PUBLIKATION 2008:112 Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten

Relevanta dokument
PUBLIKATION 2009:115. Vägverkets regler för reglering av beläggningarbeten

Trafikverkets regler för reglering av beläggningsarbeten. Publ. 2010:092

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Metoddagen 11 februari, 2010

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

AMA och VV TBT. Metoddagen Pereric Westergren, Stev

Presentation Kenneth Lind

Information om ATB VÄG 2002 och införandet av CEN-metoder och CENspecifikationer. Bo Simonsson, Vägverket Produktion Metoddagen 2002

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 2

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel F Bitumenbundna lager

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 6

Presentation Kenneth Lind

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2003 VV Publ 2003:111 Kapitel F Bitumenbundna lager

Anläggnings-AMA. Metoddagen 11 febr Anvisningar i AMA Anläggning. Anläggnings-AMA. Anläggnings-AMA. Vad är Anläggnings AMA?

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2002 VV Publ 2001:111 Kapitel F Bitumenbundna lager

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

PUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

väg/beläggningsarbeten (TBv/bel) för utförande av beläggningsobjekt år 2003 Vägverket Region? Handlingen upprättad 2002-?-?

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Nya publikationer from Oktober 2010 METODDAGEN 10 FEB STOCKHOLM. Nyheter i VVTBT och Regler för reglering. Kenneth Lind

Provtagning, provning och bedömning VV Publ. Nr 2000:109 s 1 av provningsresultat av asfaltmaterial för återvinning

1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll

TRVMB 703: Provtagning vid kontroll av asfaltbeläggning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:004

PUBLIKATION 2009:109. VVTBT Bitumenbundna lager

KRAV. Bitumenbundna lager. FORTV TBT 2015:01 Version

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

6 BITUMENBUNDNA LAGER

Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning

PUBLIKATION 2009:140. VVTBT Bitumenbundna lager 09 rev

Homogenitetsmätning med laser

Erfarenheter av funktionskrav

MÄNGDFÖRTECKNING

Svetsade stålkonstruktioner till broar

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel H Vägmarkeringar

PUBLIKATION 2008:113. VVTBT Bitumenbundna lager

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VENTILATIONSKONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM

Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Regler, krav och metoder inom asfaltområdet

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

Möte Metodutskott bitumen. Solna 11 december Kenneth Lind. Investering Teknik o Miljö Vägteknik. Regelverk Foi

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE VVS- KONSULTTJÄNSTER STOCKHOLM

Mät- och ersättningsregler för underhållsbeläggningar

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Innehåll. Metodbeskrivning Vägytemätning av objekt

Regelvärk. Trafikverkets regelverk

Fredd Larsson. Projektmål. Bakgrund. (termografisk mätning VV Publ. 2006:114) Beställarens erfarenhet av upplevd varierad kvalitet som

Statistisk acceptanskontroll

PUBLIKATION 2010:21. Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro (utförandeentreprenad)

Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

KRAV. Bitumenbundna lager. TDOK 2013:0529 Version

FORTV TBT 2012:1 Teknisk beskrivningstext (TBT) bitumenbundna lager

Maskinstyrd planfräsning

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Funktionsupphandlingar i kommuner

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod Sid 1 (5)

Agenda. Syfte med utvärdering Skall krav Spelregler. Entreprenörer kan delas upp i fyra olika kategorier: (Alternativt kan en intressentanalys göras)

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt

Nr: Utgivningsår: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Kontroll av konstruktionsredovisning. September Samhällsbyggare i Samverkan

KRAV. Bitumenbundna lager. TDOK 2013:0529 Version

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

AB FAMILJEBOSTÄDER BILAGA 2 - PM FÖR ANBUDSGIVARE AVSEENDE LANDSKAPSARKITEKTTJÄNSTER FÖR NYBYGGNAD AV MARKANLÄGGNINGAR

Dimensionering. Dubbdäcksslitage. Dubbdäck

VV Publ. Nr 2006:112 1 Yttäckande homogenitetsmätning med isotopmätare. Sida

Förändringar med motiv ATB VÄG revision av ATB VÄG Ändringar och Motiv ATB VÄG jämfört med

Minnesanteckningar från möte FoU YB

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

VVTBT Bitumenbundna lager 09 rev 2. Publ. 2010:093

Hur klarar vi funktionskraven eller utförandefunktion

Beläggningar innehållande stenkolstjära i Västerås.

Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder

Dimensionering av lågtrafikerade vägar

Energiförbrukning och kvalité

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Plats:

Transkript:

PUBLIKATION 2008:112 Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten 2008-09

Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2008-09-30 Publikation 2008:112 Upphovsman (författare, utgivare) Verksamhetsområde Väg, Teknik och Miljö, Sektionen för vägteknik Kontaktperson: Pereric Westergren Dokumentets titel Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten Huvudinnehåll Dokumentet innehåller regler för avdrag vid beläggningsarbeten, regler för kostnadsreglering av bindemedel och regler för kvantitetskontroll vid beläggningsarbeten ISSN ISBN 1401-9612 1401-9612 Nyckelord Regler, avdrag, massabeläggning, tankbeläggning, bindemedel, stenmaterial, stabilitet, tjocklek, jämnhet, tvärfall, vågar, vägning, mängdkontroll. Distributör (namn, postadress, telefon, telefax, e-postadress) Vägverket, Butiken, 781 87 Borlänge telefon: 0243-755 00, fax: 0243-755 50, e-post: vagverket.butiken@vv.se 2

Förord Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten, VV publ 2008:112 skall tillämpas för reglering av beläggningsarbeten vid såväl nybyggnad som underhåll. Publikationen ersätter Publikation 2007:103. Reglerna skall åberopas i förfrågningsunderlag och ingå i kontraktet mellan parterna. Ändringar utförda från Vägverkets regler för reglering av beläggningsarbeten, Publ nr 2007:103, har markerats med en lodrät kantlinje. I första hand skall reglerna tillämpas vid utförandeentreprenad, men kan i vissa fall även vara tillämpliga vid total- och funktionsentreprenad. Reglerna omfattar delarna Regler för avdrag vid beläggningsarbeten Regler för kostnadsreglering av bindemedelsmängd Regler för mängdkontroll vid beläggningsarbeten Reglerna har reviderats av en arbetsgrupp bestående av: Pereric Westergren, Vägverket, Stev Georg Danielsson, Vägverket Region Norr Göran Eriksson, Vägverket Region Mitt Håkan Jonsson, Vägverket Region Stockholm Ulf Söderberg, Vägverket Region Mälardalen Krister Ydrevik, Vägverket Region Sydöst Fredd Larsson, Vägverket Region Väst Thorsten Nordgren, Vägverket Region Väst Bo Simonsson, Vägverket Region Väst Mats Hemminger, Vägverket Region Skåne Magnus Ljungberg, Vägverket Region Skåne Svante Johansson, Travecon HB Borlänge 2008-09-30 Lars Jacobsson Avdelningschef, VGu 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 1. REGLER FÖR AVDRAG VID BELÄGGNINGSARBETEN... 5 1.1 ALLMÄNT... 5 1.2 MATERIAL... 5 1.2.1 Stenmaterialkvalitet... 5 Kulkvarnsvärde... 5 Övriga kvalitetskrav... 5 1.3 MASSABELÄGGNING... 5 1.3.1 Bindemedelshalt... 5 1.3.2 Kornstorleksfördelning... 6 1.3.3 Hålrumshalt i borrprov... 6 1.3.4 Hålrumshalt i Marshallprov... 8 1.3.5 Deformationsresistens... 8 1.3.6 Nötningsresistens... 8 1.3.7 Vattenkänslighet... 9 1.3.8 Mjukpunktsförändring... 9 1.3.9 Tjocklek... 9 Vid beställning i mm... 9 Vid beställning i kg/m 2... 9 1.4 TANKBELÄGGNING... 10 1.4.1 Kornstorleksfördelning för ytbehandlingar (YB)... 10 1.5 FÄRDIG BELÄGGNINGSYTA... 10 1.5.1 Jämnhet... 10 Jämnhet i längdled... 10 Jämnhet i tvärled... 11 1.5.2 Tvärfall... 11 2. REGLER FÖR KOSTNADSREGLERING AV BINDEMEDELSMÄNGD... 12 2.1 ALLMÄNT... 12 2.2 MASSABELÄGGNINGAR... 12 2.3 TANKBELÄGGNINGAR... 12 3. REGLER FÖR MÄNGDKONTROLL VID BELÄGGNINGSARBETEN... 13 3.1 VÅGAR... 13 Våg... 13 Registreringsutrustning... 13 3.2 VÄGNING... 14 3.3 MÄNGDKONTROLL... 14 3.4 BINDEMEDELSMÄNGD VID TANKBELÄGGNINGAR... 14 4

