Arkeologiska utredningar vid Vreta kloster, Blåsvädret och Stora Sjögestad

uv öst rapport 2008:51 arkeologisk utredning Arkeologiska utredningar vid Vreta kloster, Blåsvädret och Stora Sjögestad Planerad småindustri vid Blåsvädret samt gång-/cykelväg mellan Vreta kloster och Stora Sjögestad Vreta kloster socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-1460-2008 Tom Carlsson

uv öst rapport 2008:51 arkeologisk utredning Arkeologiska utredningar vid Vreta kloster, Blåsvädret och Stora Sjögestad Planerad småindustri vid Blåsvädret samt gång-/cykelväg mellan Vreta kloster och Stora Sjögestad Vreta kloster socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-1460-2008 Tom Carlsson 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel. 010-480 81 40 Fax 010-480 81 73 uvost@raa.se www.arkeologiuv.se Omslagsbild Objekt 1 med rondellen vid Blåsvädret i bakgrunden. Bilden är tagen från väster. Foto Tom Carlsson. Produktion/grafisk form Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Utskrift UV Öst, Linköping 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. 2008 Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2008:51 ISSN 1404-0875 2

Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Syfte 6 Kulturmiljö och fornlämningsmiljö 6 Tidigare undersökningar 6 Frågeställningar 7 Metod och genomförande 7 Resultat 7 Blåsvädret, småindustriområdet 7 Gång- och cykelväg mellan Vreta kloster och Blåsvädret 7 Gång- och cykelväg mellan Blåsvädret och Stora Sjögestad 9 Åtgärdsförslag 9 Referenser 10 Administrativa uppgifter 10 Bilaga 1. Anläggningstabell 11 Motala Vadstena Skänninge Motala ström Svartån Linköping Norrköping Söderköping Mjölby Stångån Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för utredningsområdet markerad. 3

Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000. 4

Arkeologisk utredning Arkeologiska utredningar vid Vreta kloster, Blåsvädret och Stora Sjögestad Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Öst, utförde i juni månad år 2008 en arkeologisk utredning etapp 1 och 2. Syftet var att utröna eventuell förekomst av fornlämningar i samband med dels en planerad småindustribebyggelse öster om Blåsvädret och dels en planerad gång-/cykelväg mellan Vreta kloster och Stora Sjögestad. Utredningen utfördes på uppdrag av Linköpings kommun. Arbetet skedde med hjälp av en grävmaskin som skiktvis tog upp långsmala sökschakt. Fornlämningar, i form av härdar, påträffades dels i områdets nordligaste del (Objekt 1) och dels (Objekt 2) närmast väg 1123 i söder. I områdets sydvästliga del påträffades på en svag höjd förutom härdar någon enstaka mindre grop och ett sannolikt kulturlager, vilket sammantaget tyder på en boplats, möjligen från stenåldern. I området för den planerade gång-/cykelvägen mellan Vreta kloster och Blåsvädret, längs väg 1123, utreddes norra sidan av denna väg. Omedelbart öster om rondellen vid Blåsvädret påträffades en härd (Objekt 6). Matjordslagret längre västerut var påfallande tjockt, upp till 0,9 m och under detta lager påträffades fornlämningar i form av härdar (Objekt 4 och 5), möjligen från stenåldern. Även i området närmast Vreta kloster påträffades en härd och ett (sannolikt) kulturlager (Objekt 3). I området för den planerade gång-/cykelvägen mellan Blåsvädret och Stora Sjögestad, längs väg 1123, utreddes södra sidan av vägen. Fornlämningar, i form av härdar och en grop med enstaka brända ben, påträffades inom ett begränsat område (Objekt 7) strax öster avtagsvägen till Vreta Naturbruksgymnasium. Sannolikt rör det sig om en boplats och eventuellt finns det även gravar i området. Resultatet från utredningen kommer att ligga till grund för beräkning av kostnader för en eventuell arkeologisk förundersökning. Resultaten skall ligga till grund för Länsstyrelsens vidare bedömning i ärendet. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Bakgrund Efter beslut av Länsstyrelsen i Östergötlands län (2008-05-19) har Riksantikvarieämbetet, UV Öst, utfört en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 inför ett planerat småindustriområde vid Blåsvädret söder om Ljungsbro samt en nybyggnad av gång- och cykelväg längs med väg 1123 mellan Vreta kloster och Stora Sjögestad. Exploateringsområdena ligger i Vreta kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland. 5

