Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Rapport 2015 års vattendragskontroll
Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2015 Innehåll Kungsbackaån 2 2015 års vattendragskontroll 3 Bilagor till årsrapport 2015 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund 3 Kontrollprogram 4 Undersökta variabler 6 Klimat 7 Vattentemperatur 7 Vattenföring 8 Försurningssituationen Kalkningsprojekt Kungsbackaån 10 Elfiske 10 Elfiske recipientkontroll 10 Elfiske kalkeffektuppföljning 10 ph 12 Närsaltsituationen 14 Totalkväve 16 Kvävetransport 16 Totalfosfor 17 Fosfortransport 17 Mätstationerna 19 P3, Sandsjöbäcken 19 P4, Issjöbäcken 19 P5, V. Ingsjöns utlopp 19 P9, nedströms Lindome 19 P12, Lillån 20 P13, Heden 20 P13.1, nedströms Hammargårds reningsverk 20 P15, Hallabäcken vid Varla 21 P16, Söderå 21 P17, Sagsjöbäcken 21 P18, Hassungaredsbäcken 21 Övriga variabler 24 Syrgas 24 Totalt organiskt kol 26 Turbiditet 27 Färg 28 Konduktivitet 29 Långa trender i Kungsbackaåns utlopp 30 1
Kungsbackaån Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2015 Kungsbackaåns vattensystem är beläget inom Härryda, Marks, Mölndals och Kungsbacka kommuner och ingår i Västra Götalands och Hallands län. Avrinningsområdet omfattar en total yta av ca 303 km², varav sjöarealen utgör 6,6 procent. Ån börjar med utloppet från Västra Ingsjön och rinner västerut. I denna sträckning kallas ån också Lindomeån. Till ån avvattnas, i det övre loppet, sjöar som Finnsjön, Yxsjön, Nordsjön och Östersjön. Vid Lindome byter ån namn till Kungsbackaån. Lillån utgör det viktigaste tillflödet nedströms Lindome. Ån mynnar slutligen ut i den inre delen av Kungsbackafjorden som i augusti 2005 blev västkustens första marina naturreservat. Landskapet karakteriseras i de övre delarna av barrskog med tunna jordar, svårvittrade bergarter och näringsfattiga sjöar. En stor del av området utgörs av moss- eller myrmarker, vilket bidrar till att göra många av sjöarna humusrika. Nedströms ökar andelen ängs- och jordbruksmark. Ån rinner i sin nedre del genom bördiga jordbruksmarker, som utgörs av lerslätter från gamla havsbottnar. Kungsbackaåns avrinningsområde med provpunkter för Kungsbackaåns vattenvårdsförbund. 2
2015 års vattendragskontroll Föreliggande rapport från Kungsbackaåns vattenvårdsförbund redovisar resultaten av 2015 års vattendragskontroll samt tidsutvecklingen av olika variabler. Rapporten innehåller också ett antal bilagor där undersökningar och åtgärder redovisas, som utförts i avrinningsområdet. Eftersom rapporten ej trycks utan distribueras som ett elektroniskt dokument har vi valt att inte korta ner bilagorna. Bland annat finns hela miljörapporten för Landvetter flygplats med och länsstyrelsens rapport för elfiskeundersökningar i Västra Götalands län. Bilagor till årsrapport 2015 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Kalkning i Kungsbackaåns vattensystem 2015 bilaga 1 Miljörapport 2015 för Göteborg Landvetter Airport bilaga 2 Elfiskeundersökningar i Issjöbäcken och Lindomeån 2015 bilaga 3 Elfiske i Västra Götalands län 2015 bilaga 4 Bottenfauna i Västra Götalands län 2015 bilaga 5 Analysvärden i excelfil 1994-2015 bilaga 6 3
Kontrollprogram Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2015 Provtagningspunkternas läge. Vattendragskontrollen bedrivs enligt ett, tillsammans med medlemmar och berörda länsstyrelser, upprättat kontrollprogram. Detta har under årens lopp reviderats vid flera tillfällen och anpassats till föreliggande, successivt förändrade behov. Det nu gällande programmet, som avser kontrollen från 2003 och framåt, lägger tyngdpunkten på kontroll av närsalter på 7 provtagningspunkter. Ytterligare 3 provtagningspunkter införlivades i vattendragskontrollen 2006. Ännu en provpunkt, P18, kom med i programmet från och med 2011 men som avvecklades under 2015. Anledningen till det är att näringsämnesbelastningen från Hassungaredsbäcken är tämligen liten. Istället har en ny provpunkt infogats i programmet P16.1 i Söderå, som är belägen nedströms P16 vid Södra torget precis innan kulverteringen. P18 provtogs den första hälften av 2015 och P16.1 den andra. Således fortfarande totalt 11 provtagningspunkter med tyngdpunkt på närsalter. Benämning på alla provpunkter och motiv till provtagning på dessa följer nedan. P3, Sandsjöbäcken. Denna provpunkt tjänar främst som referenspunkt till Issjöbäcken. Provtagning och analyserade variabler enligt schema A nedan. P4, Issjöbäcken. Issjöbäcken belastas av verksamheten på Landvetter flygplats. Provtagning och analyserade variabler enligt schema A nedan. P5, Västra Ingsjöns utlopp. Ingsjöarnas utlopp representerar Kungsbackaåns övre, skogs- och sjödominerade avrinningsområde och fungerar också som referenspunkt för belastningen från jordbruk och tätorter nedströms. Från och med 2008 tas prover varje månad, tidigare varannan. Provtagning och analyserade variabler enligt schema B nedan. P9, nedströms Lindome. När denna punkt inrättades fanns i Lindome August Werners fabrik i drift. