Finanspolisens årsrapport 2013 Rikskriminalpolisen
innehåll 3 Innehåll Inledning...5 Annual Report 2013...7 Kort om Finanspolisen en del av Rikskriminalpolisen...8 Finanspolisens organisation...8 Ny lagstiftning om penningtvättsbrott, dispositionsförbud, penningbeslag och förverkande...8 Delvis ändrade arbetsformer för Finanspolisen...9 Nytt EU-direktiv fjärde penningtvättsdirektivet stärker kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism...9 Internationellt samarbete är centralt...10 Global samverkan genom FATF...10 Statistik för Finanspolisen 2013...12
4
5 Inledning För Finanspolisen har verksamhetsåret 2013 präglats av förberedelser inför kommande händelser och förändringar. Under andra halvåret 2014 kommer vi att ha ny lagstiftning om penningtvättsbrott på plats. Den stora omorganisationen som innebär att 22 polismyndigheter blir en inträffar den 1 januari 2015, och senare samma år kommer det mellanstatliga organet Financial Action Task Force att utvärdera Sveriges åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Men 2013 har inte enbart inneburit förberedelser för det som komma skall. Finanspolisens operativa verksamhet har varit intensiv och antalet inkomna rapporter om misstänkta transaktioner avseende penningtvätt eller finansiering av terrorism uppgick till över 11 000 och det sammanlagda rapporterade beloppet översteg 20 miljarder kronor. Detta belopp är inte liktydigt med konstaterad penningtvätt, eftersom det även avser transaktioner som stoppats eller som senare visat sig vara legitima, men det illustrerar vilka belopp som fenomenet penningtvätt kan generera. Finanspolisen har också medverkat i det myndighetsgemensamma arbetet med att ta fram nationella riskanalyser för penningtvätt och finansiering av terrorism, ett arbete som letts av Finansinspektionen vilken också varit ansvarig för redovisningen till regeringen. Finanspolisen har som ett ständigt uppdrag att förbättra olika verksamhetsutövares benägenhet att rapportera misstänkta transaktioner. Inom flera av näringslivets sektorer skulle medvetenheten och kunskapen om rapporteringsskyldigheten, och dess syfte, behöva öka. Därför samverkar Finanspolisen med de myndigheter som har till uppgift att utöva tillsyn över branscher som är rapporteringspliktiga enligt penningtvättslagen. Dessa myndigheter bedriver också riktad informationsverksamhet om gällande bestämmelser till verksamhetsutövare inom ansvarsområdet. Finanspolisens samverkan med tillsynsmyndigheterna bedrivs genom Samordningsorganet mot penningtvätt, där Finansinspektionen är sammankallande myndighet. Finanspolisens huvudsakliga målsättning är nu som tidigare att försvåra penningtvätt och finansiering av terrorism, och att sätta brottsutbytesfrågor i fokus. Henrik Malmquist Chef för Rikskriminalpolisen
7 Annual Report 2013 The main objective of the Financial Intelligence Unit and Asset Recovery Office is to make money laundering more difficult and to focus on proceeds from crime. In 2013, the FIU received 11,200 suspicious transaction reports, which represents an increase compared with last year. The total amount reported exceeded SEK 20 billion. However, this amount is not equal to established cases of money laundering, as transactions that were stopped or that later turned out to be legitimate are also included. In 2013, the majority of the reported money remittance transactions were directed to Nigeria and Ghana. The majority of the transactions to Sweden came from Libya. In respect of amounts, the USA, China and Iran topped the list. The international cooperation against money laundering is still a prioritised area. Today, Sweden is part of the EU information network concerned with questions related to money laundering and terrorist financing, the FIU.net. This provides enhanced possibilities for collaboration with other FIUs within the EU. Other important international cooperation channels are for instance the information exchange between the AROs and the CARIN network. At the end of 2013, 31 people were employed at the FIU/ARO. Two-thirds of them are police officers and the others experts and administrators.