Syfte Den arkeologiska utredningen, etapp 1 och etapp 2, inom området för den planerade gångoch cykelvägen och småindustriområdet syftade till: Att söka fastställa förekomst av forn- och/eller kulturlämningar inom områdena. Att beskriva eventuella fornlämningar och/eller kulturlämningar, om möjligt även avseende deras karaktär, datering, utbredning och komplexitet. Resultatet från utredningen ska utgöra underlag för Länsstyrelsens bedömning om ytterligare beslut enligt KML och ligga till grund för Linköpings kommuns kommande planering inom det aktuella området. Kulturmiljö och fornlämningsmiljö Landskapet inom utredningsområdet präglas av ett böljande drumlinlandskap med sandiga jordar som idag till största del utgör åkermark. Nivåerna över dagens havsyta varierar mellan dryga 80 och 70 meter, vilket gör att området varit tillgängligt för människor redan ca 9000 8000 f Kr. Området väster och söder om Roxen utgör ett av tre centralområden i Östergötland som utifrån fasta fornlämningar är möjliga att urskilja redan från bronsåldern (Kaliff 1999:48). Forn lämningsbilden i området för den planerade småindustrin och gång-/cykelvägen är rik, varierad och har ett stort tidsdjup. Lämningar som bör omnämnas är Vreta kloster (RAÄ 150), en söderplöjd stensättning (RAÄ 25) på åkern mellan landsvägen (v1123) och Göta kanal, sydost om Brunneby gård, ett flatmarksgravfält vid Blåsvädret (RAÄ 140), ett stort grav- och boplatsområde (RAÄ 232) norr om Järngården, Stora Sjögestad, samt ett område med flatmarksgravar, stensättningar m m (RAÄ 61, 62, 156 och 163) nordväst om Stora Sjögestads gård strax invid RV 34. Nordost om det planerade småindustriområdet finns därtill platsen för den medeltida bytomten Heda (RAÄ 189). Slutligen har dessutom flera intressanta lösfynd gjorts, bl a har Sveriges hittills äldsta kända järnsvärd, ett Mindeheimsvärd från ca 500 f Kr (Oldeberg 1952) hittats vid Stora Sjögestad, Länsmannabostället. Tidigare undersökningar Flera arkeologiska undersökningar av gravar/gravfält och boplatser från brons- och äldre järnåldern har utförts i närhet till den nu planerade gång-/cykelvägen och industribebyggelsen. Från äldsta stenålder (mesolitikum) finns en känd boplats vid Stora Sjögestad (RAÄ 86). Stenålderslämningarna upptäcktes i samband med en undersökning av ett bronsåldersgravfält. En härd påträffades överlagrad, strax under ett sandlager och 14 C-daterades till 7500 6800 f Kr (kalibrerat 2 sigma), 8150±90 bp (Fernholm 1982:41). Vidare har en hällkista från yngre stenåldern/äldre bronsåldern undersökts vid Sjögestad gård (Högberget) av Bernhard Sahlin år 1901 (RAÄ 10). Hällkistan innehöll skelettrester från minst två individer samt flint- och bronsföremål. Oscar Montelius grävde vid Sjögestad Källgård ut en hällkista med skelett och flintföremål (RAÄ 65). Omedelbart norr om utredningsområdet för småindustrin har stensättningar från yngre järnåldern undersökts (RAÄ 40:1 40:2, Fernholm 1988). Förutom dessa finns bo platslämningar i åkermarken, öster om det planerade småindustriområdet vid Blåsvädret (Sundberg 2000), liksom boplats- och gravar intill den planerade gång- och cykelvägen, norr om Bostället (Ternström 2008). Vreta kloster, kyrkan och hela kyrkomiljön har varit föremål för flera arkeologiska undersökningar. I det nu aktuella området, nordost om kyrkoområdet, har man tidigare bl a uppmärksammat en tidigmedeltida vattenanläggning, tillverkad av kalkstenshällar (Tagesson 2007). Sammanfattningsvis märks en kronologisk övervikt av fynd och fasta fornlämningar från äldre brons- och järnåldern men samtliga arkeologiska perioder finns företrädda i närheten av utredningsområdena. Drumlinlandskapet mellan Roxen och Stora Sjögestad har sedan lång tid tillbaka varit ett välkänt fornlämningsområde och flera arkeologiska undersökningar utfördes här redan under slutet av 1800-talet. Ur forskningssynpunkt har därför fynd och fornlämningar under lång tid haft betydelse vid jämförande studier. 6