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P12, Lillån är det största biflödet till Kungsbackaån. Den belastas av jordbruk, ett sågverk, en husfabrik och en fiskodling samt av försurning. Samtidigt är Lillån viktig för lax- och havsöringsåterväxten. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P13, Hede. Denna punkt ligger uppströms Kungsbacka samhälle. Här tas även prov i länsstyrelsens övervakningsprogram. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P13.1, nedströms Hammargårds reningsverk. Detta är den punkt som ligger närmast havet och beskriver därmed Kungsbackaåns samlade belastning på Kungsbackafjorden och västerhavet. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P15, Hallbäcken vid Varla. Kom med i provtagningsprogrammet 2006. Ån har varit reproduktionslokal för havsöring och lax och har fått mer industriverksam- 4
Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2015 het i avrinningsområdet. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P16, Söderå. Kom med i provtagningsprogrammet 2006. Åns avrinningsområde har fått ny markanvändning med bl.a. en golfbana och dagvattentillförsel från omkringliggande bebyggelse. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P16.1, Söderå. Ny för i år (2015), provtogs juli till december. Är belägen c:a en km nedströms P16. Åsträckan är till stor del våtmarksliknande och fungerar som närsaltfälla. Genom att ha en provtagningspunkt uppström (P16) och en nedströms sträckan kan man se hur stor närsaltretention blir. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P17, Sagsjöbäcken. Kom med i provtagningsprogrammet 2006. Bäcken är belastad från bergtäkten vid Sagsjön och från dagvattentillförsel från omkringliggande bebyggelse. Provtagning och analyserade variabler enligt schema C nedan. P18, Hassungaredsbäcken. Kom med i provtagningsprogrammet 2011, utgick ur programmet 2015. Provtogs januari till juni 2015. Bäcken är belastad från en golfbana. Bäcken har relativt låga stabila nivåer av närsalter och ansågs därför mindre intressant att övervaka. Provtagning och analyserade variabler enligt schema B nedan. Vattenprovtagning och sammanställning av årsrapport har utförts av Melica, Göteborg. Fysikalisk-kemiska analyser har utförts av Eurofins, Lidköping. 5
Undersökta variabler Utöver den fysikalisk-kemiska vattenkontrollen (se föregående sida) har Västra Götalands län ett antal provtagningspunkter i Kungsbackaåns avrinningsområde. Under år 2015 har inom ramen för kalkeffektkontrollen elfiskeundersökningar och bottenfaunaundersökningar genomförts i sju lokaler respektive två vattendrag i avrinningsområdet. Göteborg-Landvetter flygplats har enligt sitt kontrollprogram genomfört fyra elfisken i Issjöbäcken och ett i Lindomeån. Vattenvårdsförbundet har låtit göra kiselalgsanalyser på sex stationer i Kungsbackaån, Lindomeån och Lillån. Årsrapporter och tabeller med analysvärden finns att ladda ner Årsrapporter och tabeller med analysvärden för 2015 och bakåt går att läsa och ladda ner från hemsidan www.kbavvf.se. Årsrapporterna finns från och med år 2003 och framåt, tabelldata finns från 1994 och framåt. Det finns även andra matnyttiga och intressanta dokument rörande Kungsbackaåns avrinningsområde och Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund som t.ex. jubilemusskriften Kungsbackaån genom tiderna 1983 2013. Schema A P3, P4 Analyserade variabler totalkväve totalfosfor Provtagningsmånader jan, mars, maj, juli, sept, nov jan, mars, maj, juli, sept, nov Schema B P5, P18 Analyserade variabler totalkväve totalfosfor Provtagningsmånader alla alla Schema C P9, P12, P13, P13.1, P15, P16, P16.1, P17 Analyserade variabler Provtagningsmånader temperatur konduktivitet turbiditet färg ph alkalinitet syrgas syremättnad totalkväve totalfosfor TOC (totalt organiskt kol) alla alla alla alla mars maj, oktober december mars maj, oktober december april september april september alla alla alla 6
Klimat Lokala väderleksförhållanden påverkar tillståndet i sjöar och vattendrag och är en bidragande orsak till variationer i uppmätta värden. Vattentemperatur Vattentemperaturen i huvudfåran vid Lindome var för första kvartalet av året något högre än medeltemperaturen för perioden. Januaritemperaturen var lika med medel för perioden och februari och marstemperaturen var mycket över medel, mars gav ett nytt maxvärde på 5,5 grader. I andra kvartalet ligger temperaturen 2015 väsentligt under medeltemperaturen. Under tredje kvartalet är temperaturen något under medel för perioden. I oktober är temperaturen under medel för perioden medan november och december har högre temperatur än genomsnitt för perioden. Sammanfattar man detta så har vattentemperaturen år 2015 varit något varmare vintertid och något kallare sommartid. 7
Vattenföring Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2015 SMHI har från och med 2010 en ny beräkningsmodell för vattenföring som heter HYPE (HYdrological Predictions for the Environment), som är en nyutvecklad hydrologisk modell för integrerad simulering av flöden och omsättning av vatten och näringsämnen, för Sverige kallas den S-HYPE. S-HYPE ersätter den tidigare använda PULS-modellen. S-Hype ger inte riktigt samma resultat som PULS och för tidsserier vid fördjupade analyser ska man överväga att räkna om t.ex. transporter av näringsämnen med S-HYPE. 8
