EXAMENSARBETE. Kompatibla användarvillkor? En studie om svensk och amerikansk avtalsrätts förenlighet med Facebooks.

EXAMENSARBETE Kompatibla användarvillkor? En studie om svensk och amerikansk avtalsrätts förenlighet med Facebooks användarvillkor Izabell Johansson 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Sammanfattning I dagens samhälle är nästintill alla människor, bosatta i så kallade industriländer, medlemmar på något socialt nätverk. Människor i olika åldrar, 13 år och uppåt, registrerar sig på sociala medier för att hålla kontakten med familj, vänner och bekanta eller för att knyta nya kontakter. De flesta av oss har sett rutan som ska klickas i och länken till användarvillkoren, men är det någon som egentligen läser villkoren? Hur många av oss har inte bara klickat acceptera och fortsatt skapa sin användare? Syftet med denna uppsats är att, med tillämpning av rättsdogmatisk metodik, granska användarvillkoren hos en av dem, i dagens samhälle, mest populära sociala medierna, Facebook. Uppsatsen innehåller även en förklaring av den svenska och den amerikanska avtalsrätten som består av lagstiftning, principer och praxis, adekvat för den sagda granskningen.

Summary In today s society almost everyone living in industrialized countries, are members on at least one social network. People of all ages, from 13 and up, register on social networks to keep in contact with family, friends or aquaintences, or to make new friends. Most of us have seen the box that needs to be clicked and the link for the terms and conditions, but does anyone really read the terms and conditions? How many of us have just accepted them and kept on creating our profile? In this essay you will find an examination of the terms of one of todays biggest and most popular social networks, Facebook. The essay also contains an explanation of the Swedish and American contract law which contains the laws, regulations and precedent appropriate for this specific examination.

Förkortningar ABA American Bar Association ALI The American Law Institute AVKL Lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område D.C. District of Columbia E-sign the Electric Signatures in Global and National Commerce Act HB Handelsbalk (1736:1232) HD Högsta domstolen JB Jordabalk (1970:994) KKL Konsumentköplagen KO Konsumentombudsmannen NCCUSL The National Conference of Commisioners on Uniform State Laws NJA Nytt Juridiskt Arkiv Prop. - Proposition UCC Unifrom Commercial Code UETA the Uniform Electronic Transactions Act

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Syfte... 1 1.2. Frågeställningar... 1 1.3. Metod... 2 1.4. Avgränsning... 2 2. Svensk avtalsrätt... 3 2.1. Rättsordning... 3 2.2. Principer... 3 2.2.1. Avtalsfrihet... 4 2.2.2. Avtalsbundenhet... 4 2.2.3. Löftes-/Kontraktsprincipen... 4 2.3. Metod vid avtalsingående... 4 2.4. Standardavtal... 5 2.4.1. Lagstiftning... 5 2.5. Internetavtal... 6 3. Amerikansk avtalsrätt... 7 3.1. Rättsordning... 7 3.1.1. Specifikt för internetavtal... 7 3.2. Principer... 8 3.2.1. Consideration... 8 3.2.2. The Autonomy Principle... 8 3.3. Metod vid avtalsingående... 9 3.4. Adhesion Contracts... 9 3.4.1. Lagstiftning... 9 4. Utvalda svenska lagregleringar... 10 4.1. Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.... 10 4.2. Lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden... 11 5. Utvalda amerikanska lagregleringar... 13 5.1. The Restatement of Contracts... 13 5.2. The Uniform Commercial Code... 13 6. Facebooks användarvillkor... 15 6.1. Rättigheter och skyldigheter... 16 7. Analys... 19 7.1. Svensk vs. amerikansk avtalsrätt... 19 7.2. Lagregleringar... 20 7.3. Facebooks avtalsvillkor... 20 Källförteckning... 23 Lagstiftningar:... 23 Propositioner:... 23 Litteratur:... 23 Artikel:... 24 Internet:... 24 Bilagor... 25 Facebooks användarvillkor... 25 Facebook Terms of service... 28

1. Inledning I dagens samhälle har sociala medier blivit en extremt viktig del i vardagen. De flesta har dessa sociala medier installerade som applikationer i sina telefoner och använder dessa flera gånger dagligen. Människor från 13 år och uppåt registrerar sig, skapar konton och godkänner användarvillkor de ofta inte läst igenom. I denna uppsats återfinns en granskning av dagens mest populära sociala nätverks användarvillkor och rättssystemen som reglerar dem. Uppsatsen är menad att ge en kort förklaring av viktiga komponenter inom svensk samt amerikansk avtalsrätt. Dessa innefattar viktiga principer, metoder för avtalsbildning, lagregleringar, en förklaring av hur dessa lagstiftningar tillämpas på relevanta typer av avtal samt en komparativ analys av informationen som avser svara på de uppställda forskningsfrågorna. Undersökningen är menad att ge läsaren en vidare förståelse av vad Facebooks användarvillkor innebär för användarna, hur avtal inom svensk respektive amerikansk rätt kan uppkomma samt ge läsaren en enkel förklaring av hur dessa rättssystem kan tillämpas i praktiken. Åsikterna och uttalandena i denna uppsats speglar endast författarens uppfattning och syn på användarvillkoren. 1.1. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka innehållet i Facebooks användarvillkor och hur detta är kompatibelt med svensk och amerikansk avtalsrätt. Uppsatsen menar att ge en mycket kort introduktion av det svenska samt amerikanska rättsystemet, undersöka vilka lagregleringar som är tillämpbara för ovan nämnda användarvillkor och därefter framställa en undersökning av Facebooks villkor. Denna undersökning är menad att ge läsaren en bredare vy av vad villkoren innebär för Facebooks användare. 1.2. Frågeställningar - Vilket lands lagregleringar ska Facebooks användarvillkor följa och vilka domstolar dömer i tvister? - Är Facebooks användarvillkor kompatibla med svensk lagstiftning? - Ser Facebooks användarvillkor olika ut i Sverige respektive USA, landet där nätverket grundades? Beror detta i sådana fall på olikheter i ländernas avtalsregleringar? - Kan Facebooks användare anses utgöra konsumenter? 1