8 Kort om Finanspolisen en del av Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen är en del av Rikspolisstyrelsen. Inom Rikskriminalpolisen finns Kriminalpolisenheten vars verksamhet är inriktad på underrättelseverksamhet, spaning och utredning av den grova organiserade brottsligheten. Finanspolisen är en sektion inom Kriminalpolisenheten. I Finanspolisens uppdrag ingår att som enda aktör inom Polisen ta emot rapportering från verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter när det gäller misstänkta transaktioner avseende penningtvätt eller finansiering av terrorism. Uppgifterna registreras, bedöms och bereds. Uppgifter som bedöms relatera till misstänkta brott går till fördjupad handläggning. Den fördjupade handläggningen kan resultera i att ett underrättelseuppslag upprättas och skickas till relevant brottsbekämpande myndighet. I Finanspolisens uppdrag ingår att som enda aktör inom Polisen ta emot rapportering från verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter när det gäller misstänkta transaktioner avseende penningtvätt eller finansiering av terrorism. Finanspolisen har också en grupp med finansiella utredare, tillgångsutredare, som utgör stöd till andra enheter inom Polisen i fråga om finansiella utredningar och kartläggningar. Inom denna grupp finns också Assets Recovery Office (ARO) som är en informationskanal för brottsutbytesfrågor mellan rättsvårdande myndigheter inom EU. Finanspolisen har också vissa uppdrag i fråga om penningförfalskning och förfalskade kredit- och betalkort. Vid utgången av 2013 var 31 personer anställda vid Finanspolisen varav ca 2/3 är poliser och övriga är experter och administratörer. Av personalen är 2/3 män och 1/3 kvinnor. Finanspolisens organisation Ledningsstöd Sektionschef Biträdande sektionschef Gruppchef Gruppchef Gruppchef Grupp 1 Beredning Desk Grupp 2 Handläggargrupp Grupp 3 Tillgångsgrupp Ny lagstiftning om penningtvättsbrott, dispositionsförbud, penningbeslag och förverkande I regeringens proposition 2013/14:121 En effektivare kriminalisering av penningtvätt föreslås en ny lag om penningtvättsbrott. Lagen innebär att det ska bli lättare att lagföra penningtvätt jämfört med nu gällande bestämmelser om penninghäleri. Bakgrunden till de nya bestämmelserna är dels att regeringen vill förbättra förutsättningarna för kampen mot den organiserade brottsligheten, dels att man vill förhindra att vinning av brott återinvesteras och omsätts i den legala ekonomin. Vidare finns det ett behov av att anpassa lagstiftningen till de krav som ställs i och med Sveriges tillträde till Europarådets konvention om förverkande m.m. av vinning av brott. Penninghäleriet utgår ur brottsbalken och ersätts med bestämmelserna i lagen om penningtvättsbrott. Förutom penningtvätt som sker genom att någon överlåter tillgångar på en annan person ska även s.k.
9 självtvätt bli straffbar. Självtvätt innebär att någon omvandlar sitt eget brottsutbyte till synbart legala tillgångar. En särskild variant av penningtvättsbrott, näringspenningtvätt, införs i samma lag. Denna bestämmelse siktar på aktörer som i näringsverksamhet medverkar till åtgärder som kan anses vidtagna i penningtvättsyfte. Förutom penningtvätt som sker genom att någon överlåter tillgångar på en annan person ska även s.k. självtvätt bli straffbar. Vidare föreslås utökade möjligheter att förverka egendom som varit föremål för penningtvätt och dess utom ska det vara möjligt att ta sådan egendom i beslag. En särskild form av beslag, penningbeslag, införs också. De befintliga reglerna medger bara att föremål tas i beslag, medan penningbeslag även kan omfatta värden och andra icke fysiska tillgångar. I penningtvättslagen föreslås också en förändring som innebär en tydligare reglering av vilka uppgifter som en verksamhetsutövare ska ange i en rapport om en misstänkt transaktion. Slutligen föreslås en förändring som innebär att en misstänkt transaktion kan stoppas temporärt genom ett s.k. dispositionsförbud. Detta förbud, som