Frågeställningar Den tidigare kunskapsbilden har en kronologisk övervikt av fynd och fasta fornlämningar från brons- och järnåldern, men fynd och fornlämningar från alla arkeologiska perioder har dokumenterats i närheten. Tidigare arkeologiska undersökningar har därtill ytterliggare förtätat den kända fornlämningsbilden. Den arkeologiska utredningen, etapp 2, har som frågeställning om dolda fornlämningar kunde finnas inom de nu planerade områdena samt i vilken mån eventuella lämningars karaktär kunde komplettera existerande kunskapsbild. Metod och genomförande Den arkeologiska utredningen, etapp 2, genomfördes med hjälp av grävmaskin som tog upp schakt inom området för den planerade småindustrin och för den planerade gång- och cykelvägen. Matjorden banades av skiktvis till den nivå där eventuella fornlämningar fanns bevarade. När tillräckligt underlag fanns för att konstatera fornlämningar avbröts grävning i aktuellt område. Sökschakten innebär att de påträffade fornlämningarna erhöll en ungefärlig rumslig avgränsning. Resultat Resultaten från utredningen, etapp 2, presenteras områdesvis. De påträffade fornlämningarna har numrerats löpande, Objekt 1 Objekt 7. Blåsvädret, småindustriområdet Inom området för den planerade småindustrin togs ett stort antal schakt upp med hjälp av grävmaskin. Dessa förlades i nordsydlig riktning för att öka chansen att hitta huslämningar som under förhistorisk tid ofta hade en öst-västlig utbredning. Marken bestod i norr av morän, i mitten av lera och i söder av sand. Fornlämningar, i form av härdar påträffades inom tre om råden. I utredningsområdets nordligaste del fanns två härdar (Objekt 1) och närmast vägen (1123) i söder (Objekt 6) påträffades en härd. I områdets sydvästliga del påträffades på en svag höjd förutom härdar någon enstaka härdar, skärvsten, mindre grop samt ett sannolikt kulturlager (Objekt 2). Karaktären på anläggningarna vid Objekt 2 tyder på förekomsten av en boplats. Inga fynd, förutom skärvsten gjordes, men skärvstenarna var av kompakta bergarter, vilka ofta påträffas på stenåldersboplatser. Kol och sot i härdarna var därtill urlakade. Karaktären på övriga lämningar i området (Objekt 1 och Objekt 6) leder inte till några kronologiska hypoteser. Gång- och cykelväg mellan Vreta kloster och Blåsvädret I området för den planerade gång-/cykelvägen längs väg 1123 grävdes sökschakt på norra sidan av befintlig väg. Längs den planerade sträckningen finns en trädgård nära vägen, tillhörande Heda Östergård, samt en stenmur vid Brunnby. Inga schakt grävdes mellan vägen och dessa konstruktioner. Marken bestod av sand, förutom närmast Vreta kloster där lera utgjorde underlaget. Matjordslagret var i detta sandiga område påfallande mäktigt, upp till 0,9 m. Under detta lager påträffades fornlämningar i form av härdar (Objekt 4 och 5). Härdarna var ca 0,6 m i diameter och innehöll enstaka skärviga stenar av kompakta bergarter. Kol och sot var urlakade. Inga fynd gjordes. Även i området närmast Vreta kloster (Objekt 3) påträffades en härd (A601) och ett (sannolikt) kulturlager. Karaktären på fornlämningarna inom Objekt 4 och Objekt 5 antyder, liksom för Objekt 2, en möjlig datering till stenåldern. Kronologin stärks genom att anläggningarna var kraftigt överlagrade, liksom den tidigare kända mesolitiska härden vid Stora Sjögestad (RAÄ 86). Lämningarna vid Objekt 3 hade inte samma karaktär och tillhör sannolikt yngre perioder. 7

