Naturbruksgymnasiet Älvdalen Kvalitetsredovisning Lå11/12
Innehåll 1. Bakgrund... 3 1.2 Gymnasieutbildning... 3 2. Resultat och måluppfyllelse... 3 2.1 Slutbetyg och behörighet... 3 2.2 Kvalitet i yrkesutbildningen... 7 2.3 Elevinflytande... 8 3. Likabehandlingsplanen... 9 4. Summering och framtid... 9 2
1. Bakgrund Naturbruksgymnasiet Älvdalen driver gymnasieutbildningar inom naturbruksprogrammet och har inom dess ram fem lokala inriktningar: Skog Skog och Jakt Transporter Skog/Miljö Sportfiske-Turism(riksrekrytering) Naturguide-Vildmarksturism (riksrekrytering) Naturbruksgymnasiet Älvdalen har Landstinget Dalarna som huvudman. Det pågår en omstrukturering som medför att det från och med hösten 2011 inte tas in några nya årskullar på naturbruksgymnasiet. Detta innebär att skolverksamheten under läsåret 11/12 omfattar elever i årskurs 2 och 3, inskrivna på de inriktningar som angivits ovan. I och med att nya gymnasiereformen trädde i kraft hösten 2011 så har utbildningarna stöpts om och startats upp i Älvdalens Utbildningscentrums regi. 1.2 Gymnasieutbildning Gymnasieutbildningen regleras av styrdokument och nationella mål i läroplan, programmål och kursplaner. Till detta kommer nämndens verksamhetsplan (skolplan). I skolans kvalitetsredovisning och arbetsplan förtydligas målen samtidigt som prioriterade områden lyfts fram. 2. Resultat och måluppfyllelse 2.1 Slutbetyg och behörighet Skolan har som mål att alla elever ska uppnå kunskapsmålen i varje kurs. Av tabell 1, framgår att skolan uppfyller detta mål för flera kurser. Inom flera områden är skolan på väg mot måluppfyllelse och har förbättrat sina resultat, det gäller bl a Re A och projektarbete. Dock har utvecklingen gått åt helt fel håll vad gäller kunskapsresultaten i Ma A samt En A, där vi ser en försämring jämfört med tidigare. Tabell 1. Andel elever (%) med minst G i resp kurs. Naturbruksgymnasiet Älvdalen slutbetyg 2007-2012. Antal m Genomsn. % % En A Est. Idh A Ma A Nk A Re A Sh A Sv A Sv B Sv Sv Kretslopp Arb.liv naturbruk Proj. andr andr slutbetyg betygs reduc utökat verks. a a arb. spr spr poäng pgm pgm A B 1 2 NB vt12 totalt 74 13,7-73 93,2 100 95,9 81,1 100 90,5 98,6 100 97,3 98,6 100 95,9 NB vt11 totalt 68 13,4-64,2 97 98,5 100 94 100 86,6 97 98,5 98,5.. 95,5 100 94 NB vt10 totalt 73 13,1 2,7 43,8 99 98,6 100 92,9 94,3 87,1 98,6 100 100 97,1 100 88,6 NB vt09 totalt 80 12,9 3,8 12,5 95 96,3 100 84,8 90 87,5 92,5 100 95.. 94,9 100 88,8 NB vt08 totalt 87 13,1 2,3 5,7 97,7 95,4 90,8 88,4 93,1 88,5 94,3 97,7 97,7.. 96,4 98,8 90,7 NB vt07 totalt 92 12,9 1,1 5,4 98,9 100 100 85,9 96,7 82,6 76,1 100 97,8.. 94,6 100 90,2 3
Resultatet vad gäller elevernas behörighet till högskolan har varierat över åren (Figur 2). Skolans (NP Älvdalen) resultat har försämrats. Figur 2. Statistik hämtad från SIRIS, Skolverket. Andel elever (%) behöriga till högskolan 100 90 80 86,7 82,3 77 76,5 70 60 NP Älvdalen NP Riket NP Friskolor Gymnasieskolan riket 50 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Skolan har förbättrat betygspoängen flera år i rad och ligger nu på 13,7 (Figur 3). Resultatet är nu över riksgenomsnittet för naturbruksprogrammet (13,4) men under snittet för samtliga gymnasieutbildningar i riket (14,0). Figur 3. Statistik hämtad från SIRIS, Skolverket. Genomsnittlig betygspoäng 15 14 13 14 13,7 13,4 12 11 NP Älvdalen NP Riket NP Friskolor Gymnasieskolan riket 10 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 4
