- Tätortsnära rekreationsområden Rekreationsområden av särskild betydelse finns i anslutning till:

Relevanta dokument
631 Sutsberg - Västansjö - Dikanäs - (linje 427, Dikanäs/linje 417, Vilhelmina) 634 Grundsjö - Storseleby - (linje 417, Vilhelmina) M 1,R M,O,F 3,R

Kärnområden för bebyggelseutveckling i Vilhelmina kommun Bilaga 3 till kommuntäckande översiktsplan för Vilhelmina kommun

Vandringsleder. Sommar

Fördjupad översiktsplan avseende 8 VOJMÅDALEN

Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN AVSEENDE 7 CENTRALORTEN, VILHELMINA

MÖJLIGHETERNA(S) VILHELMINA

FRITIDS- OCH BESÖKSNÄRING

KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Vi tror att kommuner som utvecklas gör det i samarbete mellan utbildning, näringsliv, föreningsliv och politik.

ORTSANALYS KUNGSBERGET

8. Grönområden och fritid

Att vara InfoPoint! i Bohuslän 2017

KULTUR, FRITID OCH REKREATION

Uppfyll din fritidshusdröm i vackra och oexploaterade Saxnäs!

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Kultur, fritid och rekreation

BILAGA 1 OMRADEN AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV 1986 NORGE FINLAND 4'> 100 km Norrbnt.t.,uu,, lur,

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

Socialdemokraterna i

TEM 2015 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren

Enhetlig skyltning. Tillgängliggörande av leder i Södra Lappland, ett LONA projekt i Vilhelmina Kommun

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening

FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö

skärgårdsstiftelsens pärlor

ÄVENTYR VILHELMINA. Visste du att. Gïjre VÅR SÁPMI

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren

Sammanställning. Resultat av workshop genomförd

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren

Kultur- och fritidspolitiskt program

Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

Fyra måsten när du besöker Vilhelmina. Fjällvandra Vilhelmina museum. Vilhelmina bjuder på vacker natur. Foto: Shutterstock

Planering för utegym och näridrottsplatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen.

Gemensamma utgångspunkter

Fastställt av Kommunfullmäktige

FRILUFTSLIV - TURISM

Landsbygdsutveckling i ÖP

Visste du att. Gïjre VÅR SÁPMI

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Forshaga - en attraktiv kommun

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Natur- och kulturvärden i Holmöskärgården en resurs för framtida utveckling

Gästundersökning 2016

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sikfors Byaområde. Förutsättningar och förslag

Att skapa en Hälsans Stig

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

NYDALA fördjupad översiktsplan

Kultur- och fritidspolitiskt program

Efter godkännande av planprogram skall detaljplaner upprättas. Den första planen rör Erikstorpsområdet med camping, stugby och golfbana.

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE FÖR VILHELMINABYGDENS SKOTERORGANISATION 19 november 2017 i Klimpfjäll

De nya cykelledernas potential

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.29

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/

Sammanställning av redovisningar avseende bygdeavgifter för 2013 respektive 2014

Plan för utveckling av besöksnäringen

VILDMARKSVÄGEN 2017 VILDMARKSVÄGEN Utförd av: RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun

Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning

Friluftsliv och rekreation. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

Ansökan om bidrag för Lyckåleden

Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad

Förslag till samrådsyttrande gällande detaljplan för del av Heden 1:11 m fl i Frövi tätort, Lindesbergs kommun

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under

Undersökning om resor i Sverige och utomlands i januari 2018

SÖDERSLÄTTSPARTIET. Visioner för turismen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

Yttrande över detaljplan för Svärtinge 1:6 med närområde (söder om Svärtinge skola) i Svärtinge

Vår evenemangsstrategi

Fördjupning Av översiktsplanen för Isabergsområdet i Gislaveds och Gnosjö kommuner. Augusti 2011.

Besöksnäringsstrategi

Vilka stöd finns att söka?