X 6486000 /! Ljungsbro!!!!!! Obj 1 Obj 7 St. Sjögestad Obj 2 Obj 4 Obj 5 Obj 6 Obj 3 X 6484500 Y 1483000 Utredningsområde Y 1480500 Delområde Vreta kloster Sökschakt 0 500 m Fig 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet och områden (Objekt 1 7) markerade där fornlämningar påträffades. Skala 1:15 000. 8

Gång- och cykelväg mellan Blåsvädret och Stora Sjögestad I området för den planerade gång-/cykelvägen längs väg 1123 grävdes sökschakt på södra sidan av befintlig väg. Vid stora Sjögestad växte en kraftig syrenhäck helt nära vägen varför inga schakt grävdes i denna. Vid tillfället för utredningen fanns även hästhagar med elstängsel tillhörande Vreta Naturbruksgymnasium inom utbredningen för gång-/cykelvägen. Endast ett mindre schakt grävdes i dessa hagar eftersom en tidigare arkeologisk utredning (Ternström 2008, Rapport UV Öst 2008:2) redan utrett förekomsten av fornlämningar inom detta område. Marken närmast Blåsvädret bestod av sandig morän och längre västerut av sand. Fornlämningar, i form av sotiga härdar innehållande rikliga mängder skärvig sten, påträffades i den sandiga marken strax öster om hästhagarna. En grop (A600) med enstaka brända ben framkom i det korta schaktet i hagen (Objekt 7). Inga fynd påträffades. Karaktären på härdarna tyder på en datering från bronsåldern eller äldre järnåldern. Möjligen utgör gropen med de brända benen en grav från samma tidsperioder vilket kontextuellt överensstämmer med de lämningar som tidigare påträffats i närheten (Ternström 2008). Sammanfattningsvis resulterade utredningsgrävningarna i att flera nya fornlämningsområden upptäcktes, vilka kompletterar den nu befintliga kunskapsbilden i området. Även det relativt fornlämningstomma området öster om Blåsvädret är intressant i sammanhanget då en stor boplats från äldre järnåldern sedan tidigare är känd vid Blåsvädret (söder om rondellen) och därtill flera stensättningar från samma tidsperiod finns norr om det utredda området (industriområdet). Användningen av detta område under äldre järnåldern är sålunda ett annat än bo plats och för gravar, kanske åkrar och/eller bete. Möjligheterna finns också att flera nya stenålderslokaler påträffats (Objekt 2, 4 och 5), vilka anses viktiga då kunskapen om stenålderns boplatser är begränsad i området. Åtgärdsförslag Sammanfattningsvis konstaterade fornlämningar på flera platser inom utredningsområdena. Inom området för det planerade småindustrin är lämningarna tydligt koncentrerade till vissa delar, i nordöst (Objekt 1), längs med v 1123 (Objekt 6) samt i områdets sydöstliga del (Objekt 2). Inom sträckningen för den planerade gång-/cykelvägen mellan Vreta kloster och Blåsvädret konstaterades fornlämningar längs med, i stort sett, hela vägen (Objekt 3, Objekt 4 och Objekt 5). Inom sträckningen för den planerade gång- cykelvägen mellan Blåsvädret fanns fornlämningar koncentrerade till området omedelbart öster om Stora Sjögestad (Objekt 7). Innan marken inom dessa fornlämningsområden (Objekt 1 7) tas i anspråk för exploatering föreslås att en arkeologisk förundersökning utförs. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Linköping i juli 2008 Tom Carlsson 9

