BOPLATS VID BERGS SLUSSAR

Transkript

1 RAPPORT 2014:2 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 BOPLATS VID BERGS SLUSSAR INTILL RAÄ 89, 95, 96 OCH 109 KANALJORDEN 1:1 M FL VRETA KLOSTERS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG ANDERS LUNDBERG

2

3 Boplats vid Bergs slussar Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Syfte Metod och dokumentation Resultat Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands länsmuseum utförde under oktober 2005 en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inom fastigheten Kanaljorden 1:1 m fl, Vreta Klosters socken, Linköpings kommun. Utredningen föranleddes av ett detaljplaneprogramsarbete för ett besökscentrum. Efter kart- och arkivstudier grävdes utredningsschakt inom utvalda delar av utredningsområdet. Samtliga utredningsschakt förlades i åker-/hagmark. I åkermarken sydväst om Kanalmagasinet påträffades ett antal agrarhistoriska lämningar i form av grävda rännor i undergrunden vilka var fyllda med sorterad sten. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder föreslås för denna del av området. I den uppåtsluttande hagmarken söder om hamnen påträffades förhistoriska boplatslämningar i form av härdar, stolphål och mörkfärgningar, vilka omgavs av kulturlager som bevarats under ploggången. För denna del av detaljplaneområdet förordas att en arkeologisk förundersökning föregår en eventuell förändring av markutnyttjandet. Rickard Lindberg antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Vreta kloste oster Vreta 166:1kloster 168:1 Vreta kloster 45:1 Vreta kloster 255 Vreta kloster 45:2 Vreta kloster 254 Vreta kloster 45:3 Vreta kloster 2 Vreta kloster 222 Vreta kloster 220:1 Vreta kloster 75:1 Vreta kloster 116:1 Vreta kloster 44:1 Vreta kloster 77:3Vreta kloster 43:2 Vreta kloster Vreta kloster 77:4 Vreta 77:1kloster 77:2 Vreta kloster 82: Vreta kloster 143:1 Vreta kloster 43:1Vreta kloster 87:1 Vreta kloster 217:1 Vreta kloster 217:1 Vreta kloster 76:1 Vreta kloster 76:2 Vreta kloster 216:1 Vreta kloster 221 Vreta Vreta kloster kloster Vreta kloster 218:1 Vreta kloster 230 Vreta kloster Vreta kloster 83:1Vreta kloster 115:1 Vreta kloster 110:1 Vreta kloster 95:1 Vreta kloster 109:1 Vreta kloster 81:3 Vreta kloster 81:2 Vreta kloster 81:1 Vreta kloster 205:1 Vreta kloster 89:1 Vreta kloster 250 Vreta kloster 96:1 Vreta kloster 96:2 Vreta kloster 80:1 Vreta kloster 80:3 Vreta kloster 80:2 Vreta kloster 80:4 Vreta kloster 42:2 Vreta kloster 42:1 Vreta kloster 80: Vreta kloster 74: Vreta kloster 244 Vreta kloster 88:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Den arkeologiska utredningen etapp 1 och 2 föranleddes av upprättande av ett detaljplaneprogram för besökscentrum på del av fastigheten Kanaljorden 1:1 vid Bergs slussar. Pro gram området omfattade en landyta om ca 5,5 ha. Arkeologiskt utgör området en del av ett av Östergötlands tre centralområden med kontinuitet från bronsåldern och framåt (Kaliff 1999:46 ff). Ansvarig för den arkeologiska utredningen var antikvarie Anders Lundberg. Undertecknad var ansvarig för utformning av rapporten. Rapporten har anpassats utifrån undersökningsresultatet. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö I nutid präglas utredningsområdet av Göta kanal och dess slussar som stod färdiga 1832 samt Bergs villasamhälle som växt fram norr om kanalen sedan 1960-talet. Innan kanalens tillkomst utgjorde Berg en by med ett antal lantgårdar som låg söder om kanalen, ungefär på platsen för den gamla lantbruksskolan. Berg finns omnämnt i skriftliga källor från år Åt öster gränsade Berg mot gården Pålstorp som finns omnämnd år Kanalbygget kom att inverka på båda dessa enheters marker. Delar av dessa marker motsvarar utredningsområdet. Åt väster gränsar det mot Vreta kloster, vilket med ursprung i en kungsgård etablerades redan under tidigmedeltid. I omgivningarna finns ett stort antal fornlämningar från olika tidsperioder. Till övervägande del utgörs de av gravhögar, stensättningar och gravfält från bronsoch järnåldern. De till utredningsområdet närmaste kända fornlämningarna utgörs av två gravhögar (RAÄ 89 & 95), en stensättning (RAÄ 109) samt ett större område med en stensträng, röjningsrösen och röjda ytor (RAÄ 96). Även norr om utredningsområdet, på andra sidan kanalen, finns ett flertal fornlämningar i form av gravar och boplatslämningar, bl a RAÄ 43 och 76. Sannolikt utgör dessa ett sammanhängande fornlämningskomplex (Claréus 1986). Utredningsområdet ingår i en komplex och fragmentarisk fornlämningsmiljö. Frågetecknen är många för relationerna i tid och rum mellan de olika gravlokalerna, odlingslämningarna, boplatsområdena och de historiskt kända byarna och gårdarna, kungsgård och kloster. Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen var primärt att fastställa huruvida fast fornlämning kom att beröras av detaljplaneprogrammet. Utredningens resultat skulle kunna ligga till grund för länsstyrelsens fortsatta bedömningar i ärendet. Metod och dokumentation Den arkeologiska utredningen genomfördes inled ningsvis med en litteratur-, kartmaterial- och arkiv genomgång. Därefter kom sökschakt att öppnas med maskin inom utvalda delar av området i syfte att konstatera eventuell förekomst av dold fornlämning. Lämningar som framkommer dokumenteras genom inmätning med GPS samt beskrivning. Resultat Efter utförd arkeologisk utredning etapp 1 bedömdes området kunna innehålla fornlämningar som ej var synliga ovan mark, vilka i så fall skulle kunna komplettera den kända fornlämningsbilden och bidra till den kulturhistoriska kunskapsuppbyggnaden. Vid utredningen etapp 2 grävdes 16 utredningsschakt inom utvalda delar av utredningsområdet. Dessa kom sammanlagt att omfatta ca 275 lpm med en bredd av ca 1,6 m och ett djup av ca 0,4-1,0 m. Samtliga utredningsschakt förlades i åker-/hagmark. I åkermarken sydväst om Kanalmagasinet påträffades fem agrarhistoriska lämningar i form av ca 0,2 m breda grävda rännor i undergrunden (A2 - A6). Rännorna var fyllda med sorterad sten, ca 0,05-0,15 m stora. Rännorna löpte delvis parallellt över längre sträckor i sydväst-nordostlig riktning. Rännorna tolkas som någon form av äldre markering av teg-/åkerindelning alternativt dräneringsdiken. Inom samma ytor påträffades även två handgrävda täckdiken med tegelrör. I denna del av utredningsområdet dokumenterades också en diffus mindre mörkfärgning (A1), med trolig recent datering. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder föreslås för denna del av området. I den uppåtsluttande hagmarken söder om hamnen påträffades förhistoriska boplatslämningar i form av minst tre härdar (A7, A11 och A13), fyra stolphål (A12, stolphålen är inmätta med en punkt) och en mörkfärgning eller kulturlagerrest (A15). Två av härdarna (A11 4

