Marginal missfärgning hos ett adhesivt resincement jämfört med två självadhesiva resincement. En in-vitro studie Examensarbete VT 2009 Tandteknikerstuderande: Inna Bigge, Ida Ivarsson Handledare: Per Vult von Steyern, Odont.dr/Övertandläkare Tandteknikerutbildningen K6. Odontologiska fakulteten. Malmö Högskola.
Sammanfattning Inledning: Det finns olika helkeramiska material på marknaden idag. En av dessa materialgrupper är glaskeramer som framställs genom pressgjutningsteknik. För att öka frakturresistensen hos dessa keramer cementeras de med adhesiv cementeringsteknik. Genom etsning och silanisering av keramytan skapas mikromekanisk och kemisk bidning mellan keram och cement. Risken för missfärgning av cementskarven beror på ett flertal faktorer, däribland bindningsstyrka, cementskarvens tjocklek samt cementets abrasionsresistens och löslighet i munvätskor. De adhesiva cementen är mycket teknikkänsliga. År 2002 introducerades de självadhesiva cementen genom RelyX Unicem. Dessa cement är lättanvända eftersom det inte krävs någon förbehandling av tandytan. Hur dessa cement påverkas estetiskt över tid är emellertid inte känt, särskilt beträffande missfärgningsgrad. Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra den marginala missfärgningsgraden hos ett konventionellt resinbaserat cement (Variolink II) med ett mer välbeprövat självadhesivt cement (RelyX TM Unicem) och ett nyare självadhesivt cement (G-Cem TM ). Material och metod: 36 cylindrar framställdes i IPS Empress Esthetic och delades in i 6 grupper. Grupp 1 cementerades med Variolink II, grupp 2 cementerades med RelyX TM Unicem och grupp 3-6 cementerades med G-Cem TM. Grupp 1, 3 och 5 cementerades med överskott som härdades fullständigt. Vid cementering av grupp 2, 4 och 6 avlägsnades cementöverskotten med scaler innan sluthärdning. Efter cementering slipades överskotten bort och ytan polerades. Grupp 1-4 etsades och silaniserades. I grupp 5-6 uteslöts etsning och silanisering. Provkropparna termocyklades och därefter pigmentbehandlades de med kaffe och vin. Vid kontroll av missfärgningsgrad bedömdes cementskarven med följande kriterier: Obetydlig, knappt märkbar missfärgning, tydlig missfärgning samt mycket tydlig missfärgning. Totalt 10 personer gjorde var för sig enskilda bedömningar av samtliga provkroppars missfärgningsgrad. Resultat: Grupp 1 som cementerats med Variolink II visade inga tydliga missfärgningar av cementspalten. Grupp 2 som cementerades med RelyX TM Unicem visade tydliga missfärgningar av cementspalten. Grupp 3-5 som cementerades med G-Cem TM visade tydliga missfärgningar av cementspalten. Grupp 6 som cementerades med G-Cem TM visade mycket tydliga missfärgningar av cementspalten. Slutsats: Vid cementering av Empress Esthetic ger Variolink II mindre marginal missfärgning än RelyX Unicem och G-Cem. Glaskeramer bör etsas och silaniseras innan cementering. 2
Innehållsförteckning 1. Inledning 4 2. Material och metod...6 2.1. Framställning av provkroppar..6 2.2. Gruppindelning 6 2.3. Etsning, silanisering och cementering.7 2.4. Behandling av provkroppar.8 2.5. Kontroll av missfärgningsgrad 8 2.6. Sammanställning av material..9 3. Resultat 10 4. Diskussion 11 5. Slutsats.13 Litteraturförteckning..14 Slutord..16 3