Referenser Fernholm, R. 1982. Ett flatmarksgravfält från yngre bronsåldern. Fornlämning 86, Stora Sjögestad, Vreta klosters socken, Östergötland. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport UV 1982:44. - 1988. Vendeltida gravar i Vreta Klosters sn. Fornlämningarna 40, del av 41 och 151 : Brunnbyområdet, Vreta Klosters sn, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Rapport 1987:13. Stockholm. Kaliff, A. 1999. Arkeologi i Östergötland. Scener ur ett landskaps förhistoria. OPIA 20. Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Oldeberg, A. 1952. Två Hallstattsvärd. I: Arkeologisk forskning och Fynd. Studier utgivna med anledning av H M konung Gustav VI Adolfs sjuttioårsdag. Svenska arkeologiska samfundet. Stenberger, M. (Red). Stockholm. Sundberg, K. 2000. Blåsvädret. RAÄ 140, Vreta klosters sn, Linköpings kn, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Öst 2000:8. Linköping. Tagesson, G. 2007. I Erik Lundbergs fotspår klosterköket, parlatoriet, Stenkilska gravkoret och ett (o)möjligt baptisterium. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Öst 2007:60. Linköping. Ternström, C. 2008. Grav och boplatsområde vid Stora Sjögestad. Särskild utredning inför planerad nybyggnation vid Vretaskolan. RAÄ 232. Vreta klosters sn, Linköpings kn, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Öst 2008:2. Linköping. Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Socken: Vreta Kloster Plats: Blåsvädret och området mellan Vreta kloster och Stora Sjögestad Undersökningens mittpunkt: X6485280, Y1482300 Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Riksantikvarieämbetet dnr: 421-1460-2008 Länsstyrelsen dnr: 431-3778-08 Länsstyrelsen beslutsdatum: 2008-05-19 Projektnummer: 10946 Intrasisprojekt: 02008059 Rapportnummer: 2008:51 Ansvarig arkeolog: Tom Carlsson Beställare: Länsstyrelsen i Östergötland Kostnadsansvarig: Linköpings kommun Undersökningstid: 2008-06-16 2008-06-23 Undersökningsområde: 97 000 m 2 Undersökt yta: 2500 löpmeter 10

Bilaga 1. Anläggningstabell Objekt Anr Typ Storlek Fyllning Anmärkning Objekt 1 A244 Härd 0,5 m 2 Sot/kol, svart sotig fyllning, smuliga skärvstenar, ej urlakad enstaka skärvstenar Objekt 1 A257 Härd 0,5 m 2 Sot/kol, skärvsten svart sotig fyllning, ej urlakad Objekt 2 A207 Härd 0,5 m 2 Sot/kol, skärvsten urlakad, stenålderskaraktär Objekt 2 A209 Härd 0,5 m 2 Sot/kol, skärvsten urlakad, stenålderskaraktär Objekt 2 A211 Kulturlager kulturlager och sot Tunt, urlakat lager som fanns fläckvis i schaktet Objekt 3 A601 Härd 1,2x1,5 m Sot/kol, skärvsten sot och kol, smuliga skärvstenar, järnålderskaraktär Objekt 4 A227 Härd 0,5x0,6 m Sot/kol, skärvsten urlakad, stenålderskaraktär, överlagrad 0,9 m Objekt 4 A228 Härd 0,6 m 2 Sot/kol, skärvsten urlakad, stenålderskaraktär, överlagrad 0,7 m Objekt 5 A233 Härd 0,6 m 2 Sot/kol, skärvsten urlakad, stenålderskaraktär, överlagrad 0,9 m Objekt 6 A260 Härd 1,0 m 2 Sot/kol, skärvsten svart sotig fyllning, ej urlakad Objekt 7 A600 Grop (grav?) 0,4 m 2 Sot, enstaka brända ben Brandgrav, bengrop? Objekt 7 A602 Härd 0,6 m 2 Sot/kol, skärvsten sot och kol, smuliga skärvstenar, järnålderskaraktär 11