7 och A13) kan vara ugnskonstruktioner. Anläggningarna omgavs av kulturlager som bevarats under ploggången. Lämningarna tolkades utgöra nedkanten på ett större boplatsområde som sträcker sig ut öster om utredningsområdet. Utöver de boplatsrelaterade lämningarna framkom även här en ränna (A14) liknade de ovan beskrivna. För denna del av detaljplaneområdet förordas att en arkeologisk förundersökning föregår en eventuell förändring av markutnyttjandet. Sommaren 2010 förundersöktes området strax norr om de ovan beskrivna anläggningarna. Vid undersökningen dokumenterades bland annat några ugnskonstruktioner som registrerats som RAÄ 250 (Stenvall 2011). Samtliga lämningar utgör med största sannolikhet samma boplatskomplex. Beslut om tillstånd fattas av Kultur- och samhällsbyggnadsenheten vid Länsstyrelsen Östergötland. Referenser Claréus, C Kungsbro 1:126, Vreta klosters socken, Linköpings kommun, Östergötland. Provundersökning. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Rapport Informationssystemet om fornminnen (FMIS) Kaliff, A Arkeologi i Östergötland. Scener ur ett landskaps förhistoria. OPIA 20. Uppsala Stenvall, J Kanaljorden, Berg. Inför ny servicebyggnad vid Göta kanal. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 250, boplatslämningar i Berg, fastighet 2:1, Vreta Klosters socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Dnr Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) UV RAPPORT 2011:68. 5

8 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 3. Utdrag ur digitala fastighetskartan med undersökningsområdet och schakten markerade. Skala 1:

9 A1!( A3 A5 A4 A6 A Figur 4. Schakt och anläggningsplan sydväst om kanalmagasinet. Skala 1: A15!( A A13!( A12 A11!(!( A7!( Figur 5. Schakt och anläggningsplan söder om hamnen. Skala 1:

10 Tekniska uppgifter Lokal Socken Kommun Län och landskap Kanaljorden 1:1 m fl Vreta Kloster socken Linköping Östergötland Fornlämning Ekonomiskt kartans blad Koordinater Koordinatsystem Intill RAÄ 89, 95, 96 och 109 m fl (8F 6g Vreta kloster) X , Y (mittpunkt) RT 90 2,5 gon V Typ av undersökning Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Länsstyrelsens handläggare Carin Claréus Länsstyrelsens dnr Datum för beslut Östergötlands museums dnr 298/05 D:o projektnummer Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Rapportansvarig AB Göta kanalbolag AB Göta kanalbolag Anders Lundberg Rickard Lindberg Fältarbetstid Fynd - Foto - Analyser - Grafik Rickard Lindberg Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2014:2 Östergötlands museum 8

11

12 Östergötlands länsmuseum utförde under oktober 2005 en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inom fastigheten Kanaljorden 1:1 m fl, Vreta Klosters socken, Linköpings kommun. Utredningen etapp 1 och 2 föranleddes av ett detaljplaneprogramsarbete för ett besökscentrum. Efter kart- och arkivstudier grävdes utredningsschakt inom utvalda delar av utredningsområdet. Samtliga utredningsschakt förlades i åker-/hagmark. I åkermarken sydväst om Kanalmagasinet påträffades ett antal agrarhistoriska lämningar. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder föreslås för denna del av området. I den uppåtsluttande hagmarken söder om hamnen påträffades förhistoriska boplatslämningar. För denna del av detaljplaneområdet förordas att en arkeologisk förundersökning föregår en eventuell förändring av markutnyttjandet. ISSN Rapport 2014:2