1. Inledning Dentala keramer introducerades under 1700-talet som rekonstruktionsmaterial, men det var först i början av 1960-talet som de började användas i större omfattning. Då upptäcktes bl.a. vakuumbränning och tekniken att bränna porslin på metall (Weinstein och medarbetare). Under decennierna som gått har utvecklingen påskyndats och idag finns det olika helkeramiska material på marknaden. Ett av dessa är glaskeramen som framställs genom pressgjutningsteknik. 1 Tekniken resulterar i god precision och passform. Glaskeramen är ett fältspatsporslin som är förstärkt med leucitkristaller. Dess sammansättning ger goda mekaniska egenskaper, såsom hårdhet, erosionsresistens samt ökad resistens mot frakturer. 2 Glasmatrisen i keramen ger ett translucent material, vilket skapar möjligheter att framställa högestetiska rekonstruktioner. 1,2 Ett problem med keramer är att de i allmänhet är spröda, vilket ofta orsakar frakturer i materialet. 1,3 På 1980-talet upptäckte Horn den adhesiva cementeringstekniken för helkeramiska rekonstruktioner vilket ökade keramens frakturresistens avsevärt. 3,4 Den adhesiva tekniken bygger på mikromekanisk och kemisk retention. Vid etsning av en glasmatriskeram med fluorvätesyra ökar den potentiella retentionsytan genom att glasmatrisen etsas bort och leucitkristaller träder fram. Det bildas då en rå yta med små fissurer och gropar som möjliggör mikromekanisk retention. 1,3-7 Studier har gjorts på hur en keramyta påverkas av etstid, samt typ och koncentration av etsgel. Behandling med 2,5-10 % fluorvätesyra mellan trettio sekunder och tre minuters tid har visat sig ge bäst resultat. 4-11 Vid för lång etsningstid och fel hantering av etsgelen, kan en yta med djupa underskär uppstå med ökad risk för luftinneslutningar. Dessa försämrar keramytans vätbarhet och minskar den effektiva bindningsytan vilket resulterar i sämre bindningsstyrka. 3,11,12 Etsgel har en tendens att dra ihop sig och risken finns att rekonstruktionens yta inte blir fullständigt etsad. Detta ger orsak till sämre bindningsstyrka i gränsanslutningar, vilket ger mikroläckage och missfärgningar av cementspalten. 3 Etsning ger ingen effekt på keramer där glasmatris saknas. 3,6,9,11,14 För att resincementet ska kunna bindas kemiskt till keramen behandlas keramens yta med silan. Silaner är bifunktionella molekyler som binder via syrebryggor till kiselatomer i keramens glasfas och sampolymeriserar med organofunktionella grupper i resincementet. 3,4,7,9,10 Applicering av silan på etsad keramyta tillhandahåller kovalent bindning, vilket är en av de främsta faktorerna för tillfredställande bindning mellan resincement och keram. 7,9 Flera studier har visat att bindningsstyrkan till resincement ökar genom etsning och silanisering av glaskeramer. 3-5,7-10,16 Resincement är sammansatta av organiska resinmatriser och oorganiska fillerpartiklar. 3,9 Fillerpartiklarnas mängd och storlek påverkar cementets mekaniska och fysikaliska egenskaper såsom vätbarhet, viskositet och graden av polymerisationskrympning. Fler fillerpartiklar ger ett högvisköst cement med lägre polymerisationskrympning, högre abrasionsresistens, minskat mikroläckage och underlättar avlägsnande av cement överskott. 3,9,12,13,16,19,20 Resinbaserade cement uppvisar minimal löslighet i munvätskor, hög dimensionsstabilitet samt goda mekaniska och optiska egenskaper. Adhesiva cement finns i olika färger vilket ger möjlighet till hög estetik vid cementering av helkeramiska rekonstruktioner. 3,9,14,18 Risken för missfärgningar av cementskarven beror på ett flertal faktorer. Däribland cementets bindningsstyrka till ersättning och tandsubstans, cementskarvens tjocklek, cementets 4
abrasionsresistens och löslighet i munvätskor. 4,13,14 För att uppnå tillfredsställande resultat vid cementering av protetiska rekonstruktioner krävs korrekt hantering av cementöverskott. 9,19 Tidigare studie visar att cementering med överskott, där överskottet slipas bort och ytan poleras ger bäst resultat med avseende på motstånd mot missfärgning. 15 Resinbaserade cement är mycket teknikkänsliga. 1,4,14 För att uppnå optimal bindning krävs att både keramens och tandens ytor förbehandlas på ett korrekt sätt. 12,14,19 År 2002 introducerades självadhesiva cement genom RelyX TM Unicem. Självadhesiva cement kräver ingen förbehandling av tandens ytor. Detta underlättar cementering och sparar tid i tandläkarstolen. 