Beräknad vattenföring för 2015 framgår av diagram på föregående sida och tabeller nedan. I diagrammet med dygnsmedelvärden ser man att flödena för 2015 har, vid början och slutet av året varit höga. Året startar med ett högflöde i januari, som når upp till 30 m³/s i början av februari och därefter avtar snabbt. Därefter kommer en period i mars, april, maj och juni med toppar en till två gånger i månaden som når över eller strax under 10m³/s. I juli, augusti, september och oktober har flödena minskat men med flödestoppar på mellan 5 och 10 m³/s någon gång i månaden. I mitten på november ökar flödena för att i slutet nå årsmax på över 35 m³/s. December ger höga flöden under hela månaden. Medelvattenföringen under 2015 var 7,3 m³/s, för 2014 var den 6,5 m³/s och för 2013 var den 4,7 m³/s således en avsevärd skillnad på uttransporterad vattenvolym mellan de tre senaste åren. Vattenföringens storlek påverkar främst transporten av näringsämnen plus att den påverkar stabilitet och skredrisker på känsliga områden längs vattendragen. Månadsmedelvärden av vattenföring 2015 enligt S-HYPE-modellering. 2015 P5 P9 P12 P15 P13 P13.1 januari 5,22 11,13 3,36 0,79 16,90 18,70 februari 3,29 6,35 1,45 0,31 8,70 9,44 mars 2,01 3,95 0,91 0,22 5,53 6,06 april 1,48 3,01 0,76 0,19 4,31 4,79 maj 1,29 2,83 0,71 0,21 4,17 4,65 juni 1,68 3,44 0,91 0,24 5,04 5,61 juli 0,56 1,22 0,28 0,10 1,76 2,01 augusti 0,51 1,09 0,23 0,09 1,57 1,81 september 1,11 2,69 0,89 0,26 4,35 4,95 oktober 0,66 1,16 0,11 0,03 1,36 1,46 november 1,29 3,78 1,83 0,44 6,88 7,91 december 6,88 13,07 3,26 0,68 18,40 19,90 9
Försurningssituationen Kalkningsprojekt Kungsbackaån Avrinningsområdet är utsatt för en stark försurningspåverkan. För att motverka försurning av vattendraget sker kalkningsinsatser, vilka administreras av Göteborgsregionens kommunalförbund. Vidare redogörelse lämnas i bilaga 1; Kalkning i Kungsbackaåns vattensystem 2015. Sedan 1991 har totalt 37 744 ton kalk spridits. Från en topp på 3 450 ton 1993 har den spridda mängden sjunkit till 835 ton år 2014, för att 2015 öka något till 860 ton. Kalkningen följer sedan 2012 en ny kalkningsplan. I tabellen nedan redovisas de senaste årens kalkningsinsatser samt ph i punkterna P9, P12 och P13.1 under november månad. Mängderna kalk avser det totala antalet ton spridd kalk inom avrinningsområdet. Elfiske Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2015 Elfiske recipientkontroll På uppdrag av Swedavia har Fontinalis bedrivit elfiske på fyra lokaler i Issjöbäcken och en lokal i Lindomeån. Elfiskeundersökningen genomfördes 14 september, 2015 och är en del i Swedavias recipientkontrollprogram för Göteborg Landvetter Airport som inkluderar vattenkemiska och biologiska undersökningar i nedströms liggande vattendrag och sjöar. Inga ensomriga öringar dokumenterades på de fyra lokalerna i Issjöbäcken. Alltså har någon del i rekryteringen misslyckats. Tätheterna var generellt lägre i Issjöbäcken i år jämfört med förra årets undersökningar, förutom lokal Sågebacken. Under årets elfiske noterades på lokal Sommarstugan flertalet lekfiskar i en hölja nedströms en fin leksträcka. I Lindomeån noterades den högsta tätheten av ensomrig lax och öring någonsin. Den beräknade tätheten för lax var 105,6 N/100 m² och för öring 30,6 N/100 m² vilket är väldigt goda resultat. Dock fångades inte en enda tvåsomrig lax. Referensvattendraget Sandsjöbäcken hade ett gott år, 151,8 öringar/100 m², vilket är en hög täthet. Vattendragsindex (VIX) var samma som förra året på tre lokaler. På resterande två lokaler beräknades i år en högre VIX-klass, alltså en försämring. Detta speglar det faktum att inga årsungar fångades i Issjöbäcken och inga äldre individer i Lindomeån. Elfiske kalkeffektuppföljning I Kungsbackaån fiskades 2015 sju lokaler; Finnebäcken Bergfoten, Getabäcken Ovan trumman, Hassungaredsbäcken Hassungared, Kroksjöbäcken Ovan trumman, Lindomeån Ålgårdsbacka nedre, Nordån Klev/Nedan lekplats och Sandsjöbäcken Ingsered. Årets elfiskeresultat i Kungsbackaåns avrinningsområde sammanfattas: De vattendrag som undersöktes i Kungsbackaåns vattensystem med vandrande laxfiskbes- Spridd kalk och uppmätta ph-värden i punkterna P9, P12 och P13.1 i november. 10
tånd hade genomgående bra och förväntade tätheter av både lax och öring. Den lokal som kanske stod ut som mest var Sandsjöbäcken, Ingsered där de högsta tätheterna av öringungar någonsin noterades i årets fiske. Sannolikt är dessa resultatet av att vandrande fisk kommit upp från Ingsjöarna. Utfallet är extra positivt eftersom fiskena närmast föregående gånger har påvisat mycket låga tätheter efter det att området kring lokalen påverkats genom att skog avverkats intill vattendrag utan att lämna någon skyddszon. Stationernas placering visas på kartan nedan. Punkter i Kungsbackaån med provfisken 2015. 11