1. REGLER FÖR AVDRAG VID BELÄGGNINGSARBETEN 1.1 ALLMÄNT Nedanstående avdragsregler gäller för utförda beläggningar. Provningsmetoder, provningsfrekvenser och kravgränser framgår av gällande kontraktshandlingar. Bedömningarna bygger på entreprenörens kvalitetskontroll och beställarens tilläggskontroll. Vid avvikelser från angivna krav görs avdrag enligt nedan. Kostnadsreglering sker genom avdrag på á-priser enligt MF för den mängd provningen avser respektive med angivna fasta belopp. Avdrag uttagna på produkt innebär inte att entreprenören beviljas ansvarsfrihet för produkten. Vid avvikelser utöver avdragsintervallen förbehåller sig beställaren rätten att bestämma om särskilda åtgärder. 1.2 MATERIAL 1.2.1 Stenmaterialkvalitet Kulkvarnsvärde För varje enhet som kulkvarnsvärdet överstiger angivet värde görs avdrag med 10 % av á-priset för den yta som provet representerar. Övriga kvalitetskrav Om stenmaterialets kvalitet understiger angivna kravvärden skall avdrag göras i förhållande till bedömd förkortning av beläggningens tekniska livslängd. 1.3 MASSABELÄGGNING 1.3.1 Bindemedelshalt Avvikelse bedöms för varje enskilt värde och för det löpande aritmetiska medelvärdet av 4 prover för varje beläggningstyp utöver toleranser enligt gällande kontrollblad. För varje tiondels viktprocent som bindemedelshalten avviker utöver den tillåtna enligt gällande kontrollblad skall reglering göras enligt den avvikelse, enskilt prov eller medelvärde, som ger den största avdragsregleringen enligt tabell 1. Avvikelsen avrundas till jämna tiondels procent innan avdrag beräknas. Om en löpande serie om 4 prover fallit ut till avdrag får inget av de proven ingå i nästa serie om 4 prov som faller ut till avdrag. 5

Tabell 1 Avdrag p g a avvikelser i bindemedelshalt Viktprocent avvikelse 0,1 0,2 0,3 Avdrag på à-pris 3 % 7 % 11 % 1.3.2 Kornstorleksfördelning Avvikelse bedöms för varje enskilt värde och för det löpande aritmetiska medelvärdet av 4 prover för varje beläggningstyp utöver toleranser enligt gällande kontrollblad. För varje viktprocent som kornkurvan avviker utöver det tillåtna för enskilt värde och för varje tiondels viktprocent som kornkurvan avviker utöver det tillåtna för medelvärde skall reglering göras enligt den avvikelse, enskilt prov eller medelvärde, som ger den största avdragsregleringen enligt tabell 2. Om en löpande serie om 4 prover fallit ut till avdrag får inget av de proven ingå i nästa serie om 4 prov som faller ut till avdrag. Tabell 2 Avdrag p g a avvikelser i kornstorleksfördelning Siktstorlek på Viktprocent avvikelse kravsiktar Enskilt värde Medelvärde 0,063 mm 1,0-2,0 0,5-2,0 2,1-3,0 2,1-3,0 Övriga 2-3 1,1-3,0 kravsiktar 4-6 3,1-6,0 Avdrag på á- pris 2 % 5 % 2 % 5 % 1.3.3 Hålrumshalt i borrprov Om hålrumshalten avviker från den tillåtna för aktuell beläggningstyp görs avdrag enligt tabell 3. Vid hålrumshalt understigande godkänt värde i tabell för AG, ABb, ABT, ABS och Remixing skall deformationsresistensen provas genom dynamisk krypprovning enligt FAS Metod 468 på borrkärnor från aktuell provplats. Detta gäller dock inte vid låga hålrum i arbetsfog. Krav för deformationsresistens enligt tabell 4 skall uppfyllas. Om krav för deformationsresistens uppfylls skall inget avdrag göras. Om kraven inte uppfylls skall avdrag göras enligt tabell 3 nedan. Om hålrumshalten avviker utöver godkänt hålrumsintervall både i och utanför fog inom samma kontrollobjekt skall reglering göras enligt den avvikelse, i fog eller utanför fog, som ger den största avdragsregleringen. 6