1.3. Metod Uppsatsen har utformats med hjälp av en rättsdogmatisk undersökning av lagregleringar och ländernas olika rättssystem. För att skapa en lättförståelig undersökning för läsaren har en deskriptiv metod använts genom större delen av arbetet. Därefter har en kort komparativ aspekt sedan utförts i slutet av rapporten för att frambringa ytterligare förståelse för eventuella olikheter i rättssystemen, lagregleringarna samt användarvillkoren. Detta har utförts med hjälp av adekvata lagregleringar, dess förarbeten, doktrin och prejudikat. Vissa principer inom den generella avtalsrätten, från båda länders rättssystem, samt olika tolkningsmetoder har tagits med i rapporten då dessa kommer att ge läsaren en bättre insikt i hur olika avtal bör förstås i samband med lagregleringar. Uppsatsen syftar att förklara den svenska rättsordningen ur ett generellt avtalsrättsligt perspektiv. Den förklarar även avtalsrättsliga principer och metoder med inriktning på avtals ingående och efter detta en viss typ av avtal. Uppsatsen inriktas mot avtal mellan konsumenter och näringsidkare. Fokus inom de svenska avtalsregleringarna kommer i detta fall dels läggas på AvtL, då det är i denna bestämmelse som ett avtals ingående samt delvis oskäliga avtalsvillkor är stadgade (1 & 3 kap. AvtL), samt dels på AVKL, där specifika villkorsbestämmelser gällande villkor mellan näringsidkare och konsument är stadgade. De specifika avtalsregleringarna som anses adekvata i detta fall kommer att citeras i uppsatsen för att skapa större förståelse även för en läsare som är mindre insatt i ämnet, juridiskt sett. Uppsatsen menar att förklara den amerikanska rättsordningen generellt samt adekvata principer och avtalstyper. Fokus inom de amerikanska avtalsrättsregleringarna bör ligga på UCC och Restatement (Second) of Contracts då dessa är de viktigaste regleringarna inom den amerikanska avtalsrätten. Även här kommer de lagregleringar som anses adekvata att citeras i texten, på grund av att materialet i annat fall kan anses svårt att återfinna. Efter detta kommer en översiktlig granskning av Facebooks användaravtal som svarar på uppställda forskningsfrågor. Denna innefattar bland annat en förklaring till ifall Facebooks användare bör anses utgöra konsumenter i rättslig mening samt en ytligare förklaring av användarvillkoren. Den efterföljande analysen innefattar en komparativ undersökning av svensk samt amerikansk avtalsrätt, de i uppsatsen citerade lagrummen samt Facebooks användarvillkor. I denna del av uppsatsen kommer slutsatser dras som speglar författarens förståelse samt åsikter gällande ämnet. 1.4. Avgränsning Uppsatsen är i inga avseenden heltäckande. Den kommer att avgränsas på så sätt att den inte innefattar en speciellt grundlig redovisning av den generella avtalsrätten, då det redan finns en mängd uppsatser inom detta område. Arbetet kommer att innefatta endast de specifika delar av avtalsrätten, utvalda principer och lagregleringar, som är adekvata i detta subjektiva fall, det vill säga att ge läsaren en bild av hur Facebooks användarvillkor bör tolkas enligt gällande rätt och ifall dessa villkor är kompatibla med denna. Lagregleringarna som presenteras i uppsatsen kommer även att avgränsas till de bestämmelser som gäller avtalsingående samt jämkning av avtalsvillkor mellan konsument och näringsidkare. Detta för att ge läsaren en bild av hur en part kan ingå, samt varför en part kan avveckla, avtal. 2

2. Svensk avtalsrätt Avtalsrätten är en del av den svenska privaträtten, vilket innebär att den behandlar relationer mellan människor, det vill säga de lagregleringar som innefattar bestämmelser om exempelvis avtals ingående, köp, hyra, gåvor, med mera mellan såväl näringsidkare som privatpersoner. Till skillnad från den offentliga rätten som reglerar bland annat Sveriges statliga verksamheter och dess relation till folket, den så kallade offentliga sektorn 1. 2.1. Rättsordning Gällande rätt på det avtalsrättsliga området är, som för de flesta andra svenska rättsområden, främst lagstiftningen. I detta fall främst de regleringar som förtecknats i HB, det vill säga AvtL med flera, men även andra regleringar beroende på vilket sorts avtal som upprättats. Regleringar för exempelvis köp av fast egendom är stadgat i JB 2. På grund av att avtal kan vara av varierande art, allt från resultatet av långa förhandlingar mellan stora företag till en privatperson som vill köpa någonting av en annan privatperson, har AvtL stadgats på ett generellt sätt. Flera av regleringarna i AvtL är dispositiva, vilket leder till en ofullständig lag. Därför kan allmänna avtalsrättsliga principer, praxis och doktrin anses tillhöra gällande rätt när domare i en avtalstolkning måste täcka de hål som uppkommit i lagstiftningen 3. Eftersom att parterna som ovan nämnts har rätten att frånsäga sig vissa regleringar och ersätta dessa med egna överenskommelser kan också avtalet anses vara en del av rättsordningen, förutsatt att avtalet stämmer med de regleringar i lagen som är indispositiva 4. Även handelsbruk och sedvänja kan tillämpas före de dispositiva lagregleringarna 5. Parterna kan dock inte förbise all lagstiftning på området, det finns även tvingande regleringar som måste tas i beaktning. I de fall där parterna kommit överens om att införa ett villkor som inte är förenligt med tvingande rätt blir avtalet ogiltigt 6. 2.2. Principer Det kan vara svårt att utröna vilka principer som gäller inom ett specifikt område av avtalsrätten och vilka principer som antas vara allmänt gällande för hela avtalsrätten. Detta på grund av att en del av de avtalsrättsliga principerna tillkommer genom bedömningar i HD. En del av de principer som meddelas genom HDs bedömningar är endast gällande i det specifika fallet eller för rättsfall inom samma område samtidigt som en del av de principer som meddelas genom HDs bedömningar kan vara allmänt gällande för större delen av avtalsrätten 7. Exempelvis principen, som uppkommer i NJA 2011 s.600, som anger att villkor i standardavtal ska bringas till motpartens kännedom före avtalsslut 8. Följande är fyra av de viktigaste allmänna principerna inom avtalsrätten: 1 Civilrätt, Ramberg, 2012, s.25f 2 Allmän avtalsrätt, Ramberg & Ramberg, 2010, s.21 3 Standardavtalsrätt, Bernitz, 2013, s.14f 4 Allmän avtalsrätt, Ramberg & Ramberg, 2010, s.24f 5 1 2st. AvtL 6 Allmän avtalsrätt, Ramberg & Ramberg, 2010, s.31 7 a.a, s.24 8 Standardavtalsrätt, Bernitz, 2013, s.62 3