ph Provtagning sker månaderna mars april maj och oktober november december. Uppmätta ph-värden ligger inom ett normalt intervall. Dock brukar vårens mätningar gå från ett lägre värde till ett högre för att på hösten gå från ett högre till ett lägre värde, generellt sett. För 2015 varierar vårvärdena något, från 6,9 till 7,5, men alla ligger inom ett normalt intervall. Även höstvärdena ligger i ett normalt intervall, från 6,8 till7,7. Dock kan man beteckna oktobervärdet för P15 (6,8) som svagt surt. Som jämförelse är reproduktionen för mört och elritsa, vilka räknas som de försurningskänsligaste fiskarna, störd vid ph under 6. 8,6 P15 P16 P16.1 P17 8,4 8,2 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 06 08 10 12 14 06 08 10 12 14 06 08 10 12 14 06 08 10 12 14 8,6 P9 P12 P13 P13.1 8,4 8,2 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 06 08 10 12 14 06 08 10 12 14 06 08 10 12 14 06 08 10 12 14 ph-värdets variation med max-min-staplar för åren 2006 2015. Medelvärdet är inlagt som ett gult streck. 12
ph-värden vid de två provtagningsperiderna; vår och höst, 2015. 13
Närsaltsituationen Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2015 Kvävekoncentrationen har, som medelvärde för året, ungefär samma halter som föregående år. Två punkter sticker ut, P18 som fasas ut ur mätprogrammet i år har en markant sänkning till väl under 0,5 mg/l, dock är mätningarna gjorda under årets 6 första månader. I punkten P16 ökade årsmedelhalten rejält jämfört med föregående år, från 1,0 till 1,2 mg/l. Se stationsdiagram på sidan 19. Sju punkter hade höga halter och fem punkter hade måttligt höga halter av totalkväve, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, se tabell med klassindelning på sidan15. De provtagningspunkter som ligger högst upp i avrinningsområdet hade samtliga måttligt höga halter (P3, P4 och P5). Längre ner i systemet har alla punkter höga halter av kväve utom P9 som hade måttligt höga halter. P18 som ligger i Hassungaredsbäcken hade måttligt höga halter, månadsvärden från januari till juni. Man kan se i stationsdiagrammen på sidan 19 att 2012 var ett år med bland de lägsta värdena för hela tioårsperioden och följdes av år 2013 med ökande värden. År 2014 minskar kvävehalten återigen dock inte till 2012 års nivåer. År 2015 ligger halterna av kväve på ungefär på sam- Medelkoncentrationen och max- och minvärden av totalfosfor i Kungsbackaån 2015. Medelkoncentrationen och max- och minvärden av totalkväve i Kungsbackaån 2015. 14
ma nivåer som 2014, generellt sett. Om man tittar på figuren Totalkväve 2015, årsmedelvärde, max min ser man att max- och minvärdena varierar mer ju längre ner i systemet man kommer. Punkterna P3 och P5 har både det lägsta värdena och den minsta spridningen och förklaringen för P5 är att punkten ligger i Västra Ingsjöns utlopp, sjön fungerar som en närsaltfälla och en utjämnare av halter. För P3 som ligger i Sandsjöbäcken cirka 200 meter innan bäckens utlopp i Västra Ingsjön har spridningen minskat betydligt jämfört med föregående år men har vid alla mättillfällen legat i klass måttligt höga koncentrationer. Ökningen av kvävekoncentrationen längre nedströms är kanske inte så underlig eftersom både verksamheter och jordbruksmark som kan tänkas påverka halterna av kväve är flera i de nedre delarna av avrinningsområdet. Det högsta årsmedelvärdet av kväve har P16 med en halt av 1,2 mg/l, en ökning med 14 % sedan förra året. Max- och min-värdena för P16 varierar stort, år 2010 var det en faktor 6 mellan högsta och lägsta mätvärdet, 2011 en faktor 3 och 2012 var faktorn 2 (600 1 200 µg/l), 2013 är den en faktor 10 (710 7 100 µg/l), 7100 uppmättes i juni 2013 och ligger i klass 5, extremt höga koncentrationer. År 2014 var det en faktor 3 mellan högsta och minsta värde, således en rejäl spridningsminskning. År 2015 ökar spridningen till en faktor 5. Maxvärdet för kvävehalten (2,7 mg/l) ligger i klass 4, mycket höga halter. Ny för året är P16.1 den infördes i mätprogrammet i juli i år och har ett halvårsmedelvärde baserat på juli till december, därför kan man inte dra några slutsatser om eventuell närsaltretention ännu. Fosforkoncentrationerna har som medelvärde för året halter i paritet med föregående år. Se stationsdiagram på sidan 22. Tre punkter sticker ut, P18 som fasas ut ur mätprogrammet har en markant sänkning av halterna från klassen höga halter till måttligt höga halter. P17 har högsta årsmedelvärdet på 10 år och ligger nu i klassen mycket höga halter. Och så P16 som ligger i klassen extremt höga halter och har så gjort de senaste 8 åren. P16 har haft en trend med stigande halter sedan år 2008, men som 2012 gick ner något, för att i år ligga på samma höga halt (165 µg/l) som 2014. Andra året (2007) efter det att P16 kom med i provtagningsprogrammet var det som lägst med 96 µg/l och enda gången under de åtta år punkten varit med i programmet som den varit under klassen extremt höga halter. Ny för året är P16.1 den infördes i mätprogrammet i juli i år och har ett halvårsmedelvärde baserat på juli till december, därför kan man inte dra några slutsatser om eventuell närsaltretention ännu (finns ej med som diagram). Se tabell med Naturvårdsverkets klassindelning nedan. Precis som för kväve varierar max- och minvärdena av