredvid Omfång punktskrift 4 volymer Fullskrift Desirée är nybliven änka vid drygt 30 år. På kyrkogården träffar hon lantbrukaren Benny. De är totalt olika i stil och intressen, hon är bibliotekarie och han läser inte böcker. Men attraktionen är stark och kanske, kanske räcker den för att överbrygga olikheterna. Kopierad från Alfabeta, 1998 Hc Szpilman, Wladyslaw Pianisten Speltid 6 tim 45 min/5 kassetter Inläsare Bert Kolker I september 1939 ockuperas Polen av nazisterna. Den judiska befolkningen interneras och förs till olika förintelseläger. Pianisten Wladyslaw Szpilman räddas från lägren av en tysk officer. Szpilman skrev sina memoarer 1945 men när de publicerades förbjöds de omgående. Utdrag ur den tyske kaptenens dagbok avslutar boken. Inläst ur Bra böcker, 1999. Ijz Szpilman, Wladyslaw. Under överföring till DAISY. Barnböcker Johansson, Kerstin Som om jag inte fanns Omfång punktskrift 2 volymer. Fullskrift Elina bor i Tornedalen på 1930-talet. Hennes pappa har just dött och familjen har det fattigt och besvärligt. Elinas hemspråk är finska men i skolan måste hon tala svenska. I fantasin kan hon tala med sin pappa. Kopierad från A&W, 1978 Hcg Sindbad Sjöfararen Del 1 Omfång punktskrift 1 volym. Fullskrift. Glestryck Speltid 2 tim 45 min/3 kassetter. Inläsare Ulf Håkan Jansson. I den första delen berättar Sindbad om fyra resor. På sin första resa kom han till en ö som visar sig vara en fisk. Sindbad hann inte tillbaka till skeppet utan fick tag på en träbalja och kom snart iland och fick träffa sin gamle kapten. Bearbetad och förkortad upplaga. Kopierad från och inläst ur Hegas, 1988-1989. Hcg Thor, Annika Sanning eller konsekvens Speltid 2 tim 36 min/1 cd-rom Inläsare Marianne Ekenbjörn När Nora börjar sexan är ingenting sig likt. Sabina, bästisen, vill bara vara med Fanny och klassens tuffa gäng. Karin däremot, vill vara med Nora men vill Nora vara med Karin? En berättelse om mobbning, vänskap, stöld, svek samt övergivenhet. Boken bygger på manuskriptet till filmen med samma namn. Inläst ur Bonnier Carlsen, 1997 Hcg Foto: Studio Lindström 16