Tabell 3 Avdrag p g a avvikelse i hålrumshalt. Massatyp Hålrumshalt Godkänt intervall i % Hålrumshalt Understigande intervall i % Avdrag i % Hålrumshalt yta Överstigande intervall i % AG 3,0-8,0 2,5-2,9 2,0-2,4 5 10 8,1-9,0 9,1-10,0 ABb som 2,0-6,0 1,5-1,9 10 6,1-7,0 bindlager 1,0-1,4 20 7,1-8,0 ABb som 2,0-7,0 1,5-1,9 10 7,1-8,0 justeringslager 8,1-9,0 ABT som bär-, 2,0-6,5 1,5-1,9 10 6,6-7,5 bind- och justeringslager 7,6-8,5 ABT som 1,5-5,5 1,0-1,4 10 5,6-6,5 slitlager på grus och ojust 6,6-7,5 underlag ABT som 1,5-5,0 1,0-1,4 10 5,1-6,0 slitlager 6,1-7,0 ABS som slitlager 1,5-5,5 1,0-1,4 10 5,6-6,5 på ojust underlag 6,6-7,5 ABS 1,5-5,0 1,0-1,4 10 5,1-6,0 6,1-7,0 ABD 14,0-22,0 13,0-13,9 5 22,1-23,0 12,0-12,9 10 23,1-24,0 Remixing 1,5-6,0 1,0-1,4 5 6,1-6,5 6,6-7,5 Hålrumshalt fog Överstigande intervall i % 10,1-11,0 11,1-12,0 8,1-9,0 9,1-10,0 9,1-10,0 10,1-11,0 8,6-9,5 9,6-10,5 7,6-8,5 8,6-9,5 7,1-8,0 8,1-9,0 7,6-8,5 8,6-9,5 7,1-8,0 8,1-9,0 24,1-,0,1-26,0 8,1-8,5 8,6-9,5 Avdrag i % 5 10 7

Tabell 4 Krav på deformationsresistens. Trafik Dynamisk kryptest på borrprov (mikrostrain, με ) ÅDT k.tung Slitlager Bindlager Bärlager Extrem påkänning < 12 000 < 10 000 < 000 2 000 < 000 < 12 000 < 18 000 1 000-1 999 < 18 000 < 000 < 21 000 500-999 < 21 000 < 18 000 < 000 0-499 < 000 < 21 000 < 000 För remixing plus, repaving och heating skall, om tillräcklig tjocklek hos nytt lager för bestämning av hålrumshalt uppnås, avdrag göras som för aktuell beläggningstyp. I annat fall tillämpas krav och avdrag som för remixing. När stabilitetskrav ställs på beläggning typ ABb utgår kravet på hålrumshalt, dock inte i arbetsfog. 1.3.4 Hålrumshalt i Marshallprov Avvikelser utöver de tillåtna enligt kontrollblad bedöms tillsammans med hålrumshalt i borrprov. Om avvikelserna bedöms förkorta den tekniska livslängden utgår avdrag i förhållande till förkortningen. 1.3.5 Deformationsresistens Om deformationsresistensen för bindlager (ABb), mätt genom dynamisk krypprovning, överstiger angivna krav skall avdrag göras enligt tabell 5. Tabell 5 Avdrag p g a avvikelser i deformationsresistens Avvikelse i mikrostrain > 2 500-5 000 > 5 000-8 000 Avdrag på à-pris 10 % 20 % 1.3.6 Nötningsresistens Om nötningsresistensen enligt Prall är sämre än angivna krav skall avdrag göras enligt tabell 6. Tabell 6 Avdrag p g a avvikelser i nötningsresistens. Avvikelse för nötningsresistens, cm 3 2 X i 4 4 < X i 12 Avdrag på à-pris % 5 20 8