2.2.1. Avtalsfrihet Denna princip innebär att en part är fri att ingå avtal med vem som helst men att ingen kan tvingas att ingå ett avtal mot sin vilja 9. Avtal som ingås efter hot om våld eller liknande blir aldrig gällande. Vid lindrigare hot är avtalet ogiltigt endast om motparten själv utövat hot eller insett att ett hot uppkommit 10. 2.2.2. Avtalsbundenhet Principen om avtalsbundenhet, även kallad pacta sunt servanda efter principens beteckning på latin, ses som en av de viktigaste principerna inom avtalsrätten och innebär att avtal ska hållas. Utan denna reglering har parterna som sluter avtal ingen säkerhet i att dess motpart ska utöva den motprestation som utlovats och detta kan leda till att parter inte längre känner sig bekväm med att sluta avtal 11. Denna princip är en viktig utgångspunkt för avtalsrätten då en part exempelvis måste kunna räkna med att få igen utlånade pengar eller liknande. Som för de flesta principer finns dock undantag även för avtalsbundenheten, dessa är få och ofta baserade på ångerrätt eller avbeställning och bör bedömas utifrån det subjektiva fallet 12. 2.2.3. Löftes-/Kontraktsprincipen Avtalsbundenhet kan uppkomma på två olika sätt, antingen genom den så kallade löftesprincipen eller genom kontraktsprincipen. Löftesprincipen innebär att en part ger en annan ett anbud och är därmed bunden vid avtalet tills motparten nekat anbudet eller framfört ett motbud. Denna princip är den mest förekommande inom svensk avtalsrätt, med undantag för en del avtal, med formkrav, där kontraktsprincipen används. Bundenhet uppkommen genom kontraktsprincipen tillkommer på ett annorlunda sätt än löftesprincipen. Kontraktsprincipen innebär att den anbudsgivande parten inte blir bunden vid avtalet förrän den svarande parten har godtagit anbudet. Denna princip förkommer som ovan nämnt i vissa delar av svensk avtalsrätt men är vanligare i den brittiska och amerikanska avtalsrätten 13. 2.3. Metod vid avtalsingående Den vanligast förekommande metoden för avtalsingående i den svenska avtalsrätten är anbudaccept modellen. Denna modell innebär att en part ger ett anbud till en annan, med en viss svarsfrist, och att ett bindande avtal uppkommer för båda parter när den mottagande parten accepterat anbudet. Anbudsgivaren blir bunden vid anbudet medan dennes motpart inte blir bunden förrän denna accepterat avtalet. Det finns tre huvudproblem för denna metod; 1. Hur bör ett anbud vara utformat? 2. Under vilka omständigheter gäller ångerrätt? 3. Hur förhåller sig lagen till så kallad oren samt sen accept? Det är inte alltid möjligt att ge några allmänna övergripande svar för dessa frågor då subjektiva aspekter bör tas i beaktning. Om ett anbud är bindande eller inte beror på terminologin använd i förfrågan, vid tydliga anbud gällande exempelvis ett köp kan både pris 9 Civilrätt, Ramberg, 2012, s.71 10 28 & 29 AvtL 11 Civilrätt, Ramberg, 2012, s.71 12 Allmän avtalsrätt, Ramberg & Ramberg, 2010, s.28f 13 a.a, s.80 4

och bindningstid vara formulerat. Ett sätt att märka att ett anbud inte är bindande för anbudsgivaren är exempelvis ifall denne skickat ut reklam till en större del kunder, detta enligt praxis 14. Ångerrätten, i denna mening att återta anbud eller accept, är enligt den svenska avtalsrätten relativt begränsad. Ångerrätten kan endast ses som möjlig om meddelandet om återtagandet kommit behörig part till handa innan denne tagit del av anbudet/accepten eller senast samtidigt som parten tar del av meddelandet 15. Oren accept innebär att den svarande parten har svarat jakande men gjort tillägg eller ändringar i anbudet. I fall av oren accept anger 6 AvtL att svaret ska ses som nytt anbud, då har därmed den svarande parten blivit anbudsgivare i lagens mening. Sen accept innebär att svaret inkommit försent till anbudsgivaren och detta stadgas i 4 AvtL. Denna reglering gällande acceptfristen, det vill säga tiden mellan att anbudet har utgivits och att svaret ska ha inkommit, är dispositiv och bör bedömas på samma sätt som oren accept, det vill säga som ett nytt anbud från den svarande parten 16. Regeln gällande anbud-accept modellen, 1 AvtL, är dispositiv och därmed kan andra former av avtalsbundenhet uppkomma 17. 2.4. Standardavtal En mer allmänt gällande form av avtal är det så kallade standardavtalet, vilket innebär att avtal ingås mellan två parter genom ett i förväg formulerat avtal, detta avtal innehåller ofta villkor sammanställda av en av parterna. Exempel på sådana avtal kan vara hyresavtal, kreditavtal eller användarvillkor. Genom att ha ett standardiserat formulär med avtalsvillkor kan avtal ingås fortare och smidigare än genom förhandlingar med varje enskild part. Det är dock vanligt att dessa villkor vinklats till anbudsgivarens fördel. Problem kan uppstå i de fall den svarande parten inte läser igenom villkoren utan endast godkänner avtalet, ovetandes om dennes rättigheter och skyldigheter. Därför är det vanligt att oklarheter i standardavtal brukar tolkas till nackdel för den som utformat avtalet 18. 2.4.1. Lagstiftning Det uppkommer vissa skillnader inom avtalsrätten mellan avtal gällande parternas individuellt framtagna avtalsvillkor och standardavtal. Någon speciell lagstiftning utformad specifikt för standardavtal förekommer inte. På grund av att AvtL är formulerad på ett generellt sätt, samt är tänkt att främja parters frihet att utforma egna avtal, gäller denna för både standardavtal och individuellt utformade avtal. Utvecklingen inom avtalsrätten har lett till en åtskillnad i domstolarnas bedömning av parternas rättigheter beroende på vilket avtal som upprättats. Denna åtskillnad har uppkommit som en lösning på ett av de större problemen gällande standardavtal. Eftersom att det inte finns regleringar för hur ett avtal bör se ut och vad detta bör innehålla kan en part välja att vinkla avtalet till sin fördel 19. En, i dagens samhälle vanligt förekommande, version av ett sådant standardavtal brukar kallas anslutningsavtal och innebär att en av parterna upprättar ett avtal som den andra parten får välja att acceptera om avtal ska ingås. I det fall denna part väljer att inte acceptera dem avtalsvillkor 14 Allmän avtalsrätt, Ramberg & Ramberg, 2010, s.76ff 15 a.a, s.83 16 a.a, s.85f 17 1 2 stycket AvtL 18 Civilrätt, Ramberg, 2012, s.86f 19 Standardavtalsrätt, Bernitz, 2013, s.28f 5