16,18 Flera studier har gjorts för att jämföra självadhesiva cement med konventionella resinbaserade cement. Studier visar att RelyX TM Unicem inte skiljer sig från adhesiva cementen beträffande fysikaliska, mekaniska och optiska egenskaper. 10,16,20-22 Därefter har fler fabrikat, med liknande koncept, kommit ut på marknaden. Syftet med denna studie är att jämföra den marginala missfärgningsgraden hos ett konventionellt resinbaserat cement (Variolink II) med ett mer välbeprövat självadhesivt cement (RelyX TM Unicem) och ett nyare självadhesivt cement (G-Cem TM ). 5
2. Material och Metod 2.1. Framställning av provkroppar I studien tillverkades 36 cylindrar i glaskeram som parvis cementerades ihop till 18 provkroppar. Under framställningen följdes fabrikantens anvisningar. För framställning av vaxkroppar användes två plexiglasskivor som form i vilka två hål borrades i den ena skivan och den andra skivan fungerade som botten. Skivornas tjocklek var 2,8mm och hålens diameter var 7mm. Ett av hålen valdes ut och vax smältes ner i formen. (Bild 1) Efter vaxets stelnande finisherades ytorna. Därefter trycktes vaxkroppen ut för hand. Bild 1: Uppvaxning av provkroppar. Vaxkropparna försågs med 2,5mm gjutkanaler som var 6mm långa. Gjutkanalerna placerades på ytan som inte skulle cementeras. Vaxkropparna placerades på muffelbas med hjälp av IPS sprueguide 200g (Ivoclar Vivadent). (Bild 2) Vid inbäddning användes IPS Empress Investment Ring System 200 g (Ivoclar Vivadent) tillsammans med IPS Silicone Ring big 200g (Ivoclar Vivadent). I varje kyvett rymdes sex vaxkroppar och två kyvetter bäddades in åt gången. Kyvetterna pressades i pressugn EP 5000 (Ivoclar Vivadent). Göten togs fram med kaptrissa (YO 3000, 38x0.6, Reco-Dent) och blästring med glaskulor under 4 och 2 bars tryck. Gjutkanalerna kapades med Diamanttrissa (Diamond Disc, Edenta). Därefter slipades ytan med fin diamant under highspeed och vattenavkylning. Cylindrarna glansbrändes därefter i porslinsugn (Programat P500, Ivoclar Vivadent) enligt fabrikantens anvisningar. Bild 2: Vaxkroppar placerade på muffelbas. 2.2. Gruppindelning Cylindrarna delades sedan slumpmässigt in i sex grupper med sex cylindrar i varje grupp. Efter cementering fanns tre provkroppar per grupp. (Tabell 1) 6
Grupp 1 2 3 4 5 6 Cement Variolink II RelyX Unicem Etsning och silanisering G-Cem G-Cem G-Cem G-Cem Ja Ja Ja Ja Nej Nej Cementöverskott Härdas fullständigt. Härdas delvis och avlägsnas sedan med scaler innan sluthärdning. Härdas fullständigt. Härdas delvis och avlägsnas sedan med scaler innan sluthärdning. Tabell 1: Sammanställning av samtliga grupper samt behandlingsmetod. Härdas fullständigt. Härdas delvis och avlägsnas sedan med scaler innan sluthärdning. 2.3. Etsning, silanisering och cementering Innan provkropparna etsades, silaniserades och cementerades övades av dessa moment på testkroppar för att operatören skulle bli förtrogen med tekniken. Grupp 1-4 etsades och silaniserades enligt keramfabrikantens anvisningar. En droppe 5 % fluorvätesyra placerades på provkroppens mitt och agiterades ända ut till kanterna med en pensel. Efter 60 sekunders agitering spolades etsgelen bort under kallt vatten i 30 sekunder. Därefter luftblästrades provkropparna i 15 sekunder. Efter etsning silaniserades provkropparna. Ett tunt skikt av silan penslades på keramytan. Efter 60 sekunder luftblästrades provkropparna i 5 sekunder, allt enligt fabrikantens anvisningar. Direkt efter etsning och silanisering av respektive provkroppspar genomfördes cementering. Samtliga provkroppar cementerades under 15 Newton tryck. (Bild 3) Under ljushärdning