Ett annat nyckeltal är andelen elever som klarar av att avsluta gymnasiestudierna inom fyra år (Figur 4). De nationella programmen är treåriga men man mäter normalt genomströmningen över fyra år eftersom utfärdandet av slutbetyget ibland sker efter vårterminens slut det år när utbildningen avslutas. Vid tolkningen av genomströmningen behöver man dock hålla i minnet att utfallet släpar ett år, vilket betyder att resultatet 2012 speglar de elever som påbörjade sin utbildning 2008 (och tog examen 2011). Naturbruksgymnasiet Älvdalen har under en lång tid haft mycket god statistik när det gäller andelen elever som fullföljer sin utbildning med slutbetyg. Resultaten har förbättrats ytterligare och ligger nu på 94% som uppnår slutbetyg inom 4 år (Figur 4) vilket är långt över riksgenomsnittet (77%) och även över resultatet för naturbruksprogrammet i riket (80%). Figur 4. Statistik från SIRIS, Skolverket. Andel elever (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år 100 95 90 94 85 80 75 79,5 76,7 70 65 60 NP Älvdalen NP Riket Gymnasieskolan riket 55 50 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Analys, värdering och åtgärder inom slutbetyg och behörighet Läroplanen anger som särskilt mål att alla ungdomar skall genomgå en fullständig gymnasieutbildning. Naturbruksgymnasiet Älvdalen når goda resultat inom genomströmning d v s slutbetyg inom fyra år (Figur 4). Hela 94% når slutbetyg inom denna tid! Det är över skolans delmål som var att nå 90% inom detta läsår. Genomströmningen speglar huruvida vi lyckas behålla de elever vi har och samtidigt ser till att de slutför sin gymnasieutbildning med slutbetyg. För att nå goda resultat inom genomströmning gäller det att ha ett bemötande och arbetssätt som motverkar avhopp. Inskolningsveckorna för ettorna är speciellt viktiga och inom detta område samplanerar lärare, fritidspersonal och elevvård för att genomföra introduktionen på bästa sätt. Det handlar vidare om pedagogiken, stöd och bemötande så att eleverna når ända fram till ett slutbetyg (och inte avslutar med ett samlat betygsdokument). Skolan har få elever med reducerat program (Tabell1) och trenden är att det blir färre eftersom det kan bli mycket missgynnsamt för eleven i ett senare skede om hon/han vill läsa vidare. Ytterligare förbättringar är att den genomsnittliga betygspoängen har ökat (Figur 3) och ligger nu över rikssnittet för naturbruksprogrammet. Sammantaget innebär detta att skolan når goda resultat på flera områden, men vi har också områden som behöver förbättras. 5
När det gäller högskolebehörigheten har skolan haft en positiv trend de sista två åren, men för läsåret 10/11 bryts denna trend och utfallet är lågt (Figur 2). Det negativa trendbrottet hänger ihop med försämrade resultat i Ma och En. Detta är ett bakslag i det systematiska arbete som skolan bedriver inom ämnet matematik och där utvecklingen hittills varit positiv. Skolans matte-grupp består av mattelärarna och rektor. Vad gäller kunskapsresultaten i MaA så är de ojämnt fördelade och det är inriktningarna skog respektive transport som har försämrade resultat. Slutsaten av detta är att skolan ska göra riktade utvecklingsinsatser för dessa elever. Det kan handla om ökad handledning och stöd i klassrummet, anpassat arbetssätt, undervisningsmaterial och pedagogik, men det är också en fråga om värderingar och jargong. Det är alltså inte bara studiesvaga elever som misslyckas i matte, (men troligen missgynnas de extra mycket om det finns en generellt dålig attityd till ämnet i en klass). Kort sagt vi behöver arbeta på flera plan för att komma vidare och verkligen ge eleverna förutsättningar att nå målen. Och just bemötandet från vuxna i skolan har stor betydelse i detta sammanhang. Här är det lärarnas och hela arbetslagets gemensamma förmåga att kommunicera och möta både grupp och individ som är avgörande. Generellt sett behöver skolan fortsätta öka elevernas kunskapsresultat, vilket betyder att det pedagogiska utförandet, uppföljning och åtgärder på kursnivå behöver bearbetas och förbättras. Kärnpunkten är att varje kursansvarig lärare behöver ha en pedagogiskplanering samt en god förmåga att