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP

Antagen av kommunstyrelsen:

Närskogar. skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden

7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling

Utflyktsmål i Västerbottens län

Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

AVSIKTSFÖRKLARING. mellan SKÖVDE KOMMUN. och HOST BILLINGEHUS I SKÖVDE AB TRIBE HOTEL BILLINGEHUS AB. avseende

Cykelvägars linjeföring och gestaltning

Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020

1(7) VISION ÖREGRUND 2015

Idrott och friluftsliv i Västerås

Transkript:

3.2 Fritid, turism och rekreation A Planeringsförutsättningar Värdet av goda fritids- och rekreationsmöjligheter är stort och ökar ständigt i ett samhälle där fler och fler får stillasittande arbeten och kortare arbetstid. I Vilhelmina kommun finns redan stora möjligheter för fritidsaktiviteter både för ortsbefolkningen och turister. Samtidigt finns outvecklade möjligheter till fritid och rekreation. I det följande avsnittet redovisas de viktigaste områdena och anläggningarna för fritid, turism och rekreation i kommunen. De är: - idrottsanläggningar - tätortsnära rekreationsområden - stigar, leder och spår - badplatser - turistvägar och rastplatser - turistområden - områden för vildmarksturism - jakt, fiske och kanoting - motorsportbanor - skjutbanor och jaktskyttebanor - Idrottsanläggningar I Vilhelmina finns Tjärnvallens idrottsplats med ishall, fotbollsplaner och tennisplaner. I centrum av Vilhelmina ligger simhallen och sporthallen. I anslutning till el-ljusspåret finns skidstadion och skidskytteanläggning. Bortom Saiwa camping finns ridhuset. Vidare finns ett antal mindre lek- och bollplaner, isbanor och lekplatser. I några större byar finns bollplaner, elljusspår och isbanor, ofta i anslutning till skolan. - Tätortsnära rekreationsområden Rekreationsområden av särskild betydelse finns i anslutning till: * Vilhelmina tätort * Saxnäs * Klimpfjäll * Dikanäs * Kittelfjäll Viktigare rekreationsområden finns även kring Stalon, Skansholm, Laxbäcken/Malgovik, Nästansjö, Storsele, Latikberg och Dalasjö. Samtliga ovanstående områden har markerats som tätortsnära rekreationsområden, TR 1-12, (Se karta). Inom dessa områden har möjligheterna till rekreation högt värde och hänsyn till detta intresse måste tas av andra markanvändningsintressen. Det gäller främst för skogsbruket där större avverkningar och skogsvårdsåtgärder bör föregås av samråd med markägare, skogsvårdsstyrelsen och kommunen (SvL 21).

Detta innebär inte något generellt förbud för t ex avverkning inom tätortsområden utan ska ses som en önskan att genom rådgivning och diskussion kunna tillgodose både rekreations- och skogsbruksintresset. Rekreationsområden i anslutning till Vilhelmina tätort omfattar områden mellan Volgsjön, Lövliden, Krontjärn, Granberget, Forsnäs och Badviken. Här ingår idrottsanläggningar vid Tjärnvallen och badplatsen vid Saiwa camping. Motionsspår finns på Bergbacka, vilket nyttjas både sommar- och vintertid. Vid Krontjärn finns ett välbesökt friluftsområde med spår och leder för vandring, skidåkning och ridning. På det närbelägna Granberget finns backe för utförsåkning, samt skjutbanor. I Volgsjön och Vojmån med Gubbseleforsen erbjudes goda fiskemöjligheter. Diskussioner har förts mellan Vilhelmina och Dorotea kommuner angående ett samarbete kring en utveckling av Sagatunområdet som ett närrekreationsområde för de båda tätorterna. Sagatun/Blaikfjället kan utvecklas genom naturstigar, leder, och skidanläggning. Stigar, leder och spår * Naturstig finns på Kyrkberget, Vilhelmina * Elljusspår finns på följande platser: Vilhelmina tätort (5,8 km) Dalasjö (2,5 km) Dikanäs (2,5 km) Malgovik (2,5 km) Latikberg (2,5 km) Saxnäs (3,5 km) Skansholm (2,5 km) Klimpfjäll (2,5 km) Kittelfjäll (2,5 km) Järvsjöby (2,5 km) I Vilhelmina tätort, samt i en del av byarna finns även längre dagskidspår, oftast i anslutning till elljusspåren. Leder i fjällområdet I fjälltrakterna finns ett flertal markerade vandrings-och turåkningsleder för dels sommar- och dels vinterbruk. En del av lederna är kombinerade sommar- och vinterleder. Vinterlederna är i allmänhet upplåtna för snöskotertrafik. Leder från: Saxnäs till Borgafjäll Klimpfjäll till Slipsikstugan Borkan och Kittelfjäll till Fatmomakke och Marsliden Gielas till Ransarluspen Kittelfjäll till Grönfjäll Grönfjäll till Fättjaur och Virisen Gränssjö till Vardofjäll, Ransarn och Gielas Vardofjäll till Remdalen och Klimpfjäll