som uppställts blir inget avtal gällande, det finns därmed ingen möjlighet till förhandling. Detta är speciellt förekommande vid avtal som ingås online 20. För att utjämna eventuella oskäliga villkor, det vill säga nämnda för-/nackdelar, stadgas jämkningsmöjligheter i bland annat 36 AvtL. Paragrafen anger exempelvis att oskäligt högt skadestånd för utebliven prestation kan jämkas men att skadeståndet ska vara skäligt för den skada som uppkommit för den part som uppehöll sin del av avtalet. Om skadeståndet ska anses vara oskäligt bör enligt samma paragraf bedömas från tidpunkten då skadeståndet ska ha utfärdats 21. Denna reglering hänvisar även till AVKL, den så kallade avtalsvillkorslagen. Denna reglerar speciellt oskäliga avtalsvillkor och ger domstolar befogenhet att förbjuda vissa avtalsvillkor 22. Syftet med avtalsvillkorslagen är att upprätthålla ett bra konsumentskydd vid avtal gällande köp och tjänster inom olika branscher. De ovan nämnda förbuden av vissa villkor kombineras vanligtvis med skadestånd. Ansökan om förbud för vissa avtalsvillkor förs vanligtvis av KO 23. 2.5. Internetavtal Internet avtal är en smidigare version av dagens avtal. Detta för att avtal kan ingås snabbt även när det föreligger långa avstånd mellan parterna. Juridiska problem kan dock uppstå ifall parterna befinner sig i olika länder och hamnar i en tvist. Osäkerhet gällande vilket lands rättssystem som ska användas kan uppkomma 24. I de flesta fall gäller tvister avtalstolkning. Vanligtvis innefattar avtalstolkning granskande av innehåll, praxis, muntliga förhandlingar, med mera, men i frågor gällande internet avtal uttolkas endast innehållet i eventuella meddelanden mellan parterna eller avtalet i sin helhet. Även standardavtal i form av internet avtal kan förekomma 25. För att ett avtal ska kunna uppkomma över internet används en speciell procedur för att parterna ska kunna ange en korrekt accept, det är i detta fall inte möjligt att signera genom exempelvis en handskriven underskrift 26. Istället används en så kallad elektronisk signatur, som är ett digitalt supplement till den juridiskt bindande namnteckningen 27. Inget rättssystem ställer krav på hur en signatur ska vara konstruerad, detta för att underlätta för parterna. En elektronisk signatur kan användas till mycket, exempelvis att den svarande parten accepterar villkoren i ett avtal, att bekräfta att den undertecknande är upphovsman till specifikt material, eller utge en bekräftelse att en person befunnit sig på en viss plats vid en viss tid. Den elektroniska signaturen kan även förebygga vissa ageranden exempelvis från avtalsupprättarens sida, att denne inte har möjlighet att göra ändringar i villkoren efter signeringen, eller från signerarens sida, att denne har en mindre möjlighet att skriva under för annans räkning samt inte kan förfalska annans underskrift 28. 20 a.a, s.17 21 Prop. 1975/76:81 s 13f 22 Standardavtalsrätt, Bernitz, 2013, s.28f 23 Prop 1975/76:81 s 22 24 Elektronisk handel & avtalsrätt, Ramberg, 1998, s.16 25 a.a, s.72f 26 a.a, s.29 27 Elektroniska Signaturer, Halvarsson & Morin, 2000, s.19 28 Elektronisk handel & avtalsrätt, Ramberg, 1998, s.29f 6

3. Amerikansk avtalsrätt Den amerikanska rätten är utvecklad ur det engelska rättssystemet, det vill säga att detta rättssystem är uppbyggt på common law istället för civil law vilket är fallet i svensk rätt. En viktig faktor gällande det amerikanska systemet som bör has i åtanke är att det amerikanska systemet är uppbyggt på omkring 50 mindre rättssystem då varje stat har egna regleringar som endast gäller inom statens geografiska område. Dessa rättssystem är utvecklade utifrån i stort sett samma regleringar och tankesätt i grunden men dessa har tolkats och därmed utvecklats annorlunda genom tiden. På grund av detta ser lagstiftningarna för de olika staterna olika ut, då staterna kan tolka gamla och stadga nya lagar på egen hand som gäller endast för befolkningen inom den specifika staten. Det föreligger dock en federal lagstiftning som är tillämplig på alla stater och som staterna måste anpassa sig efter vid stadgande av egen lag 29. 3.1. Rättsordning Amerikas rättssystem har, inte helt olikt Sveriges, tre gällande instanser som dömer i olika mål. I den amerikanska rätten har dock den federala rätten tre instanser och den delstatliga rätten tre egna instanser som bedömer mål, detta för att de delstatliga lagregleringarna ser olika ut från delstat till delstat samt för att dem federala domstolarnas arbetsbörda ska underlättas 30. Den amerikanska avtalsrätten är till större del baserad på domstolspraxis samt en enhetlig lag, som framställts av The National Conference of Commissioners on Uniform State Law i slutet av 1800-talet. Denna lag, UCC, täcker större delen av avtalsrätten och har till någon grad anpassats i samtliga delstaters lagstiftning 31. En annan, dock inte bindande, rättskälla är The Restatements (Second) of Contracts, utgiven av ALI kan också tillämpas som en generell vägvisare för avtalsrätt för alla delstater. Domare i delstaterna har därmed inget tvång att tillämpa denna i sitt beslutsfattande, ändå tillämpas den i olika grad av alla delstater 32. 3.1.1. Specifikt för internetavtal Aktuella lagstiftningar inom amerikansk avtalsrätt är även E-sign samt UETA. Dessa reglerar handel samt avtal ingångna över internet och stadgades när näringsidkare började erbjuda varor och tjänster på internet samt bad privatpersoner alternativt andra näringsidkare att godkänna villkor genom att enbart klicka i en ruta 33. Dessa avtalsvillkor kan liknas med det ovan nämnda standardavtalet. Det finns åtskilliga amerikanska rättsfall gällande acceptans av avtalsvillkor som uppkommit på ovan nämnda tillvägagångssätt. Exempel på dessa rättsfall är Douglas vs. District Court for the central District of California och Swift vs. Zynga Game Network, Inc. Rättsfallen angår ifall nya avtalsvillkor ska anses gällande, vid kontinuerlig användning av en tjänst eller stående order för ett köp, om näringsidkaren ändrar villkoren under tiden parterna är bundna av avtalet 34. 29 Komparativ Rättskunskap, Bogdan, 2003, s.128f 30 a.a, s.135 31 a.a, s.131 32 a.a, s.145 33 From Lord Coke to Internet Privacy, s.454 34 a.a, s.472f 7