användes Bluephase härdningslampa (Ivoclar Vivadent). Grupp 1 cementerades med överskott som härdades fullständigt enligt fabrikantens anvisningar. Grupp 3 och 5 cementerades enligt fabrikantens anvisningar. Undantag gjordes när cementöverskott inte togs bort under härdning, utan härdades fullständigt. Bild 3: Cementering under tryck Grupp 2, 4 och 6 cementerades med överskott och härdades sedan delvis med ljushärdningslampa under 2 sekunder. Därefter avlägsnades cementöverskottet med scaler och sluthärdades. Allt enligt fabrikantens anvisningar. För aktivering av RelyX Unicem användes aktivator (3MESPE). För aktivering av G- Cem trycktes kapseln mot hårt underlag. Efter aktivering blandades cementkapslarna i kapselblandare (Silamat S5 Ivoclar Vivadent). Varje kapsel blandades i 10 sekunder. Därefter applicerades cementen med appliceringspistoler. Till RelyX Unicem användes Applier (3MESPE) och till G-Cem användes GC Fuji Capsule Applier (GC). 7
Samtliga cementskarvar slipades och polerades med highspeed och vattenavkylning. För slipning användes fin diamant (Two- Striper L 260.10 VF). Polering genomfördes först med gummikon (Tanrac NT1) och därefter med diamantpasta i putskopp (Young Turbo Cup). (Bild 4) Bild 4: Fin diamant, gummikon och putskopp. 2.4. Behandling av provkroppar De färdigcementerade provkropparna förvarades i 37 C fuktig miljö fram till dess att termocykling genomfördes. Provkropparna utsattes därefter för termocykling under 5000 cykler. Temperaturen på termocyklingsbaden var 5 respektive 55ºC och varje cykel tog 60 sekunder. (Bild 5) Bild 5: Provkroppar under termocykling Efter termocykling utsattes provkropparna för pigmentbehandling. Provkropparna förvarades i vin i 2 dygn och därefter i kaffe i 2 dygn. (Bild 6) Mellan och efter pigmentbehandlingarna sköljdes samtliga provkroppar under rinnande vatten i 60 sekunder. 2.5. Kontroll av missfärgningsgrad Efter avslutad behandling kontrollerades cementskarvens missfärgningsgrad med provkropparna liggande på blå bakgrund. Kriterierna för missfärgningsgraden var följande: 1. Obetydlig, knappt märkbar missfärgning 2. Tydlig missfärgning 3. Mycket tydlig missfärgning Bild 6: Provkroppar som utsätts för pigmentbehandling. Totalt 10 personer gjorde var för sig enskilda bedömningar av samtliga provkroppars missfärgningsgrad. 8
2.6. Samanställning av material (Tabell 2) Klassificering Produkt Fabrikat/Stad/Land Klassificering Lot Nr. Isolering Kleen Lube Belle de St. Claire/Chatsworth/ California, USA Vax ProArt Wax Williams/Amherest/ New York, USA Gjutkanaler Inbäddningsmassa Glaskeram Ets IPS Empress Esthetic Speed investment IPS Empress Esthetic IPS Ceramic Etching Gel Ivoclar Vivadent AG/ Schaan/Liechtenstein Ivoclar Vivadent AG/ Schaan/Liechtenstein Ivoclar Vivadent AG/ Schaan/Liechtenstein Silan Monobond-S Ivoclar Vivadent AG/ Schaan/Liechtenstein Cement Variolink II Ivoclar Vivadent AG/ Schaan/Liechtenstein Cement RelyX Unicem 3M Center/ St. Paul/ Minnesota, USA Cement G-Cem GC Europe N.V./ Leuven/Belgien Putspasta Brinell Renfert GmbH/ Hilzingen/ Tyskland Vin Roodeberg KWV/Western Cape/Sydafrika Kaffe Zoegas Skånerost Zoegas Kaffe AB/ Helsingborg/Sverige Tabell 2 Vaxisolering 12313561 IPS Empress Wax Ø 2.5mm Vätska Pulver Pulver ETC 0 ETC 0 5%-ig fluorvätesyra Silanvätska Bas Katalysator CH054069 LL3027 LL3035 LL3052 F22361 H02651 M03129 L55299 H558950CN H558958CN Kapsel 353553 Kapsel 0711071 Diamantpasta 3629 Rödvin 50g bönor/ 1000ml vatten 9