Det statliga ledsystemet är i behov av översyn och upprustning. Ett utbyggt lednät skulle innebära större möjligheter för turismen. För Vilhelminas del skulle en förlängning av Kungsleden från Hemavan via Kittelfjäll till Saxnäs vara mycket intressant. Besöksnäring. De dominerande områdena för besöksnäringen är Kultsjö- och Vojmådalen, samt Vilhelmina tätort med omland. Kultsjödalen. * Marsliden. Lägergård, stugbyar och fritidshus, sommar/vinterleder, skoterleder, fiske, Pålssons stuga, område för mindre slalombacke. * Saxnäs. Hotell, restauranger, vandrarhem, stugor, husvagnsuppställning, elljusspår, sommar/vinterleder, skoterleder, simhall/rekreation, hantverkshus, Ricklundgården, turbåt, turistflyg, ridning, fiske och jakt. * Klimpfjäll. Hotell, restaurang, stugor, liftanläggning, elljusspår, sporthall, simhall, sommar/vinterleder, skoterleder, fiske, jakt, turistflyg, Norgefarargården. * Fatmomakke Sevärd samisk kult- och kyrkplats, camping och husvagnsuppställning, nöjesområde, servering samt Kulturum. Marsliden är ett intressant område för småskalig, naturnära och miljövänlig turism. Här finns Marsfjällsreservatet, nybyggarkultur och historia, fiske och leder. I Saxnäs har de satsningar som genomförts resulterat i anläggningar av god standard. Saxnäs erbjuder både aktiviteter och en miljö som gör orten till ett intressant besöksmål. Saxnäsgården och Kyrkans fjällgård satsar på hela människan. Rehabilitering och aktiviteter för handikappade i fjällmiljö utgör ett inslag. Saxnäsgården har erhållit miljöpris inom turism vilket förpliktar för framtiden. Klimpfjäll har satsningar på lift- och hotellanläggning mm. resulterat i en mer komplett besöksmål. Klimpfjäll har familjevänliga backar och var även tidiga att förstå snowboardåkningens framväxt. Utveckling av husvagnscamp mm. i närheten av Soldalen har varit på förslag. I övrigt gäller det att utveckla anläggningar och områden. Vojmådalen. * Kittelfjäll hotell, stugor, husvagnscamping, liftanläggning, helikopterskidåkning, elljusspår, sommar/vinterleder, skoterleder, kanoting, klättring, fiske, jakt.

* Grönfjäll har en etablerad turism, stugby, husvagnsuppställning, sommar/vinterleder, skoterleder, fiske, och jakt. Även aktiviteter i form av ridläger m m. har bedrivits. Ett intressant utflyktsmål som kan tas tillvara och utvecklas är Klitvallen. * Matsdal Denna vackra dalgång och fjällmiljö har kvalitéer för en naturnära småskalig turism och kan komma att bli intressant som besöksmål i en framtid. * Dikanäs inkörsport till Övre Vojmådalen med handel och service, mindre hotell, stugor, camping, fiske, jakt, vandring, skoterleder och elljusspår och ett unikt MC-museum. Upprustning av Sagavägen för bättre och snabbare förbindelse med Norge är högt prioriterat. Gamla samevisten, Klitvallen, utställning som beskriver bygdens utveckling och historia mm. bör tas tillvara och utvecklas. * Vilhelmina med omland. Här finns god kapacitet avseende hotellanläggningar, vandrarhem, stugbyar och campingplatser. Affärs- och konferensresandet är ett viktigt inslag, arrangemang och tävlingar ett annat. Närheten till naturen och tätortsmiljön är viktig. Museum med Kyrkstaden är exempel på värden att utveckla och vårda inför framtiden. En ännu mer levande Kyrkstadsmiljö med ex. vis visningslägenhet och fler traditionella aktiviteter bör vara möjligt att skapa. Vid Gubbseleforsen och Näset bör ytterligare aktivteter kunna utvecklas. En gång- och cykelled, längs Volgsjöns strand bör iordningställas. Utescen vid nya Folkets Hus såväl som forsatt utveckling av Tjärnvallen området både för idrott och nöjen är exempel på sådana tänkbara åtgärder. En utveckling av samarbete mellan företag verksamma inom och utanför tätorten ger fler möjligheter till nya intressanta produkter och aktiviteter. Områden för Vildmarksturism. Vilhelmina kommun erbjuder stora orörda områden för vildmarksturism. Sådana områden finns både i skogslandet och i fjällområdet. En del av dessa områden har skyddats genom reservatsbestämmelser. Aktuella områden är exempelvis: * Matskanområdet * Marsfjället * Gitsfjället * Blaikfjället * Områden längs Vojmån och Bäskån * Björnberget * Njakafjällsområdet * Stöttingfjällsområdet Skogslandet, exempelvis de östra delarna av kommunen är intressanta för en utveckling av bygde- och vildmarksturism där fiskevatten, markområden och kulturminnen kan bli värdefulla inslag i de turistiska upplevelserna.