föreslås få fattas av Finanspolisen i ett initialt skede, får gälla i högst två arbetsdagar. Under den tiden ska förbudet prövas av åklagare. Beslut om dispositionsförbud kan fattas såväl för misstänkt penningtvätt som för finansiering av terrorism. Delvis ändrade arbetsformer för Finanspolisen De nya bestämmelserna innebär att Finanspolisen kommer att behöva införa en ny process i samband med mottagande av rapporter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Tidigare har arbetet med penningtvättsrapporterna siktat mot att utröna eventuella bakomliggande brott (förbrott), vars utbyte föranlett ett behov av penningtvätt hos någon eller några. I och med att själva penningtvättsåtgärden kriminaliseras kommer Finanspolisen att fokusera på själva penningtvättsbrottet och också ha ett ansvar för att dessa brott kanaliseras till brottsutredande enheter inom Polisen och inom andra brottsbekämpande myndigheter. Genomförda mätningar och simuleringar indikerar att det i framtiden kan bli fråga om ett stort antal misstänkta penningtvättsbrott per år. För att insatserna mot penningtvätt ska lyckas, måste misstänkta transaktioner rapporteras till Finanspolisen. Rapporteringsplikten styrs av lag, men det förtjänar att understrykas att det trots de nya bestämmelserna fortfarande inte handlar om en polisanmälan. Precis som tidigare handlar det i stället om att rapportera en transaktion som kan antas vara misstänkt penningtvätt. För att insatserna mot penningtvätt ska lyckas, måste misstänkta transaktioner rapporteras till Finanspolisen. Nytt EU-direktiv fjärde penningtvättsdirektivet stärker kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism EU-kommissionen har antagit ett förslag till ett fjärde penningtvättsdirektiv. Det pågår fortfarande förhandlingar om förslaget, men det finns förhoppningar om att direktivet ska kunna antas under 2014. Eftersom penningtvätt och finansiering av terrorism skapar stora sårbarhetsrisker för det finansiella systemets integritet, funktion, anseende och stabilitet har kommissionen ansett att det krävs förstärkning av det rättsliga ramverket. Ändringen syftar till en enhetlig tillämpning av EU-regler i samtliga medlemsstater. På nästa sida beskrivs några av de viktigaste förändringarna. Eftersom penningtvätt och finansiering av terrorism skapar stora sårbarhetsrisker för det finansiella systemets integritet, funktion, anseende och stabilitet har kommissionen ansett att det krävs förstärkning av det rättsliga ramverket.
10 Vidgat tillämpningsområde inom spelbranschen. Direktivets tillämpningsområde utvidgas till att utöver kasinon avse alla typer av spel inom spelbranschen där finansiella transaktioner förekommer. Ändrade tröskelvärden för yrkesmässig handel med varor. Tröskelvärdena för rapporteringsplikt vid misstänkta kontanttransaktioner sänks från 15 000 euro till 7 500 euro. Bestämmelsen påverkar också skyldigheten att genomföra kundkontroll för de som handlar med värdefullt gods. Statistiska uppgifters jämförbarhet. Förstärkta kvalitetskrav och precisering av kravet på insamling och rapportering av statistiska uppgifter om penningtvätt och finansiering av terrorism. Tillgång till uppgifter om faktisk ägare. Krav på att alla företag ska kunna redovisa uppgifter om sina faktiska ägare. Förstärkt krav på gränsöverskridande samarbete mellan finansunderrättelseenheter (FIU). Införande av nya krav som stärker finansunderrättelseenheternas befogenheter och samarbete. Krav på att medlemsstaterna genomför nationella riskbedömningar för penningtvätt och finansiering av terrorism. Införande av ett krav på medlemsstaterna att genomföra en riskbedömning på nationell nivå och vidta åtgärder för att ta hand om riskerna. Förändring av skyldigheterna att genomföra kundkontroll. Risknivån för penningtvätt och finansiering av terrorism ska vara avgörande för omfattningen av kundkontrollen. Medlemsstaterna bör se till att ökad kundkontroll görs i vissa högrisksituationer, samtidigt som de får tillåta förenklad