1.3.7 Vattenkänslighet När indirekt draghållfasthetsindex understiger angivet värde med mer än 5 procentenheter skall avdrag göras med 10 % av à-priset multiplicerat med den mängd som ingår i kontrollobjektet. Om indexvärdet understiger med mer än 10 procentenheter skall avdrag göras i förhållande till bedömd förkortning av beläggningens tekniska livslängd. 1.3.8 Mjukpunktsförändring För varje hel grad Celcius som mjukpunktsförändringen överskrider angivet kravvärde skall avdrag göras med 3 % av à-priset multiplicerat med den mängd som ingår i kontrollobjektet. 1.3.9 Tjocklek Vid beställning i mm Om angiven tjocklek underskridits skall reglering göras per beläggningstyp och kontrollobjekt enligt tabell 7. Reglering skall göras på färdigbyggd total tjocklek. Avdragsregeln tillämpas när beställd tjocklek underskrids som medelvärde på objekt och vid underskridande med mer än 5 % på kontrollobjekt. Vid beräkning av medelvärdet maximeras överstigande enskilda värden till beställd tjocklek + 2 mm. Den reglering väljs som ger det största avdragsbeloppet. Tabell 7 Avdrag p g a underskridande av tjocklek. Angivet minimimått 40 mm 41-60 mm 61-80 mm 81-100 mm > 100 mm Max avvikelse för reglering 3 mm 5 mm 7 mm 8 mm 9 mm Avdrag på à-pris Det procenttal med vilket uppmätt tjocklek underskrider beställd tjocklek multiplicerat med 2 (Om uppmätt tjocklek är 10 % tunnare än beställd tjocklek blir således avdraget 20 %). Om alla lager i konstruktionen inte lagts kan nästa lager i konstruktionen ökas med tjocklek motsvarande underskridandet, under förutsättning att lagret har likartade egenskaper som det underliggande. Vid avvikelser utöver Max avvikelse för reglering förbehåller sig beställaren rätten att besluta om annan åtgärd. Vid beställning i kg/m 2 Om utlagd mängd beläggningsmassa per kvadratmeter understiger den avtalade mängden skall avdrag göras för skillnaden mellan beställd mängd/m 2 och medelvärdet av utlagd mängd/m 2 för varje beläggningstyp och objekt. Vid beräkning av medelvärdet maximeras överstigande enskilda värden till beställd mängd + 2 kg/m 2. Om massamängden på viss avgränsad yta, normalt en yta motsvarande en dagsproduktion, underskrider den avtalade med mer än 2 kg/m 2 skall avdrag göras för denna yta separat. Denna yta medtas då inte vid beräkning av medelvärde för objektet. 9

Regleringsregeln förutsätter att stenmaterialets korndensitet är 2,66 ± 5 % ton/m 3. Om korndensiteten avviker utöver angiven tolerans skall beställd mängd korrigeras för verklig korndensitet. Reglering skall sedan göras från den korrigerade beställda mängden. Avdrag skall göras på à-priset för färdig beläggning med det procenttal med vilket uppmätt tjocklek underskrider beställd tjocklek multiplicerat med 2. 1.4 TANKBELÄGGNING 1.4.1 Kornstorleksfördelning för ytbehandlingar (YB) Avdrag skall göras med 0,5 % för varje hel viktprocent som siktkurvan för pågrus: understiger 85 % vid övre kornstorleksgräns överstiger % vid undre kornstorleksgräns Om pågruset innehåller större halt material vid 0,5 mm-sikten än 2 viktprocent, skall avdrag göras med 2 % för varje påbörjad hel viktprocent. 1.5 FÄRDIG BELÄGGNINGSYTA 1.5.1 Jämnhet För beläggning som inte uppfyller ställda krav för jämnhet skall avdrag göras om inte beställaren kräver att felaktigheten skall åtgärdas. Alternativt kan felaktigheten åtgärdas av entreprenören på sätt som överenskommits mellan parterna. Endast ett avdrag skall göras på varje 20 m sträcka och varje 400 m sträcka för jämnhet, antingen längs eller tvärs vägen. Jämnhet i längdled Vid mätning med mätbil enligt VVMB 116 skall avdrag göras när uppmätt IRIvärde överstiger kravvärdet med mer än vad som anges i tabell 8: Tabell 8 Gränsvärden på IRI för avdrag Skyltad hastighet För varje 20 m sträcka För varje 400 m sträcka VR 50 km/h IRI + 0,3 IRI + 0,3 VR = 70 km/h IRI + 0,2 IRI + 0,2 VR = 90 km/h IRI + 0,2 IRI + 0,2 VR = 110 km/h IRI + 0,2 IRI + 0,2 Vid mätning med mätbil skall avdrag göras med 2 000 SEK för varje 20 m medelvärde eller med 000 SEK för varje 400 m medelvärde som inte uppfyller ställda krav. För varje kontrollobjekt om 400 m skall avdrag göras enligt det alternativ som ger den största avdragsregleringen. Avdrag skall inte göras på den första och den sista 20 m sträckan på aktuellt objekt. Dessa 20 m sträckor skall inte heller tas med vid beräkning av 400 m medelvärden. 10