fosfor mer ju längre ner i systemet man kommer, förmodligen av samma orsaker som för kväve. Spridningen av max- och minvärdena i år jämfört med föregående år är större. P3 och P5 har liten spridning på min- och maxvärden. P12, P13, P15, P16, och P17 har någon gång under året haft ett mätvärde på 100 µg/l eller mer vilket är klass 5 extremt höga halter. Punkten P16 skiljer som vanligt ut sig med det högsta maxvärdet och högsta medelvärdet över året. Den nya punkten P16.1 har ännu högre värden, men som tidigare påpekats så är den provtagen från juli till december. I området runt Söderå (P16) finns mycket Tillstånd utifrån totalfosforkoncentration och totalkvävekoncentration i sötvatten enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket Rapport 4913. Totalfosforkoncentration, µg/l Totalkvävekoncentration, mg/l Klass Benämning 12,5 0,3 1 Låga halter 12,5 25 0,3 0,625 2 Måttligt höga halter 25 50 0,625 1,25 3 Höga halter 50 100 1,25 5,0 4 Mycket höga halter > 100 > 5,0 5 Extremt höga halter 15
verksamheter med nybyggnation vid Tölö, bostäder vid Fors, en golfbana på 67 ha och jordbruksmark på 128 ha. Avrinningsområdet för P16 är totalt 544 ha. Vattendragskontrollen har, under innevarande kontrollprogramsperiod, som primär uppgift att följa närsaltutvecklingen i vattenområdet. Förekomsten av fosfor har en direkt påverkan på det organiska livet i vattendraget medan kväveförekomsten bedöms vara av större betydelse för havsmiljön. Totalkväve Totalkvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt längs loppet från nivån 450 µg N/l i P5 till 830 µg N/l i P13.1. Jämfört med 2014 har halterna i år ökat något eller varit lika med föregående år i alla provpunkter förutom i P18 där de minskat. En liten ökning av halterna av totalkväve är alltså generell i hela avrinningsområdet. Årsmedelvärden per provpunkt för 2015 redovisas i diagram på sidan 21. Kvävetransport Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2015 Kvävetransporten redovisas som årsmedelvärden per provpunkt under perioden 2006 2015 i diagrammet nedan. Totala mängden kväve som transporterats i P13.1 är 176 ton för 2015, vilket är en ökning med 14 procent från föregående år. Från de övre delarna av avrinningsområdet har transporten ökat, i P5 (V. Ingsjön) beräknas transporten i år till 32 ton, förra året var det 28 ton, således en ökning med 14 %. För P12 (Lillån) har transporten ökat med 16 %. Medelvattenföringen har ökat med 12 % jämfört med 2014, i utloppet till Kungsbackafjorden. I P13.1 var ökningen av kvävetransport 14 % vilket stämmer väl överens med uppgången i flödet. Efter de extremt höga transporterna runt millennieskiftet har kvävetransporterna 2006 till 2015 varit 172 ton i medeltal. 2009 och 2013 års uttransport av kväve i havet var de lägsta sedan 1992. Uttransporten 2015 är högre än 2014 och ligger också något högre än medelvärdet för tioårsperioden. 16
Totalfosfor I de övre provpunkterna ligger årsmedelvärdet på cirka10 µg/l för att sedan i huvudfåran öka och vid sista provpunkten, som ligger cirka en kilometer från utloppet i Kungsbackafjorden, är årsmedelvärdet 42 µg/l det vill säga något lägre än 2014 då det var 47µg/l. Den högsta nivån finns i Söderå (P16) med ett årsmedelvärde på 165 µg/l, årsmedelvärdet stadigt legat på en extremt hög nivå sedan stationen kom med i mätprogrammet år 2006. Årsmedelvärden per provpunkt för 2015 redovisas i diagram på sidan 22. Fosfortransport Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2015 Totala mängden fosfor som transporterats i P13.1 under 2015 är 8,55 ton, vilket är på samma nivå som föregående år. Från de övre delarna av avrinningsområdet P5 (V. Ingsjön) har transporten ökat med 53 %. För P12 (Lillån) har transporten ökat med 17 % jämfört med föregående år. P16 har sedan stationen kom med i mätprogrammet 2006 haft extremt höga halter av fosfor, i år låg årsmedelvärdet på 165 µg/l, förra året var det 161 µg/l. Några transportberäkningar är inte gjorda på P16 men det går att göra en uppskattning av fosfortransporten om man antar att P16:s medelvattenföring är proportionell mot den P13.1 har, vilken vi kan räkna ut med hjälp av S-HYPE data. Se tabell nästa sida. Transporten av fosfor 2015 från P16 är alltså uppskattningsvis 500 kg per år. P16 bidrar i år med 6 procent av den totala transporten av fosfor i systemet trots att dess andel av avrinningsområdet endast är knappt 2 procent. År 2014 var bidraget 7 procent, år 2013 bidrog P16 med 8 procent av den totala transporten av fosfor i systemet. I juli 2015 började mätningar i en ny punkt, P16.1, tanken med punkten är att se om den våtmarksliknande delen av Söderå, som ligger mellan P16 och P16.1 har någon effekt på halterna av närsalter i vattnet. Dock är den beräknade transporten i P16 för juli till december 240 kg totalfosfor och för P16.1 är den 280 kg. 17
Transporter av totalkväve 2006 2015 i ton per år. Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2015 Transporter av totalfosfor 2006 2015 i ton per år. Transporter av totalfosfor 2015 i P16 jämfört med hela ån. 18