3. Resultat Grupp 1 som cementerats med Variolink II visade inga tydliga missfärgningar av cementspalten. Grupp 2 som cementerades med RelyX TM Unicem visade tydliga missfärgningar av cementspalten. Grupp 3-5 som cementerades med G-Cem TM visade tydliga missfärgningar av cementspalten. Grupp 6 som cementerades med G-Cem TM visade mycket tydliga missfärgningar av cementspalten. Grupp 1 2 3 4 5 6 Cement Variolink II RelyX Unicem G-Cem G-Cem G-Cem G-Cem Etsning och silanisering Cementöverskott Missfärgningsgrad Ja Ja Ja Ja Nej Nej Härdas fullständigt. Härdas delvis och avlägsnas sedan med scaler innan sluthärdning. Härdas fullständigt. Härdas delvis och avlägsnas sedan med scaler innan sluthärdning. Härdas fullständigt. 1 2 2 2 2 3 Härdas delvis och avlägsnas sedan med scaler innan sluthärdning. Tabell 3: Sammanställning av samtliga grupper, dess behandlingsmetod samt missfärgningsgrad. Missfärgningsgraden är bedömd enligt följande kriterier: 1. Obetydlig knappt märkbar förändring, 2. Tydlig förändring, 3. Mycket tydlig förändring Bild 7: Provkropparna efter utförda studier. 10
4. Diskussion Empress är ett populärt system för framställning av helkeramiska ersättningar. Genom kontrollerad tillväxt av kristaller i glasmatrisen förbättras materialets mekaniska egenskaper så som hårdhet och frakturresistens. Keramens sprödhet är dock ett kvarstående problem. Den adhesiva tekniken stärker glaskeramen avsevärt. 1,3,12,23 Genom etsning och silanisering av keramens yta skapas möjlighet till mikromekanisk och kemisk bindning. 1,3,5-7 Flera studier har använt sig av planslipning vid framställning av provkroppar i glaskeram. 5-8,10 Genom planslipning kan keramens ytegenskaper påverkas, däribland ytråheten. Detta kan i sin tur påverka bindningen mellan keram och cement. Planslipning uteslöts i föreliggande studie för att efterlikna den kliniska verkligheten. Detta ledde dock till cementeringssvårigheter eftersom provkropparnas ytor inte var helt parallella. Några provkroppar gled i sidled under cementeringen, vilket ledde till bred cementskarv och kraftig missfärgning. För att bortse från missfärgningar som berodde på dessa cementeringssvårigheter sorterades en provkropp bort från varje grupp. Det var provkroppar med mest missfärgade cementspalter som sorterades bort. Detta gjordes vid sammanställningen av bedömningarna. För att åstadkomma livslång kvalitet vid behandling med helkeramiska rekonstruktioner krävs att en adekvat bindning uppstår mellan ersättningen och tandytan. 6 Ett flertal studier visar att etsning och silanisering av glaskeramer ökar bindningsstyrkan. 4,5,7-10,16 I flera studier cementerades provkropparna med och utan förbehandling av keramytan. Flertalet provkroppar som cementerats utan förbehandling lossnade efter simulerad åldring, det vill säga termocykling samt förvaring i fuktig miljö. 7,8,10,16 Etsgel har en tendens att dra ihop sig vilket leder till att keramens ytor inte blir fullständigt etsade. Detta försvagar bindningen i kantanslutningen och kan orsaka mikroläckage och missfärgning av cementspalten. 3 För att minimera risker för mikroläckage i föreliggande studie agiterades etsgelen ända ut till kanterna under 60 sekunder med en pensel. Efteråt silaniserades provkoppar enligt fabrikantens anvisningar, det vill säga silanet applicerades under 60 sekunder och luftblästrades sedan under 5 sekunder. Det finns skilda meningar angående silaniseringsmetoden. Några författare menar att silanskiktet bör sköljas med vatten efter appliceringen för att ta bort oligomerer, som reagerar med vatten och på lång sikt kan kompromissa bindningen mellan keram och cement. 