3.2. Principer Som ovan nämnt gäller den så kallade kontraktsprincipen inom amerikansk avtalsrätt vilket innebär att bundenhet mellan parterna inte uppkommer förrän den svarande parten accepterat anbudet, anbudsgivaren är heller inte bunden vid anbudet innan svaranden accepterat 35. Det förekommer ett stort antal principer inom den amerikanska avtalsrätten. Följande text ger en överblickande förklaring av vad som krävs för att ett avtal ska anses bindande samt hur ett avtal är uppbyggt. 3.2.1. Consideration Termen consideration inom den amerikanska avtalsrätten kan vara svår att definiera. Detta är det värde som utlovas av en part till en annan 36. Exempelvis pengar, tjänster samt ägodelar med mera. Det krävs consideration eller liknande substitut för att ett avtal ska vara rättsligt bindande 37. För att ett avtal ska anses inneha consideration, och därmed vara bindande, ska avtalet innefatta två delar; 1. Den svarande parten måste utföra en tjänst, eller tillhandahålla en vara eller liknande, som denne inte är skyldig att utföra eller tillhandahålla, eller avsäga sig från att utföra en tjänst, eller tillhandahålla vara, som parten har rätten att utföra eller tillhandahålla. 2. Utförandet/tillhandahållandet eller saknaden därav ska förhandlats om 38. Regleringar gällande consideration är stadgade i den ovan nämnda, inofficiella, rättskällan Restsment (second) of Contracts 39. 3.2.2. The Autonomy Principle Ordet autonomy kan översättas till självbestämmande eller oberoende. Principen innebär därmed att avtalsparter är fria att självständigt utforma sina avtalsvillkor. Principens innebörd förklaras mer ingående som följande; The law empowers people to make and receive enforceable promises when they communicate decisions to act or refrain from acting in some definite way in the future, subject to other principles. På grund av denna princip används individuellt upprättade avtal i första hand som material för bedömande gällande ifall avtalsbrott uppkommit 40. 35 Allmän avtalsrätt, Ramberg & Ramberg, 2010, s.80 36 Basic contract law, Fuller & Eisenberg, 2001, s.8 37 http://www.law.cornell.edu/wex/contract 38 Contracts, Calamari & Perillo, 2004, s.174ff 39 Restatement (second) of Contracts, fjärde kapitlet, 71-81. 40 Principles of contract law, Stone, 2000, s.359 8

3.3. Metod vid avtalsingående På grund av att parterna i avtalet har stor möjlighet att skapa egna avtalsvillkor, som ibland inte följer lagstiftning, finns inte någon vanlig metod som brukas på samma sätt som den svenska modellen 41. Det finns dock fyra generella krav på vad som bygger upp ett bindande avtal. Dessa fyra krav innefattar; 1. Överenskommelse mellan minst två parter att genomföra avtal. 2. Det ovan nämnda consideration. Det vill säga ett värde, en vara eller tjänst, att avtala om. 3. Kapacitet att genomföra avtalet. Exempelvis att personen är myndig och psykiskt stabil. 4. Syftet med avtalet är lagligt. Ett avtal eller löfte om att genomföra brott är ogiltigt. 42 Möjligheter att jämka avtalsvillkor eller hela avtal finns om avtalet uppkommit genom så kallad duress. Uttrycket innebär avtalsingående genom hot eller tvång och det är menat att ge en part möjlighet att undgå avtalsbundenhet 43. 3.4. Adhesion Contracts Detta kontrakt är mycket likt det svenska standardavtalet. Adhesion contracts brukar även kallas take-it-or-leave-it contract, vilket innebär att den svarande parten kan antingen acceptera den anbudsgivande partens avtalsvillkor eller välja att inte ingå avtal med denna. Dessa avtalsvillkor är ofta framtagna av ett större företag och kan inte ändras genom förhandling. Denna typ av kontrakt används för allt från sociala medier, köp på nätet och försäkringar till hyresrätter och köp av bilar med mera. 3.4.1. Lagstiftning Eftersom att den amerikanska avtalsrätten är generell finns inte heller här någon speciell lagstiftning som endast anpassats till dessa standardiserade avtal. Domstolarna är dock, inte olikt de svenska domstolarna, försiktiga när de avgör rättsfall gällande avtalsbrott på grund av den svarande partens oförmåga att påverka avtalsvillkoren. I fall där vinklade avtal förekommer kan domstolarna använda sig av doctrine of reasonable expectations för att jämka oskäliga avtalsvillkor 44. Exempel på detta visas i Fairfield Leasing Corporation vs. Techni-Graphics, Inc., där en domstol i New Jersey ogiltigförklarade ett kontrakt mellan parterna för att den anbudsgivande parten skrivit in klausuler gällande den svarandes avsägande från sina grundlagsskyddade rättigheter, vilket inte ansågs acceptabelt i rätten 45. The doctrine of reasonable expectations är en princip som innebär att avtalet ska tolkas som en förnuftig person rimligen skulle tolka det. Denna princip kommer oftast till användning i frågor om adhesion contracts 46. 41 Principles of contract law, Stone, 2000, s.359 42 http://www.law.cornell.edu/wex/contract 43 http://www.law.cornell.edu/wex/economic_duress 44 http://www.law.cornell.edu/wex/adhesion_contract_contract_of_adhesion 45 http://www.law.cornell.edu/wex/example/%5bfield_short_title-raw%5d_138 46 http://www.businessdictionary.com/definition/doctrine-of-reasonable-expectations.html#ixzz3lpcg28cw 9