löpande ge formativ feedback till varje elev. Arbetslagen på varje inriktning gör årliga utvärderingar och vad som framkommer i dessa är bl a att det behövs en ökad kvalitet på utvecklingssamtalen och då framför allt uppföljningen av studieresultat och den individuella studieplanen med respektive elev. Arbetslagens analys bekräftar skolenkätens resultat som också visar att kvaliteten på utvecklingssamtalen måste förbättras (Figur 5). Mer fortbildning är nödvändig och åtgärder har redan påbörjats då studievägledaren löpande utbildar arbetslagen inom området. Det handlar också om att utveckla arbetslagens rutiner för uppföljning och utvärdering av kunskapsutvecklingen i de klasser man ansvarar för. Klassföreståndare och undervisande lärare har nyckelroller i kvalitetsarbetet och skolan har lyft fram klassföreståndarskap inklusive åtgärdsprogram som fokus område i medarbetarsamtalen. 6
2.2 Kvalitet i yrkesutbildningen De flesta eleverna uppfattar att utbildningen förbereder dem för det yrke de ska ut i och att praktiken är meningsfull (Figur 5). 60% 50% Figur 5. Resultat från skolans elevenkät 2012. Min APU känns meningsfull 52% 40% 30% 20% 10% 0% 22% 13% 7% 3% 3% 1 2 3 4 5 6 Analys, värdering och åtgärder inom kvalitet i yrkesutbildningen Att eleverna upplever att praktiken som meningsfull är en god indikator på kvaliteten i yrkesutbildningen. Yrkeskompetensen sammanfattar helheten i respektive utbildning och är också kopplad till elevens självförtroende och mognad för uppgiften. Praktikperioderna är också det första steget in i yrket och en möjlighet för eleven att bygga upp sitt kontaktnät. Att göra bra ifrån sig på praktiken stärker självkänslan och leder ofta till jobb. Skolan har generellt sett ett mycket gott samarbetet med branschen i programråd och via handledarutbildning och apu-besök. Skolans system för handledarutbildning bygger på att skolans lärare kommer ut och träffar handledarna på plats. På detta sätt når informationen rätt personer som då också får kunskap om mål och syfte med praktiken samt förståelse för hur omdömen ska sättas. God kontakt mellan handledare och lärare är en framgångsfaktor varför vi fortsätter att förbättra struktur och rutiner för detta i respektive arbetslag. 7
2.3 Elevinflytande Vår enkätundersökning visar att de flesta eleverna tycker att vi har god kommunikation om undervisningens innehåll (ca 90%). Utvecklingssamtalet har en central funktion för eleven när det gäller dennes möjlighet att överblicka sina studier och att påverka både utbildningen och sin egen utveckling. Det är mycket otillfredsställande att en relativt stor andel av eleverna (11%) inte är nöjda med sitt utvecklingssamtal (Figur 6). Figur 6. Resultat från skolans elevenkät vt12. Är du nöjd med utvecklingssamtalet? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 89% Ja 11% Nej Analys, värdering och åtgärder inom elevinflytande Kontakten mellan elever och lärare generellt sett god och har skolan också ett bra arbetsklimat. Skolan arbetar projektinriktat och det ska därför finnas god möjlighet för eleverna att få bli delaktiga i planering liksom även i utvärderingsprocesserna. Vad gäller utvecklingssamtalen behöver kvalitet öka, vilket kan åstadkommas med fortbildning och stöd till lärarna. På skolkonferensen har eleverna framfört kritik mot att schemat ibland ändras med kort varsel. Detta upplevs som negativt och frusterande och minskar eleverna möjlighet att påverka planering mm. Lärarna är medvetna om problemet och har tagit upp det i respektive arbetslags förbättringsåtgärder. Normen är att schemat publiceras på ride in (och därmed tillgängligt för elever och föräldrar via hemsidan) minst två veckor i förväg. 8