I Volgsele - Storseleby området med omgivning är turism etablerad och en ytterligare utveckling av en naturnära turism med inslag av aktiviteter och arrangemang, fiske och jakt kan förväntas. Även i Meselefors har verksamhet etablerats. Stort intresse finns för att anlägga en Vildmarkspark, där stora markarealer inhägnas och norrländsk fauna visas i sin naturliga miljö. Studier har gjort av möjligheten att anskaffa mark i trakterna av Meseleberget söder om tätorten. När det gäller Stöttingfjällsområdet har initiativ tagits bl. a. av Stöttek som kan förväntas leda till en utveckling och ett tillvaratagande av områdets kvalitéer. För utveckling av besöksnäringen i Vilhelmina kommun i sin helhet gäller följande: I Vilhelmina ser vi till helheten och satsar på kvalitet i alla led. Vi har konstaterat att kombinationen av fysisk miljö, olika attraktioner, boendet, servicen, personalens engagemang och kunskap och innevånarnas inställning samverkar och kan vara avgörande hur en besökare upplever sin vistelse i kommunen. Nöjda gäster återvänder gärna. Helhetsintrycket blir allt viktigare i val av resmål. Begrepp som kvalitetssäkring och miljömärkning skall utvecklas och blir allt viktigare konkurrensmedel. Vi avser att marknadsföra den glesa strukturens mångfald. Kommunikationer. Fortsatt satsning på bra och billiga transporter till och från Vilhelmina där fortsatt utveckling av flyget samt satsningar på vägar för bil- och bussturism är angeläget. Det är av vikt att vägstandarden kan bibehållas och att nödvändiga förbättringar av sträckor sker. Viktiga stamvägar är Inlandsvägen och vägarna från kusten ex. vis Umeå och Örnsköldsvik till Vilhelmina, Vildmarksvägen och Sagavägen. En satsning på upprustning av Sagavägen, delen Kittelfjäll - Norska gränsen är en angelägen åtgärd. Vägen som idag är den mest framkomliga mellanriksvägen vintertid är en resurs som om den förbättras får betydelse för utvecklingen av besöksnäringen i kommunen samt utbytet i form av handel mm. med den expanderande norska regionen Helgeland. I anslutning till en sådan utveckling är en annan intressant vägsatsning möjligheten att anlägga väg mellan Grundfors och Gielas. Detta ger företag och boende i Kultsjödalen möjlighet att nå den norska marknaden. Vägförbindelsen stimulerar även utbytet mellan de två dalgångarna ex. vis kan en besökare lättare nyttja skidanläggningarna i båda dalgångarna under sin vistelse i kommunen. Den sedan länge planerade vägen Saxnäs Borgafjäll är viktig för turismen totalt. Vägsträckningen från Vildmarksvägen fram till ett av Västerbottens mest besökta attraktioner Fatmomakke behöver även den förbättras och en standardhöjning ske. Fortsatt satsning på att utveckla turistrafiken på Inlandsbanan, på sikt till att gälla persontrafik året runt. Satsning på informationsteknik. Fortsatt satsning och arbete på att skapa bra förutsättningar förföretag och människor att ta del av och nyttja IT. Utveckling av lokal informationsbas som ex. vis kan nyttjas via Internet och på sikt kopplas ihop med bokningssystem mm.