4. Utvalda svenska lagregleringar Följande lagregleringar kan anses tillämpbara i fallen gällande Facebooks användarvillkor samt dess användare. Detta anses dels på grund av hur avtal uppkommit samt dels på grund av att användarna kan tolkas utgöra konsumenter, enligt regeringens förklaring av begreppet konsument i propositionen överlämnad till riksdagen gällande oskäliga avtalsvillkor 47. Dessa regleringar anses inneha en koppling till Facebooks användarvillkor då de påvisar parters möjligheter att ingå samt utforma avtal på eget initiativ och med stora möjligheter till individualisering av avtalsvillkor. Dessa lagregleringar som innefattar konsumentskydd samt jämkning av villkor anses inneha en koppling för att påvisa att näringsidkare inte har full kontroll över vad som ingår i ett avtal mellan dessa och konsumenter. 4.1. Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. AvtL, en närmare 100 år gammal lagstiftning, kan ses som en av de viktigaste regleringarna inom avtalsrätten då denna innefattar bestämmelser som täcker stora delar av området. Det finns dock åsikter om att AvtL är något föråldrad då den är mer individuellt inställd och därför sämre anpassad för en värld som innefattar stora företag, massförsäljning och standardavtal 48. Följande paragrafer är de lagstadgade regleringar som kan anses adekvata vid granskning av Facebooks användarvillkor. Dessa anses adekvata för att lagregleringarna innefattar bestämmelser gällande ingående av avtal samt upplösande av avtal. 1 Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2 9 sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret. Vad i nämnda paragrafer stadgas skall lända till efterrättelse, så vitt ej annat följer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvänja. I fråga om avtal, för vars giltighet enligt lag fordras iakttagande av viss form, gälle vad särskilt är stadgat. 36 Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om villkor vid annan rättshandling än avtal. 47 Prop. 1994/95:17 s 87 48 Standardavtalsrätt, Bernitz, 2013, s.14f 10

I fråga om jämkning av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden gäller dessutom 11 lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. SFS 1994:1513 I 1 stadgas enligt första stycket att löftesprincipen används i svenskrätt, det vill säga att den anbudsgivande parten binds till avtalet redan när anbudet utges. I första stycket av samma paragraf stadgas även att 2-9 kan användas för att reglera delar av avtal som parterna valt att inte avtala om. Dessa slags paragrafer är så kallade dispositiva regleringar, det vill säga att dessa regleringar kan bortses ifrån vid upprättande av avtal om andra omständigheter skulle passa parternas förutsättningar bättre. Detta stadgas i andra stycket av 1. Den mest förekommande metoden, som är ovannämnt i 2.3, är anbud-accept. Det förekommer dock, enligt andra stycket av 1, andra metoder. Exempel på detta kan vara långvariga förhandlingar eller avtal uppkomna genom så kallat konkludent handlande, vilket innebär att agera på ett sådant sätt att det kan antas att den svarande parten accepterat avtalsvillkoren. Denna lagreglering innefattar också möjligheten att upprätta egna avtalsvillkor. Enligt tredje stycket gäller vissa indispositiva regler för avtal med formkrav, exempelvis fastighetsköp 49. 36 behandlar innehållet i ett avtal. Med hänvisning till denna paragraf kan domstolar utdöma jämkning av hela avtal eller endast vissa avtalsvillkor. Detta innebär att domstolar kan döma vissa avtalsvillkor eller hela avtal ogiltiga på grund av orimliga avtalsvillkor. Orimliga villkor kan exempelvis anses vara ett ovanligt högt skadestånd en part utlovat betala ifall denne inte kan fullfölja sin del av avtalet 50. 4.2. Lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden Med stöd av denna lag är det möjligt att jämka vissa avtalsvillkor som kan ses vara oskäliga i förhållande till en konsument. Denna lag är till viss del sammankopplad med 36 AvtL och gäller avtal mellan näringsidkare och privatpersoner. Lagregleringen ser främst till myndigheternas möjligheter att bevara konsumenternas rättigheter när dessa ingått standardavtal. Avtalsvillkorslagen gör det även möjligt för marknadsdomstolen att på talan av konsumentombudsmannen förbjuda näringsidkare att använda villkor i framtida avtal 51. 1 Denna lag gäller avtalsvillkor som näringsidkare använder när de erbjuder varor, tjänster eller andra nyttigheter till konsumenter. Lagen gäller också avtalsvillkor som näringsidkare använder när de förmedlar sådana erbjudanden från en näringsidkare eller någon annan. 49 Civilrätt, Ramberg, 2012, s.74ff 50 Prop. 1975/76:81 s 13f 51 Civilrätt, Ramberg, 2012, s.96 11

3 Är ett avtalsvillkor som avses i 1 med hänsyn till pris och övriga omständigheter oskäligt mot konsumenten, får Marknadsdomstolen förbjuda näringsidkaren att i framtiden i liknande fall använda samma eller väsentligen samma villkor, om förbudet är påkallat från allmän synpunkt eller annars ligger i konsumenternas eller konkurrenternas intresse. Ett förbud kan meddelas även anställda hos näringsidkaren och andra som handlar på dennes vägnar. En sammanslutning av näringsidkare som använder eller rekommenderar användning av ett oskäligt avtalsvillkor får förbjudas att i framtiden använda eller rekommendera villkoret. Ett förbud skall förenas med vite, om inte detta av särskilda skäl är obehövligt. 10 Om innebörden av ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling är oklar, skall vid en tvist mellan en näringsidkare och en konsument villkoret tolkas till konsumentens förmån. 14 Ett avtalsvillkor som anger att lagen i ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall tillämpas på avtalet gäller inte i fråga om regler om oskäliga avtalsvillkor, om den lag som gäller med bortseende från villkoret är lagen i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och den lagen ger konsumenten ett bättre skydd mot oskäliga avtalsvillkor. I 1 stadgas vad resterande bestämmelser reglerar, det vill säga avtalsvillkor mellan företagare och konsumenter. Den gäller även marknadsföring av dessa avtal, enligt samma paragraf 52. Den tredje paragrafen citerar tillbaka till 1 och menar att sådana avtalsvillkor som uppkommer i 1, ska ses som ogiltiga om orimliga krav ställs på konsumenten. Denna ogiltighet gäller även villkor som marknadsförs på ett vilseledande sätt. Marknadsdomstolen har även möjlighet att förbjuda dessa orimliga avtalsvillkor i framtiden. Denna lag gäller inte strikt skriftliga avtal utan innefattar även muntliga 53. 10 är den så kallade oklarhetsregeln, vilken innebär att i fall där hela avtal eller endast avtalsvillkor är otydliga ska dessa tolkas till förmån för den part som inte utformat avtalet eller villkoren, detta är då vanligtvis konsumenten 54. I 14 stadgas att i dem fall konsumenter ingår avtal med utländska näringsidkare ska den svenska lagstiftningen anses gällande i frågor om konsumenternas skydd mot orimliga avtalsvillkor. Detta oavsett vilket lands lag som tillämpas för villkoren. Såvida det inte gäller ett land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och detta endast ifall dessa regler ger konsumenten ett bredare skydd 55. 52 1 AVKL 53 Prop 1994/95:17 s 23 54 Prop 1994/95:17 s 17f 55 14 AVKL 12