Mätstationerna Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning göras utifrån fosfor- och kvävehalter i sjöar under perioden maj till oktober. Klasserna relaterar till olika inom limnologin använda produktionsnivåer för fosfor. För kväve relaterar den till haltnivåer som är typiska för svenska sjöar och inte till biologiska effekter (se tabell på sidan 14). Dessa gränser har vi tillämpat på mätstationerna och på medelhalter uppmätta under hela året. Diagram för kväve för mätstationerna finns på sidan 22, för fosfor på sidan 23. P3, Sandsjöbäcken (måttligt höga halter av kväve och låga halter av fosfor) Sandsjöbäcken är en lämplig referenspunkt för de nedströms liggande punkterna på grund av den ringa påverkan som punkten är utsatt för. Årsmedelvärdena för totalkväve har, sedan 1986 hållit sig runt nivån 500 µg N/l. I år är årsmedelhalten något under och ligger på 470 µg N/l. Enligt länsstyrelsens beräkningar är bakgrundskoncentrationen 200 µg N/l. Målet är att inom en 10-årsperiod ligga under den dubbla bakgrundskoncentrationen. Fosforkoncentrationen är som årsmedelvärde 12 µg P/l i år, i samma storleksordning som de tre föregående åren. 2009 låg den på 7 µg P/l. En fortsatt låg siffra, speciellt jämfört med åren 2006 och 2007. P4, Issjöbäcken (måttligt höga halter av kväve och höga halter av fosfor) Issjöbäcken påverkas av dagvatten från Landvetter flygplats. Efter den kraftiga minskningen av kvävetillförseln från flygplatsen 1991 har koncentrationen sjunkit till strax över 500 µg/l i medeltal. I år har kvävekoncentrationen minskat jämfört med föregående år men hamnar alltjämt i klassen höga halter, från 655 µg/l år 2011 till 543 respektive 765 µg/l år 2012 och 2013, till 638 µg/l år 2014 till 577 µg/l i år. Fosforkoncentrationen i Issjöbäcken har minskat men ligger kvar i klassen höga halter. Årsmedelvärdet har minskat till 30 µg/l, föregående år var det 34 µg/l. År 2013 har högsta årsmedelvärdet på hela tioårsperioden. P5, V. Ingsjöns utlopp (måttligt höga halter av kväve, låga halter av fosfor) Västra Ingsjön sätter sin prägel på åns övre lopp. Totalkvävekoncentrationen ligger på 464 µg N/l, i nivå med föregående år som hade 450 µg N/l. Lägsta värdet var 2009 då nivån var 386 µg/l. Inlagd är också den totala kvävetransporten i punkten, med en ökning från 28 ton år 2014 till 32 ton för 2015. Fosforkoncentrationen har minskat något sen föregående år, år 2010 låg 4 av 12 månadsvärden under bestämningsgränsen (< 5 µg/l). År 2011 låg 3 av 12 värden under bestämningsgränsen. År 2012 var det 5 av 12 månadsvärden som var under bestämningsgränsen. År 2013 ligger alla månadsvärden över bestämningsgränsen. År 2014 ligger 2 månadsvärden under bestämningsgränsen. I år ligger alla månadsvärden över bestämningsgränsen. Medelhalten för 2015 är 11 µg/l. Transporten har ökat från 490 kg 2014 till 750 kg 2015. P9, nedströms Lindome (måttligt höga halter av kväve och fosfor) Kväve ligger som årsmedelvärde mellan 500 och 700 µg/l under tioårsperioden, årets värde är 568 µg/liter. Det är en ökning med 4 % procent sen i fjol. Koncentrationen av totalfosfor ligger strax över eller strax under 20 µg/l under tioårsperioden. Årsmedelhalten har ökat jämfört med föregående år, från 19 µg/liter 2014 till 22 µg/liter i år. 19
P12, Lillån (höga halter av kväve och mycket höga halter av fosfor) Lillån påverkas av avlopp, jordbruk och industriell verksamhet. Förvaltningen för Miljö och hälsoskydd i Kungsbacka kommun påbörjade 1999 en inventering av enskilda avlopp inom Lillåns avrinningsområde. Inventeringen är slutförd, och arbete pågår alltjämt med att förmå fastighetsägare att förbättra sina avlopp. I några fall har miljö- och hälsoskyddsnämnden tvingats ta till förelägganden. På sikt torde detta arbete ge resultat i form av minskad belastning på vattendraget. Arbetet är en del i den systematiska avloppsinventering, som utförs i Kungsbacka kommun, och som syftar till att minska näringstransporterna till havet. Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd kommer att gå vidare med andra verksamheter utmed ån som läckage från jordbruk m.m. Årsmedelvärdet för totalkvävekoncentration har en minskande trend. Sen år 2004 har koncentrationen minskat från hög halt till måttligt hög halt 2009. År 2010 och 2011 var det hög halt. År 2012 sjönk halten totalkväve till klassen måttligt hög halt med ett årsmedelvärde på 597 µg/liter. År 2013ökade årsmedelvärdet till 818 µg/liter. 2014 är det en liten minskning av totalhalten till 745 µg/liter. I år har halten återigen ökat något till 830 µg/liter. Den totala transporten i punkten av kväve har ökat med 16 % jämfört med föregående år beroende på högre vattenföring. Lillån håller en betydligt högre totalfosforhalt än åsystemet i övrigt, undantaget P16. Årets medelvärde har ökat något jämfört med föregående år, från 58 till 65 µg/liter. Transporten däremot har ökat med 17 % jämfört med 2014. Ett årsmedelvärde understigande 20 25 µg P/l eftersträvas på sikt i Lillån. P13, Hede (höga halter av kväve och fosfor) Denna punkt kom med igen i provtagningsprogrammet 2003. Den ligger strax uppströms Kungsbacka i ett jordbrukslandskap. Sen år 2005 har koncentrationen minskat från höga halter till måttligt höga halter år 2009. År 2010 och 2011är årsmedelvärdet återigen i klassen höga halter. Från 2013 och framåt har det varit en liten minskning. 