3. Likabehandlingsplanen En majoritet av skolans elever tycker att skolan tar mobbingproblematik på allvar (Figur 5), då 94% svarar att de instämmer eller instämmer helt i påståendet. I elevenkäten får de också svara på om de själva blivit utsatta för mobbing under det senaste året och det är 6% av eleverna som svarar ja på den frågan. Figur 7. Resultat från elevenkät vt12. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 2% Personalen tar allvarligt på mobbing och kränkande beteende och sätter stopp 4% 15% 27% 26% 26% 0% 1 2 3 4 5 6 Instämmer inte alls Instämmer Instämmer helt Analys, värdering och åtgärder Som delmål är det rimligt att andelen som uppfattar att skolan tar allvarligt på mobbing ska öka till nivåer över 98%. Det är inte tillfredställande att ca 6% inte instämmer med påståendet i Figur 7, dessutom är det önskvärt att staplarna ska förskjutas mot höger så att många fler instämmer helt. Skolan ska fortsätta att utveckla sitt arbete inom området likabehandling. Det handlar bland annat om att komma vidare med den handlingsplan som finns i likabehandlingsplanen samt att fortsätta det främjande arbetet på alla organisationsnivåer. Under den tidiga delen av höstterminen 2011 hade skolan händelser med mobbning i en klass, vilket också ger utslag i elevenkäten. Åtgärder vidtogs i enlighet med likabehandlingsplanen samt även disciplinära åtgärder enligt skollagen 5 kap. Vid uppföljning och utvärdering har det visat sig att åtgärderna gett effekt. I klassenkäten visar det sig även att eleverna uppfattar att personalen reagerar och sätter stopp för kränkningar. Skolan har en tydlig nolltolerans och det inte är acceptabelt att någon känner sig utsatt, vi fortsätter kontinuerligt utvecklingsarbetet inom området med fortbildning av personal och elever. Representanter från elevhälsan följer och uppdaterar sig på de forskningsinriktade projekt som pågår på nationell nivå. 4. Summering och framtid Naturbruksgymnasiet Älvdalen har goda resultat inom flera områden. En mycket god utveckling ses inom andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning med slutbetyg där skolan nu ligger på 94%. Vi kan också konstatera att skolan fortsatt har mycket bra resultat 9
inom kvalitet i yrkesutbildningen. Dock är en fortsatt utveckling är nödvändig för att förbättra kunskapsresultaten ytterligare inom fr a matematik. Skolan har kommit en bra bit på väg med arbetslagens delaktighet i kvalitetsredovisningen, vilket har inneburit att alla arbetslag gjort en egen utvärdering i slutet på vt12 med speciellt fokus på avgångsklassernas resultat, slutsatser och åtgärder utifrån detta. Utvecklingsområden inom utbildningen Förbättrade kunskapsresultat och då framförallt inom Ma A och En A. Öka andelen högskolebehöriga så att vi når över 90%. Öka elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen och likabehandlingsplanen. Planerade åtgärder för utveckling Utveckling av processerna för att följa elevernas kunskapsutveckling, med ämnesvisa utvärderingar och mer systematisk uppföljning av resultaten i arbetslagen. Fortbildning inom formativ bedömning samt även inom betygsättning. Fokus på att alla lärare följer de grundläggande rutinerna. Exempelvis ska alla klassföreståndare använda den individuella studieplanen vid utvecklingssamtalen. Närvaroutvecklingen ska följas och rapporteras till föräldrar. Åtgärdsprogram ska initieras vid behov osv. Fortbildning för all lärarpersonal inom åtgärdsprogram och utredningskompetens. Regelbundna APT med värdegrundsfrågor, pedagogisk utvärdering, elevinflytande, schema, ekonomi och ledningsgruppsfrågor på dagordningen. Det ligger också på arbetslagen att handleda, stötta och följa upp kunskapsutvecklingen klasserna. Fortsatt utveckling av den gemensamma planering som klassföreståndare, fritid och elevhälsan har för ettornas inskolning på skolan och internatet. Älvdalen 2013-04-15 Anneli Gunnars Rektor 10