5. Utvalda amerikanska lagregleringar 5.1. The Restatement of Contracts Restatement (First) of Contracts skrevs år 1932. Denna rättskälla publicerades som ovan nämnt av ALI, en privat organisation med avseende att samla och förbättra rätten. Medlemmarna i denna organisation innefattar bland annat domare från U.S. Supreme court samt andra högt uppsatta domare från olika stater, ordföranden från ABA, fakulteterna på ett flertal juridiska högskolor samt professorer inom juridik, med flera. Rättskällan var menad att ena den gällande rätten och hjälpa aktiva utövare, jurister, domare, professorer med mera, att se samband mellan olika domslut i liknande fall. En uppdatering av rättskällan från år 1932 etablerades mellan år 1962-1979. Denna uppdatering, Restatement (Second) of Contracts, förändrade inte mycket av den redan stadgade rättskällan. Den framstod mer som ett tillägg med nya regleringar för den förändrade avtalsrätten som blomstrat efter den första publikationen. Restatement (Second) of Contracts är som ovan nämnt inte någon bindande lagstiftning, den finns dock till domstolarnas och juristernas förfogande som en alternativ rättskälla 56. 5.2. The Uniform Commercial Code Denna samling av lagregleringar har blivit reviderad åtskilliga gånger av både NCCUSL och ALI, ibland dessa två i samarbete med varandra, uppkom 1956 och har blivit reviderad ett flertal gånger sedan dess. NCCUSL består av ombud för, och utvalda av, varje enskild stat. UCC är accepterad som lagstiftning i 49 av de 50 staterna samt D.C. Louisiana har dock endast accepterat vissa regleringar, exempelvis Artikel 2 gällande Sales. Meningen med UCC är att få en enhetlig lagstiftning som gäller de flesta om inte alla stater 57. Utvalda lagregleringar visar den amerikanska rättens möjligheter till frihet i avtalsbildning. 1-103 (a) The Uniform Commercial Code must be liberally construed and applied to promote its underlying purposes and policies, which are: (1) to simplify, clarify, and modernize the law governing commercial transactions; (2) to permit the continued expansion of commercial practices through custom, usage, and agreement of the parties; and (3) to make uniform the law among the various jurisdictions. (b) Unless displaced by the particular provisions of the Uniform Commercial Code, the principles of law and equity, including the law merchant and the law relative to capacity to contract, principal and agent, estoppel, fraud, misrepresentation, duress, coercion, mistake, bankruptcy, and other validating or invalidating cause supplement its provisions. 1-302 A) Except as otherwise provided in subsection b) or elsewhere in the Uniform Commercial Code, the effect of provisions of the Uniform Commercial Code may be varied by agreement. B) The obligations of good faith, diligence, reasonableness, and care prescribed by the Uniform Commercial Code may not be disclaimed by agreement. The parties, by agreement, may determine the standards by which the performance of those obligations is 56 Principles of contract law, Stone, 2000, s.8ff 57 Basic contract law, Fuller & Eisenberg, 2001, s.71f 13

to be measured if those standards are not manifestly unreasonable. Whenever the Uniform Commercial Code requires an action to be taken within a reasonable time, a time that is not manifestly unreasonable may be fixed by agreement. C) The presence in certain provisions of the Uniform Commercial Code of the phrase "unless otherwise agreed", or words of similar import, does not imply that the effect of other provisions may not be varied by agreement under this section. Det stadgas i 1-103 UCC att meningen med dessa regleringar är att; 1. Förenkla, förtydliga och modernisera avtalsbildningen i amerikansk avtalsrätt, 2. Tillåta fortsatt expansion av upprättande av avtal genom anpassade metoder och parternas rätt att upprätta enskilda avtalsvillkor samt 3. Formulera en enhetlig lag mellan staterna. Det stadgas även att lagen inkluderar möjligheten att använda sig av principer vid bedömande av avtalsbrott 58. I 1-302 A. UCC stadgas även att vissa delar av lagen är dispositiv, med undantag för bestämmelsen i B samma lag. Där stadgas att parterna inte kan avtala bort vissa bestämmelser, exempelvis bestämmelsen om good faith, det vill säga att parterna inte ska agera vilseledande mot varandra, eller att parter ska visa aktsamhet, rimlighet samt agera enligt avtalsvillkoren. Villkoren har parterna fulla möjligheter att styra över, så länge de ses som rimliga inom de indispositiva bestämmelsernas ramar 59. 58 1-103 Construction of Uniform Commercial Code to Promote its Purposes and Policies: Applicability of Supplemental Principles of Law. 59 1-302 Variation by Agreement. Uniform Commercial Code. 14

6. Facebooks användarvillkor Användare av Facebooks tjänster kan anses utgöra konsumenter genom användning av en analogisk tolkning då de kan anses uppfylla kraven som uppställts. Det har inte utgivits någon mer specifik benämning av rollen som konsument än att det handlar om en fysisk person som inte agerar i kommersiellt syfte 60. Därigenom kan då tolkningen utformas så att eftersom Facebook används för privat bruk, med personliga konton samt att villkor finns att tjänsterna inte bör användas för kommersiellt bruk, kan användarna ses som konsumenter. För dem som även anser att en motprestation från användarnas sida, i form av ett ekonomiskt värde, krävs för att användarna ska kunna ses som konsumenter kan argumenteras att detta sker genom att Facebook erhåller en viss ekonomisk vinning genom att de anpassar marknadsföringen som visas vid användning av tjänsten till de personliga uppgifter som användarna lämnar vid registrering. Det första som framkommer av dessa användarvillkor är att Facebooks svenska version är översatt från den amerikanska versionen, inget specifikt avtal har därmed framtagits för den svenska marknaden. Att framställa individuella avtal för samtliga länder som Facebook är verksam i skulle dock kunna ses som onödigt, dels för att det skulle vara tidskrävande samt dels för att tjänsten möjligtvis skulle ändras beroende på vilket land användaren befinner sig i. Facebook uppdaterar sina användarvillkor relativt ofta för att villkoren ska innefatta nya funktioner med mera och vid sådana ändringar skickas följande meddelande ut till alla användare; Genom att använda våra tjänster efter den 1 januari 2015 godkänner du våra uppdaterade villkor, vår uppdaterade datapolicy och cookiespolicy samt att vi visar förbättrade annonser baserat på de applikationer och webbplatser som du använder. Läs mer nedan om uppdateringarna och hur du kan styra vilka annonser du får se. Följande avtalsvillkor är nyligen uppdaterade och kommer träda i kraft den 1 januari 2015. 61 60 Prop. 2001/02:134 s 26 61 https://www.facebook.com/legal/terms/update 15