kundkontroll i lågrisksituationer. Internationellt samarbete är centralt Det internationella samarbetet är av central betydelse för Finanspolisen eftersom utbyte av brott ofta sker över gränserna och de kriminella aktörerna i allt större utsträckning verkar gränsöverskridande. Finanspolisen har bra upparbetade kanaler i detta syfte och arbetar ständigt på att utveckla dessa. Bland annat ingår handläggargruppen vid Finanspolisen i en internationell samarbetsfunktion mot penningtvätt, där flertalet av världens FIU 1 ingår i ett globalt nätverk. Under 2013 anslöts Sverige till meddelandeplattformen FIU.net, ett kommunikationssystem för finansiella underrättelseenheter inom EU. Det internationella samarbetet är av central betydelse för Finanspolisen eftersom utbyte av brott ofta sker över gränserna och de kriminella aktörerna i allt större utsträckning verkar gränsöverskridande. Tillgångsutredarna vid Finanspolisen har rollen som en internationell kontaktyta för gränsöverskridande brottsutbytesfrågor och utgör ett ARO 2. Sverige är också medlem i CARIN 3 som är ett informellt nätverk och som har till syfte att förbättra det internationella samarbetet för återtagande av brottsvinster, samt i StAR 4 som är ett nätverk för finansiella utredare som arbetar mot korruption. Global samverkan genom FATF I februari 2012 antog den mellanstatliga organisationen FATF 5 40 reviderade rekommendationer för bekämpning av penningtvätt, finansiering av terrorism och finansiering av spridning av massförstörelsevapen. Sverige är en av 36 medlemmar i organisationen. I och med att de reviderade rekommendationerna antogs, väntar också en ny utvärdering av hur medlemsländerna följer rekommendationerna. Sverige kommer att utvärderas 2015 2016. Finanspolisen har under året deltagit i FATFmöten och FATF-arbete för att förbereda sig inför utvärderingen samt för att utbyta erfarenheter och kunskaper med övriga medlemsländer. Ett antal 1 FIU Financial Intelligence Unit. 2 ARO Assets Recovery Office. 3 CARIN - Camden Assets Recovery Inter-agency Network. 4 StAR Stolen Asset Recovery Initiative. 5 FATF Financial Action Task Force. Ett mellanstatligt organ som har till uppgift att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism på global nivå samt har mandat att utvärdera medlemsländernas efterlevnad av dess rekommendationer.
11 aktiviteter pågår internt inom Polisen för att kvalitetssäkra en del processer och rutiner inför den kommande utvärderingen. I och med att de reviderade rekommendationerna antogs, väntar också en ny utvärdering av hur medlemsländerna följer rekommendationerna. Sverige kommer att utvärderas 2015 2016.
12 Statistik för Finanspolisen 2013 Penningtvättsrapporter 1996 2013 Under 2013 rapporterades 11 185 misstänkta transaktioner till Finanspolisen. Det är en ökning från 2012, dock är det fortfarande en mycket liten andel av de rapporteringspliktiga företagen som rapporterar till Finanspolisen. Internationell geografisk spridning Det största antalet rapporterade förmedlingstransaktioner var även under 2013 destinerade till Nigeria och Ghana. Vidare kan konstateras att det största antalet transaktioner till Sverige kom från Libyen under 2013. Beloppsmässigt är det USA, Kina och Iran som ligger högst. 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Anledning till misstanke Den största anledningen till misstänkt transaktion är upprepade och större utlandsbetalningar. Anledning till misstanke Procent Upprepade utlandsbetalningar/stor utlandsbetalning 27,2 Upprepade kontantuttag/stort kontantuttag 17,1 Upprepade kontantinsättningar/stor kontantinsättning 11,7 Ovanlig/avvikande transaktion 11,4 Upprepade växlingar/stor växling 9,4 Upprepade överföringar/stora överföringar till konto 8,8 Annan 7,1 Kunden antas lämna oriktiga uppgifter 4,1 Upprepade kontantköp/stort kontantköp 1,7 Kunden antas vara ombud (målvakt) 1,3 Färgade sedlar 0,2 Terroristfi nansiering 0,1 Från Sverige Antal Belopp Nigeria 313 35 733 070 Ghana 213 26 308 118 Filippinerna 