2015 var årsmedelvärdet 644 µg/liter. Totalfosforkoncentrationen har under perioden 2005 till 2007 minskat med 40 procent och gått från höga halter till måttligt höga halter. Från 2007 till 2010 har en ökning av halterna skett med cirka 60 %. För att sedan minska fram till 2012 med cirka 60 %. Till år 2013 har vi en ökning med 70 % jämfört med 2012, från 23 till 39 µg/liter. 2014 har vi en minskning med 10% till 35 µg/liter. I år är halten 39 µg/liter dvs. samma som 2013. P13.1, nedströms Hammargårds reningsverk (höga halter av kväve och fosfor) Denna punkt påverkas av utsläppet från avloppsreningsverket. Totalkvävekoncentrationen har en minskande trend, under perioden 2004 till 2009 har den minskat väsentligt. Dock ökade kvävehalten år 2010 och 2011för att minska med 19 % till 2012. År 2013 ökar den med 15 % jämfört med 2012. 2014 minskade halten med 8 % till 778 µg/liter jämfört med 2013. I år har halten ökat med 7% till 829 µg/liter. Transporten har sedan 2005 pendlat runt 200 ton per år med minskande trend. 2013 minskade transporten med 32 % jämfört med år 2012 och är den minsta på hela tioårsperioden. 2014 ökar transporten med 40 % till 155 ton. För 2015 är uttransporten av kväve 176 ton. Det är halterna i kombination med vattenföringen som ger uttransporten av kväve i havet. Vi har, som tidigare nämnts, en osäkerhet i jämförelser före och efter 2010 beroende på byte av beräkningsmodell då. Vilket påverkar skattningarna av transporten av både kväve och fosfor. Även fosforkoncentrationen har en minskande trend sedan år 2005, från halter omkring 55 µg P/l till omkring 35 µg P/l för 2009 och 2012. 2013 har halten ökat med 24 % jämfört med föregående år, från 35 till 46 µg/liter. Fosforhalten ligger kvar på samma nivå 2014, 47 µg/liter. I år ligger årsmedelvärdet på 42 µg/liter. Liksom för kväve så minskade transporten av fosfor väsentligt mellan 2012 och 2013 (38 %). I år har 20
transporten minskat obetydligt jämfört med föregående år till 8,55 ton, 2014 var den 8,64 ton. P15, Hallabäcken vid Varla (höga halter av kväve och mycket höga halter av fosfor) Ny provpunkt sedan januari 2006. Bäcken är eventuellt fortfarande reproduktionslokal för havsöring, det är länge sedan några undersökningar gjordes. Det har sedan i början på 2000-talet tillkommit mer industriverksamhet i avrinningsområdet. Kväve har ungefär samma halt 2015 som 2014, 725 respektive 709 µg/liter. Fosforhalten har minskat mellan 2008 till 2012 med cirka 10 procent varje år för att från 2012 öka med 48 % till 2013 respektive 19 % mellan 2013 och 2014. 2015 har fosfor minskat marginellt till en årsmedelhalt på 70 µg/liter. P16, Söderå (höga halter av kväve och extremt höga halter av fosfor) Ny provpunkt sedan januari 2006. Ån har fått ny markanvändning inom avrinningsområdet med bl.a. en golfbana och dagvattentillförsel från omkringliggande bebyggelse. Halten av kväve har minskat med 36 % mellan 2013 och 2014. 2015 ökade halten med 15% till 1195 µg N/l som medelkoncentration för året. Fosforhalten ligger kvar på samma extremt höga koncentration som föregående år, 165 µg/liter, alltså strax under toppnoteringen på 179 µg/liter år 2011. P16.1, Söderå (höga halter av kväve och extremt höga halter av fosfor) Ny mätpunkt som kom med i programmet i andra halvan av 2015. P16.1 har ingen tidsserie ännu. Men halterna av både kväve och fosfor är i paritet med värdena som P16 uppvisar för 2015. P17, Sagsjöbäcken (höga halter av kväve och fosfor) Ny provpunkt sedan mars 2006. I avrinningsområdet ligger bergtäkten vid Sagsjön, bäcken tar också hand om dagvatten från omkringliggande bebyggelse. Kvävehalten har ökat med 7 % och fosfor ökat med 21 % sen föregående år. P18, Hassungaredsbäcken (måttligt höga halter av kväve och fosfor) Hassungaredsbäcken är nytillkommen i provtagningsprogrammet från och med 2011. I sitt avrinningsområde har bäcken bl.a. en golfbana. I år fasas P18 ur provtagningen. Årets halter ska man tolka med försiktighet eftersom provtagningsperioden var januari till juni. Årsmedelvärdet för totalkväve var år 2011 723 µg N/l och 2012 502 µg N/l. 2013 är det 749 µg N/l, således en ökning med 49 % jämfört med 2012. 2014 är halten 580 µg N/l, en minskning med 33 % jämfört med 2013. I år fortsätter minskningen med 24% till 438 µg N/l. För totalfosfor minskade halten med 45 % jämfört med föregående år, från 31 till 17 µg P/l. 21
22
23