6.1. Rättigheter och skyldigheter Följande användarvillkor är de villkor som varje användare av Facebook ska ha läst igenom och accepterat för att ha möjlighet att använda tjänsten. Det framkommer 18 punkter i användarvillkoren och sedan även en lista med andra tilläggsvillkor beroende på vilka tjänster och appar som brukas för ett konto, ifall dessa tilläggsvillkor skulle hamna i konflikt med de generella bestämmelserna gäller de specifika tilläggsvillkoren över de generella bestämmelserna. Denna granskning kommer dock fokusera på de generella användarvillkoren som brukas för att reglera användning av en profil från en stationär eller bärbar dator. Dem 18 punkterna som berörs i användarvillkoren är 62 ; 1. Sekretess 2. Dela innehåll och uppgifter 3. Säkerhet 4. Registrering och kontosäkerhet 5. Skydd av andras rättigheter 6. Mobiltelefon och andra enheter 7. Betalningar 8. Särskilda villkor för utvecklare/administratörer av applikationer och webbplatser 9. Annonser och annat kommersiellt innehåll som aktiveras eller levereras av Facebook 10. Särskilda bestämmelser för annonsörer 11. Särskilda bestämmelser för Facebook-sidor 12. Särskilda bestämmelser för programvara 13. Tillägg 14. Avslut 15. Tvister 16. Särskilda bestämmelser för användare utanför USA 17. Begrepp 18. Övrigt I den första punkten gällande sekretess anges hur en användare bör gå tillväga för att publicera information, länkar eller annat samt hur Facebook kan användas. Där länkas också till en datapolicy som förklarar hur Facebook samlar in information om användaren, så som födelsedatum, e-mail adress, namn samt kön med mera, hur en användare kan använda en annans information, exempelvis genom att tagga, det vill säga koppla en användares konto till en bild eller annan uppdatering, användaren i foton eller statusuppdateringar, samt även hur en användare kan dela sin information genom exempelvis egna statusuppdateringar och reglera vem som kan ta del av dessa 63. Den andra punkten berör ett liknande område, delning av innehåll och uppgifter. Detta villkor fokuserar dock mer på äganderätt. Användaren som publicerar innehållet innehar äganderätten. Detta villkor anger även att Facebook innehar en så kallad innehållslicens till allt upphovsrättskyddat material som användaren delar på Facebook, det vill säga en icke-exklusiv, överföringsbar, vidarelicensierbar, royaltyfri, global licens att använda allt material som publiceras. Denna rätt upphör att gälla när användaren tar bort materialet eller kontot. Detta förutsatt att användarens material inte delats av andra. Detta villkor anger även att det borttagna materialet kan finnas kvar i säkerhetskopior under en rimlig tid. Vad som avses med rimlig tid anges inte. Samma villkor förklarar även om delningsinställningar, exempelvis att inställningen Offentlig innebär att materialet du delar kan ses av alla inte enbart de användare som är inloggade på Facebook. Villkoret säger även att användarens innehåll kan användas av Facebook 62 https://www.facebook.com/legal/terms/update 63 https://www.facebook.com/about/privacy/ 16

utan att dessa behöver utge kompensation till användaren, Facebook menar att användaren heller inte är skyldig att utge något innehåll 64. Den andra punkten berör även delning av information via användning av en applikation, regler gällande användning av denna information regleras i ett separat avtal 65. Den tredje punkten på listan av villkor angår säkerheten för samtliga användare, Facebook har därför utsatt att användare inte får; - skicka kommersiella meddelanden till andra, exempelvis skräppost, - samla in andras information eller liknande genom exempelvis harvester-roboter med mera utan Facebooks tillstånd, - bedriva olaglig nätverksförsäljning, - ladda upp virus eller liknande, - försöka skaffa åtkomst till andra användares konton, - mobba, trakassera eller hota andra användare, - publicera material som är hatiskt, hotfullt, pornografiskt, uppmanar till våld eller liknande, - driva en applikation som relaterar till alkohol, dejting eller annat barnförbjudet utan att ange korrekt åldersgränser, - använda Facebook för att utföra en olaglig handling eller liknande, - utföra handling som kan försämra Facebooks funktionalitet, - medverka eller uppmuntra till brott mot avtalsvillkoren i denna redogörelse eller i Facebook policy. Den fjärde punkten gällande registrering och kontosäkerhet anger att en användare inte får delge falska uppgifter på sitt konto, skapa konto i någon annans namn, skapa fler än ett konto eller överföra sitt konto till någon annan. En användare får heller inte utge sitt lösenord eller annan åtkomst till dennes konto eller utföra liknande handling som hotar kontots säkerhet. Villkoren anger även att en användare inte bör utnyttja sin tidslinje, en av de platser där de personliga statusuppdateringarna publiceras, till kommersiell vinning. Användare refereras i sådana fall till specifika Facebook-sidor inriktade på sådana syften. En användare ska vara minst 13 år gammal och får inte använda Facebook om denne blivit dömd för något sexualbrott. En användares kontaktuppgifter ska hållas aktuella och korrekta. Vi användning av ett alias på Facebook förbehåller sig Facebook rätten att återta eller ta bort namnet om detta anses olämpligt. Om Facebook skulle inaktivera en användares konto på någon av dessa grunder eller på grund av annat avtalsbrott får användaren inte skapa ett nytt konto utan tillstånd från Facebook. Den femte punkten gällande skyddet av andras rättigheter avser att Facebook användare ska respektera andra personers rättigheter och därmed inte publicera eller dela material som kränker eller gör intrång på andras rättigheter. Användare får heller inte bruka sidans upphovsrätter, varumärken eller liknande märken, förutom det som uttrycks i villkoren, utan skriftligt medgivande. Användare får heller inte publicera någons ekonomiska eller personliga handlingar på hemsidan eller tagga någon, med andra ord associera annan persons konto med någonting, eller skicka inbjudningar till icke-användare utan deras medgivande. Facebook tillhandahåller verktyg som hjälper användarna skydda sina immateriella rättigheter och bibehåller sig rätten att ta bort material som publiceras på sidan om materialet uppfattas strida mot bestämmelserna i dessa villkor eller i Facebook policy samt inaktivera en användares konto om denne upprepade gånger gör intrång på andras rättigheter. Om en användare upplever att dennes innehåll raderats av misstag kan beslutet överklagas. 64 https://www.facebook.com/legal/terms/update 65 https://www.facebook.com/about/privacy/your-info-on-other 17