142 15 405 184 Bangladesh 107 12 177 033 Storbritannien 102 9 798 993 Turkiet 78 14 908 115 Grekland 75 6 440 465 Kina, folkrepublik 73 8 593 680 Till Sverige Antal Belopp Libyen 37 1 670 157 Iran 32 21 830 215 USA 32 30 615 237 Kina, folkrepublik 28 26 104 957 Storbritannien 26 5 715 532 Norge 16 6 030 993 Thailand 13 13 557 906 Irak 12 3 166 199 Externa förfrågningar Finanspolisen har redovisat totalt 166 nationella för frågningar om finansiell information. Utöver det tillkommer förfrågningar i de regionala underrättelse - centren. Finanspolisen biträder också polismyndigheterna i andra sammanhang samt i Rikskriminalpolisens egna ärenden. Under 2013 har Finanspolisen bearbetat 186 internationella förfrågningar om finansiell information. Nationellt 166 Internationellt 186
13 Internationella biträden var under året något fler än de nationella. När det gäller förfrågningar till Sverige kan det noteras att fördelningen av antalet förfrågningar uppdelat per land ser ungefär likadan ut som 2012. Nederländerna 52 Tyskland 16 Estland 15 Luxemburg 11 Finland 7 Danmark 7 Litauen 6 Gibraltar 5 Belgien 4 Moldavien 4 Schweiz 4 Frankrike 4 Transaktionssätt Liksom tidigare år är uttag och valutaväxling de transaktionstyper som gett upphov till det största antalet misstankar om penningtvätt. Inbördes har valutaväxling minskat medan insättning har ökat marginellt. Fem vanligaste 2010 2011 2012 2013 Uttag 20,30 % 20,90 % 20,40 % 20,10 % Överföring 21,60 % 17,90 % 18,60 % 19,10 % Valutaväxling 24,80 % 21,20 % 19,60 % 18,60 % Betalningsförmedling 16,80 % 18,80 % 16,00 % 14,40 % Insättning 10,40 % 11,70 % 12,10 % 12,60 % Rapporter fördelat på län Det kan konstateras att storstadsregionerna står för ca 75 % av all rapportering till Finanspolisen. Län Antal Procent Blekinge 81 0,70 % Dalarna 139 1,20 % Gotland 15 0,10 % Gävleborg 124 1,10 % Halland 80 0,70 % Jämtland 56 0,50 % Jönköping 160 1,40 % Kalmar 79 0,70 % Kronoberg 107 1,00 % Norrbotten 107 1,00 % Skåne 1 394 12,50 % Stockholm 5 491 49,10 % Södermanland 179 1,60 % Uppsala 243 2,20 % Värmland 91 0,80 % Västerbotten 89 0,80 % Västernorrland 93 0,80 % Västmanland 176 1,60 % Västra Götaland 1 495 13,40 % Örebro 200 1,80 % Östergötland 287 2,60 % Internet* 408 3,60 % Okänt* 71 0,69 % Telefon* 17 0,20 % 11 182 100 % * Län kan inte anges
14 Branschfördelning 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trend Bank- eller finansieringsrörelse 7 232 3 275 4 005 7 766 6 099 6 236 Bankrörelse 0 0 0 6 493 5 074 5 457 Finansieringsrörelse 0 0 0 8 0 20 Kreditmarknadsbolag 0 51 1 309 1 265 1 025 759 Betaltjänstverksamhet 1 636 1 863 3 011 Livförsäkringsrörelse 0 0 0 75 33 13 Värdepappersrörelse 5 1 1 7 5 9 Anmälningspliktig finansiell verksamhet Penningöverföring 1 452 1 749 3 721 Valutaväxling 4 177 3 680 2 792 1 623 1 063 1 573 Annan fi nansiell verksamhet 0 0 29 26 9 21 Inlåningsverksamhet 0 0 0 0 0 0 Försäkringsförmedlare 1 7 35 0 0 0 Elektroniska pengar 0 0 0 0 0 0 Fondverksamhet 1 5 0 2 3 0 Fastighetsmäklare 0 8 4 8 5 2 Kasino 145 322 297 292 328 305 Revision 2 8 7 4 5 3 Annan revisions- och bokföringstjänst 0 1 2 3 3 5 Skatterådgivare 0 0 0 0 0 0 Advokat & biträdande jurist 0 3 1 0 5 3 Jurist, annan oberoende 0 0 0 0 1 0 Bolagsbildare, förvaltare etc. 0 0 0 0 0 0 Yrkesmässig handel med varor 22 12 14 13 10 3 Handel med antikviteter och konst 0 1 0 0 0 0 Handel med skrot 0 0 0 0 0 0 Handel med transportmedel 17 10 9 6 10 3 Handel med ädelstenar/ädelmetaller 0 1 5 5 0 0 Auktionsföretag 5 0 0 0 0 0 Övrigt 0 0 0 2 0 0 Betalningsinstitut Registrerad betaltjänstleverantör m.m. Tillsynsmyndighet 0 0 0 6 4 1 Pensionsstiftelse 4 0 0 0 0 0 Övriga 7 15 1 0 0 0 Totalt: 13 048 9 137 12 218 11 461 9 436 11 185
Utgivare Rikspolisstyrelsen Produktion Polisens verksamhetsstöd, Informationsenheten Beställning Rikspolisstyrelsen Kundcentrum, telefon 114 14 Diarienr A136.256/2014 Upplaga 300 ex Tryck RPS Tryckeri Stockholm, 2014 Grafisk form Citat Foto Rikspolisstyrelsen Bild Sid 11: Shutterstock
www.polisen.se