3,14 Anledningen till att såväl ets och silan uteslöts i grupperna 5 och 6 var för att testa följande påstående: De funktionella monomererna gör att du inte behöver någon som helst typ av förkonditionering av preparationen. Du behöver heller inte förbehandla kronans innersida. Påståendet är hämtat ur en marknadsföringsskrift utgiven av en arbetsförsäljare av G- Cem. 26 Resultaten i föreliggande studie gav emellertid inte något stöd för detta påstående. Provkropparna cementerades med tre olika resincement. Variolink II, som är rekommenderad av fabrikanten för cementering av Empress Esthetic; och två självadhesiva cement, Relyx TM Unicem och G-Cem TM. Vid färgval av cement och keram valdes translucenta material för att cementskarven skulle synas bättre. Uppkomsten och graden av missfärgning beror bland annat på cementskarvens tjocklek. 4,20 Tjockleken beror på fillerpartiklarnas mängd, storlek, form, 20 cementeringsytornas morfologi samt trycket som används under cementeringen. 17 För att standardisera trycket under cementeringen i föreliggande studie användes en tyngd som motsvarar 15 Newton tryck. 11
Cementen som användes i studien har dock olika fillermängd och fillerform. Detta kan ha bidragit till att cementtjockleken inte blev identisk mellan grupperna och kan således ha påverkat slutresultatet. Flertalet in-vivo studier har observerat synliga underskott vid cementanslutningen. 4,12,24 Till detta finns flera bakomliggande faktorer, däribland polymerisationskrympning av resincement. Fler fillerpartiklar och därmed högre viskositet ger mindre krympning. 3,9,12,13,16,19,23,25 I föreliggande studie användes högviskösa cement. En studie visar att cementering med överskott som fullhärdas och sedan slipas bort och ytan poleras ger bättre resultat med avseende på cementspaltens resistens mot externa missfärgningar. 15 Cementeringen i föreliggande studie genomfördes på två sätt. Grupp 1, 3 och 5 cementerades med överskott. Vid cementering av grupp 2, 4 och 6 togs cementöverskotten bort med scaler innan cementen fullhärdades. Cementskarven på samtliga provkroppar slipades och polerades efter sluthärdning. Detta borde ha lett till att samtliga provkroppar fått samma ytstruktur. Grupperna visade trots detta olika missfärgningsgrad av cementspalten. Detta kan bero på cementens olika sammansättning vilket i sin tur påverkar materialets fysikaliska egenskaper så som dimensionsstabilitet och löslighet. Grupp 4 och 6 cementerades med G-Cem TM där cementöverskott avlägsnades innan sluthärdningen. Grupp 6 visade mycket tydlig missfärgning. Detta kan bero på uteslutande av ets och silan. Metoden vid pigmentbehandlingen var hämtad från en tidigare studie, där provkopparna förvarades i kaffe under 4 dygn och i vin under 2 dygn. 15 I föreliggande studie avbröts pigmentbehandlingen i kaffe efter 2 dygn eftersom provkropparna uppnått tydliga skillnader beträffande missfärgningsgrad. Vid cementering spelar handhavandet en viktig roll för att få ett lyckat resultat. Bristande kunskap om de olika cementens fysikaliska och mekaniska egenskaper samt inkorrekt hantering av cement och cementöverskott kan leda till misslyckad behandling. 14,17,24 Inför studien genomfördes provcementering. All cementering utfördes också av samma operatör för att minimera avvikelser. Under besiktningen av provkropparna upptäcktes missfärgningar som hängde över cementskarven på några provkroppar. Detta berodde på otillräcklig erfarenhet under borttagandet av cementöverskott. Därför förbisågs dessa missfärgningar när cementspalten bedömdes. 12
5. Slutsats I föreliggande studie kan följande slutsatser dras: Vid cementering av Empress Esthetic ger Variolink II mindre marginal missfärgning än RelyX Unicem och G-Cem. Glaskeramer bör etsas och silaniseras innan cementering. Utifrån studiens begränsningar bör dock fler studier genomföras innan resultatet kan användas in-vivo. 13