Övriga variabler Syrgas Av övriga variabler har de flesta punkter syrgasvärden på samma nivå som 2014, mellan 7 och 10 mg/l som halvårsmedelvärden. Avviker gör Söderå där P16.1 som är ny för i år. Anledningen till det dåliga syrevärdet är troligen att punkten kom in i programmet i juli dvs. under den period då syrgashalterna är som lägst. Årsmedelvärdena för totalt organiskt kol har ökat för alla punkter även i år. Årsmedelvärdena för turbiditet har minskat på samtliga punkter. De höga årsmedelvärdena för konduktiviteten i P15, P16 och P17 kan förklaras av att det finns lättvittrade leror i avrinningsområdet men det kan också vara en indikation på utsläpp. Syrgaskoncentrationen i Kungsbackaån har under året varit tillfredställande med syrerikt tillstånd som halvårsmedelvärde vid provtagningarna. P16.1 kom in i programmet i juli i år därav det dåliga halvårsmedelvärdet. Syrerikt tillstånd är mer än 7 mg syre per liter. Det lägsta uppmätta värdet i år var i P16.1 i juli då halten syrgas var 4,3 mg/l. För syrgasmättnad ligger de flesta mätningarna mellan 80 och 100 %. Avviker gör Söderå, framför allt P16.1 i juli med en syrgasmättnad på 45%. Som halvårsmedelvärde har syremättnaden ökat något på samtliga punkter. Dock från en låg nivå för P16. 24
25
Totalt organiskt kol Totalt organiskt kol mäter halten av organiskt material. Ett högt värde av TOC innebär att syre kommer att förbrukas vid nedbrytningen av detta. Koncentrationen har som årsmedelvärden minskat i förhållande till föregående år, men ligger fortfarande inom intervallet måttligt höga halter (8-12 mg TOC/l) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 4913. Tittar man på stationsvärdena under året ser man att de flesta månadsvärden är i klassen måttligt höga halter. Låga halter är 4 8, måttligt höga halter är 8 12, höga halter är 12 16 mg TOC/l och mycket höga halter över 16 mg/l (NV rapport 4913). 26
Turbiditet Som årsmedelvärde har turbiditeten varit varierande under 2015. Dock ligger alla mätningar i klassen starkt grumligt vatten, förutom P9 som är betydligt grumligt vatten. Noterbart är att P16 fortsätter sin ökning från 2013 och är nu över 25 FNU. P15 som har haft en liknande utveckling bröt trenden och turbiditeten minskade väsentligt. Kungsbackaån har i de nedre delarna mycket grumligt vatten. Tittar man på månadsvärdena ser man att P16 har högst och flest mättoppar. Station P9 som har de lägsta värdena för grumling är den station som ligger högst upp i systemet av de som mäter turbiditet. Grumlingen beror många gånger på lerslam från jordbruksmarken men även dagvatten bidrar med grumlande partiklar. Betydligt grumligt vatten är 2,5 7,0 FNU, starkt grumligt vatten är över 7,0 FNU (NV rapport 4913). 27
Färg Färgvärdet har i Kungsbackaån stigit kraftigt de senaste tre åren. Generellt har färgen i vattnet ökat under de senaste 60 åren, främst i sydvästra Sverige 1.En ökning som sammanfaller med en kraftig ökning av beståndet av granskog. Att färgvärdet gör så kraftiga hopp som under de senaste tre åren är dock nog en tillfällighet. 1 Bydén, M., Bydén, S.Finns det samband mellan brunifieringen av våra vatten och skogsbeståndet? VATTEN Journal of Water Management and Research 70:113 118. Lund 2014 28
Konduktivitet P17 P13 Benareby Lindome P18 P18 Hällesåker P9 P9 Anneberg P13 P15 Kungsbacka P16 P16 P12 P4 Eskilsby och Snugga P4 P5 P5 P3 P3 Stora Bugärde Hällingsjö Stationerna P15 (Hallabäcken), P16, P16.1 (Söderå) och P17 (Sagsjöbäcken) har höga värden under sommaren vilket kan bero på lättvittrade jordar i dessa vattendrags avrinningsområden men det kan också vara en indikation på utsläpp. Normalvärden för konduktivitet ligger mellan 2 20 ms/m. De höga månadsvärdena på P13.1 beror högst sannolikt på inträngande saltvatten. P13,1 P13,1 29
Långa trender i Kungsbackaåns utlopp Eftersom vi i de andra diagrammen valt att begränsa tidsserien till tio år för överskådlighetens skull har vi lagt in denna sida som visar på några långa trender. Här tar vi bara upp trenderna som visas i punkten P13.1, närmast Kungsbackaåns utlopp. Här presenteras fyra trender; vattenföringen som årsmedelflöde i kubikmeter per sekund, den årliga uttransporten av fosfor och kväve i ton och halten TOC, totalt organiskt kol i mg per liter. Det verkar som om uttransporten av både kväve och fosfor ökade under den första tioårsperioden utan att medelflödet visade någon synbar trend. Runt millenieskiftet hade uttransporten en topp vilket till en del kan förklaras med de höga flödena de åren. Efter denna topp kan man se en minskande trend i uttransporten trots att flöden bitvis varit höga, de tre åren med de högsta flödena under den studerade perioden inföll alla tre 2006 2008. Transporterna är fortfarande högre än vad de var under åren 1988 1993. Till en del kan detta förklaras av att flödena var högre under den senare perioden men troligen inte helt. Skillnaden i transport är högre än skillnaden i flöde. Ett gott tecken kan man se om man jämför de två högflödesperioderna 1998 2000 och 2006 2008. Uttransporterna är lägre under den senare perioden. Kväveuttransporten 2006 2008 låg kvar på samma nivå som under mellanperioden 2001 2005 medan fosfortransporten visade på en mindre ökning. Fosfor är mer känsligt för erosion vid häftiga regn. Flödet vid Kungsbackaåns utlopp under perioden 1988 2015 och uttransporten av kväve och fosfor under samma period. 30
TOC-värdena ökar också vilket kan bero på ökat utflöde av humus från skogarna. Färgvärdet visar också en ökad trend (plus 19% i P13 sedan 1995) vilket stärker det antagandet. Flödet vid Kungsbackaåns utlopp under perioden 1988 2015 och halterna av TOC under samma period. 31