Utveckla de natur- och kulturgivna förutsättningarna. Bevara och utveckla de möjligheter som natur, kultur och traditioner ger oss. Som exempel på kulturella besöksmål som skall bevaras och utvecklas kan nämnas Vilhelmina kyrkstad, Hembygdsmuseet, Norgefarargården, Ricklundgården och Fatmomakke. Även intressanta företeelser som ex. vis stenåldersbosättningar, samevisten, skvaltkvarnar mm. finns och kan utvecklas. Av vikt är miljöer och byggnaders estetiska utformning och karaktär. Genomtänkt hantering av miljöer som Storgatan och Kyrkstadsområdet, olika genuina bymiljöer som t. ex. Risträsk och ladlandskapet i Kittelfjäll krävs. Generellt är omsorgen om byggnader och detaljer som markbeläggning, planteringar, belysning och skyltar av vikt. Attraktionskraften för Vilhelmina tätort behöver höjas. Attraktiva gång- och cykelvägar bör iordningställas samt ett område för naturbaserade utflykter och aktiviteter. En samlingspunkt innehållande byggnader, kan vara en gammal befintlig miljö, som kompletteras med utrymmen för mat och aktiviteter för grupper och under högsäsong även för enskilda besökare. Begrepp som hållbar turism blir allt mer aktuella. I kommunens miljöarbete skall kommunen visa på att kommunen arbetar mot en hållbar utveckling. I Vilhelmina har trycket eller antalet besök ej ännu nått sådana tal att stora skador i form av slitage mm. har uppstått. För framtiden, om vi lyckas med att öka antalet besökare, är det av vikt att kommunen arbetar för att bestämma bärkraften och ev. ökade behov av styrning av de aktiviteter som genomförs. Fritids- och turistanläggningar. Anläggningar som skidspår, bollplaner, liftar, ridhus, sporthallar och t.ex. vårt senaste tillskott det nya Folkets Hus har stor betydelse för besöksnäringen. För kommande år skall satsningar i första hand ske på att bevara och hålla våra anläggningar tillgängliga och i gott skick. Stöd till arrangemang, teater- och musikföreningar, festivaler, konstutställningar etc. är fortsatt betydelsefullt. Förutsättningar för att skapa och genomföra lyckade arrangemang är viktiga då vi vet att arrangemang som lockar besökare tillför intäkter till företagen inom besöksnäringen. Här skall även företag inom näringen vara med och stötta utvecklingen. Information. Kvalitativ och kostnadseffektiv turistinformation. Helårsöppen turistbyrå, broschyrmaterial, kartor, datoriserad turistinformation, skyltning krävs. Produktutveckling. Behovet av produktutveckling ökar. Ansvaret för detta åvilar i första hand företagen. För att säkerställa en produkts kvalitet behövs samverkan där kommunen utgör en part. Kommunen kan genom olika aktiviteter stimulera samverkan och produktutveckling.

Profil. Arbeta med att utveckla en allt tydligare profil. En profil utarbetas som regel utifrån de lokala förutsättningarna. Ett inslag bland andra i en profilering kan vara att vi på intressanta turistorter strävar efter att hålla en viss byggnadsstil som härstammar från den lokala traditionen. Marknadsföring/distribution. Samverkan ger även här en möjlighet att ta hänsyn till helheten och samla resurser som skapar förutsättningar för de olika aktiviteterna att få ett kraftfullare genomslag på marknaden. Samordnade och samlade kampanjer genomförs tillsammans med olika partners. Uppföljning/kunskap. Bra statistik underlag, gästundersökningar, utbildningsaktiviteter och lokala träffar för erfarenhetsutbyte mm. skall finnas. Bad I kommunen finns det kommunalt drivna badplatser i Vilhelmina tätort och Dikanäs, samt föreningsdrivna badplatser i byarna som erhåller driftbidrag av kommunen. De viktigaste badplatser finns på följande platser: Vilhelmina tätort (Saiwa camping) Badviken (SMU-gården) Dikanäs bad/ camping B Målsättningar Kommunen vill medverka till en förbättring och utveckling av turism och fritidsmöjligheterna inom kommunen. För tätorten skall området kring Badplatsen och Tjärnvallens idrottsplats, utvecklas. En strandpromenad skall anläggas längs Volgsjöns strand från Gubbseleforsen till Lövliden. I övrigt skall spåren kring skidstadion och barnlift i Granberget utföras. Kultsjödalen skall utvecklas bl.a. genom en satsning på fiskevård och serviceanläggningar för fisket, utveckling av naturnära turism i Saxnäs. Vojmådalen skall utvecklas bl a genom satsningar på fiskevård och serviceanläggningar för fisket samt utveckling av skidanläggningar i Kittelfjäll. För fjällområdet i stort skall en utbyggnad av ledsystemet för vandring och skoterkörning ske och nya övernattningsstugor uppföras. Kommunen ska verka för ett utökat samarbete med länsstyrelsen för att öka utbudet av fiskevatten. I Sagatun/Blaikfjället planeras, i samarbete ske med Dorotea kommun, utveckling av natur- och fritidsanläggning.

I skogslandet i kommunens östra delar skall utveckling eftersträvas som syftar till bygde- och vildmarksturism där fiskevatten, markområden och kulturminnen blir värdefulla inslag i de turistiska upplevelserna. Det är kommunens målsättning att i de områden som markerats som tätortsnära rekreationsområden ska skogsbruk bedrivas med försiktighet Markområde för alternativt läge för planerad Vildmarkspark redovisas översiktligt.