6. Litteraturförteckning 1. Milleding P, Molin M, Karlsson S. Dentala helkeramer i teori och klinik. Stockholm; 2005:7-8,14-15,46-55. 2. Touati B, Miara P, Nathanson D. Esthetic dentistry and ceramic restorations. First published in the United Kingdom.1999:30-31. 3. Van Noort R. Introduction to dental materials. Second Edition, Edinburg; 2002:236, 267-270,68-69. 4. Peumans M et al. Porselain veneers: a review of the literature. J Dent 2000;28:163-77. 5. Ayad M, Fahmy N, Rosensteil S. Effect of surface treatment on roughness and bond strength of a heat-pressed ceramic. The Journal of Prosthetic Dentistry. 2008;99:123-30. 6. Özcan M, Vallittu P.K. Effect of surface conditioning methods on the bond strength of luting cement to ceramics. Dental Materials. 2003;19:725-31. 7. Brentel A S et al. Microtensile bond strength of a resin cement to feldpathic ceramic after different etching and silanization regimens in dry and aged conditions. Dental Materials. 2007;23:1323-31. 8. Della Bona A, Anusavice KJ, Mecholsky JJ Jr. Failure analysis of resin composite bonded to ceramic. Dental Materials 2003;19:693-99. 9. Blatz M, Sadan A, Kern M. Resin-ceramic bonding: a review of the literature. J Prosthet Dent. 2003;89:268-74. 10. Pisani-Proenca J et al. Influence of ceramic surface conditioning and resin cements on microtensile bond strength to a glass ceramic. J Prosthet Dent. 2006;96:412-17. 11. Della Bona A et al. Microstructure, composition, and etching topography of dental ceramics. Int J Prosthodont. 2002;15:159-67. 12. Krämer N, Lohbauer U, Frankenberger R. Adhesive luting of indirect restorations. Am J Dent. 2000;13:60D-76D. 13. Hahn P et al. Influence of resin cement viscosity on microlekage of ceramic inlays.dental Materials. 2001;17:191-96. 14. Pegoraro T, Silva N, Crvalho R. Cements for use in esthetic dentistry. Dental Clin. N Am. 2007;51:453-71. 15. Sari Schultz, Vult von Steyern P. Missfärgningar av cementspalter beroende på porslinetsning, cementeringsteknik och val av cement. En in-vitro studie. Odontologiska fakulteten, Enheten för akdemisk tandteknik, kurs 6 vårterminen 2006. 14
16. Radovich I et al. Self-adhesive resin cement: a literature review. J Adhesive Dent. 2008;10:251-58. 17. Escribano N, Macorra J. Microtensile bond sterength of self-adhesive luting cements to ceramic. J Adhes Dent. 2006;8:337-41. 18. Burke FJ. Trends in indirect dentistry: 3. Luting materials. Dent Update 2005;32:251-60. 19. Sadovsky SJ. An overview of treatment considerations for esthetic restorations: a review of the literature. J Prosthet Dent. 2006;96:433-42. 20. Han L, Okamoto A, Fukushima M, Okiji T. Evaluation of phsycal properities and surface degradation of self-adhesive resin cements. Dental Materials. 2007;26:906-14. 21. Behr M et al. Marginal adaption in dentin of a self-adhesive universal resin cement compared with well-tried systems. Dental Materials. 2004;20:191-97. 22. Behr M et al. Marginal adaption of three self-adhesive resin cements vs. a well-tried adhesive luting agent. Clin Oral Invest. 2009. 23. Rosenstiel S, Land M, Crispin B. Dental luting agents: A review of the current literature. J Prosthet Dent. 1998;80:280-301. 24. Arnelund CF et al. Five-year evaluation of two resin-retained ceramic systems: a retrospective study in a general practice setting. Int J Prostthodont. 2004;17:302-6. 25. Ikejima I, Nomoto R, McCabe John F. Shear punch sterngth and flexural strenght of model composites with varying filler volume fraction, particle size and silanation. Dental Materials. 2003;19:206-11. Övrigt: 26. Dentalmagazinet. Stockholm; 2008;3:50. 15
Slutord Ett stort tack till alla som har hjälpt oss under arbetets gång: Sponsorer av material: - Ivoclar Vivadent - GC Nordic AB - 3M ESPE Handledare: Per Vult von Steyern, Odont.dr/Övertandläkare Lisa Papia, Universitetsadjunkt, tandteknikerutbildningen, Malmö Christer Harding, produktionschef, Ivoclar Vivadent. Viktor Zalazar, serviceenheten. Alla lärare på Tandteknikerutbildningen, Malmö 16