Vid mätning med 3 m rätskiva enligt VVMB 107 skall avdrag göras med 000 kr för varje kontrollobjekt som inte uppfyller ställda krav. Vid mätning med 5 m rätskiva skall avdrag göras med 000 kr för varje ojämnhet som överstiger kravvärdet. Vid övergångsanordningar till bro skall avdrag göras med 000 SEK för varje ojämnhet per körfält som inte uppfyller jämnhetskraven enligt BRO 2004. Jämnhet i tvärled Vid mätning med mätbil skall avdrag göras med 2 000 SEK för varje 20 m medelvärde eller med 000 SEK för varje 400 m medelvärde som inte uppfyller ställda krav. För varje kontrollobjekt om 400 m görs avdrag enligt det alternativ som ger den största avdragsregleringen. Avdrag skall inte göras på den första och den sista 20 m sträckan på aktuellt objekt. Dessa 20 m sträckor skall inte heller tas med vid beräkning av 400 m medelvärden. Vid mätning med 3 m rätskiva enligt VVMB 107 skall avdrag göras med 000 kr för varje kontrollobjekt som inte uppfyller ställda krav. 1.5.2 Tvärfall För beläggning som inte uppfyller ställda krav för tvärfall skall avdrag göras om inte beställaren kräver att felaktigheten skall åtgärdas. Alternativt kan felaktigheten åtgärdas av entreprenören på sätt som överenskommits mellan parterna. För varje delsträcka om 20 m skall avdrag göras med 2 000 kr. För varje delsträcka om 400 m skall avdrag göras med 000 SEK. 11

2. REGLER FÖR KOSTNADSREGLERING AV BINDEMEDELSMÄNGD 2.1 ALLMÄNT Anbud skall för varje beläggningstyp baseras på den bindemedelstyp som anges i MF och den bindemedelsmängd som anges på aktuellt typblad, om inte annat anges i kontraktshandlingarna. Innan beläggningsarbetena påbörjas skall, vid såväl massa- som tankbeläggning, skriftlig överenskommelse träffas om bindemedelshalten/-mängden (arbetsrecept). Om överenskommen bindemedelshalt/-mängd avviker från den halt/mängd som anbudet baserats på skall kostnadsreglering för arbetsrecept göras, varvid hänsyn även skall tas till den förändrade mängd tillsatsmedel avvikelsen kan medföra. Regleringen skall baseras på grundpriset för bindemedel och tillsatsmedel vid depå samt transportkostnaden mellan depå och asfalt/arbetsplats vid leveranstillfället. Övriga kostnader skall inte regleras och inte heller skall entreprenörarvode utgå. Om bindemedelshalten/-mängden vid utförandet kommit att avvika från den halt/mängd som överenskommits i arbetsrecept skall kostnadsreglering för utförandet göras efter ovannämnda princip. Vid sådan reglering skall hela objektet bedömas som en enhet för respektive beläggningstyp/massatyp. Vid ren beläggningsentreprenad räknas varje beläggningsgrupp som en enhet. Regleringen skall göras för varje sådan enhet enligt nedan. 2.2 MASSABELÄGGNINGAR Avvikelsen beräknas för respektive beläggningstyp/massatyp som skillnaden mellan överenskommen bindemedelshalt i arbetsrecept och medelvärdet av provningsresultaten från samtliga av entreprenören utförda och av beställaren godkända kvalitetskontroller. Vid medelvärdesberäkningen sätts enskilda värden, som överstiger övre toleransgräns för enskilt värde enligt aktuellt kontrollblad, lika med toleransvärdet. Om medelvärdet överstiger överenskommen bindemedelshalt i arbetsrecept, kostnadsregleras överskridandet endast till 0,2 procentenheters överskridande. 2.3 TANKBELÄGGNINGAR Avvikelsen beräknas som skillnaden mellan överenskommen bindemedelsmängd i arbetsrecept, summerad över utförd yta, och levererad mängd bindemedel till objektet styrkt av redovisade verifikationer. 12

3. REGLER FÖR MÄNGDKONTROLL VID BELÄGGNINGSARBETEN 3.1 VÅGAR Våg Vågen skall vara typgodkänd av SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) eller annat anmält organ (Notified body) som utfärdar typgodkännande i form av EG-certifikat inom EU/EES-området samt verifierad av företag som är ackrediterat av SWEDAC. Vågen skall årligen kontrolleras via omverifiering eller ackrediterad kalibrering, inkl toleranskontroll, som skall utföras av företag som är ackrediterat av SWEDAC. Hänsyn skall tas till gällande noggrannhetsklass. Leverantör av asfaltmassa/ballast skall kunna uppvisa giltigt kalibrerings- eller verifieringsbevis. Kalibrerad eller omverifierad våg skall ha kontrollmärke som består av SWEDACs ackrediteringsmärke, det ackrediterade företagets ackrediteringsnummer samt datum för senaste kontrollen. Registreringsutrustning Registreringsutrustning skall vara försedd med skrivare som i samband med vägning anger: för icke-automatiska vågar a) fordonets registreringsnummer b) datum och klockslag för brutto- och taravägning c) massatyp genom angivande av materialkod eller manuellt angivet på vågsedel förtryckt materiallista d) brutto-, tara- och nettovikt samt tillåten last för fordonet e) beställare, om kundnummer saknas kan namn och adress skrivas för hand, på maskin eller via adressplåtar f) arbetsplats/utläggningsplats (namn eller nummer). för automatiska vågar a) fordonets registreringsnummer b) datum, klockslag vid vägningstillfället c) nettovikt av levererad vara för bil resp släp d) massatyp genom angivande av materialkod/namn på vågsedel e) beställare, om kundnummer saknas kan namn och adress skrivas för hand på maskin eller via adressplåtar f) arbetsplats/utläggningsplats (namn eller nummer). 13

Avsteg från ovan nämnda krav kan vid mindre leveranser göras efter överenskommelse med beställaren. 3.2 VÄGNING 1. Vågoperatörens åligganden skall vara väl preciserade. 2. Vägning av tom bil (taravägning) bör ske vid varje hämtning, dock minst en gång per dag. Regler om drivmedel och utrustning som ingår i normal tomvikt (tara) skall iakttas. 3. Vågsedlar skall redovisas i löpande nummerföljd. 3.3 MÄNGDKONTROLL 1. Vågsedel skall lämnas på utläggningsplatsen för varje lass. 2. Vågsedel skall lämnas av chauffören till lagbas eller läggas i brevlåda monterad på asfaltläggaren. 3. Avstämning av levererad mängd skall göras dagligen. 3.4 BINDEMEDELSMÄNGD VID TANKBELÄGGNINGAR För att verifiera utspridd bindemedelsmängd accepteras att spridarbilens genomströmningsmätare används. Avläst mängd i l/m 2 omräknas till kg/m 2, varvid hänsyn skall tas till bindemedlets temperatur vid spridningstillfället. 14

Vägverket 781 87 Borlänge www.vv.se. vagverket@vv.se. Telefon: 0771-119 119. Texttelefon: 0243-750 90. Fax: 0243-758.